IRECO HOLDING AB årsberättelse 2005

IRECO HOLDING AB årsberättelse 2005

innehåll 4 VD om året som gick 6 Swerea 7 STFI-Packforsk 8 Swedish ICT Research 9 Övrigt som hände 2005 10 Fyra kända profiler om näringslivets behov av tillämpad FoU 12 5 frågor till Håkan Gergils 14 Ekonomisk redovisning för koncernen och bolaget 18 Bolagsstyrningsrapport 2005 IRECO Holding AB, Tryck Federativ IRECO Holding Tryckeri AB AB, Årsberättelse Stockholm 2006 2005 IRECO Holding AB Årsberättelse 20053 3

Håkan Widmark har varit verkställande direktör för IRECO Holding mellan 1997 och 2003 och åter sedan 1 april 2005. 2005 var ett händelserikt år för IRECO Holding. Den enskilt viktigaste uppgiften under året har varit att tillsammans med forskningsinstitutens huvudägare genomföra den omstrukturering av instituten som ålagts oss av våra ägare Näringsdepartementet och KK-stiftelsen. Processen som syftar till förnyelse och förstärkning av industriforskningsinstituten har fullföljts i och med att de från början drygt 17 instituten nu har formerats i forskningskoncerner kring fyra huvudteman. Fiber-, pappers-, förpacknings- och tryckteknik (STFI-Packforsk) Material- och verkstadsteknik (Swerea) Informations- och kommunikationsteknik (Swedish ICT Research) Bio-, miljö- och byggteknik (SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) Målet har varit att skapa en effektiv, flexibel och sammanhållen struktur bestående av färre, större och internationellt konkurrenskraftiga forskningsbolag, med god förankring i näringslivet. Ägarbilden för IRECO-instituten ändrades under verksamhetsåret så att IRECO vid utgången av 2005 istället för delägare i 9 forskningsinstitut (2004) var delägare i dotterbolaget Swerea AB och intressebolagen STFI- Packforsk AB och Swedish ICT Research AB. Samtliga av dessa samlar flera forskningsinstitut under sig. Nya forskningskoncerner IRECO förvärvade i december 2004 Swedish ICT Research AB som moderbolag för institut inom informations- och kommunikationsteknik. I koncernen ingår Acreo AB och SICS Swedish Institute of Computer Science AB med Interactive Institute, Santa Anna IT Research Institute AB och ITforskningsinstitutet Viktoria AB som dotterbolag. IRECO Holding innehar 40 % av aktierna i Swedish ICT Research AB. (Se även s 8.) Bildandet av Swedish ICT Research AB ökar väsentligt möjligheterna att ta tillvara integrationsfördelar mellan forskningsinstituten på hård- och mjukvarusidorna inom IKT-området. I och med utgången av 2005 har tre tidigare IRECO-institut inom ramen för omstruktureringsarbetet även gått in i SP-koncernen*: AB Trätek har införlivats i bolaget under namnet SP Trätek. SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB och YKI, Ytkemiska Institutet AB är numera helägda dotterbolag i SP-koncernen. *SP ägs till 100 % av Näringsdepartementet. I enlighet med vårt uppdrag har vi även det gångna året finansiellt stött långsiktig kompetensutveckling och bidragit till omstruktureringsåtgärder vid instituten via våra dotter- och intressebolag. Våra ägare har tillskjutit medel för fortsatt omstrukturering och kompetensutveckling kopplade till strukturåtgärder. vd om året som gick Den första större forskningskoncernen, STFI-Packforsk AB, realiserades fullt ut redan i januari 2004 när verksamhet och personal i de svenska dotterbolagen överfördes till moderbolaget STFI. I koncernen ingår Packforsk, Institutet för Förpackning och Logistik AB och det norska förvärvet PFI AS. IRECO Holding innehar 29 % av aktierna i STFI-Packforsk AB. (Se även s 7.) I och med samgåendet kan institutet nu erbjuda FoU-tjänster långt ut i förädlingskedjorna för både grafiska och förpackningsprodukter. STFI-Packforsk är enligt många det ledande institutet inom sin bransch även i ett globalt perspektiv. IRECO förvärvade i juli 2004 Swerea AB som moderbolag för institut inom material- och verkstadsteknik. I början av 2005 överfördes IRECOs aktieinnehav i dessa institut till Swerea. I koncernen ingår IFP Research AB, IVF Industriforskning och utveckling AB, Korrosions- och Metallforskningsinstitutet AB (KIMAB), MEFOS Metallurgical Research Institute AB, SICOMP AB och Svenska Gjuteriföreningens Service AB. IRECO Holding har aktiemajoritet i dotterbolaget Swerea AB med 52 %. (Se även s 6.) Instituten i Swerea-koncernen har fått möjligheter till stora synergier främst på intäktssidan. 2006 kommer i hög grad att präglas av arbetet med att ta tillvara dessa synergier. Förväntningar på 2006 Omstruktureringen har förlöpt enligt plan och under 2006 kommer IRECOs tid och resurser i huvudsak ägnas åt att stödja pågående konsolidering av den nya strukturen för att de förväntade synergierna och samordningsfördelarna ska kunna realiseras i koncernbolagen. Vidare ska vi undersöka förutsättningar för att inkludera fler forskningsinstitut i omstruktureringsprocessen för att därigenom stärka innovationssystemet i Sverige. Bolaget kommer att fördela de medel till strategisk kompetensutveckling, K-medel, som beslutats för perioden 2006 2008 i enlighet med förslagen i proposition 2004/05:80 FORSKNING FÖR ETT BÄTTRE LIV. Fördelningen över innevarande treårsperiod är 100 mkr + 145 mkr + 210 mkr. År 2006 tillkommer 20 mkr som anslås av KK-stiftelsen för institutens kompetensuppbyggnad i samarbetsprojekt med universitet och högskolor samt andra forskningsinstitut i strukturen. Efter flera ekonomiskt svåra år för forskningsinstituten i IRECO-gruppen finns nu möjlighet till en välbehövlig konsolidering och i några fall till en mindre expansion. Håkan Widmark Verkställande direktör 4 IRECO Holding AB Årsberättelse 2005 IRECO Holding AB Årsberättelse 20055 55

