Bilaga 1 Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 1 Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en biogasanläggning med tillhörande processreningsverk på del av Gravarne 3:1, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-02-24 Bengt Gunnarsson Rena Hav Sverige AB

Sida 2 (49) Icke-teknisk samanfattning Beskrivning av verksamheten Rena Hav Sverige AB kommer att uppföra och driva en biogasanläggning i Kungshamn, Sotenäs Kommun. Anläggningen kommer att i första hand ta hand om avfall från fiskberedningsindustrin (Orkla Foods och Leröy Smögen Seafood) i Kungshamn. Produktion av gas sker i anläggningen som i sin tur används för att förbrännas i en gasgenerator för produktion av el och hetvatten. Detta kommer att ersätta fossila bänslen och bidrar därmed till en begränsning av koldioxidutsläpp samt försurande och övergödande utsläpp. All genererad energi kommer att användas i anläggningen eller i industrin runt om. Anläggningen kommer också att rena processavloppet från fiskberednings-industrin. Restprodukter blir biogödsel och renat processavlopp. Biogödsel kommer att användas som gödsel på åkrar och det renade processavloppet avbördas till Salthavet. Omfattning Anläggningen beräknas ta hand om ca 200.000 m3 processavlopp, moderlakar, fiskrester och andra biologiska avfall årligen. Konsekvensen blir en anläggning med en minskning av närmare 6.000 ton oldioxidekvivalenter per år. Biogödsel blir en restprodukt i anläggningen vilket återföres till åkrar i regionen. Anläggningen kommer att producera cirka 20 GWh biogas vid full drift. Lokaliseringsalternativ Anläggningen är planerad att ligga på ett industriområde mellan Orkla Foods Sverige AB s och Leröy Smögen Seafood AB s anläggningar i Kungshamn. Verksamhetens miljökonsekvenser Anläggningen är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna och övriga regler om tillåtlighet i Miljöbalken. Verksamheten kommer att följa de miljökvalitetsnormer som finns i kommunen och i många stycken bli betydligt bättre jämfört med dagens produktion. Erforderliga samråd har hållits. En generell riskutredning har genomförts för att bedöma driftsstörningar och risk för olyckor på anläggningen Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att ingen anläggning byggs då: 1. Belastas Omholmens reningsverk med processavlopp från Leröy Smögen Seafood AB. Denna belastning motsvarar ungefär 40 % av verkets kapacitet. Det är sannolikt att detta reningsverk kommer att få byggas ut för att klara denna belastning på sikt. 2. Orkla Foods (Abbas) rening kommer på sikt att få byggas ut för att klara ökade krav i reningsanläggningar för TOC, kväve och fosfor. 3. Kommer närmare 20.000 ton moderlakar, slam och fiskrens att köras till en biogasanläggning i Norge eller alternativt till andra anläggningar i Sverige med en generering av stora CO2 utsläpp. 4. Kommer Domstein sannolikt på sikt att få bygga ut sin rening med stora investeringar som följd. 5. Inget tillvaratagande och användning av energi och biogödsel sker lokalt.

Innehållsförteckning Sida 3 (49) 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 1.1 ANLÄGGNINGEN... 5 1.2 VERKSAMHETSKODER... 5 1.3 BEGRÄNSNINGAR... 5 1.4 SÖKANDE... 6 1.5 KONSULTER... 6 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 2.1 VERKSAMHETSUTÖVARE... 7 2.2 VERKSAMHETEN OCH DESS SYFTE... 7 2.3 OMFATTNING... 7 2.4 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING TEKNISK BESKRIVNING... 9 3 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 18 3.1 KLIMAT- OCH MILJÖNYTTAN... 18 5.2 MÅL OCH RIKTLINJER FÖR BIOGAS... 19 4 LOKALISERINGSALTERNATIV... 21 4.1 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR... 21 4.2 SKYDDSAVSTÅND... 21 4.3 LOKALISERINGSALTERNATIV... 21 4.4 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV LOKALISERINGSALTERNATIV... 25 4.5 FÖRORDAD LOKALISERING... 25 5 NOLLALTERNATIV... 25 6 OMGIVNINGSBESKRIVNING... 26 6.1 SITUATIONSPLAN... 26 6.2 PLANBESTÄMMELSER... 27 6.3 INTILLIGGANDE VERKSAMHETER OCH NÄRLIGGANDE BEBYGGELSE... 27 6.4 OMGIVANDE VÄGAR... 27 6.5 VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN... 28 6.6 RIKSINTRESSEN OCH SKYDDADE OMRÅDEN... 28 7 VERKSAMHETENS MILJÖKONSEKVENSER... 29 7.1 MILJÖKVALITETSNORMER... 29 7.2 TRANSPORTER... 29 7.3 ENERGIBALANS... 29 7.4 UTSLÄPP TILL LUFT... 32 7.5 UTSLÄPP TILL MARK OCH VATTEN... 36 7.6 BULLER... 38 7.7 LUKT... 39 7.5 KEMIKALIER... 43 7.6 AVFALL... 44 8 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL... 45

Sida 4 (49) 8.1 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 45 8.2 FRISK LUFT... 46 8.3 BARA NATURLIG FÖRSURNING... 46 8.4 INGEN ÖVERGÖDNING... 46 8.5 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD... 46 8.6 GOD BEBYGGD MILJÖ... 47 9 DRIFTSTÖRNING, OLYCKSRISK OCH SKYDDSÅTGÄRDER... 47 9.1 DRIFTSSTÖRNING... 47 9.2 OLYCKSRISK... 48 9.3 SKYDDSÅTGÄRDER... 48

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sida 5 (49) 1.1 Anläggningen Rena Hav Sverige AB ( Bolaget ) ansöker om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken (1998:808) för uppförande av en biogasanläggning med tillhörande processreningsanläggning på del av fastigheten Gravarne 3:1, Kungshamn, Sotenäs kommun, Västra Götaland. En avstyckning från denna fastighet kommer att ske. 1.2 Verksamhetskoder Verksamheten vid Rena Hav Sverige AB klassificeras enligt följande verksamhetskoder: 90.150 (A) Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 100.000 ton per kalenderår 40.10 (B) Anläggning för framställning av mer än 150.000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Biogasproduktionen beräknas uppgå till ca 20 GWh per år, vilket motsvara cirka 2,1 miljoner kubikmeter metan per kalenderår. Enligt miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är A-verksamhet tillståndspliktig med Mark- och Miljödomstolen som prövande instans 1.3 Begränsningar Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad i enlighet med 6 kap. 3 MB och syftar till att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på miljö och hälsa samt hur verksamheten påverkar hushållningen med resurser. Enligt 6 kap 7 MB skall en miljökonsekvensbeskrivning innehålla: 1. Beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning. 2. Beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas. 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan medföra. 4. Redovisning av alternativa platser samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ valts, och dels en beskrivning av konsekvenserna om verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. 5. En icke-teknisk sammanfattning av uppgifterna ovan. Denna miljökonsekvensbeskrivning beskriver den planerade biogasanläggningen med tillhörande processreningsverk.

