NULÄGESBESKRIVNINGAR Som en del av processen att ta fram förslag till mål till miljöprogrammet har varje arbetsgrupp skrivit en nulägesbeskrivning. Beskrivningarna innehåller bakgrundsinformation som kan vara bra att känna till och som har varit vägledande för de mål som har arbetats fram. ENERGI Utsläpp av växthusgaser 2011 var utsläppen av växthusgaser i den geografiska kommunen 5,1 ton per invånare 1, exklusive industrins utsläpp. Motsvarande siffra, inklusive industrins utsläpp, är 11,8 ton per invånare. Sifforna baseras på utsläpp som härstammar från fossila källor. Höganäsbolaget planerar att dubbla sin produktion i framtiden och kol och koks är nödvändiga i produktionsprocessen. Detta innebär en ökning av industrins utsläpp av växthusgaser. Minskad energianvändning 2011 var den totala energianvändningen i Höganäs (den geografiska kommunen) 1 319 GWh 2. Förnybar energi 2011 användes följande förnybara energikällor i Höganäs (den geografiska kommunen) 3 : Fast förnybara: 25 GWh, exklusive det som används inom industrin (sekretessbelagt) Flytande förnybara: 8,5 GWh Biogas: 2,5 GWh Idag produceras följande i Höganäs: Vindel: ca 32,5 GWh/år Solel: ca 0,032 GWh/år (från Polaris, Höganäshem) Om vi antar att den el som produceras i Höganäs också används här kommer ca 69 GWh från förnybara källor, det vill säga 5,2 % av den totala energianvändningen. Under 2014/15 tillkommer ytterligare 20 GWh vindel, vilket innebär att det senast år 2015 kommer produceras cirka 52,5 GWh från vindkraft i Höganäs. Det innebär att 6,7 % av den totala energianvändningen beräknas komma från förnybara källor senast 2015. TRANSPORTER Andel gång-, cykel- och kollektivtrafikresor Resvaneundersökningar (RVU) mäter antalet resor till fots, med cykel, kollektivtrafik och bil. Vid senaste RVU:n 2007 var andelen gång, cykel och kollektivresor 33 % av de totala resorna (både inom kommunen och in och ut från kommunen). Skånetrafiken ansvarar för kollektivtrafiken och beslutar om rutter, turtäthet, biljettpriser och drivmedel. Kommunen kan lämna önskemål om förändringar, men om turer utanför 1 Siffror från RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Växthusgaserna mäts i koldioxidekvivalenter. 2 Siffror från SCB fås med två års fördröjning. 3 Siffror från SCB fås med två års fördröjning. 1
Skånetrafikens utbud önskas får kommunen göra tillköp. Tillköp har gjorts för skolskjuts i linjetrafik och för flexlinjen som används som komplement till färdtjänst för de resenärer som åker inom tätorten Höganäs. Ett sätt att verka för en utökad kollektivtrafik mellan Höganäs och Ängelholm eller Åstorp är att flera kommuner verkar för en sådan dragning. Laddningsställen för elbilar Idag finns fem publika elladdningsstationer på Kvantum. Kommunen har idag fyra egna laddstolpar för eget bruk. Elbilar kan också laddas hemma och på jobbet om uttag finns tillgängliga. Förnybara bränslen i kommunens transporter Kommunen har 16 tunga fordon. Samtliga är dieseldrivna. 66 av våra 132 bilar under 3,5 ton, d.v.s. 50 %, är miljöbilar enligt den gamla eller nya miljöbilsdefinitionen. Av dessa är tre etanolbilar och åtta gasbilar. Hälften av kommunens bilar används av Socialförvaltningen. Två bilar används som bokningsbara bilpoolsbilar. (Mars 2014) År 2012 använde kommunens fordon: 5226 Nm 3 fordonsgas, 44 544 liter bensin och 229 779 liter diesel. Kommunen använder Preems Evolution Diesel, d.v.s. med inblandning av tallolja. Fordonsgasen tankas på Preem i Lerberget och är en blandning av biogas och naturgas. Ca 46 000 mil, d.v.s. 25 procent av våra resor i tjänsten sker med egen bil. (2011) Idag sköter Taxi Höganäs kommunens färdtjänst. Ca 34000 färdtjänstresor görs per år. Taxi Höganäs bilar är idag dieselbilar. En ny färdtjänstupphandling ska göras hösten 2014. En specialanpassad busslinje, Flexlinjen, täcker färdtjänstresor i Höganäs tätort. Sex skolskjutsbussar har sedan hösten 2013 samordnats med kollektivtrafiken, så att även allmänheten kan åka med. Dessa drivs på biogas. Resterande skolskjutsresor, två bussar, drivs med diesel. HÅLLBAR KONSUMTION Livsmedel Kostavdelningen mäter sedan 2012 matsvinnet i organisationen. En ny måltidsstrategi har beslutats i oktober 2013 och man har börjat arbetet med att öka andelen inköpta ekologiska livsmedel. Sedan tidigare tar man även hänsyn till livsmedelsverket rekommendationer och man jobbar mot att skapa miljöanpassade menyer. Arbetet med att minska matsvinnet är påbörjat inom kostavdelningens kök. Giftfri vardag I nuläget finns inte några riktlinjer för hur man ska minska användningen av miljö- och hälsoskadliga ämnen i kommunen. Miljötillsynsnämnden har tillsyn på kemikalieanvändning och byggnadsnämnden har tillsyn över att det farliga avfall som uppstår vid rivningar eller byggen tas om hand på ett miljösäkert sätt. Miljöanpassat byggande Teknik- och fastighetsförvaltningen tar sedan tidigare hänsyn till miljön i sina byggplaner. En miljöplan görs för varje byggprojekt och man arbetar med databaser som ger möjlighet att välja miljövänliga materialval vid byggandet. Det finns dock inte så mycket nerskrivet som rutiner. 2
