FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 27 maj 2013 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 27 maj 2013 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Börje Wennberg Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 78 Landstingets tertialrapport januari april 2013 CK Landstingsplan och budget CK Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter CK Internkontrollplan 2013 för landstingets ledningskontor CK Förberedelser för exploatering av Ulleråker CK Upphandlingspolicy och riktlinjer för Landstinget i Uppsala län Återremitterat ärende 84 Granskning av år 2012 avseende landstingsstyrelsens verksamheter Svar till revisionen CK CK Delbetänkandet patientlag Remissvar till Socialdepartementet CK Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Remissvar till Socialdepartementet 87 Regionalt utvecklingsansvar i Örebro län och Gävleborgs län Remissvar till Socialdepartementet 88 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon Remissvar till Finansdepartementet 89 Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Remissvar till SIS 90 Betänkande av utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientligheten Främlingsfienden inom oss Remissvar till Arbetsmarknadsdepartementet CK CK CK CK CK

4 91 Patientmaten vid Akademiska sjukhuset svar på motion CK Återöppna tillagningsköket för patient- och personalmat vid Enköpings lasarett svar på motion CK Personalens språkkunskaper och patientsäkerheten Svar på motion CK Ett öppnare landsting Svar på motion CK Behov av en bättre vårdkedja Svar på motion CK Stopp för skattesubventionerad hälso- och sjukvård till illegala invandrare Svar på motion CK Auktoriserad revisor för stiftelsen Akademiska sjukhusets utvecklingsfond CK Landstingsdirektörens rapport CK Förteckning över ärenden till landstingsfullmäktige den juni 2013 CK Anmälan av beslut enligt delegation CK Skrivelser för kännedom 102 Avtal om listning över länsgränser CK

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (36) Dnr CK Landstingsplan och budget Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att fastställa Landstingsplan och budget Bilaga 79 med undantag av det inarbetade förslaget till budget för landstingets revision. Ärendet Landstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljeinriktningen inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och länet samt lagstiftningen inom berörda områden. Landstinget i Uppsala län strävar efter att ständigt förbättra och förnya verksamheterna utifrån medborgarnas behov. Landstingsplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att fastställa Landstingsplan och budget Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 Socialdemokraterna - framtidspartiet Ordning och reda i landstinget för framtidens vård, kollektivtrafik och kultur Landstingsplan och budget Socialdemokraterna - framtidspartiet Landstinget i Uppsala län, s-gruppen Box Uppsala Besök: Slottsgränd T:

8 Innehållsförteckning Inledning... 3 En trygg och jämlik vård... 4 En vård utan köer...4 Patientkontrakt...5 En sammanhållen vård i patientens intresse...5 Tillgänglighet och bemötande...6 Akutsjukvården...6 Förebyggande och rehabilitering...6 Barn och ungdomar...7 Äldre...8 Kunskap och forskning Kollektivtrafik Kultur Medarbetare och ledarskap Ekonomi Ersättningssystem...16 Uppföljning hälso- och sjukvård (18)

9 Inledning Här presenteras socialdemokraternas alternativ till landstingsplan och budget för Vi anser att det krävs högre ambitioner och en bättre och mer kostnadseffektiv användning av de skattemedel som används för hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och kulturen i Uppsala län. Vi vill arbeta en jämlik vård där patientens behov står i fokus, där det förebyggande hälsoarbetet är starkt, tillgängligheten och bemötandet i vården är god samt att kollektivtrafiken och miljöarbetet ska utvecklas. Socialdemokraterna vill återskapa ordning och reda i landstinget. Vi vill få ut maximalt av varje skattekrona i arbetet med att möta de utmaningar som landstinget står inför. Det handlar om att föra en ansvarsfull ekonomisk politik och att ställa krav på uppföljning av kvalitet och kostnadseffektivitet. Samverkan mellan landstinget och länets kommuner måste intensifieras. Vi Socialdemokrater anser det angeläget att säkerställa valfrihet för patienterna, men de ideologiskt betingade privatiseringarna som den moderatstyrda alliansen nu genomför riskerar att kraftigt underminera landstingets ekonomiska ställning samtidigt som kvaliteten på vården försämras. Effekten blir att borgerliga landstingsledningen inför valfrihet för de privata vårdproducenterna i stället för patienterna. Vi kan nu konstatera att länsinnevånarna under Erik Weimans ledning får betydligt sämre möjligheter till vård i tid än vad som gäller i andra landsting. Den socialdemokratiska politiken syftar till en hälso- och sjukvård med god tillgänglighet fri från långa köer. Landstinget behöver utveckla sin förmåga att leda och inspirera vårdens utförare till önskade resultat oavsett driftform och ägande. Ett av de viktigaste verktyg och redskap vi har för att leda och styra landstinget och den vård som ges är att kontinuerligt och målmedvetet följa upp och kontrollera de uppdrag som getts, den verksamhet som bedrivs, de avtal som tecknats och den kvalitet som ges. Socialdemokraterna föreslår att en modell för kvalitetsuppföljning i vården arbetas fram och vill införa nationella kvalitetslagar. Vi vill prioritera kvalitet och trygghet i vården genom att erbjuda en god vård till våra länsbor och vara en mönstergill arbetsgivare till våra medarbetare. Nedan finns våra huvudpunkter för ett bättre hälso- och sjukvård och kollektivtrafik presenterade. 3(18)

