Trygghet, rättvisa och utveckling

Socialdemokraterna Trygghet, rättvisa och utveckling - högre ambitioner för landstinget Landstinget i Uppsala län, s-gruppen Box 602 751 25 Uppsala Besök: Slottsgränd T: 018-611 60 13 www.socialdemokraterna.se/uppsalalan

Innehållsförteckning Inledning... 3 Politisk huvudinriktning... 3 Medborgare och kund... 4 Hög tillgänglighet, ett bra bemötande samt hög trygghet och säkerhet... 4 Förebyggande arbete och rehabilitering... 7 Barn och unga... 8 Kollektivtrafik...10 Kultur...11 Mått och mål för medborgare och kundperspektivet...11 Ekonomi... 12 Fastigheter...13 Finansiering av Citybanan...13 Ersättningssystem...13 Mått och mål för ekonomiperspektivet...13 Produktion... 14 Uppföljning hälso- och sjukvård...14 Barn och unga...15 Kollektivtrafik...15 Mat...15 Mått och mål för produktionsperspektivet...15 Förnyelse... 16 Hälsoinriktad forskning och utveckling...16 Bröstcentrum...17 Akutsjukvården...17 Mått och mål för förnyelseperspektivet...18 Medarbetare... 18 Mått och mål för medarbetarperspektivet...19 Patientavgifter... 21 Beslut... 23 2(24)

Inledning Här presenteras socialdemokraternas alternativ till Landstingsplan och budget för 2012-2014. Vi anser att det krävs högre ambitioner för hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och kulturen i Uppsala län. Vi vill arbeta för att patientens behov står i fokus, det förebyggande hälsoarbetet är starkt, tillgängligheten och bemötandet i vården är god samt att kollektivtrafiken och miljöarbetet ska utvecklas. Vi vill prioritera kvalitet och trygghet i vården genom att erbjuda en god vård till våra länsbor och vara en mönstergill arbetsgivare för våra medarbetare. Vårt alternativa förslag till Landstingsplan och budget 2012-2014 markerar vi de frågor där vi har andra förslag till lösningar än landstingsmajoriteten. Vi ställer oss således bakom delar av majoritetens förslag till Plan och budget 2012-14. Vi har använt oss av de perspektiv på styrkort som har beslutats av landstingsstyrelsen men vill samtidigt påpeka att vi hade andra förslag på perspektiv som vi hade följt om vi varit i majoritet. Bland annat anser vi att patientperspektivet helt saknas. Politisk huvudinriktning Det är oerhört viktigt att vi beslutsfattare i landstinget vågar investera i framtiden och tänka långsiktigt. Detta är ofta en självklarhet när vi investerar i vägar och fastigheter men investeringar måste även gälla människors liv och hälsa. Landstingets alla verksamheter står inför stora utmaningar. Det gäller ekonomi och organisation men även kompetensförsörjning och rekrytering i takt med kommande pensionsavgångar. Vi socialdemokrater är glada över att alla partier kunnat enas om att det skall vara landstinget som ensamt skall ansvara för kollektivtrafiken i vårt län. Det innebär självklart ett stort ansvar och det kommer även att tillskott av resurser för att klara av att fördubbla antalet resande till 2020. 3(24)

Medborgare och kund Strategiskt mål Landstingets verksamhet sätter medborgaren i centrum och bidrar till en god hälsa, trygghet, livskvalitet samt inflytande och tillväxt i hela länet. Uppsala läns invånare ska uppleva att de har en god fysisk och psykisk hälsa. Hög tillgänglighet, ett bra bemötande samt hög trygghet och säkerhet Den som blir sjuk ska veta att han eller hon får hjälp av personal som har den bästa utbildningen, tillräckligt med tid och som vårdar och behandlar enligt välgrundade beslut, vetenskapliga metoder och patientsäker, medicinsk teknik av högsta kvalitet. För att upprätthålla och utveckla en sjukvård som bygger på vård efter behov och allas lika värde krävs att sjukvården utformas utifrån ett medborgar- och patientperspektiv i kombination med hög kvalitet och tillgänglighet. I Uppsala län skiljer sig vårdbehoven och hälsoläget åt mellan olika geografiska områden. För att vården ska bli mer jämlik i länet krävs att vi fördelar våra ekonomiska resurser rättvist. Det är i områden där hälsan är som sämst som insatser behövs mest. Detta kräver tydligare styrning av resurserna. Inte bara för att det är rättvist, inte bara för att det är ett krav enligt hälso- och sjukvårdslagen, utan för att det innebär en investering i bättre hälsa och välmående. För att möta dessa utmaningar krävs att landstinget ser över hela ersättningssystemet. Den demografiska utvecklingen i länet kommer att resultera i en drastisk ökning av behovet av cancersjukvård, strokevård med mera. Vi och fler med oss är medvetna om denna utmaning och det är nu dags att landstinget tar detta på allvar. Vi anser därför att en utredning om hur framtiden kommer att gestalta sig ska genomföras. Vård i tid och akut omhändertagande En handlingsplan måste till när det gäller vårdgarantin för att öka tillgängligheten till mottagning och operation. Men vård i tid är inte bara en fråga om att uppfylla den nuvarande Vårdgarantins olika delar. Landstinget i Uppsala län måste nu likt många andra landsting följa, analysera och åtgärda väntetider inom länets akutmottagningar. Detta måste ske på ett kvalitativt sätt med patienten i fokus och får inte resultera i enkla lösningar som att stänga akutmottagningarna i Tierp och Östhammar. 4(24)