Höganäshem tar också sedan tidigare hänsyn till miljön i sina byggprojekt. Miljökrav har ställts på entreprenörer, men det finns inte fasta rutiner för detta. Miljöanpassad upphandling I nuläget saknas det rutiner för att säkerställa att miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav ställs vid upphandling. Inköpsavdelningen hjälper till med upphandlingen, men det är beställaren som måste se till att kravspecifikationen för inköpet anger de krav som man anser behövs ur miljösynpunkt. De flesta ramavtal vi har i kommunen är centralt upphandlade för många kommuner. Minskade avfallsmängder Kommunens avfallsplan gäller åren 2013-2016. Ett av dess mål säger att mängden avfall per person ska minskas med 50 kg från 662 kg 2011 till 612 kg 2016. Höganäs kommun ingår i Sopsamarbete Skåne nordväst som är ett samarbete för att förbättra avfallshanteringen i regionen. Som ett led av detta har man tagit fram sex gemensamma mål. Ett av dessa mål handlar om avfallsminimering och går ut på att avfallsmängden ska minskas från 500 kg till 300 kg per person vilket ska uppnås senast år 2020. NSR har beslutat att bygga ett återanvändningshus utanför den befintliga återvinningsanläggningen på Tjörröd. Här kan kommuninvånare lämna in saker som andra brukare får ta del av gratis. Detta är beräknat att byggas 2016. MARK, VATTEN OCH NATUR Ekologisk status på hav och vattendrag Den ekologiska statusen i Öresund och Skälderviken klassas idag som måttlig, i Görslövsån som otillfredsställande och i Oderbäcken som dålig 4. Att den ekologiska statusen inte betecknas som god beror bland annat på övergödning på grund av läckage av näringsämnen (kväve och fosfor) En annan anledning är att föroreningar och kemikalier läcker ut i vattendrag och hav. Statusklassningen i vattendragen avgörs även av morfologin, det vill säga vattendragets form och utseende i landskapet. Båda vattendragen är utdikade vilket gör att de är ogynnsamma för det biologiska livet i vattnet. Åtgärder i vattendragen som uppehåller, fördröjer eller renar vattnet från näringsämnen står oftast i konflikt med dikesförrättningar. Förrättningarna, vars syfte är att snabbt avleda dräneringsvatten, är svåra att ändra. Alla åtgärder kräver beslut i mark- och miljödomstolen. Kommunens landsbygd domineras av odlad mark och jordbruket står för merparten av näringspåverkan av grundvatten och vattendrag inom kommunen. Förlust av kväve sker främst genom markläckage, dvs. i form av nitratkväve rör det sig snabbt ned i markprofilen till grundvattnet, särskilt i lätta jordar. Förlust av fosfor sker genom ytavrinning av åkermark, jordsprickor som står i kontakt med dränering, erosion i dränering och åkanter. Förutom jordbruket är det Höganäs kommuns avloppsreningsverk och de enskilda avloppsanläggningarna som står för näringspåverkan i vatten. 4 Den ekologiska kvaliteten för en ytvattenförekomst som inte är konstgjord eller kraftigt modifierad, uttrycks som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. En bedömning skall ske enligt så kallade bedömningsgrunder som framgår av Naturvårdsverkets klassificeringsföreskrifter (NFS 2008:1). Det innebär i praktiken att en bedömning ska ske av de olika kvalitetsfaktorer och parametrar som anges i bilagorna till föreskrifterna, för att leda fram till en samlad bedömning av vattenförekomstens ekologiska status. Se mer: www.vattenmyndigheterna.se 3
Länsstyrelsens provtagning 2011 visade på höga halter av bekämpningsmedel i Görslövsån. Sedan dess har ett antal växthus infört recirkulering sitt bevattningsvatten. Uppföljning av resultatet är inte genomförd än. En heltäckande miljöövervakning av bekämpningsmedel är en förutsättning för att följa upp bekämpningsmedelsanvändningen och åtgärder för att minska spridning och läckage till ytvatten och grundvatten. I dagsläget saknas en sådan övervakning. För att en heltäckande övervakning ska vara möjlig krävs det att även lantbrukarna är med och betalar för att övervaka sin verksamhets miljöpåverkan, något som inte sker idag. Kommunen har inom miljötillsynen viss möjlighet att ställa krav på att lantbrukare, växthusodlare och liknande verksamheter kontrollerar och redovisar vilka näringsämnen och bekämpningsmedel som släpps ut i vattendrag och