Swerea STFI-Packforsk Styrelseordförande Rune Brandinger Styrelseordförande Per Lindberg VD Billerud Foto: Swerea, Ulf Lundin Konsolideringen av koncernen Swerea är fullföljd några reflektioner kring processen fram till idag? Första halvåret 2005 fokuserades på det omfattande arbetet med ägarförändringarna och alla de legala, redovisningsmässiga och skattetekniska problem som måste lösas. I sju bolag skulle de industriella ägarna lämna över sina aktier till IRECO för att i stället få aktier i Swerea till motsvarande värde. Det saknades inte komplikationer. Måldatum för koncernbildningen var den 1 juli och det klarade vi också. Detta var en förutsättning men heller inte mer för att kunna ta itu med den verkliga uppgiften: att skapa den rätta miljön för en omfattande tekniköverskridande forskning och en samverkan på bred front, både mot kunder och forskningsfinansiärer. Ett intensivt arbete för att hitta de bästa formerna för att leda detta arbete och för kommunikation, har inletts. Vilka höjdpunkter kännetecknar det gångna verksamhetsåret i Swerea? STFI-Packforsk är resultatet av den första lyckosamma sammanslagningen av flera hela eller delar av industriforskningsinstitut som hade komplementära verksamheter. Har strukturen satt sig i organisationen? Vad har utmärkt det andra verksamhetsåret i ett bolag? Egentligen är det fyra institut som slagits samman STFI, Packforsk, PFI (Norge) samt Framkom. Dessutom delar av Acreo. Jag tycker definitivt detta satt sig nu och att det i allt väsentligt varit en framgångsrik integration, även om vissa delar har mer att bevisa. Jag tycker att verksamheten under detta år präglats allt mer av att STFI- Packforsk tillhandahåller mer heltäckande erbjudanden till kunderna, och att det i sin tur för samman enheter och personer i bolaget. Jag tror att det också är rätt väg framåt. Har koordinatorskapen i de stora integrerade EU-projekten påverkat verksamheten här hemma? Foto: Billerud, Pierre Zoetterman Det är lätt att notera två höjdpunkter i årets arbete: dels undertecknandet av den tjocka avtalsbunten den 9 juni, med nästan alla ordföranden i branschföreningarna på plats, dels det preliminära årsbokslutet, då vi kunde konstatera att ett rejält minusresultat 2004 nu hade vänts till svarta siffror. Vilka är förväntningarna på Swerea den närmaste tiden? Både Swereas ledning och styrelsen känner starkt att grundidén med Swerea är rätt till 100 %. I skärningspunkterna mellan teknikområden och i en allt tätare kommunikation och samverkan mellan skickliga och engagerade forskare kommer vi att få se resultat som ingen kunde drömma om när Swereaidén kom till. Avgörande är naturligtvis att vi kan erbjuda våra industrikunder tjänster och produkter som fokuserar på slutkundens behov, oavsett med vilken teknik vi uppnår det målet. På den punkten ser vi alltså redan en bekräftelse från marknaden att vi ligger rätt. På det praktiska planet tror jag inte det påverkat mer än några personer, men det har stärkt självförtroendet i hela organisationen. Och det med rätta, STFI-Packforsk är en mycket kompetent forskningsutförare och samordnare både i ett regionalt och globalt perspektiv. Jag tror också att det ger möjlighet för bolaget att attrahera fler kunder på global basis. Vilka är förväntningarna på STFI-Packforsk den närmaste framtiden? Nyckeln är att fortsätta det framgångsrika arbetet med att sanera ekonomin och att fortsätta utöka erbjudandet till kunderna. Jag tror att STFI-Packforsks roll framgent kommer att ligga allt mer i att realisera praktiska resultat från forskning, med en bibehållet stark bas i grundforskningen. Fakta Swerea AB Institut i koncernen IVF Industriforskning och utveckling AB, IFP Research AB, SICOMP AB, Korrosions- och Metallforskningsinstitutet AB (KIMAB), MEFOS Metallurgical Research Institute AB och Gjuteriföreningens Service AB Omsättning 2005 400 Mkr Antal anställda 400 Verksamhetsorter Stockholm, Göteborg, Luleå, Jönköping, Piteå samt franska Brest. Fakta STFI-Packforsk AB Institut i koncernen Packforsk, Institutet för förpackning och logistik AB och PFI AS (Norge) Omsättning 2005 302 Mkr Antal anställda 250 Verksamhetsorter Stockholm, Kista, Örnsköldsvik samt norska Trondheim. 6 IRECO Holding AB Årsberättelse 2005 IRECO Holding AB Årsberättelse 20057 77