10 En trygg och jämlik vård När vi blir sjuka eller drabbas av en olycka ska vi som patienter kunna lita på att vi får den hjälp vi behöver av personal som har bra utbildning, tillräckligt med tid och som vårdar och behandlar enligt välgrundade beslut, vetenskapliga metoder och patientsäker, medicinsk teknik av högsta kvalitet. En jämlik hälso- och sjukvård är en av grundvalarna i den svenska välfärden. Alla människor har lika rätt till bra kvalitet och god tillgänglighet till vården, oavsett var man bor, vem man är, vad man tjänar eller vilket kön eller religion man tillhör. Det är patienter med störst behov som ska prioriteras först inte de med störst plånbok. Det krävs ett tydligt politiskt ledarskap för att prioritera vården för de sjukaste och sköraste. I Uppsala län skiljer sig vårdbehoven och hälsoläget åt mellan olika geografiska områden, därför krävs att vi anpassar våra resurser så att vi kan möta dessa behov. Inom primärvården/närvården måste ett mer rättvist vårdval införas, där resurserna fördelas med hänsyn tagen till vårdtyngd och socioekonomi. Vi vill också se ett mer mångfacetterat vårdutbud där förebyggande och hälsofrämjande arbete prioriteras. Barn, äldre, personer med funktionsnedsättning samt personer med annan etnisk bakgrund är några grupper som många gånger är i en särskilt utsatt situation när de söker vård. Även kvinnor blir från och till förfördelade inom vården. För oss socialdemokrater är det tydligt att för att uppnå jämlikhet och likabehandling i vården, krävs det särskilda insatser för vissa för att inkludera alla. Vi vill se ett intensifierat arbete med implementeringen FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För denna grupp krävs också en utvecklad möjlighet till adekvat rehabilitering, detta oavsett om det gäller inom eller utom länet. En vård utan köer Målen för den Socialdemokratiska hälsooch sjukvårdspolitiken kan sammanfattas i en god folkhälsa, vård på jämlika villkor, goda medicinska resultat. Varje människa, oavsett bakgrund, ska ha tillgång till de bästa behandlingsmetoderna utifrån sina specifika vårdbehov. Därför är dagens vårdköer oacceptabla. Långa väntetider skapar mänskligt lidande och tenderar att drabba de minst resurstarka i samhället hårdast. Den Socialdemokratiska politiken syftar till en hälso- och sjukvård med god tillgänglighet fri från långa köer. En handlingsplan måste till när det gäller kösituationen. Tillgängligheten till mottagning och operation måste öka markant. Vård i tid är inte bara en fråga om att uppfylla den nuvarande vårdgarantin eller att uppfylla kömiljarderns mål. Landstinget i Uppsala län måste nu likt många andra landsting följa, analysera och åtgärda väntetider inom länets akutmottagningar. Bristen på besked är ibland lika besvärligt som väntan i sig. Att inte veta 4(18)

11 när en behandling ska genomföras är mycket frustrerande för patienten och skapar missnöje och misstro med vården. Patientkontrakt Socialdemokraterna vill införa patientkontrakt som omfattar alla delar i hälsooch sjukvården: besök, undersökningar, röntgen, remisser. Vi vill stärka patienternas möjligheter att styra när behandling ska ske. I kontraktet ska det finnas en tidsplan för remisser och eventuella behandlingar och det ska framgå vem som ska utföra behandlingarna samt hur återbesök och eftervård ska ges. En sammanhållen vård i patientens intresse Socialdemokraterna vill utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhus. Vi vill även utveckla Lasarettet i Enköping genom en utökning av uppdraget när det gäller dagkirurgi. För oss är det självklart att Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett ska ägas gemensamt. Våra sjukhus har en avgörande betydelse för att ge högkvalitativ och jämlik vård i länet. Samarbetet mellan sjukhusen är också viktig för hela vårdorganisationen. Att bryta ut delar av vården som den borgerliga landstingsledningen nu gör slår sönder vårdkedjor för patienterna och försämrar samverkan mellan olika delar i vården. Patienten ska inte behöva vara aktiv och gå runt och handla på en sjukvårdsmarknad för att få vård i tid och en fungerande vårdkedja. Det finns många faror med fri etableringsrätt inom den specialiserade vården. Den ökade fragmenteringen leder till negativa effekter på möjligheterna att bedriva kvalificerad utbildning och forskning. Ett ökat utbud av vårdgivare har i olika sammanhang visat sig kunna öka valfrihet och tillgänglighet, åtminstone för de befolkningsgrupper som har geografisk närhet till de nya vårdgivarna. Det saknas däremot belägg för att ett ökat utbud av specialistvård gynnar vårdkvaliteten eller är kostnadseffektiv. En stor risk är att det motverkar sammanhållna vårdkedjor och medför orimliga krav på den enskilde patienten att själv samordna sin vård. Fri etablering av vårdgivare lockar fram en efterfrågan på vård som inte är baserad på medborgarnas hälsostatus och kan bidra till att en redan ojämlik hälso- och sjukvård blir ännu med ojämlik. Personer med stora vårdbehov och som inte är så välformulerade i sina krav kommer att missgynnas i en vård styrd av efterfrågan. Vi ser inte att fri etablering inom den specialiserade vården stärker patienten eller ökar kvalitén. Tvärt om leder det till en splittrad vård som dessutom är kostnadsdrivande. Om det borgerliga påfundet utökas ytterligare riskerar våra två sjukhus gå emot en mycket osäker framtid eftersom stora pengar kommer att tas från sjukhusen för att finansiera privata specialister. Med fri etablering inom den specialiserade vården riskerar även Akademiska sjukhusets möjligheter att sälja vård inom regionen att undergrävas. Vi är övertygade om att ideologiskt betingade utförsäljningar och privatiseringar är fel väg att gå. Vi vill istället 5(18)

12 stärka och utveckla landstingets verksamheter. För att klara av investeringar i en vård av världsklass krävs att vi håller ihop vårdkedjor och patientflöden. Den socialdemokratiska vägen bygger istället på samverkan mellan kommun och region och mellan sjukhus och vårdcentral. Samarbete får aldrig ersättas av konkurrens och vinstintressen. Tillgänglighet och bemötande Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är avgörande för att medborgarna ska känna förtroende för hälso- och sjukvården. Patienter och anhöriga ska bemötas med respekt. Socialdemokraterna vill utveckla patienternas inflytande och delaktighet i vården för alla, inte bara för de resursstarka. Att vara patient och vårdsökande innebär en utsatt situation. För att kunna möta patienterna med respekt och medmänsklighet måste landstinget genom kompetensutveckling arbeta med att värdegrunds- och bemötandefrågor inom hälso- och sjukvården alltid hållas aktuella. En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vi vill därför införa vårdlotsar alternativt kontaktsjuksköterskor samt patientkontrakt inom vården, exempelvis cancervården. Vi har motionerat om att prostatacancervården vore ett utmärkt område för ett pilotprojekt. Patienterna ska få hjälp med en noggrann och begriplig information om tillståndet. Vidare vilka åtgärder som behöver göras för en närmare analys av tillståndet, samt vad dessa åtgärder består i, och vilka behov och risker det kan medföra. Vi vill bilda ett Bröstcancercentrum där alla specialiteter finns samlade under ett tak för att stärka samverkan och ett optimalt utnyttjande av resurser. Så stärker vi tillgängligheten och möjliggör att patienterna får alla undersökningar gjorda på en och samma dag. Vi anser att en samlad verksamhet ger ökade möjligheter till forskning och kvalitetssäkring som kommer patienterna tillgodo. Specialistsjuksköterskorna på Bröstcancercentrum kan följa patienterna genom hela vårdkedjan. Det ger både större trygghet för patienten och förhöjd kvalitetssäkring inför eftervården. Akutsjukvården Vi vill utveckla akutsjukvården. En väg in i ett sammanhållet akutcentrum, med flera spår. Patienter bör tas emot på ett samlat sätt oberoende av ålder och åkomma. Följden blir ett stärkt samarbete och kortare väntetider samt ett samlat omhändertagande vid ankomsten. Förebyggande och rehabilitering Idag finns det en mångfald av producenter inom hälso- och sjukvården. Offentliga vårdgivare blandas med privata. Detta ställer stora krav på landstinget både som uppdragsgivare och producent. Det är viktigt att patienterna inte kommer i kläm 6(18)