Sida 6 (49) 1.4 Sökande Namn: Rena Hav Sverige AB Organisationsnr: 556923-3686 Besöksadress: Ödegården, Kungshamn Postadress: Rodergatan 7, 456 50 SMÖGEN Telefon: 0705-365501 Fastighet: Gravarne 3:1, Kungshamn, Sotenäs Kommun Kontaktperson: Bengt Gunnarsson Ombud för ansökan: Bengt Gunnarsson, tel 0705-365501 Mail: bengt.gunnarsson@renahav.se 1.5 Konsulter Bolaget har gett i uppdrag till några olika konsulter att designa anläggningen. Dessa är 1. Biosystem AB, Snöån Skuthagen 4, 771 90 LUDVIKA. Telefon 0240-29016 Kontaktperson: Leif Lindow. E-mail: info@biosystem.se 2. H2OLAND AB, Grindgatan 1, 441 31 ALINGSÅS. Telefon 0322-66 04 67 Kontaktperson: Mark de Blois. E-mail: mark.de.blois@h2oland.se 3. Biototal AB, Teknikringen 7, 583 30 LINKÖPING. Telefon 073-201 01 21 Kontaktperson: Tomas Kjellquist. E-mail: tomas.kjellquist@biototal.se 4. Purac AB, Emdalsvägen 10, 223 69 LUND. Telefon 046-19 19 00 Kontaktperson: Christina Dahlbeck. E-mail: christina.dahlbeck@purac.se Ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har upprättats och samanställts av Bolaget i egen regi under ledning av Bengt Gunnarsson.

Sida 7 (49) 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 2.1 Verksamhetsutövare Rena Hav Sverige AB, ägs idag av fyra privatpersoner. Bolaget har med finansiering av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen utrett möjligheten och bärkraften i lokal biogasproduktion. Biogasproduktionen avses baseras på i huvudsak fiskberedningsindustrins avfall. I första hand Orkla Foods Sverige AB (Abba) i Kungshamn samt Leröy Smögen Seafood AB (Leröy) i Kungshamn. Orkla = Abba i detta dokument. Därefter kan det vara aktuellt att ansluta Domstein Foods AB i Kungshamn samt andra leverantörer av avfall eller substrat. Bolaget har också beviljats finansiering av Energimyndigheten för att uppföra anläggningen. 2.2 Verksamheten och dess syfte Biogasanläggningen med tillhörande processreningsverk kommer att ta emot Orkla Foods (Abba) avfall och även Leröy Smögen Seafoods (Leröy) avfall för rening och utvinning av biogas. I ett första skede kommer enbart dessa två industrier att kopplas in men i skede två kan verksamheten utökas med exempelvis Domstein och andra fiskindustrier samt viss annat avfall (musslor, nollfiber från pappersbruk, halm, matavfall från storkök etc). Verksamheten skall bedrivas på industriområdet mellan Orkla och Leröy, Gravarne 3:1, vilket idag ägs av Sotenäs kommun. En avstyckning kommer att ske från denna fastighet. Syftet med projektet är att genom rötning ta tillvara på den energi som finns i restprodukterna vid fisktillverkning. Dessutom skall fiskberedningsindustrins processavlopp renas betydligt bättre än idag. Leröy har dock en god slutrening som sker på kommunens reningsverk, Omholmen. Detta reningsverks kapacitet utnyttjas av Leröy till ca 40 % och om det skall fortsätta krävs en utbyggnad för att klara denna hantering och samtidigt fungera som ett kommunalt reningsverk. 2.3 Omfattning 2.3.1 Råvaror Rena Hav skall producera och förbränna biogas samt rena processavloppsvatten från befintlig fiskberedningsindustri. Anläggningen räknar med att i biogasproduktionen producera ekologiskt godkänt Biogödsel både fast och flytande som skall kunna certifieras enligt SPCR och utöver det godkännas för ekologisk odling när EU s direktiv ändrats för fiskavfall (Pågår en process med Jordbruksverket där EU fattade beslut den 19 februari 2014 att göra en ändring).). Anläggningen kommer att ha biogasproduktion med möjlighet att ta tillvara i första hand fiskberedningsindustrins avfall, miljömusslor men dessutom vissa mängder matavfall och eventuella ytterligare substrat som kan krävas för att processen skall fungera på ett optimalt sätt.

Sida 8 (49) Den slutliga substratsammansättningen kommer inte att kunna fastställas förrän avtal är tecknat med alla leverantörer. Under anläggningens drifttid är det möjligt att råvarusammansättningen kommer att förändras. Det kan bli aktuellt att bygga ytterligare råvarutankar inom ramen för det tillstånd som kommer av denna ansökan. Förändringen i råvarusammansättning beror dels på leverantörernas produktmix men också på att processen skall fungera på ett optimalt sätt. I Tabell 1, redovisas en översiktlig sammanställning av möjliga råvaror till anläggningen. Totalt söks tillstånd för att ta emot drygt 200.000 ton råvara per kalenderår på Rena Hav s biogasanläggning. Begreppet råvara inkluderar tillförda substrat där processavloppsdelen är en mycket dominerande del från Orkla, Leröy och Domstein. Leverantör Råvarutyp år Leröy Smögens Seafood - Moderlakar - - Slam 500 - Processvatten 35000 - Fiskavfall 750 Orkla Foods (Abba) - Moderlakar 3000 - Slam 12000 - Processvatten 115000 - Fiskavfall 1400 Domstein Sverige AB - Moderlakar 600 - Slam 1200 - Processvatten 16000 - Fiskavfall 500 Övrig Fiskberedningsindustri - Slam 3400 - Moderlakar 1500 - Fiskavfall 250 Hoglins Protein - Slam 40 Smögens Fiskauktion - Fiskavfall 250 Musselodlare - Miljömusslor 4000 Musselodlare - Sjöpung 300 Rambo - Matavfall 1000 Pappersbruk - Nollfiber 2000 Övrigt - Gödsel 1000 - Halm 300 Summa 199 990 Ton/ Tabell 1. Råvarutyper (substrat) och mängd