Swedish ICT Research övrigt som hände 2005 Foto: TeliaSonera Styrelseordförande Sven-Christer Nilsson Swedish ICT är en alldeles nybildad koncern som förenar hård- och mjukvarusidorna inom svensk IKT-forskning. Vilken är den viktigaste erfarenheten från denna omstruktureringsprocess? Att det som alltid lönar sig att också lyssna till sina kunder. Våra viktigaste avnämare i industrin stöttar med stor entusiasm och deltagande den pågående omstruktureringen. Det är en nödvändig process för att de även fortsättningsvis ska kunna känna att vi med vår kompetens verkligen bidrar till en ökad konkurrenskraft hos den enskilde uppdragsgivaren. Kan du nämna något exempel på några särskilda synergier som den nya strukturen kan dra fördel av? Nu har vi både mjuk- och hårdvara inom Swedish ICT Research, liksom användargränssnitt och utvecklade tjänster, vilket ger möjlighet för våra intressenter att lägga en fullständig produktutveckling hos oss. Vilka är förväntningarna på Swedish ICT Research den närmaste framtiden? Swedish ICT består ju av fem individuella institut Acreo, SICS, Interaktiva Institutet, Viktoriainstitutet och Santa Anna och projekten är nu mestadels bundna till dessa. Vi förväntar oss att projekt som sträcker sig över stora delar av Swedish ICT kommer att börja synas, så att vi utnyttjar hela vår styrka mot våra uppdragsgivare. Vidare kommer vi att se synergier i organisationen genom gemensam administration och liknande. Fakta Swedish ICT Research AB Institut i koncernen Acreo AB och SICS-gruppen med SICS Swedish Institute of Computer Science AB, Interactive Institute AB, IT-forskningsinstitutet Viktoria AB och Santa IT Research Institute AB Omsättning 2005 335 Mkr Antal anställda 340 Verksamhetsorter Stockholm, Göteborg, Jönköping, Västerås/ Eskilstuna, Växjö, Piteå/Umeå, Uppsala, Norrköping/Linköping och Hudiksvall. Proposition Forskning för ett bättre liv Proposition 2004/05:80 FORSKNING FÖR ETT BÄTTRE LIV lades fram för riksdagen i mars. I propositionen presenterade regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet sin satsning på svensk forskning. Under perioden 2005 08 vill regeringen öka de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning med sammanlagt 2,34 miljarder kronor. Den 13 april arrangerade IRECO ett informationsseminarium där utbildningsminister Leif Pagrotsky presenterade propositionen med utgångspunkt ur regeringens satsning på industriforskningsinstituten. En stor skara hörsammade vår inbjudan att komma och höra ubildningsministern kommentera propositionen och dess konsekvenser för forskningsinstituten. Samtidigt gavs tillfälle att presentera IRECOs tre intresse- och dotterbolag för utbildningsminister Pagrotsky. VD-träff Cheferna för de tre intresse- och dotterbolagen, inklusive SP, samlades den 6-7 september på Johannesbergs Slott utanför Stockholm för ett informellt seminarium för ömsesidig information och erfarenhetsutbyte. agens Industri Bilaga i Dagens Industri Den 29 november distribuerades en 16- sidig bilaga tillsammans med Dagens Industri på temat Industri och Forskning. Bilagan producerades av IRECO tillsammans med InPress och finansierades till stor del med annonser för institutens FoU-kunder och samarbetspartners. Bilagan lyfte fram ett stort antal exempel på forskning som utförs av svenska industriforskningsinstitut på uppdrag av svenska företag. Huvudsyftet var att peka på den höga industrirelevans och fokus på kundnytta som utmärker instituten som viktiga strategiska samarbetspartners för näringslivet. I produktionen deltog förutom STFI-Packforsk, Swerea och Swedish ICT Research, även SP Sveriges Provnings- och Forskningsintstitut. Bilagan fick glädjande gott resultat i den läsarutvärdering som gjordes i anslutning till utgivningen. 8 IRECO Holding AB Årsberättelse 2005 IRECO Holding AB Årsberättelse 20059 99

Foto: Stora Enso... fyra kända profiler om den nya institutstrukturen och näringslivets behov av tillämpad FoU via industriforskningsinstituten Industriforskningsinstitutens roll kan inte nog betonas som viktiga utförare av branschgemensamma FoU-uppgifter och som länk till industri och akademi i kvalificerade nätverk... Yngve Stade, Senior Executive Vice President, Corporate Support and Energy, Sverigechef Stora Enso Hur ser du på forskningens betydelse för skogsindustrin idag; har den ökat eller minskat under din tid vid Stora Enso? Behovsnära FoU med fokus på teknik och produktutveckling har fått en ökad aktualitet under de senaste tio åren. Insikten om dess betydelse för svenskt näringslivs konkurrenskraft är numer bättre förankrad hos såväl användare som utförare. Innovationsperspektivet har nu vunnit ökad acceptans i och med att nyttoaspekten betonats. Vad är din erfarenhet av industriforskningsinstitut som strategisk FoU-partner