Ett annat mycket viktigt område som inkluderar alla typer av patienter, planerade såväl som akuta, är återbesöken. Det finns en uppenbar risk att satsningar på nybesök och behandling/operation för att uppfylla Vårdgarantin går ut över möjligheten för patienterna att få sitt återbesök inom planerad tid. Detta måste följas upp noggrant. Tillgänglighet, bemötande och respekt i vården Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är avgörande för att medborgarna ska känna förtroende för hälso- och sjukvården. Patienter och anhöriga ska bemötas med respekt. Vården ska organiseras så att varje person får den vård som han/hon behöver när de behöver den och varje patient ska känna sig trygg och veta att de får en god och kvalitativ vård. God vård innefattar att patienten upplever ett gott bemötande och respekt. Att vara patient och vårdsökande innebär en utsatthet och sårbarhet som, förutom de problem man söker hjälp för, ytterligare förstärker vikten av ett gott bemötande. För att kunna möta patienterna med respekt och medmänsklighet måste landstinget genom kompetensutveckling arbeta med att värdegrunds- och bemötandefrågor inom hälso- och sjukvården alltid hållas aktuella. Barn, äldre, personer med funktionsnedsättning samt personer med annan etnisk bakgrund är några grupper som kan upplevas vara i en särskilt utsatt situation när de söker vård. Även kvinnor behandlas och bemöts annorlunda än män. För oss socialdemokrater är det tydligt att för att uppnå jämlikhet och likabehandling i vården, krävs det särskilda insatser för vissa för att inkludera alla. Vi vill se ett intensifierat arbete med implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa frågor måste få stort utrymme i landstingets likabehandlingspolicy och denna policy måste tas på största allvar inom landstingets verksamheter. Vi vill även att utbildning i patientbemötande ska vara ett kontinuerligt inslag hos alla personalgrupper som möter patienter. För personer med funktionsnedsättning krävs en utvecklad möjlighet till adekvat habilitering/rehabilitering, detta oavsett om det gäller inom eller utom länet. En stor del av dem som utnyttjar och behöver sjukvården är äldre. Det är fullt naturligt. I takt med att vi åldras följer normalt nedsättning av funktioner i kroppen. För många sker denna förändring till en början långsamt för att så småningom övergå till en period med allt snabbare funktionsförsämring. För de flesta kompliceras denna fas i livet också av sjukdom och behovet av både omsorg och vård ökar. Vi vet samtidigt att sjukvården inte är organiserad att möta detta på bästa sätt. För patienter med återkommande problem, vid exempelvis kronisk sjukdom, ska det inte vara nödvändigt att söka vård via akutmottagningarna. De ska snabbt få vård genom en direktkontakt med primärvården/närvården eller genom direktinläggning 5(24)

på sjukhusens vårdavdelningar. Landstinget behöver också utöka verksamheten med mobila vårdteam så att hembesök för de gamla och multisjuka som har det svårt att ta sig hemifrån blir en självklar del i vården. Utveckla en stark och sammanhållen vård Socialdemokraterna vill utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhus. Vi vill också utveckla Lasarettet i Enköping genom en utökning av uppdraget när det gäller dagkirurgi samt att lägga stor vikt vid samordningen med närvårdsprojektet i de södra länsdelarna. För oss är det självklart att Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett ska ägas gemensamt. Våra sjukhus har en avgörande betydelse för att ge högkvalitativ och jämlik vård i länet. Samarbetet mellan sjukhusen är också viktig för hela vårdorganisationen. Att bryta ut delar av vården riskerar att slå sönder vårdkedjor för patienter och försämra samverkan mellan olika delar i vården. Det finns många faror med fri etableringsrätt inom den specialiserade vården. En stor risk är att det motverkar sammanhållna vårdkedjor och medför orimliga krav på den enskilde patienten att själv samordna sin vård. Det är bevisat att fri etablering av vårdgivare lockar fram en efterfrågan på vård som inte är baserad på medborgarnas hälsostatus och kan bidra till att en redan ojämlik hälso- och sjukvård blir ännu med ojämlik. Personer med stora vårdbehov och svag ställning kommer att missgynnas i en vård styrd av efterfrågan. Vi ser inte att fri etablering inom den specialiserade vården stärker patienten eller ökar kvalitén. Tvärt om leder det till en splittrad och kostnadsdrivande vård. Det borgerliga förslaget kan till och med vara början till slutet för våra två sjukhus, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping eftersom stora pengar kommer att tas från sjukhusen för att finansiera privata specialister. Med fri etablering inom den specialiserade vården kan också på sikt motiven för landstingen inom sjukvårdsregionen att teckna avtal med Akademiska sjukhuset undergrävas. Vi är övertygade om att utförsäljning och privatisering är fel väg att gå. Vi vill istället stärka och utveckla landstingets verksamheter. För att klara av investeringar i en vård av världsklass krävs att vi håller ihop vårdkedjor och patientflöden. Den socialdemokratiska vägen bygger istället på samverkan mellan kommun och region och mellan sjukhus och vårdcentral. Samarbete får aldrig ersättas av konkurrens och vinstintressen. En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vi vill därför undersöka möjligheterna att införa vårdlotsar eller patientkontrakt inom vården, exempelvis cancervården. Patienterna ska få hjälp med en noggrann och begriplig information om tillståndet. Vidare vilka åtgärder som behöver göras för en närmare analys av tillståndet, samt vad dessa åtgärder består i, och vilka behov och risker det kan medföra. 6(24)