hav. Anläggandet av våtmarker kan ge resultat men det är svårt att finna bra lägen utan stora grävningsarbeten, eftersom avvattningsdjupet måste hållas enligt förrättningen. Kommunen äger ingen mark som är lämplig för våtmark. För att kunna påverka i frågan behöver kommunen antingen köpa lämplig mark eller avtala med markägaren om intrång. Skyddszoner Vi har sedan tidigare skyddszoner utmed en del av våra vattendrag, som en följd av det EUstöd som delats ut inom landsbygdsprogrammet. Stödet har delats ut till de lantbrukare som har åtagit sig att bevara kantzonerna under en tidsbegränsad period. Stödet går sedan 2014 inte att söka längre. En konsekvens kan bli att skyddszonerna kommer att försvinna. Dessutom finns ett behov av ytterligare skyddszoner. Enskilda avlopp Enskilda avlopp med otillräcklig rening bidrar till övergödning på grund av utsläpp av kväve och fosfor. De kan också innebära en hälsorisk om avloppsvattnet förorenar dricksvattnet. Ca 300 av hushållen med enskilt avlopp har enskild dricksvattentäkt. Det finns ca 600 enskilda avlopp i kommunen. Av dessa är ca 50 avlopp godkända enligt NFS 2006:7, ca 250 är godkända enligt NFS 87:6, ca 150 har bristande rening och ca 150 är mycket dåliga. Från de 150 sämsta avloppen släpps avloppsvattnet i princip ut orenat till vattendrag eller grundvatten. Miljötillsynsnämnden har påbörjat arbetet att stegvis åtgärda de otillräckligt renade avloppen. Ca 100 av de sämsta avloppen ska vara åtgärdade senast december 2015. Resterande av de allra sämsta avloppen kommer troligen få tillgång till kommunalt avlopp. Havs- och vattenmyndigheten håller för närvarande att ta fram nya riktlinjer för reningsgraden på befintliga enskilda avlopp. De avlopp som är godkända och anlagda idag kan behöva ändras för att förbättra sin rening av fosfor och nitrat. Inom kommunens VA-planering görs riskanalyser och kartläggningar av enskilda avlopp som riskerar att påverka grundvattnet med för höga nitrathalter och bakterier. Mål 25 Tydliga riktlinjer för bekämpningsmedel på kommunal mark De riktlinjer som finns angående användande av bekämpningsmedel på kommunal mark är svårtydda och det framgår inte om de endast gäller allmän platsmark, eller all kommunal mark (såsom utarrenderad jordbruksmark, fotbollsplaner, etc). 4
Bekämpning sker endast på hårdgjorda ytor. I första hand används en maskin som borstar bort ogräs mekaniskt. Ca 1000 liter 12-procentig ogräsättika och ca 40 liter Roundup används varje år. Skydda och stärka biologiska värden samt skapa förutsättningar för ekosystemtjänster. För att hushålla med odlingsmark sker idag en förtätning av våra samhällen i allt högre utsträckning. Det skapar ett ökat behov av högkvalitativa parker, grönytor och stråk i staden. Inom dessa grönytor kan det finnas värdefulla livsmiljöer för hotade växt- och djurarter. Om exempelvis koloniträdgårdar får utgöra en del av stadsväven kan man erbjuda tidigt blommande områden som ger skydd och föda till insekter och småfåglar. Varefter vår bebyggda miljö växer så är det viktigt att i ett tidigt skede också skapa förutsättningar för nya habitat inne i och i anslutning till stadsmiljön. Det är också viktigt ur rekreationssynpunkt med tillgång till tätortsnära allemansrättslig mark när staden och samhället växer. Flera grönytor skulle kunna utvecklas till det bättre genom förändringar i skötseln. Ett exempel är att om grönytorna slåttras vid rätt tillfälle på säsongen, med hänsyn till blomning och fröspridning, kan naturvärdena utvecklas i de mest anspråkslösa grönområdena. Kommunen har ett flertal platser med höga naturvärden som behöver skyddas, t ex häckningsplatser. Frågan bevakas i kommunens Naturvårdsplan och Grönplan. UTBILDNING, KOMMUNIKATION OCH ENGAGEMANG Miljöarbete riktat såväl mot kommunens anställda, barn och elever, kommuninvånare, organisationer och verksamheter sker på olika ställen i kommunens verksamhet. Ambitionen med miljömålen i detta temaområde är att intensifiera det arbetet. Exempel på vad som görs idag är: Kommunens verksamheter arbetar efter ett kommungemensamt mål som lyder: Miljöarbetet ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet. Läroplanerna för skolan och förskolan tydliggör att miljö- och hållbarhetsfrågor ska integreras i undervisningen. De fastställer också ett antal mål för kunskaper varje barn ska ha inom området miljö och hållbar utveckling. Privatpersoner, ideella organisationer och föreningar, samt små och medelstora företag erbjuds kostnadsfri energi- och klimatrådgivning. Kommuninvånarna erbjuds fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar samt matavfall. Kommunen informerar om miljöfrågor via trycksaker och hemsidan. 5