för större, globala företag? Industriforskningsinstitutens roll kan inte nog betonas som viktiga utförare av branschgemensamma FoU-uppgifter och som länk till industri och akademi i kvalificerade nätverk där profilering genom samverkan ger stora synergier och möjlighet för företagen att kommersialisera kunskap och resultat. några frågor till... Johan Ancker, Chef Industriell utveckling/fou Teknikföretagen Hur ser industrin på instituten och den nya strukturen med färre men större enheter? Den nya strukturen skapar förutsättningar för ett mer kraftfullt agerande från institutens sida. Detta är av stor betydelse för såväl större uppdrag från industrin som för möjligheten att ta ett ledande ansvar för större forskningsprojekt inom EU. Finns behov av fortsatta strukturåtgärder? I dagsläget är det viktigt att de nya strukturerna får finna sina arbetsformer och etablera sig. På sikt kan dock institut som ännu står utanför dagens struktur med fyra huvudgrupperingar vara aktuella att integreras i den. Foto: Karin Fjell, Teknikföretagen Den nya strukturen skapar förutsättningar för ett mer kraftfullt agerande från institutens sida. Foto: VINNOVA Om vi i Sverige skulle utveckla institutssektorn lika kraftfullt som i flera andra länder som t.ex. Norge och Finland, behövs en ökning på ca 4 gånger av institutssektorn. Per Eriksson, Generaldirektör VINNOVA Hur ser du på instituten som en del av innovationssystemet? Forskningsinstituten har, inte minst för de små och medelstora företagen, en avgörande roll med sitt ansvar för FoU för företagens behov. Instituten fungerar ofta som forsknings- och utvecklingsavdelning åt dessa företag. Vidare spelar man en central roll för alla aktörer inom de områden där man har internationellt ledande kompetens. Har du synpunkter på dagens modell med staten som delägare i industriforskningsinstituten och VINNOVA som finansiär? Huvudintressenterna för forskningsinstituten är staten och näringslivet och detta bör därför avspeglas i ägandet. Det är också viktigt att situationen inte avviker på något sätt som gör instituten svagare i Sverige än i andra länder. Till detta hör ett starkt engagemang, inklusive ekonomisk kraft från ägarna. VINNOVAs roll som statlig finansiär och kravställare är också avgörande för institutens konkurrenskraft. Motsvarande gäller i andra länder som t.ex. Finland. Behöver institutens roll förstärkas ytterligare? Ja, de behöver förstärkas åtskilligt och det gäller också den tekniska forskningen vid våra högskolor. Här behövs en fördubbling om vi skall nå samma nivå som i Finland. Om vi i Sverige skulle utveckla institutssektorn lika kraftfullt som i flera andra länder som t.ex. Norge och Finland, behövs en ökning på cirka 4 gånger av institutssektorn. Det är också viktigt att alla forskningsinstitut samarbetar väl med varandra och uppträder alltmer gemensamt. Lars Johansson, styrelseledamot i ett flertal gjuterier, bl a Arvika Gjuteri och Näfveqvarns Bruk Vilken är forskningsinstitutens betydelse för SME-företag? Idag måste alla företag vara mycket kostnadseffektiva med slimmade organisationer. Mindre företag kan inte ha egna FoU-avdelningar. Då kan instituten med sin praktiska forskning och branschkännedom bidra med den kompetens som företagen behöver. Där ser jag den främsta vitsen med industriforskningsinstituten för små och medelstora företag. Beskriv Gjuteriföreningen som FoU-partner för ett gjuteri. Gjuteriföreningen arbetar med praktisk tillämpning av forskningsresultaten, i nära samarbete med högskolorna och med industriförankring institutet är den helt nödvändiga länken mellan forskning och praktisk tillämpning inom industrin. Gjuteriföreningen har dessutom en avancerad miljöteknisk konsultverksamhet. I vår bransch är miljöområdet väldigt stort och den kompetensen kan man inte ha ute på företagen. Exempel på givande strategiska samarbeten det senaste året? Ett mycket viktigt samarbete mellan industri, institut och högskola är Casting Innovation Center med forskning kring nya gjutmaterial. Det skulle inte kunna genomföras utan Gjuteriföreningens praktiska tillämpning. Ett annat är Metal Coating Research som handlar om skärande bearbetning där Gjuteriföreningen åter är den praktiska länken mellan industri och högskola. Foto: Gjuteriföreningen Gjuteriföreningen har dessutom en avancerad miljöteknisk konsultverksamhet. I vår bransch är miljöområdet väldigt stort och den kompetensen kan man inte ha ute på företagen. 10 IRECO Holding AB Årsberättelse 2005 IRECO Holding AB Årsberättelse 200511 11 11