13 och att arbetet med vårdkedjorna säkras. Såväl hälso- och sjukvård som annan landstingsverksamhet och landstingsfinansierad verksamhet ska vara jämställd och jämlik. Landstinget ska arbeta för att alla invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning, religion, social tillhörighet eller geografisk hemvist. För att motverka trenden av ökande hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället ska landstingets folkhälsoarbete särskilt fokusera på identifierade utsatta grupper. Våld i nära relationer och våld mot barn är ett stort samhällsproblem som måste uppmärksammas och åtgärdas från olika perspektiv och från olika samhällsaktörer. Kunskap om våldets dynamik och konsekvenser är nödvändiga för hälso- och sjukvårdspersonal för att våldsutsatta barn och vuxna ska få ett adekvat omhändertagande och rätt vård. En fortsatt satsning på utbildning i denna fråga för berörd personal är viktig och prioriterad. Även fortsatt samverkan i utvecklingen av Närvården är en viktig del i detta arbete. Folkhälsoarbete med utgångspunkt från barn, familj och äldre måste prioriteras. Kontinuerlig utbildning om jämlikhet och jämställdhet, särskilt inriktat på bemötande och behandling av brukare, ska vara självklart för all personal i all landstingsfinansierad verksamhet. Socialdemokraterna vill intensifiera arbetet med tidig upptäckt av KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) samtidigt som vi arbetar med informationskampanjer om rökningens skadliga påverkan på hälsan. Det är angeläget att vi får våra barn och ungdomar att inte börja röka och att ge stöd till dem som behöver sluta röka. De pengar vi lägger på dessa insatser kommer vi på lång sikt att få igen mångdubbelt på minskad vård och läkemedelskostnader. Rehabiliteringens funktion i en sammanhållen vårdkedja är central för såväl individen som samhället. Idag räddar vi liv men bryr oss mindre om att se till att det räddade livet också blir ett bra liv. En väl fungerande rehabilitering innebär kortare konvalescenstid för individen och en snabbare återgång till ett friskare liv. För den som är i arbetsför ålder minskar också samhällets kostnader för sjukskrivningsperioden. Att intensiv uthållig rehabilitering är oerhört framgångsrik är obestridligt. Landstinget behöver därför en samordnad, teambaserad, resursstark rehabiliteringsverksamhet. Många bra levnadsår kan räddas till jämförelsevis liten kostnad för personer som drabbats av trauma, exempelvis stroke. Vidare krävs det krafttag gällande den livslånga rehabiliteringen för kroniskt sjuka. Barn och ungdomar Svenska barns hälsa är i ett internationellt perspektiv mycket bra. De senaste decenniernas utveckling visar dock på en ökad förekomst av psykosomatiska symptom, allergiska sjukdomar, övervikt samt nedsatt psykiskt välbefinnande och drogmissbruk. Dessa problem har starkt samband med sociala faktorer i samhälle och familj, uppväxtmiljö och livsvillkor. De 7(18)

14 kan endast motverkas genom breda förebyggande insatser i samverkan med länets kommuner. Landstinget har antagit en policy och handlingsplan för att förverkliga barnens rättigheter. Det är av stor vikt att dessa frågor arbetas in i såväl landstingets verksamhet som i verksamhet som finansieras av skattebetalarnas pengar. Föräldrarnas ekonomiska situation ska inte få avgöra vilken vård barnet får och som förälder ska man aldrig behöva fråga sig om man har råd att uppsöka läkare med sitt sjuka barn. Barnens hälsa ska stå i centrum och därför måste de orättvisa patientavgifterna för barn och ungdomar avskaffas omedelbart. Genom barnhälsovården nås praktiskt taget alla barn i förskoleåldern med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. De vinster som uppnåtts genom kvalitativt bra generella insatser för alla barn måste ständigt erövras på nytt. Tyvärr finns det tecken som tyder på att det förebyggande arbetet med barn har försvagats, sannolikt som en följd av ökade ansträngningar att svara upp mot vuxnas behov av snabb och lättillgänglig vård. Amningsfrekvensen har på senare tid sjunkit, plötslig spädbarnsdöd med koppling till omvårdnadsrutiner och rökning har ökat, hembesöksfrekvensen har sjunkit samtidigt som antalet polisanmälda fall av barnmisshandel mot barn 0-6 år har fördubblats de senaste tio åren. Andelen barn som utvecklar övervikt och fetma har stigit påtaligt under samma tidsperiod. Många nyblivna föräldrar är osäkra i sin nya roll. Slutsatsen är att det förebyggande arbetet behöver försvaras och utvecklas vilket kräver fredade resurser, inte minst inom distriktssköterskornas verksamhet. Familjecentralsverksamheten bör utvecklas vidare i nära samarbete med länets kommuner. Det är viktigt att specialistvården för barn och ungdomar hålls samman oavsett om det gäller medicin, kirurgi eller psykiatri. Länets ungdomsmottagningar spelar en viktig roll när det gäller sex och samlevnad samt ungdomars hälsa. Här handlar det verkligen om förebyggande arbete i praktiken. Ungdomsmottagningarna arbetar idag på mycket olika premisser gällande resurser och tillgänglighet. Heby saknar helt en ungdomsmottagning. Landstinget bör utveckla ungdomsmottagningarnas möjlighet att arbeta på bred front genom förändrade arbetssätt och ökad tillgänglighet. Äldre Det är väl känt att behovet av sjukvård ökar med stigande ålder. De flesta stora folksjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, stroke, demens och höftledsfrakturer drabbar således i stor utsträckning invånare i de högre åldersklasserna. Denna grupp karakteriseras också av en hög sjukvårdskonsumtion och hög läkemedelsförbrukning. Det är viktigt både för individen och för sjukvården att försöka optimera möjligheterna att utnyttja hälsofrämjande 8(18)