Förebyggande arbete och rehabilitering Idag finns det fortfarande skillnader i hälsa mellan våra länsdelar och det finns skillnader i hälsa mellan åldrar och mellan kön. Många nyinvandrade svenskar har också ett sämre hälsotillstånd eller är märkta av flykten och tidigare upplevelser. Fattiga är också mer sjuka än rika och lågutbildade har generellt sämre hälsa än högutbildade. Hälsan är alltså orättvist fördelad vilket innebär att folkhälsoarbete i grunden handlar om social rättvisa och att bekämpa klassklyftor. Om vi vill förbättra folkhälsan och minska hälsoklyftor krävs en bred förebyggande insats och åtgärder som förbättrar människors levnadsförhållanden. Det handlar till exempel om människors ekonomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande, att ha ett meningsfullt och stimulerande jobb, en bra yttre miljö samt levnadsvanor som motion, kost, alkohol och tobak. För oss socialdemokrater står folkhälsofrågorna i fokus. Vi menar att det krävs ett ändrat synsätt där helhetssynen på människan genomsyrar vården. Att förebygga ohälsa är lika viktigt som att lindra och bota den. Vi måste arbeta intensivt för att minska folkhälsoproblem såsom rökning, riskbruk av alkohol och droger, övervikt och fetma, stressjukdomar, sömnproblem med mera i nära samarbete med andra aktörer såsom kommunerna, idrottsföreningarna och universiteten. Det är väl känt att behovet av sjukvård ökar med stigande ålder. De flesta stora folksjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, stroke, demens och höftledsfrakturer drabbar således i stor utsträckning invånare i de högsta åldersklasserna. Denna grupp karakteriseras också av en hög sjukvårdskonsumtion och hög läkemedelsförbrukning. Det är viktigt både för individen och för sjukvården att försöka optimera möjligheterna att utnyttja nya primär - och sekundärpreventiva metoder i syfte att minska sjukligheten hos de äldre. Rehabiliteringens funktion i en sammanhållen vårdkedja är central för individen och samhället. En väl fungerande rehabilitering innebär kortare konvalescenstid för individen och en snabbare återgång till ett friskare liv. För den som är i arbetsför ålder minskar också samhällets kostnader för sjukskrivningsperioden. Att intensiv uthållig rehabilitering är oerhört framgångsrik är obestridligt. Vi behöver en samordnad, teambaserad, resursstark rehabiliteringsverksamhet. Många bra levnadsår kan räddas till jämförelsevis liten kostnad för personer som drabbats av trauma, exempelvis stroke. Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem. Det är angeläget att arbeta förebyggande och att söka förhindra alla former våld i nära relationer. Kvinnor och barn är mest utsatta. Landstinget är en av huvudmännen för Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, som dels har en patientmottagning vid Akademiska sjukhuset dels 7(24)

en nationell stödtelefon. I NCK:s uppdrag ingår även att arbeta med metodutveckling, information, forskning och utbildning. Det är viktigt att NCK:s spetskompetens kan tas tillvara inom vårt landsting och att det skapas möjlighet för vårdgivare att arbeta med insikt i frågan och enligt rekommenderade metoder. Det innebär att vårdgivare kontinuerligt bör få utbildning och information samt möjlighet att utveckla sitt samarbete med NCK. Barn och unga Föräldrarnas ekonomiska situation ska inte få avgöra vilken vård barnet får och som förälder ska man aldrig behöva fråga sig om man har råd att uppsöka läkare med sitt sjuka barn. Barnens hälsa ska stå i centrum och därför måste de orättvisa patientavgifterna för barn och ungdomar avskaffas omedelbart. Barns hälsa har det senaste decenniet utvecklats i stort som de vuxnas hälsa, där dödligheten minskar medan allergiska besvär och psykisk ohälsa ökar. Redan i barndomen märks hälsoskillnader mellan flickor och pojkar samt mellan olika sociala grupper. Att investera i barns hälsa är viktigt både på kort och på lång sikt. Barn och ungdomars hälsa är ett prioriterat område och beslutfattare i landstinget skall aktivt engagera sig för barn och ungdomars hälsa. Barn och ungdomars har begränsad autonomi och behöver samhället stöd. Hälsan under barn och ungdomsåren är en stark bestämningsfaktor för hälsan i vuxen ålder. Faktorer som innebär risk för hälsan skall reduceras och skyddsfaktorer skall stärkas genom landstingets insatser. Genom barnhälsovården kan landstinget nå praktiskt taget alla barn i förskoleåldern med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Landstinget skall bevara och utveckla det förebyggande arbetet. De vinster som uppnåtts genom kvalitativt bra generella insatser för alla barn måste ständigt erövras på nytt. Tyvärr finns det tecken som tyder på att det förebyggande arbetet med barn har försvagats, sannolikt som en följd av ökade ansträngningar att svara upp mot vuxnas behov av snabb och lättillgänglig vård. Amningsfrekvensen har på senare sjunkit, plötsliga spädbarnsdöd med koppling till omvårdnadsrutiner och rökning har ökat, hembesöksfrekvensen har sjunkit samtidigt som antalet polisanmälda fall av barnmisshandel mot barn 0-6 år har fördubblats de senaste tio åren. Andelen barn som utvecklar övervikt och fetma har stigit påtaligt under samma tidsperiod. Många nyblivna föräldrar är osäkra i sin nya roll. Slutsatsen är att det förebyggande arbetet behöver försvaras och utvecklas vilket kräver fredade resurser, inte minst inom distriktssköteskornas verksamhet. Familjecentralsverksamheten bör utvecklas vidare i nära samarbete med länets kommuner. 8(24)