5 frågor till Håkan Gergils...... som jämfört de nordiska innovationssystemen Rapporten är utgiven av SNS Förlag som en del i projektet Ny dynamik i det svenska innovationssystemet. Den går att beställa från SNS Förlag. ISBN 91-85355-24-0. I slutet av förra året publicerade SNS Förlag en kartläggning och analys av innovationssystemen och innovationspolitiken i de nordiska länderna. Författare till DYNAMISKA INNOVATIONSSYSTEM I NORDEN? är Håkan Gergils, Ecofin, som utfört studien inom ramen för ett projekt om ny dynamik i det svenska innovationssystemet. Du utgår ifrån att innovationspolitiken i ett land kan vara antingen statisk eller dynamisk. För att den ska vara dynamisk krävs en förtroendefull samverkan mellan näringsliv, politik och forskning, vilket enligt dig inte alls är fallet i Sverige. Vad beror det på? Det finns flera orsaker. Politikerna i Sverige har aldrig tvingats engagera sig för att stärka företagens forskning och utveckling. De stora internationella svenska företagen har själva satsat på FoU. Därtill kommer att det politiska systemet redan på 1950-talet valde att låta universiteten svara för den behovsmotiverade FoU-verksamheten, och valde bort institutssektorn. Universiteten med sin grundläggande forskning har fått ett rejält offentligt stöd, men den industriellt orienterade forskningen har lyst med sin frånvaro. Därav den svenska paradoxen: Mycket in, litet ut. Ett ytterligare skäl är att näringslivet medvetet valt att tacka nej till offentligt engagemang i industriutvecklingen. Allra skadligast för förtroendet har dock socialdemokraternas engagemang i löntagarfondsfrågan varit. Nu tycks ett paradigmskifte ha skett. Forskningspropositionen våren 2005 är ett tecken på detta med starka forskningsmiljöer och betoning av industriforskningsinstitutens betydelse. Ett praktiskt utslag på den nya inriktningen är regeringens branschsamtal och strategiprogram tillsammans med näringslivet. Men det går långsamt. Din studie visar på stora olikheter mellan de nordiska länderna som av andra länder ofta uppfattas som mycket snarlika. Har du något typiskt exempel på en sådan skillnad? En väsentlig skillnad är politikernas starka engagemang i innovationspolitiken i samtliga nordiska länder, med undantag för Sverige. De svenska politikerna har inte behövt engagera sig. FoUn som andel av BNP har legat runt 4 %-strecket, högst i världen efter Israel. Till detta skall läggas en skillnad i praktiskt engagemang. Både Norge och Danmark har lyckats öka de mindre och medelstora företagens teknikhöjd genom särskilda program: bl a Teft, Brukarstyrda Program och GTS-institut. Olyckligtvis har dock dessa länder en felaktig industristruktur, branscher där FoU-andelen är låg. Du ser en förebild i Finland, i korthet varför? Tekes (motsvarigheten till VINNOVA) och en stark institutssektor (VTT t ex) har Finland på 20 år tredubblat sin FoU som andel av BNP. Utmärkande för Finland är således det politiska engagemanget och de mål man sätter upp. Efter att de offentliga FoU-insatserna i början av 2000-talet stod och stampade några år är riktningen idag snabbt framåt. Betydligt mer offentliga medel till FoU anslås, fokuserade satsningar på Indien och Ryssland, samt stark betoning av de sociala faktorerna vid utveckling av ny teknik är inslag i Finlands framtida satsningar. Vad behöver vi göra för att stärka det svenska innovationssystemet i allmänhet och industriforskningsinstituten i synnerhet? Svaret är enkelt och givet: Politikerna behöver engagera sig. Utveckla innovationspolitiken tillsammans med de andra intressenterna i samhället som näringslivet, högskolesektorn och instituten. De senare måste utveckla mål också och få resurser att uppnå dessa. Där haltar Sverige gentemot utlandet. Vår institutssektor är, även om hela den behovsmotiverade försvarsforskningen inkluderas, väsentligt mindre än omvärldens. Det går inte att bara säga att institutssektorn skall fördubblas på fem år, utan att ge resurser som kan medverka till detta. Första gången en svensk ansvarig politiker sa instituten bör fördubblas på fem år var år 2001. Vad krävs särskilt av utförarna av den behovsmotiverade forskningen? Institutssektorn, som är den offentliga sektorns utförare av behovsmotiverad FoU, måste fortsätta att fokusera och stärka sina positioner genom omstrukturering. Därtill kommer att man behöver utveckla långsiktiga program med stora industriella aktörer, program på 5 7 år. Här vill jag dock återkomma till offentlig bas- och projektfinansiering till instituten. Instituten själva kan givetvis inte trolla fram pengar. Näringslivets intresse att svara för den grundläggande finansieringen av instituten är låg, för att inte säga obefintlig. Skulle däremot starka institut, ordentligt uppbackade med grundfinansiering, föreslå industrin långsiktiga strategiprogram, så kommer företagen att satsa. Därtill kommer att det 7:e Ramprogrammet i EU, tillsammans med andra forskningsinsatser, kan ge svensk industri ett gott handtag. Dock med instituten som viktiga aktörer, förutsatt tillräcklig finansiering. Till slut: I allt detta som sagts om behovsmotiverad FoU, så behöver den mindre och medelstora industrin komma i fokus. Särskilda uppsökande program för SME är nödvändiga. Här kan Sverige benchmarka både på Norge och