Sida 9 (49) I Tabell 2 listas avfallet enligt avfallskod Avfall Avfallskod Processavlopp från fiskindustri 02 0201 Slam och fett från fiskindustri 020305 Moderlakar 02 0204 Fiskavfall 02 0203 Musslor 020102 Sjöpung 020102 Matavfall 02 0203 Nollfiber 03 0310 Gödsel 020106 Ensilage 020103 Tabell 2. Avfall enligt avfallskod 2.3.2 Gasproduktion Biogaspotentialen utifrån ovan angivna råvarumängder i tabell 1 uppgår till cirka 20 GWh. Notera att vid förändrad substratmängd påverkas gasproduktionen. 2.4 Anläggningens utformning teknisk beskrivning 2.4.1 Råvaruhantering Inkommande råvara (substrat) från fiskindustrin som består av processavlopp, moderlakar och fiskrester finns till stor del inom det aktuella industriområdet och behandlas där i interna reningsverk idag. I framtiden skall processavloppet behandlas antingen i en flotationsanläggning eller pumpas direkt till utjämningstankar, som redan finns på plats, för vidare pumpning in till biogasanläggningen. All hantering av flytande avfall sker i slutna system med avluftning från tankar anslutna till biogasanläggningens gassystem vilket gör att luktolägenheter försvinner vid förbränning av biogasen i kraftgenereringen. Slam som uppkommer i flotationsanläggningen tas till biogasanläggningen. I det fall slam, fiskrens, moderlakar eller andra substrat ej pumpas transporteras dessa i slutna behållare med lock. All lossning från transporter sker inomhus i en speciell byggnad med eget ventilationssystem. Evakuerad luft renas med hjälp av luktreducerande kompositfilter.

Sida 10 (49) Fast råvara såsom industriella biprodukter, fast gödsel, ensilage lossas i en tippficka inomhus i den byggnad som beskrivs ovan. Värmebehandling, så kallad hygienisering kommer att ske på den inkommande råvaran som omfattas av den animaliska biproduktsförordningen. Syftet med hygienisering är att förhindra smittspridning och innebär att råvaran upphettas. Miljömusslor och sjöpungar kan också tas emot vid kajen och transporteras till mottagningsanläggningen för biogasframställningen. I framtiden kan det bli aktuellt med en mindre anläggningsdel inomhus för separation av matavfall. 2.4.2 Biogashantering Biogasproduktionen sker i anläggningens två rötkammare. Dessa är försedda med så kallade dubbelmembrantak i vilka biogasen samlas upp. Gas kommer också att genereras i ett anaerobt filter. Gasen kommer sedan att lagras i ett gaslager på 500 m 3 (max 3 ton). En fackla kommer att installeras med syfte att kunna bränna överskotts gas som uppstår till följd av kvalitetsavvikelse, driftstörningar eller överproduktion. Biogasen förbränns sedan i ett kraftvärmeaggregat bestående av en eller flera förbränningsmotor med vidhängande generator eller en generatorer. För att öka driftsäkerheten kan det bli aktuellt att installera flera aggregat. Vidare projektering kommer att välja bästa tekniska lösning. Vid förbränningen alstras el och varmvatten, 2.4.3 Rening av processavlopp - Biogödsel I anläggningen kommer rejektvatten och processavlopp att renas innan det släpps ut i Salthavet. Reningen skall uppnå minst samma effekt som ett kommunalt reningsverk med avseende på TOC, N och P. Det är dessutom viktigt att denna rening ha så stor kapacitet att det kan klara hela flödet om driftproblem skulle uppkomma i biogasanläggningen så att de anslutna industrierna kan drivas utan problem. Biogödsel kommer att framställas i tre olika fraktioner, Fast utrötat biogödsel, Flytande koncentrerat P (fosfor) och Flytande koncentrat NK (Kväve, kalium). Genom att optimera processen med tanke på ett högvärdigt biogödsel kommer anläggningen att förses med Ultrafiltrering och Omvänd Osmos. Figur 1 ger en överskådlig principidé av anläggningen.

Sida 11 (49) Figurl 1. Översiktlig principidé. 2.4.4 Dagens situation Idag har Orkla en rening med en egen flotationsanläggning med kemisk fällning där slammet skickas till ett externt biogas verk och det renade vattnet till salthavet i en lång ledning till en för recipienten bra placerad utsläppspunkt på Hållöfjorden. Figur 2 visar principiellt Abbas rening Figur 2. Abbas rening idag. Leröy har på motsvarande sätt en egen rening men där skickas processavloppet till kommunens reningsverk Omholmen. Se figur 3.

Sida 12 (49) Figur 3. Leröyss rening idag. Domstein har ett reningsupplägg som påminner om Abbas men ingen flotation eller kemisk fällning. Utsläppsvärdena från de tre anläggningarna efter internrening, Tabell 3. OBS! Leröy efterrenar sitt utsläpp i kommunens reningsverk. Abba Utsläppstyper Årliga värden, ton per år TOC COD N-tot P-tot Tillstånd (med 250 driftsdygn) ton per år 175 14,0 0,4 Verkligt 2012 ton per år 112 369 5,9 0,2 Reduktion % 38,6 66 94 Verkligt 2012 mg/l 945 3100 50,2 1,5 Leröy Tillstånd (med 250 driftsdygn) ton per år 40 4,3 0,9 Verkligt 2012 ton per år 40 150 3,2 0,6 Verkligt 2012 mg/l 1000 3000 80,0 15,0 Domstein Tillstånd (med 250 driftsdygn) ton per år 50 Verkligt 2012 ton per år 7 26 1,1 0,2 Verkligt 2012 mg/l 738 2800 116,0 27,0 Tabell 3. Samlade värden efter intern rening Kraftigt reducerade värden i mg/liter efter Rena Havs rening kan förväntas med ett 70 % reningskrav.