15 metoder i syfte att minska sjukligheten hos de äldre. Vi socialdemokrater vill starta en försöksverksamhet där länets äldre medborgare erbjuds regelbundna hälsoundersökningar. Försöksverksamheten kan innebära att en distriktssköterska kontrollerar ex blodtryck, vikt och njurfunktion och samtidigt erbjuder kostrådgivning samt genomför en läkemedelsgenomgång. För patienter som drabbats av exempelvis kroniska sjukdomar, ska det inte vara nödvändigt att söka vård via akutmottagningarna. De ska snabbt få vård genom en direktkontakt med primärvården- /närvården eller genom direktinläggning på sjukhusens vårdavdelningar. Landstinget behöver också utöka verksamheten med mobila vårdteam så att hembesök för de gamla och multisjuka som har det svårt att ta sig hemifrån blir en självklar del i vården.. Landstinget ska utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhuset arbeta för en sjukvård utan köer och införa patientkontrakt ta bort de orättvisa patientavgifterna för barn- och ungdomar försvara och utveckla den så viktiga barn- och ungdomshälsovården utreda ett sammanhållet Akutcentrum vid Akademiska sjukhuset utöka verksamheten med mobila vårdteam och direktinläggningar för länets multisjuka utveckla och satsa på en förbättrad rehabilitering erbjuda hälsokontroller för länets äldre medborgare halvera patientavgifterna för den förebyggande vården, ex rökavvänjning införa kontaktsjuksköterskor inom exempelvis cancervården ge Enköpings lasarett ett utökat uppdrag gällande dagkirurgi. avbryta införandet av nya områden inom den fria etableringsrätten inom specialistvården inrätta ett Bröstcancercentrum 9(18)

16 Kunskap och forskning Forskning och utveckling måste vara en central och integrerad del i hälso- och sjukvården så att ny kunskap snabbt når ut och används i vården och kommer patienten till del. Kunskap och forskning är också en viktig del för hela samhällsutvecklingen och därmed för jobben. I Landstinget i Uppsala län bedrivs en kvalificerad hälso- och sjukvård med målsättningen att ge länets medborgare bättre hälsa och ökad livskvalitet. Nya framgångsrika behandlingsmetoder är ett resultat av medicinsk forskning och den utveckling som lett fram till praktisk tillämpning. Den patientnära medicinska forskningen, det vill säga den kliniska forskningen, är av avgörande betydelse inte enbart för sjukvårdens kvalitet utan också för att locka näringslivets läkemedelsforskning och medicintekniska forskning till Uppsala län. Vi vill fortsätta att utveckla ett målmedvetet och strategiskt samarbete mellan Landstinget, näringslivet och akademi för att säkerställa framtiden inom Life Science. De senaste åren har förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning i landstinget försämrats. Bland annat har en tilltagande privatisering och uppstyckning av våra sjukhus påverkat forskningen negativt. Ett exempel är bröstcancervården. Fri etablering av specialistsjukvård enligt LOV utgör ett hot mot fortsatt utveckling av kunskapsuppbyggnad genom systematisk forskning. Ett flertal privata vårdgivare inom olika specialiteter leder till ökad fragmentering och stora svårigheter att samla och hålla ihop stora och representativa forskningsmaterial över tid. För att säkra en fortsatt högklassig nivå på länets sjukvård föreslår vi att landstinget ökar stödet till den kliniska forskningen. Samtidigt som mer resurser tillförs bör landstinget utveckla metoderna för en bättre redovisning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. En av de stora utmaningarna framöver är att möta en allt mer åldrande befolknings behov av vård och omsorg. Vi vill därför öronmärka särskilda medel till klinisk forskning om åldrandets sjukdomar men också till forskning kring vårdens organisation för svårt sjuka äldre. Landstinget ska öka stödet till den kliniska forskningen ta fram metoder för en bättre uppföljning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis ge särskild prioritet till forskning inom närsjukvården 10(18)

17 Kollektivtrafik En säker, bekväm och prisvärd kollektivtrafik, tillgänglig för alla, är avgörande för ett hållbart samhälle och för att fler ska kunna studera och få ett jobb. Det är en motor för tillväxt och regional utveckling och ett viktigt verktyg i arbetet för en minskad trängsel, färre trafikolyckor och en minskning av koldioxidutsläppen från persontrafiken. Svensk Kollektivtrafik driver tillsammans med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting ett projekt med syfte att fördubbla kollektivtrafikresandet till år 2020 och på sikt även andelen som reser med kollektivtrafiken. Socialdemokraterna delar denna ambition och ser det som en självklar del i arbetet för en hållbar utveckling. För att nå målet krävs investeringar i stomlinjer med god turtäthet och ett effektivt nät av kompletterande trafik. Byten mellan olika trafikslag eller turer måste vara smidiga och snabba för resenärerna. Vi socialdemokrater vill intensifiera landstingets ansträngningar att utveckla länets framtida kollektivtrafik med fokus på spårbunden trafik. I staden ska kollektivtrafiken bidra till en långsiktigt hållbar stadsutveckling genom att vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Kollektivtrafiken ska, tillsammans med cyklingen, öka sin andel och erbjuda sina resenärer en tillfredsställande tillgänglighet till stadens olika delar. I Uppsala stad bör stombusslinjer införas på riktigt. Problemet med de stombussar som redan finns är att signalprioritering och andra framkomlighetsåtgärder saknas, vilket innebär att stombusslinjerna inte är så effektiva som de borde vara. Landstinget ska därför aktivt påverka Uppsala kommun, när det gäller dessa frågor, i stadsplaneringen. Stora taxehöjningar slår hårt, inte minst mot ungdomar, kvinnor och låginkomsttagare, vilka är de tre samhällsgrupper som åker mest kollektivt. Taxorna ska vara förutsägbara och så enhetliga som möjligt. De bör utformas för att underlätta en hög grad av flexibilitet, exempelvis ska ett månadskort innebära obegränsade resor inom hela länet på såväl buss som tåg. Idag åker barn under sju år gratis med en betalande vuxen. Vi vill utöka det till att gälla alla barn under 12 år. Vi tror att fler kommer att ställa bilen om barnen åker gratis. De är bra för miljön och lär samtidigt barnen en bra vana för framtiden. Landstinget måste göra sitt för att sätta stopp för överfulla bussar, inställda tåg och förseningar. En utbyggd kollektivtrafik ställer också krav på en förbättrad infrastruktur. Som huvudman för kollektivtrafiken måste landstinget utmana och sätta press på dels den moderatstyrda regeringen dels på de aktörer som har 11(18)