Danmark. Politikerna behöver engagera sig. Utveckla innovationspolitiken tillsammans med de andra intressenterna i samhället som näringslivet, högskolesektorn och instituten. De senare måste utveckla mål också och få resurser att uppnå dessa. Detta blir mycket tal om politikernas engagemang. I Finland behövde man göra något redan i början på 1980-talet. Det finska samhället utsattes för ett par krischocker, bl a genom Sovjetunionens sönderfall. De finska politikerna engagerade sig dock kraftfullt inom alla partier. Med olika insatser, som Allra sist: Sverige har Nordens bästa potential att vara det framgångsrikaste landet på innovationspolitikens område. Det är dags att politikerna engagerar sig och inte kryper bakom de stora och värdefulla insatser som svensk multinationell industri gör. 12 IRECO Holding AB Årsberättelse 2005 IRECO Holding AB Årsberättelse 200513 13 13

resultaträkning koncernen Belopp i tkr 2005 2004 Nettoomsättning 236 781 10 489 Förändring av varor under tillverkning, färdiga varor samt pågående arbeten för annans räkning - 11 712 Andelar i intresseföretags resultat 3 610 420 Övriga rörelseintäkter 16 17 228 695 10 926 Rörelsens kostnader Bidrag till industriforskningsinstitut - 5 400-4 882 Övriga externa kostnader - 69 386-3 332 Personalkostnader - 146 130-6 994 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar - 11 289-120 Rörelseresultat - 3 510-4 402 Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 307 4 884 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 363 261 Räntekostnader och liknande resultatposter - 179-11 Resultat efter finansiella poster 4 981 732 Resultat före skatt 4 981 732 Skatt på årets resultat 242 2 Minoritetens andel i årets resultat - 1 061 Årets resultat 4 162 734 ireco-gruppen SP är direktägt till 100 % av Näringsdepartementet balansräkning koncernen Belopp i tkr 2005-12-31 2004-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark 11 Nedlagda kostnader på annans fastighet 8 305 Inventarier, verktyg och installationer 18 046 970 26 362 970 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 40 297 60 856 Andra långfristiga värdepappersinnehav 70 494 Uppskjuten skattefordran 838 Andra långfristiga fordringar 691 112 320 60 856 Summa anläggningstillgångar 138 682 61 826 Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror 801 Pågående arbeten för annans räkning 11 190 11 991 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 43 447 12 Övriga fordringar 18 338 2 984 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 186 681 70 971 3 677 Kortfristiga placeringar 34 670 5 062 Kassa och bank 66 578 43 638 Summa omsättningstillgångar 184 210 52 377 SUMMA TILLGÅNGAR 322 892 114 203 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital (5000 aktier) 500 500 Bundna reserver 34 021 61 017 Fria reserver 81 985 388 Årets resultat 4 162 734 120 668 62 639 Minoritetsintresse 72 390 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 67 Avsättningar för uppskjuten skatt 165 49 232 49 Långfristiga skulder Övriga skulder 3 215 3 215 Kortfristiga skulder Förskott från kunder 20 905 Leverantörsskulder 23 624 275 Övriga skulder 46 715 46 821 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 35 143 4 419 126 387 51 515 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 322 892 114 203 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER - KONCERNEN Ställda säkerheter Inga För egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar 1 000 Övriga ställda panter och säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 14 IRECO Holding AB Årsberättelse 2005 IRECO Holding AB Årsberättelse 200515 15 15

resultaträkning moderföretaget Belopp i tkr 2005 2004 Rörelsens intäkter Administrationsanslag 11 800 8 900 Övriga rörelseintäkter 16 17 11 816 8 917 Rörelsens kostnader Bidrag till industriforskningsinstitut - 5 400-4 881 Övriga externa kostnader - 3 831-2 689 Personalkostnader - 6 326-6 093 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar - 164-67 Rörelseresultat - 3 905-4 813 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 3 768 4 884 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 180 260 Räntekostnader och liknande resultatposter - 15-10 Resultat efter finansiella poster 28 321 Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga 32 8 Resultat före skatt 60 329 Skatt på årets resultat balansräkning moderföretaget Belopp i tkr 2005-12-31 2004-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 35 158 35 158 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 23 468 200 Andelar i intresseföretag 5 170 70 28 638 270 Summa anläggningstillgångar 28 673 428 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag 36 Övriga fordringar 7 505 2 901 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 733 639 8 238 3 576 Kortfristiga placeringar 5 062 5 062 Kassa och bank 20 860 43 484 Summa omsättningstillgångar 34 