Sida 13 (49) 2.4.5 Teknisk Beskrivning Rena Havs biogas- och reningsanläggning konstrueras på ett sådant sätt att driftsäkerheten skall vara stor. Detta innebär att anläggningen skall kunna rena processavloppet så att de anslutna företagen inte drabbas av driftstörningar till följd av problem i Rena Havs anläggning. Det är också viktigt att det finns lagertankar för mixning av de olika råvarutyperna (substraten) så att biogasdelen matas optimalt med samma typ av råvara. Inte minst är det viktigt att på så sätt ha jämn salthalt i processen. I nedanstående principskiss visas detta överskådligt, figur 4. Figur 4. Principskiss Rena Hav Uppbyggnaden av Rena Havs anläggning göres ut från ett säkerhetsperspektiv på drift men där Bolaget över tid planerar att optimera processerna. Detta innebär att föreslagen teknik kan ändras under detaljprojekteringen.

Sida 14 (49) Figur 5. Flödesschema

Sida 15 (49) De viktigaste delstegen i processlösningen beskrivs närmare nedan. A. Förhydrolys Hydrolys är det första steget i nedbrytningsprocessen vid biogasproduktion. Denna kan ske antingen direkt i rötkammaren simultant med metanbildning, eller i en så kallad förhydrolys. I detta skede har vi valt att gå vidare med förhydrolys. Eftersom fiskavfall är svårhydrolyserat är det fördelaktigt om hydrolysen kan optimeras separat. Nackdelen med förhydrolys är att en viss mängd vätgas kan bildas av fermentation redan i hydrolyssteget. Då det inte finns några metanbildare som kan omvandla den till metan förloras det energiinnehållet. Gasen kan dock ledas vidare till rötkamrarna för att ta tillvara på den. Det kan också potentiellt vara en säkerhetsrisk med vätgas och anläggningen rustas för detta. Fiskavfall går under ABP-förordningen som säger att avfall av animaliskt ursprung måste hygieniseras (om det används i jordbruk). Med termofil förhydrolys uppnås samtliga krav på hygienisering enligt ABP-förordningen. För att inte tappa hydrolysen helt vid eventuella driftsstopp behövs två hydrolystankar. B. Rötning Till rötkamrarna leds slam dels från hydrolysen och dels från två andra strömmar: flotationsslam och överskottsslam från den biologiska reningen. Även detta behöver spädas med en mängd avloppsvatten för att uppnå optimal TS-halt, denna gång för möjligheten till bra, ostörd omrörning i rötkammaren. TS-halten i rötkamrarna beräknas till 6%. Fiskavfallet innehåller mycket kväve som kan orsaka problem med ammoniakinhibering i rötkammaren. Eftersom en koncentrationsökning av ammoniak med en faktor 3 sker vid ökning av rötningstemperatur från 35 o C till 55 o C kommer anläggningen att designas för en mesofil rötning till att börja med. Normal uppehållstid i rötkamrarna vid mesofil rötning är omkring 20 dagar. Om en uppehållstid i förhydrolysen väljes till 10 dagar kan uppehållstiden vara 20 dagar i själva rötkamrarna. Detta resulterar i att två rötkammare med en volym mellan 1.700 3.000 m 3 vardera behövs. Exakt storlek bestämmes under projekteringen. Efter rötning, innan avvattning placeras ett slamlager för att kunna förvara producerat slam och rejektvatten från rötkamrarna de perioder avvattningen inte är igång.. Från avvattningen produceras biogödsel med en TS-halt om ca 25 % som mellanlagras i en torrslamsilo om 100 m 3. Biogödseln kan härifrån, med lastbil, transporteras till jordbruket. Förutom biogödsel produceras även ett näringsrikt rejektvatten. C. Näringsavskiljning genom membranfiltrering Rejektvattnet från avvattningen kommer att bli mycket koncentrerat med avseende på kväve. Även fosfatkoncentrationen kommer att bli hög men det är svårt att uppskatta vilken andel av fosforn som hamnar i rejektet resp. biogödseln. Ett högt näringsvärde av både kväve och fosfor kommer att kunna uppnås i både biogödseln och näringskoncentratet. Membrananläggningen kan till en början ses som en demonstrationsanläggning i relativt stor skala som byggs i första hand för att undersöka om membrantekniken är lämplig, ekonomiskt och resursmässigt, för att återvinna näringsämnen från denna typ av avloppsvatten. Värdefull information med mycket nyhetsvärde kommer att tas fram med hjälp av membrananläggningen. Att behandla hela volymen rejektvatten med