Vissa barngrupper behöver mer stöd och förebyggande insatser än andra, exempelvis barn till föräldrar med psykisk ohälsa, missbruksproblem eller begåvningshandikapp. Barn i fosterhem och flyktingbarn behöver också ofta fler insatser än andra barn. Socioekonomiskt svaga områden präglas som regel av en högre andel barn med stora behov än mer privilegierade. Hänsyn måste tas till detta förhållande när resurser fördelas till det förebyggande arbetet. Ett flertal studier visat barns psykiska hälsa och välbefinnande inte är tillfredställande och snarast försämrats de senaste två decennierna. Det gäller i synnerhet flickor under ungdomsåldern hos vilka nedstämdhet och depressioner blivit allt vanligare. Orsakerna är komplexa men måste sökas på strukturell nivå i samhälle, ungdomskultur och skola. Landstinget måste i dialog med kommunala organ finna vägar att öka barns motståndskraft mot stress och andra skadliga exponeringar samt identifiera och minska riskfaktorer som exempelvis mobbning. Länsdelsberedningarna har en viktig uppgift inom detta område. Ungdomsmottagningarna skall ha ett uppdrag som innefattar psykosocialt stöd till ungdomar med behov därav. En fortsatt utveckling av BUP och dess specialistvård verksamhetsutveckling och samverkan med kommunerna är nödvändig. En fortsatt god utveckling av verksamheten vid Akademiska sjukhuset kommer att kräva åtgärder, Akutvården är överbelastad och präglas delvis i alltför många fall av patienter som skulle kunna behandlas inom primärvården. Det finns bemanningsproblem och svårigheter att ta emot all efterfrågad högspecialiserad vård från regionen och andra landsting. Målsättningen måste vara ett komplett barnsjukhus samtidigt som möjligheterna till intäkter måste vägas mot investeringsbehov. Utveckling av ett barncentrum för ökad samordning av hälso- och sjukvården för barn, främst den förebyggande vården och den öppna vården, bör förverkligas. Tillkomsten av ett barnskyddsteam med nära samverkan med Barnahus är mycket tillfredställande, inte minst på det stigande antalet barnmisshandelsärenden som behöver utredas. På sikt bör möjligheterna att skapa ett regionalt centrum analyseras med uppgift att leda utvecklingen, sprida kunskaper och ge konsulthjälp till andra landsting och kommuner. Många ungdomar mår psykiskt dåligt och är i behov av psykiatrisk kontakt, vård och behandling. En fortsatt utveckling av BUP och den specialistvård, verksamhetsutveckling och samverkan med kommunen som pågår där är nödvändig. Samverkan med skolhälsovården måste också intensifieras. Att investera kraftfullt för barn och ungas rätt till förebyggande insatser, vård och behandling på bästa sätt är etiskt riktigt och ekonomiskt effektivt. 9(24)

En viktig verksamhet för ungdomar är Ungdomsmottagningarna och den rådgivning och behandling som ges där av specialutbildade barnmorskor, läkare och psykologer. STI, sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter, kan effektivt förebyggas genom väl utbyggda och tillgängliga ungdomsmottagningar i hela länet. Kollektivtrafik Från och med 2012 gäller en ny lag för kollektivtrafik som kraftigt förändrar arbetet och styrningen av kollektivtrafiken. Ansvaret för såväl den regionala och lokala kollektivtrafiken som stadstrafiken övergår till en regional kollektivtrafikmyndighet, som i Uppsala län blir en del i landstingets organisation. Detta är en fråga som vi socialdemokrater i landstinget har drivit länge, då vi anser att detta kommer att underlätta en mer kraftfull styrning av kollektivtrafiken. En bekväm och prisvärd kollektivtrafik, tillgänglig för alla, är avgörande för ett hållbart samhälle och för att fler ska kunna studera och få ett jobb. Det är en motor för tillväxt och regional utveckling och ett viktigt verktyg i arbetet för en minskad trängsel, färre trafikolyckor och en minskning av koldioxidutsläppen från persontrafiken. Svensk kollektivtrafik driver tillsammans med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting ett projekt med syfte att fördubbla kollektivtrafikresandet till år 2020 och på sikt även andelen som reser med kollektivtrafiken. Landstinget och länets kommuner har gett UL samma uppdrag. Socialdemokraterna delar denna ambition och ser det som en självklar del i arbetet för en hållbar utveckling. För att nå målet krävs investeringar i stomlinjer med god turtäthet och ett effektivt nät av kompletterande trafik. Byten mellan olika trafikslag eller turer måste vara smidiga och snabba för resenärerna. Vi socialdemokrater vill även intensifiera landstingets ansträngningar att utveckla länets framtida kollektivtrafik med fokus på spårbunden trafik. Det behövs en väl fungerande tågtrafik mellan Uppsala och Sala, med fler turer, helgtrafik och stopp även i Vänge, Järlåsa och Vittinge. Vidare behöver projekteringen av Arosbanan påbörjas omgående. De senaste årens stora problem för tågtrafiken vintertid, ett oförsvarligt stort antal inställda tågavgångar främst under sommaren och bristande kvalitet hos många bussar har inneburit att länets kollektivtrafik fått ett försämrat anseende. Detta måste återskapas, och att i detta läge genomföra kraftiga taxehöjningar riskerar att bli kontraproduktivt. Stora taxehöjningar slår hårt, inte minst mot ungdomar, kvinnor och låginkomsttagare, vilka är de tre samhällsgrupper som åker mest kollektivt. Taxorna bör utformas för att underlätta en hög grad av flexibilitet, exempelvis ska ett månadskort innebära obegränsade resor inom hela länet på såväl buss som tåg. 10(24)

Kultur Ett starkt och fritt kulturliv är en viktig del av välfärden. Alla medborgare i Uppsala län skall ha samma tillgång och möjlighet till ett brett kulturutbud. Ett kulturlöst samhälle är ett historielöst samhälle. Kulturarvet måste hela tiden bevaras, vårdas, visas och tillgängliggöras för alla. Alla länsbor ska ha möjlighet att fördjupa sina erfarenheter och vidga sina perspektiv genom att ta del av och delta i olika former av kulturyttringar. Särskild vikt ska läggas vid att nå nya grupper och att ge barn och ungdomar förutsättningar att delta i kulturlivet. En mer jämlik och jämställd kulturkonsumtion bidrar också till en förbättrad folkhälsa. Ett intensivt arbete med att utarbeta en regional kulturplan pågår för fullt. Detta görs i dialog med länets kommuner och andra aktörer inom kulturlivet. Från och med 2012 kommer de statliga medel som tillförs länets kulturinstitutioner att fördelas genom vår kulturnämnd och utifrån inriktningen i den regionala kulturplanen. Som ett led i arbetet för att för att nyttja de begränsade resurser så effektivt som möjligt har landstinget tillsammans med Uppsala kommun genomfört en utredning om hur stadsteatern, Musik i Uppland, Upplandsmuseet, Konstmuseet och Uppsala Konsert & Kongress skall organiseras. Utredarens förslag är nu föremål för remissbehandling. Vi socialdemokrater anser att det är viktigt att långsiktigt behålla den egna orkestern Uppsala Kammarorkester och att Upplandsmuséet måste få förutsättningar att såväl bevara som att visa vårt kulturarv. Kulturen bidrar också till tillväxten. Dels genom att locka turister och besökare till länet, men även genom företagandet inom de kulturella och kreativa näringarna. Detta måste landstinget utveckla och stödja. Mått och mål för medborgare och kundperspektivet Mått från styrkortet Skillnader i hälsa avseende kön, etnicitet, social tillhörighet och geografisk hemvist Upplevelsen av gott bemötande Tillgänglighet Mål från styrkortet Skillnader i hälsa avseende kön, etnicitet, social tillhörighet och geografisk hemvist ska ha minskat 2012 jämfört med 2008. Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs. Ökad faktisk tillgänglighet 11(24)

Implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Antal införda arbetsrutiner inom samtliga indikatorer på förvaltningsnivå Antal resande med kollektivtrafiken Implementeringen av konventionerna ska påbörjas inom alla förvaltningar Arbetsrutiner har börjat införas för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. Antal resande med kollektivtrafiken har ökat med minst 7% Ekonomi Strategiskt mål Landstinget har en god hushållning som säkerställer en långsiktig utveckling. För att trygga en allmän och solidariskt finansierad hälso- och sjukvård krävs att landstinget har en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi. Det måste finnas en trovärdig ekonomisk grund att stå på, annars blir alla andra prioriteringar omöjliga. Det ekonomiskt ansträngda läget sätter press på beslutsfattare, chefer och medarbetare, när svåra beslut måste genomdrivas. Det finns en uppgivenhet hos medarbetare och oro hos patienter, eftersom man ständigt konfronteras med budskapet om besparingar. I tuffa tider krävs också att beslutsfattarna har mod att våga tänka långsiktigt. Mod att investera i ökad kvalitet och patientsäkerhet. Socialdemokraternas politiska linje för landstinget kan sammanfattas med att vi vill få ut maximalt av varje skattekrona i arbetet med att möta de utmaningar som landstinget står inför. Det handlar om att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som genomsyras av insikten om att det är bättre att agera förebyggande än att försöka åtgärda problem i efterhand. Vi vill styra resursanvändningen över tid så att ett nytt förhållningssätt med större fokus på tidiga insatser och rehabilitering kan få fäste. Det skulle skapa en bättre framtid för många av länet medborgare samtidigt som det ger ekonomisk avkastning. Att förebygga är god ekonomisk hushållning. De ideologiskt betingade privatiseringar som den borgerliga majoriteten genomfört och den kostnadsdrivande fria etableringsrätten för privata vårdgivare riskerar på sikt att allvarligt undergräva vårt landstings ekonomiska stabilitet. 12(24)

Fastigheter För att säkerställa att landstinget även på sikt kan fylla sin uppgift att leverera hälsooch sjukvård till hela länet krävs fortsatt ägande av fastigheter som är strategiskt viktiga för tillgången till vård i hela länet. Detta gäller oavsett om det är landstinget eller en kommersiell aktör som bedriver verksamheten. Finansiering av Citybanan I december 2007 undertecknade landstinget ett avtal om medfinansiering av Citybanan i centrala Stockholm. Vi socialdemokrater är stora tillskyndare av att Citybanan byggs, men hävdar att det är ett statligt ansvar att finansiera infrastruktur av detta slag. Därför reserverade vi oss mot beslutet att Uppsala läns landsting och kommuner skulle vara med och finansiera projektet Ersättningssystem Landstingets ersättningssystem styr verkligheten och ska därför utformas på ett sådant sätt att de stödjer de mål som gäller för verksamheten. Hälso- och sjukvården har idag en rad olika aktörer inklusive privata vårdgivare. Denna mångfald ställer ökade krav på ledning och styrning samt ersättningssystemen inom sjukvården. Ersättningssystemet till vårdcentralerna ska användas för att så långt det är möjligt spegla behoven hos de patienter man har listade. Ett nytt ersättningssystem ska utvecklas där mätningar av beräknad vårdtyngd och förväntad ohälsa på grund av socioekonomiska faktorer ingår som viktiga faktorer. Ersättningssystemen bör tydligt premiera förebyggande arbete, områdesansvar, teamarbete och tillgänglighet. Det är viktigt att ersättningssystemet inom sjukhusvården omarbetas. Så som det ser ut idag där 30% visserligen är en rörlig ersättning men med ett fastlagt tak som understiger länets faktiska behov genererar ökade vårdköer och är i praktiken en anslagsfinansierad modell. Ersättningssystemet behöver istället innehålla starka incitament för en ökad produktion när behov uppstår samtidigt som systemet inte får vara kostnadsdrivande utöver länets vårdbehov. Mått och mål för ekonomiperspektivet Mått från styrkortet Upplevd tydlighet rörande planering, styrning och uppföljning Nettokostnad för hälso- och sjukvård per invånare Nettokostnadens andel av skatter och bidrag Mål från styrkortet Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Utvecklingen av nettokostnaden för hälso- och sjukvård per invånare är högst 2,3% Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag överstiger inte 98% 13(24)