18 ansvar för framförallt tågtrafiken. Som det är nu är sträckan Uppsala-Stockholm mycket hårt ansträngd och behöver ökad spårkapacitet, bättre driftsäkerhet samt bättre underhåll för att klara dagens trafik. Om vi gemensamt ska klara fördubblingsmålen kommer Sverige behöva en väl fungerande offentlig samordning av järnvägen i kombination med nyinvesteringar. I arbetet med detta behöver också möjligheterna att samordna biljettsystemen och hitta lösningar som gör det smidigare för resenärerna i sin vardag ses över. Landstinget ska utveckla länets framtida kollektivtrafik med fokus på spårbunden trafik utveckla kollektivtrafiktaxorna så att de är så förutsägbara och enhetliga som möjligt införa att barn under 12 år åker gratis med betalande vuxen samverka med Uppsala kommun så att stadsplaneringen tillåter att stomlinjer införs på riktigt aktivt utmana den moderatstyrda regeringen att bygga ut järnvägen 12(18)

19 Kultur och unga samt en ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområden. Målet är att skapa en god livsmiljö och ett utvecklat och mångsidigt kulturliv för länets befolkning. Ett starkt och fritt kulturliv är en viktig del av välfärden. Alla medborgare i Uppsala län skall ha samma tillgång och möjlighet till ett brett kulturutbud. Ett kulturlöst samhälle är ett historielöst samhälle. Kulturarvet måste hela tiden bevaras, vårdas, visas och tillgängliggöras för alla. Alla länsbor ska ha möjlighet att fördjupa sina erfarenheter och vidga sina perspektiv genom att ta del av och delta i olika former av kulturyttringar. Särskild vikt ska läggas vid att nå nya grupper och att ge barn och ungdomar förutsättningar att delta i kulturlivet. Kultur bidrar också till en förbättrad folkhälsa och kan vara en del av rehabiliteringen hos vissa medborgare. Kulturen bidrar till tillväxten. Dels genom att locka turister och besökare till länet, dels genom företagandet inom de kulturella och kreativa näringarna. Detta måste landstinget utveckla och stödja. Kulturlivet kan också ha en avgörande roll för var människor väljer att bo vilket medför att satsningar på kultur kan medföra ett förbättrat rekryteringsläge för landstinget i sin helhet. Prioriterade områden för kulturen ska vara ett ökat deltagande i kulturlivet, utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn Ett annat prioriterat område för kulturnämndens verksamhet är folkhögskolorna. Den bredd, frihet och de studieframgångar som folkhögskolorna kunnat ge gör dem till en viktig del av utbildningssystemet. Deras särskilda engagerande pedagogik har visat sig kunna uppnå väldigt goda resultat. Folkhögskolornas allmänna linje ger unga människor möjlighet att ta en examen motsvarande gymnasieexamen vilket ger framtidstro och en väg tillbaka som leder till arbete och utbildning. Landstinget måste utreda vad som händer med den konstnärliga gestaltningen inom vården när alltmer verksamheter privatiseras och lokaler säljs ut. En enig Kulturnämnd har antagit ett förslag på regional kulturplan. För att denna kulturplan ska kunna genomföras och förverkligas måste ytterligare resurser tillföras. Landstinget ska nå nya grupper och ge barn och ungdomar förutsättningar att delta i kulturlivet utveckla och stödja kulturens bidrag till tillväxten genom turism och de kulturella och kreativa näringarna verka för att långsiktigt behålla Uppsala Kammarorkester utveckla och stödja folkhögskolorna 13(18)

20 Medarbetare och ledarskap För Socialdemokraterna är det avgörande att Landstinget i Uppsala län är och betraktas som en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna är delaktiga och erbjuds intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. Landstinget ska som arbetsgivare utveckla ett arbetsklimat som präglas av delaktighet, lyhördhet, jämställdhet, inflytande över organisation och ekonomi samt möjlighet att påverka budgetprocessen och ekonomin på den egna arbetsplatsen. För att säkerställa att så sker krävs en tydligare politisk fokusering på arbetsgivarfrågorna där en stor tonvikt läggs på ledarskapet. Trycket är idag hårt inom många av landstingets verksamheter. Överbeläggningar på vårdavdelningar, förändringar av verksamheten som ibland inte är förankrade bland personalen, arbetstidsmodeller som, enligt många, förändras till det sämre och allt fler upplever att de blir kränkta i arbetet. Landstingets anseende som arbetsgivare riskerar att försämras om inte åtgärder vidtas. Vi står, liksom andra kommuner och landsting, inför stora pensionsavgångar och medföljande rekryteringsbehov. Det ska vara attraktivt att jobba inom Landstinget i Uppsala län. Delaktigheten och inflytandet måste öka och ett systematiserat sätt att arbeta med utveckling av det egna arbetet måste etableras. Att kunna arbeta heltid är en avgörande fråga för många anställde. Det ofrivilliga deltidsarbetet i landstinget innebär inte bara lägre lön för den enskilde medarbetaren utan också lägre ersättning om man blir sjuk, mindre föräldrapenning, sämre arbetslöshetsersättning och lägre pension. Vi socialdemokrater vill minska antalet osäkra anställningar, ersätta de ofrivilliga deltiderna med heltidstjänster och göra heltid till utgångspunkt vid alla nyanställningar inom vården. Heltid ska vara en rättighet för alla anställda inom vården och deltid en möjlighet för de som behöver gå ned i arbetstid. Landstinget ska erbjuda flexibla lösningar efter arbetstagarens behov. Arbetstidens förläggning är en viktig arbetsmiljöfråga. Dels hur den förläggs så att den innehåller rimliga återhämtningstider och är sammanhållen och inte delad. Dels hur den enskilde kan påverka arbetstidens förläggning så att den bäst passar både individ och verksamhet. Genom att vara ett föredöme som arbetsgivare kan landstinget ha ett positivt inflytande på arbetsmarknaden i stort. Landstinget har inte bara många anställda i 14(18)