Sida 16 (49) ultrafiltrering och omvänd osmos bedöms ej möjligt till att börja med då det är sannolikt att en del praktiska problem kommer att uppstå med membrananläggningen under en inkörningsperiod. En efterföljande sedimentering (efter MBBR/AS) Moving Bed Biofilm Reactor, krävs dels för att kunna recirkulera slammet från AS och dels för att avlägsna suspenderat material och minska belastningen på ultrafiltreringen. För att ytterligare minska på belastningen av suspenderat material till ultrafiltreringen efterföljs sedimenteringen med mikrosilar. Genom näringsavskiljningen i membrananläggningen kommer näringskoncentrat att produceras. Vid eventuella driftsstopp i ultrafiltrering och omvänd osmos leds det utgående vattnet från eftersedimenteringsbassängen istället vidare till MBBR-bassängen som behandlar procesavloppsvattnet och det utgående vattnet från Anammoxanläggningen. D. Rejektvattenrening med hjälp av Anammox Den större delen av rejektvattenströmmen måste genomgå en annan form av kväverening. Denna rening måste även klara att ta hand om det flöde som normalt sett går till näringsavskiljningen/membrananläggningen vid eventuella driftsstopp. I rejekvattenreningen omvandlas ammonium till kvävgas istället för att hamna i ett näringskoncentrat. För att få både nitrifikation och denitrifikation föreslås en mer kompakt metod för rening av höga kvävekoncentrationer: Så kallad partiell nitrifikation och anammox, så kallad deammonifikation. Ammonium oxideras då till ungefär hälften nitrit, varpå ammonium och nitrit omvandlas av Anammox till kvävgas. Fördelarna med deammonifikation jämfört med konventionell kväverening med nitrifikation/denitrifikation är att det kräver mindre energi (eftersom det i teorin bara behövs knappt hälften så mycket luftning) samt den låga slamproduktionen. Dessutom krävs ingen tillsats av extern kolkälla som det hade gjort för denitrifikation i detta fall. I en jämförelse mellan kväverening mellan nitritation/denitritation, deammonifikation, struvitfällning, stripping, vakumevaporering och omvänd osmos var deammonifikation den metod som gav klart lägst energikostnader per m 3 renat rejektvatten En enklare variant är en process som kallas SHARON, Single reactor system for High Ammonia Removal Over Nitrite. Då utförs bara det första steget i deammonifikationen, dvs. ca hälften av ammonium omvandlas till nitrit. Det totala luftningsbehovet är större för kväverening med SHARON än för deammonifikation, men innebär fortfarande en minskning i luftningsbehov jämfört med mer konventionell nitrifikation/denitrifikation. Deammonifikation kan reducera ca 70-85% av det lösta kvävet vilket betyder att resterande kväve måste renas i ytterligare ett steg med nitrifikation/denitrifikation. Denitrifikationen behöver tillsats av kolkälla, antingen i form av en extern kolkälla, till exempel metanol eller etanol, eller en intern kolkälla i form av ett delflöde från något av substraten. Den vanligaste metoden för rejektvattenrening är att använda en SBR med nitrifikation/denitrifikation. Detta alternativ är enklare och mer beprövat, men ger mycket högre kostnader, både för luftning och för kolkälla. På grund av den kompakta designen och de kostnadsbesparingar som deammonifikation innebär anses detta vara det bästa alternativet. Deammonifikation kan utföras både som slam och som MBBR. Dessutom kan det ske i så kallad en- eller tvåstegsreaktor. De två anläggningar som idag finns i fullskala i Sverige är dock MBBR i ett steg, vilket också har använts i dimensioneringen av deammonifikationen för denna anläggning. Recirkulation av utgående vatten eller spädvatten kommer att behövas.

Sida 17 (49) Deammonifikationen uppnår en reduktion av löst kväve motsvarande 70-80% och ammoniumreduktion på 80-90%. Efter deammonifikationen blandas rejektvattnet med avloppsvattnet från flotationen. Totalt löst kväve har då reducerats och över 80% av inkommande kväve till verket har avskilts. På kommunala avloppsreningsverk ställs oftast ett kvävekrav som innebär att antingen en kvävehalt om i medel 15 mg/l eller en 70% reningsgrad uppnås. E. Flotation Huvuddelen av avloppsvattnet leds inte genom rötkamrarna eftersom vinsten i biogasproduktion inte vägs upp av uppvärmningskostnaderna för dessa volymer. För avloppsvattnet planeras istället behandling med fällning och flotation som redan finns både på Leröy och på Abba. På så sätt kan en mer koncentrerad fraktion ledas in till rötkammaren. Samtidigt minskas mängden fett och TS som inte är önskvärt att få in i det kompletterande kvävereningssteget. Ingen slamavvattning behövs eftersom den totala mängden substrat ändå måste spädas med en andel avloppsvatten för att nå optimal TS-halt. Eventuellt skulle Abbas befintliga avvattnare kunna användas för förtjockning av rötresten istället beroende på kapacitet och skick. F. Alternativ till kompletterande kväverening Efter rejektvattenrening med anammox har en kväveavskiljning på ca 70-80% uppnåtts. Beroende på vilka utsläppskrav som ställs för kväve finns det andra alternativ till den kompletterande kvävereningen. Med en luftad MBBR för reduktion av BOD/COD kommer utsläppskraven för dessa att uppnås precis som i den kompletterande kvävereningen, men bakterierna kommer även att assimilera ytterligare kväve. Detta betyder att en reningsgrad på ca 80% är trolig även utan den nitrifikation/denitrifikation. Ingen extern kolkälla behöver då tillsättas och mycket mindre volymer behöver tas i anspråk. För att uppnå max 15 mg N/l i utgående vatten krävs dock 98% avskiljning vilket procentuellt är betydligt mer än kraven på kommunala reningsverk. För jämförelsens skull kan även nämnas att N-koncentrationen i utgående vatten från Abbas befintliga anläggning låg på i snitt 66 % avskiljning under 2012.

3 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Sida 18 (49) 3.1 Klimat- och miljönyttan För att skapa en uppfattning om hur projektet är förenligt med en långsiktig hållbar utveckling och uppfyllande av miljömål har en rad frågor ställts och utvärderats. Dessa frågor utgör kärnan i det som kallas för riktningsanalys. Minskar energianvändningen? Biogasproduktion är energiproduktion från förnyelsebara råvaror och minskar förbrukningen av ändliga naturresurser. Produktion och användande av biogas kan inte anses minska energianvändningen men produktionen ökar utbudet av förnyelsebar energi och reducerar nyttjandet av fossila bränslen. I Rena Hav s fall används lokal närproducerad energi och används hos de företag som levererar avfallet och på så vis minskar deras inköp av extern energi för sin verksamhet. Då biogödsel ersätter konstgödsel minskar energianvändningen eftersom konstgödselproduktion är energiintensiv med stora andelar fossila bränslen. Övergår vi till förnyelsebara energikällor? Förnyelsebara energikällor innebär energikällor som inte ger upphov till att omvandla värdefulla resurser till avfall. Biogasproduktion innebär att omvandla biologiska biprodukter och avfall till ett bränsle. Växtnäring som kväve, kalium och fosfor återfinns i biogödseln vilken således inte är att betrakta som ett avfall utan som en värdefull resurs. Ökar naturens mångfald och resursbyggande kapacitet i ett kretsloppsperspektiv? Biogas från i huvudsak animaliska biprodukter tillsammans med en mindre del energigrödor bidrar till ett kretsloppsperspektiv när dessa genererar energi och kan användas som gödsel på åkermarkerna. Sluter vi kretsloppen? Genom att tillvarata energin i industriella biprodukter och avfall så kan de näringsämnen som finns i dessa återföras till åkermark tack vare gödsling med biogödsel. Biogasproduktionen bidrar således till att återföra ändliga resurser såsom fosfor i kretsloppet istället för att hamna i havet med övergödning som följd. Håller vi oss inom naturens gränser? Biogasproduktion är en 10 % naturlig process och är något som sker spontant i exempelvis sumpmarker. Ser vi till att inte överbelasta, utarma, förhindra eller förorena kretsloppen? Genom en lokal energiproduktion bidrar verksamheten till lokal förädling och användning av förnyelsebara resurser. Skapar vi en hälsosam miljö? Då biogas ersätter eldningsolja reduceras utsläppen av partiklar och emissioner som bidrar till marknära ozon.