160 52 122 SUMMA TILLGÅNGAR 62 833 52 550 Årets resultat 60 329 kommentar Som ett led i strukturarbetet med forskningsinstituten förvärvade IRECO 2004 dotterbolagen Swerea AB och Swedish ICT Research AB för att samla och konsolidera forskningsinstitut inom områdena material- och verkstadsteknik respektive informations- och kommunikationsteknik. I och med förvärven av dotterbolagen uppstod en koncern och koncernredovisning upprättades därför första gången för räkenskapsåret 2004. Under det gångna räkenskapsåret har ägarbilden ändrats så att IRECO vid utgången av 2005 i stället för delägare i 9 forskningsinstitut (2004) var delägare i dotterbolaget Swerea AB (52 %) och intressebolagen STFI-Packforsk AB (29 %) och Swedish ICT Research AB (40 %). Samtliga av dessa samlar flera forskningsinstitut under sig. Förutom moderföretaget innefattar koncernredovisningen för 2005 dessa tre dotter- respektive intressebolag. Ökningen av eget kapital härrör från de förändringar av koncernstrukturen som skett under året och erhållna aktieägartillskott. Hänsyn har tagits till den koncernmässiga förlusten vid avyttring av intresseföretag. EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (5000 aktier) 500 500 Reservfond 105 105 605 605 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 31 131 802 Årets resultat 60 329 31 191 1 131 31 796 1 736 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan 24 Periodiseringsfonder 143 151 143 175 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 208 241 Övriga skulder 28 183 46 251 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 503 4 147 30 894 50 639 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 62 833 52 550 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER - MODERFÖRETAGET Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 16 IRECO Holding AB Årsberättelse 2005 IRECO Holding AB Årsberättelse 200517 17 17

1994 Regeringen tillsätter en kommitté, KOFI, för att förnya industriforskningssystemet. 1997 KOFI lägger fram slutbetänkandet ATT UTVECKLA INDUSTRI- FORSKNINGSINSTITUTEN och en kriterielista för ett välfungerande institut. Bolagisering av befintliga institut rekommenderas. Holdingbolaget IRECO bildas för att förvalta statens ägande i industriforskningsinstituten. IRECO ägs av staten genom Näringsdepartementet (55 %) och KK-stiftelsen (45 %). 1998-1999 IRECO driver tillsammans med forskningsinstitutens industriella ägarföreningar bolagiseringsprocessen bland de då 17 instituten i IRECO-sfären. De första fusionerna genomförs för att stärka forskningsinstitutens ställning i innovationssystemet. 200 Mkr ställs under dessa år till institutens förfogande för kompetensutveckling. 2000 Riksdag och regering beslutar om en ny forsknings- och innovationspolitik med inriktning mot grundläggande och behovsmotiverad forskning. Nutek delas upp. Den nya myndigheten VINNOVA får ansvar för forskningsfinansiering. 2001 Bolagiseringsprocessen slutförs till största delen under året. Utbildningsminister Thomas Östros lägger fram prop. FOU OCH SAMVERKAN I INNOVATIONS- SYSTEMET för åren 2002 2005. IRECOs uppdrag utvidgas till att omfatta omstrukturering av institutssektorn mot en struktur med färre och större industriforskningsinstitut. Instituten skall vara internationellt konkurrenskraftiga och väl förankrade i näringslivet. BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT IRECO Holding AB ägs sedan 1997 till 55 % av staten genom Näringsdepartementet och till 45 % av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen. Bolaget har under 2005 haft 4 anställda med Håkan Widmark som verkställande direktör. IRECO äger och förvaltar statens aktier eller andelar i bolag som bedriver industrinära forskning. Syftet är att främja teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv. IRECO är moderbolag i en koncern som omfattar dotter- och intressebolagen Swerea AB, Swedish ICT Research AB och STFI-Packforsk AB. IRECO tillhör den grupp av statliga företag som har ett särskilt samhällsintresse. Svensk kod för bolagsstyrning ingår som en del av regeringens ramverk för ägarförvaltning och IRECO följer regeringens riktlinjer härvidlag. En viss anpassning har gjorts med hänsyn till bolagets ringa storlek. Styrelsens rapport om intern kontroll för 2005 begränsas till att i bolagsstyrningsrapporten beskriva hur den interna kontrollen är organiserad. Årsstämman Styrelsen utses av stämman och revisorer väljs enligt ABL på mandatperioder om fyra år. Valt revisionsbolag är KPMG Bohlins AB, med huvudansvarig revisor Roland Nilsson. Arvode till revisionsbolag utgår enligt räkning. 