21 sin egen organisation. Allt fler verksamheter bedrivs i dag av privata utförare. För att upprätthålla goda arbetsvillkor för anställda, oavsett vilken entreprenör det är som driver verksamheten, är det viktigt att landstinget ställer villkor om bland annat rätt till heltid, meddelarfrihet, kollektivavtal/motsvarande med mera vid sina upphandlingar och i sina regelböcker. Landstinget bör också ställa krav på praktik-, utbildnings- och PRAO-platser för att underlätta för framtida rekryteringar inom branschen. Risken är annars att vi får en snedvriden konkurrens mellan landstingets utförare och de privata. I slutändan är det arbetstagarna, patienterna och pendlarna som är förlorare. Landstinget ska öka delaktigheten och inflytandet för medarbetarna minska antalet osäkra anställningar införa att heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet kräva rätt till heltid, kollektivavtal eller motsvarande och meddelarfrihet vid upphandlingar och i regelböcker. ställa krav på praktik-, utbildningsoch PRAO-platser vid upphandlingar 15(18)

22 Ekonomi föra en ansvarsfull ekonomisk politik som genomsyras av insikten om att det är bättre att agera förebyggande än att försöka åtgärda problem i efterhand. De ideologiskt betingade privatiseringar som den borgerliga majoriteten genomfört och den kostnadsdrivande fria etableringsrätten för privata vårdgivare riskerar på sikt att allvarligt undergräva vårt landstings ekonomiska stabilitet. För att trygga en allmän och solidariskt finansierad hälso- och sjukvård krävs att landstinget har en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi. Det måste finnas en trovärdig ekonomisk grund att stå på, annars blir alla andra prioriteringar omöjliga. Det ekonomiskt ansträngda läget sätter press på beslutsfattare, chefer och medarbetare, när svåra beslut måste genomdrivas. Det finns en uppgivenhet hos medarbetare och oro hos patienter, eftersom man ständigt konfronteras med budskapet om besparingar. I tuffa tider krävs också att beslutsfattarna har mod att våga tänka långsiktigt. Mod att investera i ökad kvalitet och patientsäkerhet. Socialdemokraternas politiska linje för landstinget kan sammanfattas med att vi vill få ut maximalt av varje skattekrona i arbetet med att möta de utmaningar som landstinget står inför. Det handlar om att Landstinget och då framförallt Akademiska sjukhuset står nu inför stora investeringar i renoverade och nya lokaler. I denna process är det viktigt att de ökade hyreskostnaderna inte tränger undan patientverksamheten. Detta gäller även befintliga nyinvesteringar såsom Psykiatrins hus. Ersättningssystem Landstingets ersättningssystem som styr hälso- och sjukvårdens verksamhet ska utformas på ett sådant sätt att de stödjer de mål som gäller för verksamheten. Hälsooch sjukvården har idag en rad olika aktörer inklusive privata vårdgivare. Ersättningssystemet till vårdcentralerna ska användas för att så långt det är möjligt utformas för att möta behoven hos de patienter man har listade. Ett nytt ersättningssystem ska utvecklas där mätningar av beräknad vårdtyngd och förväntad ohälsa på grund av socioekonomiska faktorer ingår som viktiga faktorer. Ersättningssystemen bör tydligt premiera förebyggande arbete, områdesansvar, teamarbete och tillgänglighet. 16(18)

23 Uppföljning hälso- och sjukvård Ett av de viktigaste verktyg och redskap vi har för att leda och styra landstinget och den vård som ges är att kontinuerligt och målmedvetet följa upp och kontrollera de uppdrag som getts, den verksamhet som bedrivs, de avtal som tecknats och den kvalitet som ges. Det kräver att styrelserna arbetar strukturerat enligt definierade processer och rutiner som är integrerade i organisationen. Socialdemokraterna föreslår att en modell för kvalitetsuppföljning i vården arbetas fram. Landstinget ska stoppa alla ideologiskt betingade privatiseringar utveckla ett nytt ersättningssystem för primärvården som tar hänsyn till vårdtyngd och socioekonomi utveckla en modell för kvalitetsuppföljning inom vården utveckla landstingets avtal och införa tydliga regler för sanktioner och hävning av avtal Landstinget behöver utveckla sin förmåga att leda och inspirera vårdens utförare till önskade resultat oavsett driftform och ägande. De som utför uppdrag åt landstinget, till exempel genom att bedriva vård, ska uppfatta landstinget som en seriös motpart med bra utformade upphandlingsdokument och tydliga avtal. Landstinget behöver arbeta fram möjligheter att utveckla avtalen när behov uppkommer samt införa tydliga regler för sanktioner och hävning av avtal. 17(18)

24 Budget 2014 (mnkr) Verksamhetens anslagsramar Skatteintäkter Inomkommunal utjämning och generella statsbidrag Finansnetto 17 Pensioner (finansiell kostnad) -90 Årets resultat enligt balanskravet 108 Avsättning till eget kapital -108 Årets resultat(efter intäkter av engångskaraktär 0 och avsättning till eget kapital Verksamheternas anslagsramar 2014 (mnkr) Hälso- och sjukvård Landstingets övergripande verksamhet -429 Kollektivtrafik -812 Kulturverksamhet -92 Regional verksamhet -36 Varuförsörjning 0 Summa anslagsramar styrelser och nämnde Finansverksamhet 95 Verksamhetens anslagsramar (18)