Sida 19 (49) Löser vi flera problem samtidigt i ett totalperspektiv? Biogas ersätter fossila bränslen, industriella biprodukter och avfall kan tas tillvara lokalt, gödsel kan förädlas och återföras till åkermarken. Upptag av miljömusslor och sjöpung kan reducera kvävet i havet och dessa kan användas i biogasprocessen. Biogödseln kan tillföras åkermarken vilket minskar behovet av fossil konstgödsel. Den regionala lantbruksnäringen blir ett nav i energiproduktion och kretsloppet mellan stad och landsbygd stärks. Löser vi fler problem än vi skapar, sett i ett totalperspektiv? Att bryta det fossila oljeberoendet är en stor utmaning. Genom produktion och nyttjande av biogas finns en möjlighet att utan stora energiinsatser, med negativ klimatpåverkan som följd, bidra till att styra bort från fossila bränslen. Tillämpar vi försiktighetsprincipen? Inga naturliga kretslopp hotas vid biogasproduktion och biogasutnyttjande. Processen är naturens eget sätt att omhänderta organiskt material och vad som skall ske på biogasanläggningen är helt enkelt en naturlig process i en kontrollerad miljö. 5.2 Mål och riktlinjer för biogas 5.2.1 Europeiska mål I det europeiska energi- och klimatavtalet finns ett åtagande om att EU skall sänka sina koloxidutsläpp med 20% till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. En del av lösningen är ett ökat nyttjande av förnybara energikällor. 5.2.2 Nationella mål Målet för den svenska klimat- och energipolitiken är att klimatutsläppen år 2020 skall minskas med 40 % jämfört med 1990. 5.2.3 Regionala mål I de regionala miljömålen anges att andelen förnybar energi i Västra Götalands län skall vara minst 50 % av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi inom transportsektorn ska vara minst 10 % år 2020. 5.2.4 Lokala mål I nedanstående figur 6, redovisas handlingsplanen överskådligt för Sotenäs kommun som också refererar till Nationella och Regionala mål:

Sida 20 (49) Figur 6. Sotenäs kommuns miljömål

4 LOKALISERINGSALTERNATIV Sida 21 (49) 4.1 Grundförutsättningar Nedanstående grundförutsättningar måste uppfyllas för att lokaliseringsalternativet skall anses vara lämpligt. För att kunna identifiera en bra lokalisering har följande karvspecifikation tillämpats: 1. Lokaliseringen skall vara tillgänglig för ändamålet och inte vara ianspråktagen för annan verksamhet. 2. Den planerade anläggningen kräver en tillgänglig yta om ca 15.000 kvm. 3. Lokaliseringen skall för att minimera transporter placeras centralt i upptagningsområdet för substrat. 4. Lokaliseringen skall ha en direkt anslutningsmöjlighet till väg. 5. Lokaliseringen skall ha en direkt anslutningsmöjlighet till en hamn. 6. Närboende skall i huvudsak ej bo i anslutning till anläggningen. 7. Lokaliseringen skall kunna anslutas till kommunalt vatten och avlopp 8. Lokaliseringen skall möjliggöra att anläggningen smälter in i landskapsbilden. 9. Lokaliseringen skall ha möjlighet för avsättning av hetvatten och kylvatten. 4.2 Skyddsavstånd I Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:15 anges att rötnings- och komposteringsanläggningar bör lokaliseras, utformas och drivas utifrån lokala förutsättningar samt att lämpligt skyddsavstånd bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet. 4.3 Lokaliseringsalternativ Två alternativa lokaliseringsalternativ vilka visas på Figur 7. Det ena ligger på befintligt industriområde Hagaberg/Ödegården där Orkla och Leröy är lokaliserade. Det andra ligger på Hogenäs industriområde där en stor anläggning för återvinning och hantering av avfall är lokaliserad. Figur 8 visar var de två alternativen ligger i kommunen. Figur 9 redovisar störningszoner för buller och lukt i ÖP 2010. I kapiteldel 4.4 redovisas den sammanfattande bedömningen av alternativen.

Sida 22 (49) Figur 7. Utdrag ur kommunens ÖP 2010 Figur 8. De två utvärderade lokaliseringsalternativen(a och B) där A är förordad lokalisering

Sida 23 (49) Figur 9. Miljöskydd, hälsa, säkerhet i ÖP 2012-4.3.1 Vid Hagberg/Ödegårdens industriområde (A) Anläggningen placeras på ett industriområde som är avsett för bullrande och luktande tyngre verksamhet enligt ÖP 2010. Dessutom finns huvuddelen av avfallet som skall behandlas redan inom området och behandlas där i interna tillståndspliktiga processreningsverk idag. Avståndet till närboende är relativt stort i den förhärskande vindriktningen. Däremot finns en handfull bostäder i närheten av anläggningen men ej i den förhärskande vindriktningen. Avstånd till närmaste bostad utgör 150-300 meter beroende var man mäter på tomten. Ytterligare 8 10 hus finns inom radien 200-400 meter. Därutöver är det ca 500-600 meter till närmaste bostadsbebyggelse. Anläggningen lokaliseras till fastigheten Gravarne 3:1, Hagabergs/Ödegårdens Industriområde där aktuellt område kommer att avstyckas. Området är detaljplanelagt för industriell verksamhet men en planändring har beslutats av kommunen där aktuellt område detaljplaneläggs för att passa den tillkommande verksamheten. Tomten är utsprängd (och plansprängd) och har mot de närmaste fastigheterna och vägen en skärmande bergvägg på 13 15 meters höjd som fungerar som insynsskydd, skydd mot buller och delvis mot lukt. Anläggningen är placerad mitt emellan de två stora avnämnarna av avfall, figur 10 och 11. Här finns också reningsverk, befintliga tankar och reningssteg som kommer att användas i den nya processen. Dessutom finns en hamn på området.