Soliditet Soliditet exkl ansvarsförbindelse är minst 35% Produktion Strategiskt mål Landstingets verksamheter är av god kvalitet och präglas av effektivitet och kontinuitet. All verksamhet som är finansierad av landstinget ska vara jämställd och jämlik. Uppföljning hälso- och sjukvård Idag finns det en mångfald av producenter inom hälso- och sjukvården. Offentliga vårdgivare blandas med privata. Detta ställer stora krav på landstinget som både uppdagsgivare och producent. Det är viktigt att inte patienterna kommer i kläm och att arbetet med vårdkedjorna säkras. Olika driftsformer får inte innebära att vårdkedjorna förlängs eller i värsta fall slås sönder. Såväl hälso- och sjukvård som annan landstingsverksamhet och landstingsfinansierad verksamhet ska vara jämställd och jämlik. Landstinget ska arbeta för att alla invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning, social tillhörighet eller geografisk hemvist. För att motverka trenden av ökande hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället ska landstingets folkhälsoarbete särskilt fokusera på identifierade utsatta grupper. Kontinuerlig utbildning om jämlikhet och jämställdhet, särskilt inriktat på bemötande och behandling av brukare, ska vara självklart för all personal i all landstingsfinansierad verksamhet. Ett av de viktigaste verktyg och redskap vi har för att leda och styra landstinget och den vård som ges är att kontinuerligt och målmedvetet följa upp och kontrollera de uppdrag som getts, den verksamhet som bedrivs, de avtal som tecknats och den kvalitet som ges. Det kräver att styrelserna arbetar strukturerat enligt definierade processer och rutiner som är integrerade i organisationen. Socialdemokraterna föreslår att en modell för kvalitetsuppföljning i vården arbetas fram. Landstinget behöver utveckla sin förmåga att leda och inspirera vårdens utförare till önskade resultat oavsett driftform och ägande. De som utför uppdrag åt landstinget, till exempel genom att bedriva vård, ska uppfatta landstinget som en seriös motpart med bra utformade upphandlingsdokument och tydliga avtal. Landstinget behöver 14(24)

arbeta fram möjligheter att utveckla avtalen när behov uppkommer samt införa tydliga regler för sanktioner och hävning av avtal. Barn och unga Barn- och ungas ställning inom hälso- och sjukvården måste stärkas, barnsjukvårdens status måste uppgraderas och barnperspektivet måste tas på större allvar. Det är hög tid att lyfta hela Akademiska Barnsjukhuset och det arbetet som sker där. För att kunna erbjuda god vård måste lokaler och den fysiska miljön på barnsjukhuset vara anpassad till barns särskilda behov och med beaktande av familjens medverkande vid barnets tillfrisknande. Kollektivtrafik Den gångna vinterns buss- och tågkaos ska inte upprepas. Landstinget måste göra sitt för att sätta stopp för överfulla bussar, inställda tåg och förseningar. Ett sätt är att sätta fokus på investeringar i nya tåg och fler bussavgångar. Men en utbyggd kollektivtrafik ställer också krav på en förbättrad infrastruktur. Därför måste landstinget aktivt utmana den moderata regeringen att bygga ut järnvägen och satsa på säkrare vägar. Mat Näringsbrist är idag ett problem bland olika patientgrupper. Vi är övertygade om att god mat gör att man äter mer och bättre. Sjukdom, allergi, religiöst eller etiskt ställningstagande ska inte vara något hinder för att få välsmakande mat på sjukhus och andra vårdinrättningar. Matens kvalitet är en grundförutsättning för läkning. God och näringsrik mat bör tillagas i nära anslutning till där patienterna vistas. För att kunna erbjuda mat av hög kvalitet ska patient- och personalmaten tillagas på Akademiska sjukhuset eller i dess nära omgivning. Vi vill också öppna tillagningsköket i Enköpings lasarett. Mått och mål för produktionsperspektivet Mått från styrkortet Totalkostnad i förhållandet till total produktion Identifierade och beskrivna huvudprocesser Antal projekt för att uppfylla kriterierna för god vård Mål från styrkortet Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med minst ett projekt under vart och ett av God vård-områdena 15(24)

Antal förvaltningar som har börjat införa kvalitetsledningssystemet Hur vårdgarantin efterlevs Produktionsplanering Öppna jämförelser Landstingets förvaltningar har påbörjat införandet av kvalitetsledningssystemet. Gäller främst hälso- och sjukvårdsförvaltningarna till att börja med Tidsgränserna i vårdgarantin följs Det finns en landstingsgemensam modell för produktionsplanering Minst 70% av indikatorerna i Öppna jämförelser ska återfinnas bland de bästa två tredjedelarna. Förnyelse Strategiskt mål Landstinget är innovativt och ligger steget före Landstinget driver utvecklingen framåt genom forskning och samverkan Hälsoinriktad forskning och utveckling För oss socialdemokrater står folkhälsofrågorna i fokus. Vi menar att det krävs ett ändrat synsätt där helhetssynen på människan genomsyrar vården. Att förebygga ohälsa är lika viktigt som att lindra och bota den. Vi vill därför att landstinget medverkar i utveckling av ett beteendemedicinskt centrum för utveckling av prevention mot folkhälsoproblem som övervikt och fetma, stressjukdomar, sömnproblem med mera i nära samarbete med universitetet. Det är också viktigt både för individen och för sjukvården att försöka optimera möjligheterna att utnyttja nya primär - och sekundärpreventiva metoder i syfte att minska sjukligheten hos de äldre. En viktig väg kan vara undersöka potentialen av en ny sjuksköterskebaserad som är till för invånare över 75 år och som i stora drag bygger på långvariga gynnsamma erfarenheter från mödravårds- och barnavårdscentraler. Dessa verksamheter har mycket bred acceptans och en hög renommé hos allmänheten och verksamheten kräver inte någon ny infrastuktur utan kan integreras i den befintliga hälsofrämjande verksamheten vid länets vårdcentraler. 16(24)