25 Landstingsstyrelsen Vänsterpartiets förslag till plan och budget för SLUTA SPARA BÖRJA VÅRDA! En rejäl satsning på mer vård Stoppa sparprogrammet på Akademiska Sluta privatisera Sluta leka affär med skattepengarna Patienter är inga kunder Satsa på barn och ungdomars hälsa Gratis glasögon för alla t o m grundskolan Gratis tandvård upp till 25 år Mer förebyggande hälsovård Vård på lika och jämställda villkor Betald utbildning för specialistsjuksköterskor Gratis kollektivtrafik med barnvagn Inga höjda biljettpriser i kollektivtrafiken Vänstern i landstinget i Uppsala län

26 Nu får det vara nog rädda Akademiska sjukhuset! Sparprogrammet på Akademiska sjukhuset har nått vägs ände! Det är en fullständigt orealistisk situation som den borgerliga majoriteten försatt sjukhusledningen i. Trots att sjukhuset hämtat hem 147 miljoner kronor genom sitt kostnadsanpassningsprogram hamnar slutresultatet på samma nivå som föregående år, minus 190 miljoner. Det innebär att sparbeting läggs på sparbeting utan något slut. För att ändå försöka uppfylla sitt uppdrag med given ekonomi har sjukhusledningen genomfört en rad åtgärder som av personalen uppfattas som klara försämringar. Det handlar om schemaförändringar, fler arbetspass och färre personal. Arbetsbelastningen ökar för många, sparbetinget dominerar och det finns inget ljus i tunneln. Hela organisationen präglas av mental utmattning. Följden av det är personalflykt och svårighet att rekrytera ny personal. Vårdavdelningar stängs och operationer ställs in p g a brist på personal. Vårdköerna växer och sjukhusets intäkter minskar och spär på sparbetinget. Det är en fullständigt orimlig och destruktiv negativ spiral som sjukhuset hamnat i. Förutom att många i personalen far illa så är det ändå patienterna som drabbas hårdast. Det måste bli ett slut på detta. Personalen och sjukhuset behöver få arbetsro och framtidshopp. Vänsterpartiet föreslår att Akademiska sjukhuset får behålla de ca 49 mkr som annars ska inbetalas som intern ränta på ackumulerat underskott. Pengarna ska främst användas för förbättringar inom personalområdet, t ex schemaförbättringar och minskad arbetstyngd. Centrala medel avsätts också i landstinget för personalåtgärder i form av betald utbildning för specialistsjuksköterskor och lönejusteringar. Vänsterpartiet satsar dessutom 75 mkr på mer vård för att klara vårdbehov och vårdgaranti. En stor del av dessa ska användas för att bygga upp vårdproduktionen inom sjukhuset. Fokus och prioritering på vårdbehov. Landstinget har misslyckats med att upprätthålla vårdgarantin. Vårdköerna är oacceptabelt långa vilket drabbar patienterna. Det kostar också landstinget stora summor genom att betala för vård utförd av annan vårdgivare, men också genom uteblivna ersättningar från den s k kömiljarden. Det är helt uppenbart att den borgerliga strategin att med tillfälliga satsningar försöka köpa bort köerna inte lyckats. Mer än patienter väntade på besök hos specialistläkare och 4000 väntade på operation eller behandling i slutet av Det var exakt lika många som året före. Den tillfälliga satsningen 2012 på 40 mkr räckte inte på långa vägar och att upprepa samma sak kommer inte att lyckas Landstingets vårdproduktion behöver öka kraftigt. Bakom det ligger en allt mer åldrande och ökande befolkning, en markant ökning av inkommande remisser och de stora och långa vårdköer som landstinget har. Det går fortfarande att göra mycket för att vården ska bli effektivare men det är ändå på marginalen sett till det stora vårdbehov som finns. Att bara permanenta den senaste satsningen är otillräckligt. Det måste till en långsiktig satsning för att klara dagens och morgondagens vårdbehov. För det krävs långsiktiga villkor och nya resurser. Vänsterpartiet satsar 75 mkr ytterligare för att främst Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping långsiktigt ska kunna ge mer vård och vård i rätt tid. I majoritetens budget räknar man hem en maximal utdelning från den s k kö-miljarden, 35 mkr/år. Det är ett fullständigt orealistiskt antagande. Det är tveksamt om ens Vänsterpartiets stora satsning räcker för att klara detta Borgerlig politik gynnar de friska. Kostnadsdrivande vårdvalsystem införs på område efter område vilket gör patienterna till kunder och den egna verksamheten tvingas till affärsmässighet men får allt svårare att långsiktigt planera sin verksamhet. Arbetet försvåras också av den uppstyckning som sker då flera specialiteter inkluderas i s k vårdvalssystem. Återigen blir det kundernas val som 2