Sida 24 (49) Figur 10. Anläggningarna sedda från väster Figur 11. Anläggningarna sedda från luften 4.3.2 Hogenäs industriområde (B) Även detta industriområde är avsett för tung och luktande verksamhet. Denna lokalisering ligger ca 3 km fågelvägen från Orkla och Leröy och ca 6 km bilväg.

Sida 25 (49) Platsen är bra ur synpunkten att få boende finns runt om men kräver en mängd transporter genom Kungshamns samhälle för att transportera dit avfall. Det handlar om minst 1 000 transporter extra genom tätorten även om det skulle gå att pumpa processavloppet i en ny rörledning. 4.4 Sammanfattande bedömning av lokaliseringsalternativ I Tabell 4, nedan sammanställs lokaliseringsalternativens överensstämmelse med de grundförutsättningar som ställts. Bedömningen har gjorts med ett JA som innebär fullständig eller till merparten övervägande överensstämmelse och NEJ som innebär en omöjlighet eller svårighet att uppfylla grundförutsättningarna. Lokaliseringsalternativ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Hagaberg/Ödegården (A) JA JA JA JA JA JA JA JA JA Hogenäs (B) JA JA NEJ JA NEJ JA JA JA NEJ Tabell 4. Sammanfattande bedömning av lokaliseringsalternativ med grundförutsättningar 4.5 Förordad lokalisering Den förordade lokaliseringen utgöres av Hagaberg/Ödegården där förutom de kriterier som beaktats ovan det även finns en hel del infrastruktur som kan användas i detta projekt iform av reningsverk och tankar. Det enda som egentligen är något sämre är att det är närmare tätorten. 5 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att ingen anläggning byggs. Då 1. Belastas Omholmens reningsverk med processavlopp från Leröy Smögen Seafood AB. Denna belastning motsvarar ungefär 40 % av verkets kapacitet. Det är sannolikt att detta reningsverk kommer att få byggas ut för att klara denna belastning på sikt. 2. Orkla Foods (Abbas) rening kommer på sikt att få byggas ut för att klara ökade krav i reningsanläggningar för TOC, kväve och fosfor. 3. Kommer närmare 20.000 ton moderlakar, slam och fiskrens att köras till en biogasanläggning i Norge eller alternativt till andra anläggningar i Sverige med en generering av stora CO2 utsläpp. 4. Kommer Domstein sannolikt på sikt att få bygga ut sin rening med stora investeringar som följd. 5. Inget tillvaratagande och användning av energi och biogödsel sker lokalt.

Sida 26 (49) 6 Omgivningsbeskrivning Omgivningsbeskrivningen avser den förordade lokaliseringen på Hagaberg/Ödegården (A). 6.1 Situationsplan I figur 12, nedan presenteras ett förslag till situationsplan som dock kan komma att justeras i samband med detaljprojektering av anläggningen. Ändringar kan också ske till följd av om tillstånd för ett IKN-nät beviljas eller ej. Figur 12. Situationsplan, preliminär. Den större byggnaden är mottagningshallen där bilarna kör in och lossas. Övrigt avfall pumpas. De största biotornen kommer att få en maximal totalhöjd av 20 meter.

Sida 27 (49) 6.2 Planbestämmelser Planbestämmelserna för området medger miljötillståndspliktig industri. Kommunen har dock beslutat att genomföra en planändring som passar för Rena Hav s föreslagna verksamhet. Det område som är aktuellt kan ses i figur 13. Figur 13. Ändring av planområde. 6.3 Intilliggande verksamheter och närliggande bebyggelse På de två angränsande fastigheterna finns dels Orkla Foods Livsmedelsanläggning och Leröy Smögen Seafoods Livsmedelsanläggning. Åt norr finns dessutom en fettåtervinningsanläggning, Hoglins Recycling AB. Åt väster har vi havet och åt öster finns ett större berg (bergvägg) som gränsar mot några få hus. Under kapitlen 7.7, Buller visas på karta avståndet till bebyggelse. 6.4 Omgivande vägar Väg 174 är den norra infarten till Kungshamn där den tyngre trafiken leds. Ny inkörning till Leröys och Orklas anläggningar har byggts då Leröy lokaliserades till området. Denna avfart, figur 14, kommer även att användas för Rena Hav. Vägen byggs ut med GC-väg norr om Väjerns samhälle. Se http://www.trafikverket.se/pagefiles/138516/arbetsplan_miljokonsekvensbeskrivning_vag_174_gang_och_cykelvag_v ajern_solviks_camping.pdf

Sida 28 (49) Figur 14. Avfart väg 174. 6.5 Vattentäkter och vattenskyddsområden Plats för sökt verksamhet ligger inte i eller i direkt närhet till vattentäkt eller vattenskyddsområde. 6.6 Riksintressen och skyddade områden Inom området finns inga kända fornlämningar. I kommunen finns flera riksintressen men inget som direkt berör det aktuella området. Däremot är yrkesfisket ett riksintresse som dels kan leverera till de aktuella anläggningarna och dels att grundbottnar bevaras som är skyddsvärda för uppväxt- och rekryteringsområden för fisk och skaldjur. Friluftslivet är en viktig del som riksintresse i kommunen. 6.6.1 Biotopsskydd Platsen för den sökta verksamheten ligger inte i ett område med biotopskydd. 6.6.2 Naturvärden Platsen för den sökta verksamheten ligger inte i ett område med särskilt angivet naturvärde. Närmaste Natura 2000- område är ca 4 km bort på Ramsvikslandet. 6.6.3 Fasta fornlämningar Inga fasta fornlämningar finns på den tilltänkta fastigheten.