I länet finns närmare 25000 invånare över 75 år. En försöksverksamhet där cirka 3000 av dessa, i geografiska områden av olika karaktär (storstad, tätort, glesbygd), inbjuds till en årlig hälsokontroll hos distriktssköterska tror vi skulle få positiva effekter för länets äldre medborgare samt för landstingets ekonomi på längre sikt. Bröstcentrum Bröstcancervården i länet är ett tydligt exempel på vad som kan hända om man bryter loss vissa delar av vården. Bröstcancervården innehåller flera delar såsom radiologi (mammografi), onkologi, kirurgi och patologi. Alla dessa specialiteter måste finnas på plats och fungera i takt och ha ett nära samarbete med varandra för att vården ska fungera optimalt. Tyvärr har den borgerliga majoriteten valt att bryta loss och privatisera en av dessa delar, mammografin, vilket har skapat ett geografiskt och organisatoriskt avstånd mellan olika delar i vårdkedjan. Vi vill istället bilda ett Bröstcentrum där alla specialiteter finns samlade under ett tak för att stärka samverkan och ett optimalt utnyttjande av resurser. Så stärker vi tillgängligheten och möjliggör att patienterna får alla undersökningar gjorda på en och samma dag. Vi vill också stärka förutsättningarna för en stark och innovativ forskning inom bröstcancervården. Vi anser att en samlad verksamhet ger ökade möjligheter till forskning och kvalitetssäkring som kommer patienterna tillgodo. Specialistsjuksköterskorna på Bröstcentrum kan följa patienterna genom hela vårdkedjan. Det ger både större trygghet för patienten och förhöjd kvalitetssäkring inför eftervården. Cancervården är inte bara bröstcancer. Ungefär var tredje person kommer någon gång under sin livstid att drabbas av en cancersjukdom. Cancer drabbar ofta äldre personer, och cirka 60 procent av dem som drabbas av cancer är över 65 år eller äldre. Glädjande är att möjligheterna att behandla olika cancersjukdomar ökar liksom överlevnaden. När överlevnaden för cancerpatienter ökar så ökar också behovet av rehabilitering. Cancervården på Akademiska sjukhuset är omtalat väl fungerande trots att förutsättningarna inte är de bästa. Onkologen verkar idag i utdömda lokaler där god vårdhygien inte kan garanteras. Arbetsmiljön är undermålig varav ett kraftfullt vite har utdömts för Akademiska sjukhuset. Nu är det dags att vi tar krafttag och beslutar om en investering i ett nytt hus där all cancervård kan samlas. Invånarna i Uppsala län och i sjukvårdsregionen ska ha tillgång till den allra bästa cancervården. Akutsjukvården Vi vill utveckla akutsjukvården. En väg in i ett samlat akutcentrum med flera spår. Patienter bör tas emot på ett ställe oberoende av ålder och åkomma. Följden blir ett stärkt samarbete och förkortade väntetider samt ett samlat omhändertagande vid ankomsten. Den nuvarande fyratimmarsregeln är dåligt anpassad till akutuppdraget. Den målrelaterade ersättningen bör istället harmonisera med akutsjukvårdens akuta 17(24)

bedömningsmodell att sortera och prioritera vårdsökande utifrån behov och inte efterfrågan. Mått och mål för förnyelseperspektivet Mått från styrkortet Utfall forskningsbokslut (SKL) Definierade prioriterade strategiska områden Definierade viktiga samarbeten Definierade strategiska områden där förändrade strukturer ger förbättringar/försämringar gällande forskning och utbildning Mål från styrkortet Forskningsbokslut ska finnas för hälsooch sjukvårdsförvaltningarna Alla förvaltningar ska ha definierat sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar ska ha definierat viktiga samarbeten Alla sjukvårdsförvaltningar ska ha definierat strategiska områden där förändrade strukturer ger förbättringar/försämringar gällande forskning och utbildning Medarbetare Strategiskt mål Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstinget ska ha ett arbetsklimat som präglas av delaktighet, lyhördhet, jämställdhet och inflytande. För Socialdemokraterna är det avgörande att Landstinget i Uppsala län är och betraktas som en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna är delaktiga och erbjuds intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. Landstinget ska ha ett arbetsklimat som präglas av delaktighet, lyhördhet, jämställdhet, inflytande över organisation och ekonomi samt möjlighet att påverka budgetprocessen och ekonomin på den egna arbetsplatsen. Trycket är idag hårt inom många av landstingets verksamheter. Överbeläggningar på vårdavdelningar, förändringar av verksamheten som ibland inte är förankrade bland personalen, arbetstidsmodeller som, enligt många, förändras till det sämre och allt fler upplever att de blir kränkta i arbetet. Landstingets anseende som arbetsgivare 18(24)

riskerar att kraftigt försämras om inte åtgärder vidtas. Vi står, liksom andra kommuner och landsting, inför stora pensionsavgångar och medföljande rekryteringsbehov. Det ska vara attraktivt att jobba inom landstinget i Uppsala län. Delaktigheten och inflytandet måste öka och ett systematiserat sätt att arbeta med utveckling av det egna arbetet måste etableras. Heltid är en avgörande fråga för den anställde. Det ofrivilliga deltidsarbetet i landstinget innebär inte bara lägre lön för den enskilde medarbetaren utan också lägre ersättning om man blir sjuk, mindre föräldrapenning om man får barn, sämre arbetslöshetsersättning om man förlorar jobbet och lägre pension när man blir gammal. Ändå har mer än var tionde av landstingets anställda endast en deltidstjänst. Det är inte en god personalpolitik och det gör inte landstinget till en attraktiv arbetsgivare. För att fler ska ha möjlighet att arbeta heltid krävs också en robust grundbemanning. Idag är det många som väljer att gå ner i arbetstid på grund av en ohållbar arbetsmiljö. Vi socialdemokrater vill minska antalet osäkra anställningar, ersätta de ofrivilliga deltiderna med heltidstjänster och göra heltid till utgångspunkt vid alla nyanställningar. Heltid ska vara en rättighet för alla anställda och deltid en möjlighet för de som behöver gå ned i arbetstid. Det skulle göra landstinget till en bättre arbetsgivare och det skulle förbättra de enskilda medarbetarnas ekonomiska situation. Man ska kunna leva och åldras på sin lön. Genom att vara ett föredöme som arbetsgivare kan landstinget ha ett positivt inflytande på arbetsmarknaden i stort. Men landstinget har inte bara många anställda i sin egen organisation. Allt fler verksamheter bedrivs i dag av privata utförare. För att upprätthålla goda arbetsvillkor för anställda, oavsett vilken entreprenör det är som driver verksamheten, är det viktigt att landstinget ställer villkor om bland annat rätt till heltid, meddelarfrihet, kollektivavtal/motsvarande med mera vid sina upphandlingar och i sina regelböcker. Risken är annars att vi får en snedvriden konkurrens mellan landstingets utförare och de privata. I slutändan är det arbetstagarna som är förlorare. Arbetstidens förläggning är en viktig arbetsmiljöfråga. Dels hur den läggs så att den innehåller rimliga återhämtningstider och är sammanhållen och inte delad. Dels hur den enskilde kan påverka arbetstidens förläggning så att den bäst passar både individ och verksamhet. Mått och mål för medarbetarperspektivet Mått från styrkortet NMI värde för ledarskap Antal kompetensförsörjningsplaner Mål från styrkortet Ledarskapsindex ska vara 3,8 eller högre Alla förvaltningar ska ha en kompetensförsörjningsplan 19(24)