2006 års årsstämma hålls den 28 april. Nomineringsprocessen Antalet ledamöter i styrelsen regleras i ett aktieägaravtal mellan bolagets ägare. Enligt avtalet skall styrelsen ha minst fem och högst nio ledamöter som nomineras gemensamt av delägarna. Ägarnas nominering av ledamöter följer i allt väsentligt de principer om nomineringsprocessen som beskrivs i Statens ägarpolitik 2005. Ägarnas nominering av revisorer följer även här i allt väsentligt de principer om nomineringsprocessen som beskrivs i Statens ägarpolitik 2005. Styrelsen Styrelsen består av sju av årsstämman utsedda ledamöter: Anders Narvinger, styrelsens ordförande, (född 1948), VD Teknikföretagen Christer Berggren, (-44), kansliråd, Näringsdepartementet Madeleine Cæsar, (-49), VD, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Lennart Lübeck, (-38), direktör, dåvarande Teknisk Framsyn Tomas Salzmann, (-54), tidigare VD, Swedish ICT Research Gunnar Svedberg, (-47), rektor, Göteborgs Universitet Lena Treschow Torell, (-46), VD, Ingenjörsvetenskapsakademien Styrelsen fastställer årligen dels en arbetsordning som reglerar styrelsens uppgifter och interna arbete bl a frekvens och former för styrelsemöten, ekonomisk rapportering, utvärdering av styrelsens arbete dels en arbetsinstruktion för verkställande direktören. Styrelsen har haft fem ordinarie sammanträden under året. En översyn har gjorts av såväl arbetsordning för styrelsen som arbetsinstruktion för verkstäl- lande direktören. Attest- och delegationsordning har fastställts. En huvuduppgift för bolaget har varit att driva omstruktureringsprocessen bland instituten i IRECO-sfären med målet att skapa en effektiv, flexibel och sammanhållen struktur. Viktiga styrdokument för utövandet av ägarrollen är aktieägaravtalen mellan IRECO och övriga ägare i dotter- resp. intressebolag. Styrelsen behandlar kontinuerligt de finansiella rapporterna från bolaget och samråder med revisorerna i svårbedömda redovisningsfrågor. Utvärdering av styrelsens arbete sker en gång per år under ledning av ordföranden. Bakre raden fr v: Tomas Salzmann, ordförande Anders Narvinger (Teknikföretagen), Christer Berggren (Näringsdepartementet) och verkställande direktör Håkan Widmark. Främre raden fr v: Gunnar Svedberg (Göteborgs universitet), Madeleine Cæsar (KK-stiftelsen) och Lennart Lübeck. Frånvarande vid fotograferingen: Lena Treschow Torell (Ingenjörsvetenskapsakademien). Basen för styrelsens interna kontroll utgörs av ledningssystemet med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar, vilket redovisas i styrande dokument för bolaget, i huvudsak ovan redovisade dokument som beskriver arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, attest- och delegationsordning samt redovisningsinstruktioner. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation. Ersättning till styrelsen som fastställts av 2005 års bolagsstämma är 60.000 kr per år till ordföranden och 30.000 kr per år till ledamot. Till ordföranden i arbetsutskottet utgår ett arvode om 20.000 kr per år och till ledamot 15.000 kr per år. Skattepliktig ersättning till verkställande direktören inklusive förmåner samt pensionskostnader uppgår för 2005 till 1 391 860 kr. De totala ersättningarna till styrelse och VD framgår av bolagets årsredovisning, s 16-17. Styrelsens rapport om den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen har inte granskats av bolagets revisorer. Enligt FAR, föreningen för revisionsbyråbranschen, är en sådan granskning inte förenlig med god yrkessed då erforderliga granskningskriterier saknas för 2005. Ej heller har övriga delar av denna rapport granskats av bolagets revisorer. 2002 En första skiss över en tänkbar framtida institutsstruktur med fyra huvudgrupper växer fram, Fyrklövern. Förutom instituten i IRECOgruppen skall ägarna tillsammans överväga att inordna SP, IVL, Imego, JTI och Skogforsk i institutsstrukturen. 2003 STFI och Packforsk går samman vid årsskiftet. Delar av Framkom inkluderas och det första storinstitutet, STFI- Packforsk, realiseras. Trätek införlivas i SPkoncernen som ett helägt dotterbolag. 2004 IRECO bildar dotterbolaget Swerea för att samla instituten och ta tillvara synergier inom material- och verkstadsområdet. IRECO bildar dotterbolaget Swedish ICT Research för att samla IKT-instituten. SIK införlivas i SP-koncernen. 2005 Utbildningsminister Leif Pagrotsky lägger fram prop. FORSKNING FÖR ETT BÄTTRE LIV för åren 2005 2008 där bland annat en höjning av nivån för medlen för strategisk kompetensutveckling föreslås. YKI införlivas i SP-koncernen. 2006... För perioden 2006 2008 har nivån höjts med 45 resp 65 mkr för år två och tre. Totalt utbetalas under innevarande treårsperiod 455 mkr från staten, dvs (100 + 145 + 210 mkr). För 2006 tillkommer även 20 mkr från KK-stiftelsen. De från början runt 17 industriforskningsinstituten har formerats i fyra FoU-koncerner med olika teknik- och/ eller branschinriktning. 18 IRECO Holding AB Årsberättelse 2005 IRECO Holding AB Årsberättelse 200519 19 19

IRECO Holding AB Klara Norra Kyrkogata 31 111 22 Stockholm Telefon 08-56 64 82 50 Fax 08-56 64 82 60 E-post info@ireco.se Webbplats www.ireco.se Organisationsnummer 556179-8520 Styrelsens säte Stockholm