27 avgör var vården ska utföras och ingen kan förutse deras val. Risken för suboptimering är överhängande och därmed kostnadsdrivande. Vi ser redan nu att mycket av hälso- och sjukvårdsbudgeten är uppbunden i de olika vårdvalssystemen och kostnaden blir det den blir utan att kunna kontrolleras. Det är omsorgen om det privata näringslivet och önskan om att vården ska bli en marknad bland alla andra marknader, som driver fram detta. Det måste bli ett slut på privatiseringen som endast är ideologiskt betingad. Man säljer ut landstingets egna verksamheter, ibland till högstbjudande men ibland är man beredd att t o m överlämna det gratis. Den svenska sjukvården verkar gå samma öde till mötes som den svenska järnvägen; avreglering, uppstyckning och i slutändan totalt kaos när ingen har kontroll över helheten. Det är en politik som gynnar de som redan är gynnade. De friskas val går före de sjukas behov, servicen försämras för de med största behoven och det blir allt svårare att upprätthålla lika vård för alla. Allmänhetens insyn och påverkan på politiken begränsas liksom de anställdas möjligheter att fritt och öppet kritisera och kommentera. Vänsterpartiet är det enda partiet som konsekvent säger nej till alla dessa privatiseringar. Vi har försvarat den offentliga sektorns ursprungliga syfte; att genom solidarisk finansiering och genom drift i gemensam och demokratisk form befria välfärdsarbetet från konkurrenstänkande och vinstmaximering, och i stället låta behoven styra. Det finns alltså ett stort egenvärde i att bedriva välfärdsarbetet i offentlig regi. Vänsterpartiet har också konsekvent motsatt sig att allt mer ska bekostas av patienterna, eller resenärerna, själva. Det ligger i den solidariska finansieringens grundtanke att alla delar på kostnaderna genom skatten, därför att det gynnar samhället i stort. Mycket är redan förlorat och mycket annat upplåsta i långa avtal med privata aktörer. Vi vill ändå visa att det fortfarande är möjligt att välja en annan väg, en väg som har tilltro till den egna verksamheten, som låter patienter vara patienter, som utgår ifrån de stora behoven och som dessutom satsar för framtiden med förebyggande arbete. Ekonomi Vänsterpartiet föreslog inför 2013 en skattehöjning på 50 öre. Övriga partier nöjde sig med 30 öre främst för att klara nya åtaganden i kollektivtrafiken. På pappret gjordes en kraftig satsning på hälso- och sjukvården med en ökning på 391 mkr vilket motsvarar 5,8 procent. Vart tog alla dessa pengar vägen? Redan i början av året inkom Hälso- och sjukvårdsstyrelsen med en begäran om 55 mkr extra för kösatsningar. Vad var det som var viktigare än de patienter som står i våra vårdköer? Varför hade inte dessa patienter och deras vårdbehov prioriterats när hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelade sina pengar? Svaret är att allt mer satsas på de friskas omedelbara tillgång till vården. Vi ser också en kraftig ökning av antalet besök inom primärvården. Men gynnar systemet de med stora vårdbehov? Kommer nödvändiga återbesök i andra hand eftersom tillgänglighet enbart mäts i nybesök? Vänsterpartiet fullföljer kravet på en rimlig skattefinansiering och föreslår 20 öre i höjning vilket ger ca 136 mkr mer att använda till nödvändig vård. Allt fokus måste nu sättas på att klara vårdköer och tillkommande vårdbehov. Avgörande är att Akademiska sjukhuset får arbetsro och långsiktiga förutsättningar. De ständiga besparingarna måste upphöra och personalsituationen förbättras. Det kan bara göras genom ett förbättrat ledarskap, rimliga arbetstider, en tillfredsställande arbetsmiljö och en politik för jämställda och rättvisa löner. Vänsterpartiets budget ger utrymme för det. Men det betyder också sänkt utrymme för att klara överskottsmålet för planperioden. De senaste fem åren har dock skatteintäkterna ökat mer än budgeterat och inget talar för en försämring de närmaste åren. Planerade investeringar och dess konsekvenser för ekonomin på kort och lång sikt måste klargöras och eventuellt 3

28 justeras, t ex planeras ett P-garage på Akademiska sjukhuset som kan avvakta eller helst plockas bort. Det kan finnas andra byggprojekt som i valet mellan vård och ny-/ombyggnad måste prioriteras bort. Barn och ungdomars rätt till vård Vänsterpartiet lyfter fram de ungas rätt till avgiftsfri vård, såväl hälso- och sjukvård som tandvård. Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar ska inte vara avgiftsbelagd. Föräldrars beslut att uppsöka hälso- och sjukvården ska inte kunna påverkas eller avgöras av familjens ekonomiska situation. De skadliga avgifterna för barn och ungdomar ska avskaffas och bidrag för glasögon ska utökas att gälla t o m grundskolan. Rätten till fri tandvård ska utökas med ett år i taget kommande fem åren för att nå t o m 24 år. Föreningen Majblommans rapport om skolbarns rätt till glasögon visar att många hushåll avstår eller avvaktar med att köpa glasögon till skolbarn trots att de är i behov av det. Kostnaden för att låta alla skolbarn i Sverige få bidrag till glasögon är beräknad till ca 200 miljoner kronor. Någon kostnadsberäkning för landstinget i Uppsala län har inte hittats utan uppskattas till ca 7 miljoner. Vänsterpartiet driver på nationell nivå att tandvården ska erbjudas på samma villkor som övrig hälso- och sjukvård, men har ännu inte fått stöd för den politiken. Dock har flera landsting höjt gränsen för den fria tandvården för unga. Västra Götaland har t ex höjt åldergränsen till t o m 22 år. Landstinget bör påbörja en successiv höjning av åldersgränsen med ett år i taget under fem år till t o m 24 år jämfört med dagens åldersgräns 19 år. Fler satsningar än dessa behövs för att landstinget på allvar ska leva upp till Barnkonventionens intentioner. I både beställningar och uppföljningar måste barnperspektivet tydligt synas liksom i alla ärendeberedningar. Ungdomsmottagningarna behöver få ett samlat och tydligt uppdrag och finnas på lika villkor i hela länet. Landstinget måste också ta initiativ, och erbjuda stöd, så att kommunernas skolhälsovård kan förbättras. Mer primärvård och utvecklad närvård Ett bra sätt att minska på köerna till specialistläkarbesök är att mer kan göras i primärvården och därmed minska antalet remisser. Folktandvården har genom sitt arbetssätt visat hur man kan arbeta med remisser och granska dem tillsammans på klinken för att avgöra om man kan klara det själv istället för att skriva en remiss till specialisttandvården. För detta krävs ett utökat samarbete mellan olika specialistmottagningar och primärvården för att säkra vårdprogram och kompetens. Mer långsiktigt förebyggande arbete behövs. T ex att erbjuda alla 40-, 50- och 60-åringar hälsokontroll/hälsosamtal för att fånga upp faktorer som kan leda till ohälsa. Förutom att förebygga kommande ohälsa och sjukdomar skulle ett sådant erbjudande också uppfattas positivt av länets innevånare och vara en tydlig signal om vikten av förebyggande åtgärder. Andelen äldre ökar men nya pensionärer är oftare mer friska och välbeställda än tidigare generationer. Samtidigt innebär kortare vårdtider och en utvecklad närvård att mer av vården ska utföras i första linjen. Primärvårdsuppdraget måste utvecklas till att mer upprätthålla äldres hälsa och förebygga sjukdomar och att mer än tidigare stödja kommunerna i deras hemsjukvård/hemtjänst. Landstingets hemvårdsenhet som jobbar med äldre inom Uppsala kommun är ett gott exempel men som går att utveckla. Enheten behöver mer resurser för att ta hand om fler patienter samtidigt som man är i behov av inläggnings-/avlastningplatser. 4