Sjukfrånvaro Antal deltidstjänster som erbjudits heltidstjänster NMI - totalvärde NMI värde för delaktighet Antal upphandlingar som innehåller krav på rätt till heltid, meddelarfrihet, kollektivavtal/motsvarande Den totala sjukfrånvaron ska vara högst 4,5 procent. Frisknärvaro??? Alla medarbetare med deltidstjänst ska erbjudas en heltidstjänst Nöjd medarbetarindex ska vara 3,9 eller högre Delaktighetsindex ska vara 3,9 eller högre Villkor ska ställas på rätt till heltid, meddelarfrihet, kollektivavtal/motsvarande vid alla upphandlingar och i regelböcker 20(24)

Patientavgifter Patientavgifter för barn och ungdomar under 20 år 2011 2012 Anmärkning halv 0 avgift Läkarbesök, ej akut Husläkare 140 150 Ingen ytterligare patientavgift vid vidareremittering samma dag till akutmottagning vid Akademiska sjukhuset/lasarettet i Enköping Övriga specialister 230 300 Akutmottagning Akademiska sjukhuset/lasarettet i 300 380 Enköping Husläkarjouren Enköping 200 230 Ingen ytterligare patientavgift vid vidareremittering samma dag till akutmottagning vid Akademiska sjukhuset/lasarettet i Enköping Tierp/Östhammar 200 230 Ingen ytterligare patientavgift vid vidareremittering samma dag till akutmottagning vid Akademiska sjukhuset/lasarettet i Enköping Uppsala Närakut 200 230 Ingen ytterligare patientavgift vid vidareremittering samma dag till akutmottagning vid Akademiska sjukhuset/lasarettet i Enköping Besök efter remiss till spec.läkare Remiss (1: a besök): 80 100 Labundersökning efter remiss I samband med läkarbesök 0 0 Vid annan tidpunkt 80 100 Graviditetstester 70 100 Ingår ej i högkostnadsskydd. Sjukvårdande behandling (exkl. psykoterapi, naprapati och kiropraktik) 80 100 Psykoterapi, naprapati och kiropraktik 140 150 Röntgenundersökning efter remiss Vid akutbesök på akutmottagning 0 0 Ingår i akutbesöket Vid annan tidpunkt 80 100 Telefonrecept, förlängning av 0 0 Sjukintyg per telefon 70 100 21(24)

Receptförskrivning distriktssköterska 70 0 Allmän hälsokontroll (mammografi) 140 150 Riktad gynekologisk hälsokontroll 140 150 Ultraljudsscreening vid graviditet (vid mödrahälsovården) 0 0 Förebyggande vård (till exempel kurser i rökavvänjnings-, viktminsknings- och diabetesskolor) 80 x antal träffar 40 x antal träffar. Dagsjukvård Besöksavgift (ej läk) 80 100 Ingår i högkostnadsskydd Faktureringsavgift 70 70 Hembesökstillägg/reseersättning 80 100 Högkostnadsskydd för sjukvård 900 900 Högkostnadsskydd för sjukresor 1 200 1 200 Högkostnadsskydd för hjälpmedel 900 900 Timtaxa vid hälsokontroller och intygsskrivning 1 000 1 200 Återbetalning av avgift vid lång väntan 20 min 15 min Avgift i sluten vård 80/dygn 80/dygn Steriliseringar 2 000 2 300 Förskrivning av hjälpmedel 1 hjälpmedel 300 300 2 hjälpmedel 450 450 3 hjälpmedel 600 600 22(24)

Beslut Landstingsfullmäktige föreslås besluta att fastställa inriktning och mål för medborgare och kundperspektivet i enlighet med socialdemokraternas budgetalternativ fastställa inriktning och mål för ekonomiperspektivet i enlighet med socialdemokraternas budgetalternativ fastställa inriktning och mål för produktionsperspektivet i enlighet med socialdemokraternas budgetalternativ fastställa inriktning och mål för förnyelseperspektivet i enlighet med socialdemokraternas budgetalternativ fastställa inriktning och mål för medarbetarperspektivet i enlighet med socialdemokraternas budgetalternativ fastställa landstingets styrkort i enlighet med socialdemokraternas budgetalternativ fastställa budget 2012 och plan 2013 2014 i enlighet med socialdemokraternas budgetalternativ fastställa föreslagen plan för beslutade investeringar i byggnader och mark planperioden 2012 2014 fastställa föreslagen plan för planerade investeringar i byggnader och mark planperioden 2012 2014 fastställa föreslagen plan för beslutade investeringar i kollektivtrafik planperioden 2012 2014 fastställa föreslagen plan för planerade investeringar i kollektivtrafik planperioden 2012 2014 fastställa föreslagen plan för investeringar i utrustning och immateriella anläggningstillgångar planperioden 2012 2014 fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret 2012 fastställa patientavgifter enligt socialdemokraternas förslag fastställa internräntan till 4 procent 23(24)

fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 5,5 procent för 2012 fastställa landstingsskatten för 2012 till 10,86 kronor per skattekrona fastställa uppräkning för hyra och service till 1,7 procent fastställa att styrelser och nämnder utifrån sina ansvarsområden ska besluta om styrkort för respektive förvaltning fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter. enligt landstingsfullmäktiges presidiums förslag fastställa budgeten för landstingets revisorer till 6 525 tusen kronor. 24(24)