7 Verksamhetens miljökonsekvenser Sida 29 (49) 7.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i miljöbalken. En miljökvalitetsnorm anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. Idag finns miljökvalitetsnormer för luftkvalitet omfattande kvävedioxid, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly och partiklar, för fisk- och musselvatten samt för buller. En produktionsanläggning för biogas möjliggör en omställning från fossila bränslen till gasformig biogas. Avseende luftkvalitet är denna omställning mycket positiv då förbränningen av gasformigt bränsle resulterar i reducerade utsläpp av samtliga skadliga ämnen omnämnda i miljökvalitetsnormerna för luftkvalité. I miljökonsekvenserna angivna nedan har konsekvenserna för sökt verksamhet uppgetts i utsläpp av de ämnen som innefattas i våra miljökvalitetsnormer. 7.2 Transporter Transporterna till anläggningen i fas 1 med enbart Abba och Leröy anslutna kommer att bli minimala. Det kommer då ett utgöras av fiskrens och slam i storleksordningen 2.000 ton per år eller en lastbil om dagen. I tillägg till detta kan det bli aktuellt att tillföra processen mer kol i form av halm eller vallgröda varvid ytterligare en lastbilstransport kan tillkomma. I fas 2 vid full drift kan det bli aktuellt med ytterligare två bilar in om dagen med råvara. Dessutom kommer ett antal transporter in till anläggningen, med musslor och sjöpung, via sjövägen med mindre båtar att ske. Energi för att driva anläggningen genereras i densamma så ingen energi behöver transporteras dit. 7.3 Energibalans 7.3.1 Primärenergi Vid sammanställning av energibalansen för anläggningen har en metod som grundar sig i begreppet primärenergi nyttjats. Detta för att balansen skall ta hänsyn till olika energislags värde. Primärenergi är den energimängd som totalt sett åtgår för att framställa en energienhet omvandlad nyttig energi. I primärenergifaktorn ingår samtliga omvandlingsförluster i hela kedjan tillbaka till den orörda energiresursen. Ett exempel är att det åtgår 2,1 enheter primärenergi för att framställa 1 enhet svensk medelel. I Tabell 5, redovisas den i denna MKB nyttjade primärenergifaktor för svensk medelel och diesel. För beräkning av energiförbrukning inklusive primärenergi multipliceras sedan given energiförbrukning med primärenergifaktor. I nedanstående energianalys presenteras all energiförbrukning inklusive primärenergi. Energislag Primärenergifaktor Svensk medelel 2,1 Diesel 1,1 Tabell 5. Antagen primärenergifaktor

Sida 30 (49) 7.3.2 Produktionsanläggning Rena Havs bruttoproduktion av biogas uppgår årligen till maximalt, vid full drift, att producera en mängd biogas (rågas) årligen av 3.100.000 m 3 som motsvarar 20 GWh per år. För att driva anläggningen krävs el och värme. Det totala energibehovet räknat i primärenergi för anläggningen varav merparten avser pumpning, förbehandling, omrörning och uppvärmning (hygienisering) har beräknats till 4,06 GWh. Den faktiska elförbrukningen är årligen 600 MWh och värmeförbrukningen 2 800 MWh (600 MWh x 2,1 + 2800 MWh x 1 = 4060 MWh = 4,06 GWh) 7.3.3 Metanläckage Vi biogasproduktion uppstår ett visst metanläckage från olika anläggningsdelar. På biogasanläggningen är det främst den mängd metan som oavsiktligt absorberas av processvattnet och sedan släpps till atmosfär via filter. Både miljömässiga och ekonomiska incitament finns för att minimera detta utsläpp. Det oavsiktliga metanläckaget har bedömts uppgå till 0,5 1,0 % enligt utredning i Bilaga 7 till ansökan, se även tabell 6 nedan. Här beräknar vi för enkelhetens skull 0,5 %. Metanläckaget motsvarar då 0,102 GWh. (2 100 000 NM3 x 9,7 (kw/nm3) x 0,005 = 101 850 kwh = 0,102 GWh). Tabell 6. Metanläckage

Sida 31 (49) 7.3.4 Transporter till och från anläggningen Transporter av råvara och biogödsel till och från anläggningen medför en dieselförbrukning motsvarande ca 0,28 GWh per år (primärenergi), vilket motsvarar ca 1,5 % av energiinnehållet i den totala biogasproduktionen. I Tabell 7 sammanställs informationen avseende transporterna till och från biogasanläggningen Energiförbrukning Sträcka mil/år (kwh/år) Andel % Ingående transport flytande råvara (T) 400 19500 7 Ingående transport fast råvara 3 000 130 800 46 Utgående transport biogödsel 2 000 86 200 31 Lastning och lossning 45 000 16 Summa 5 400 281 500 100 Tabell 7. Transporter till och från anläggningen Anm. För beräkningarna har det antagits att bränsleförbrukningen för en lastbil med 40 tons lastvikt är 4,5 liter diesel per mil samt att bränsleförbrukningen för en lastbil med 14 tons lastvikt är 4 liter diesel per mil. Energibehovet vid lastning och lossning uppgår till 0,5 kwh per lastton exkl. primärenergi. 7.3.5 Sammanställning Rena Hav producerar årligen en mängd biogas motsvarande 20 GWh. Av denna energimängd åtgår ca 21 % i värme- och elbehov. Främsta konsumenterna är omrörare, förbehandling, uppvärmning för hygienisering samt pumpar. Den energi som går till spillo på grund av oavsiktligt metanläckage uppgår till 0,5 % och transporter till och från anläggningen motsvarar ca 1,5 %. Anläggningen har således ett positivt nettoresultatmotsvarande 77 %. Energibalansen kan ses i Tabell 8 nedan och illustreras även på cirkeldiagrammet, Tabell 9. Överskottsenergin kommer att levereras till Leröy och Orkla inom området och där användas som el, värme och kyla. GWh andel Producerad gas 20,0 100% El- och värmebehov 4,1 21% Metanläckage 0,1 0,5% Transporter 0,3 1,5% Netto ("Överskott") 15,5 77% Tabell 8. Tabell över energibalansen

Sida 32 (49) 7.4 Utsläpp till luft Utsläpp till luft redovisas avseende följande: CO2-ekv CO NOx N2O SO2 HC Partiklar Koldioxidekvivalent, en sammanslagning av de växthusgaser som återfinns i aktuell beräkning och jämställer dessa till effekten som de skulle haft om de vore koldioxid. Kolmonoxid, försämrar blodets syretransportförmåga genom att det binder sig till de röda blodkropparna. Kväveoxider, ett samlingsnamn för kvävemonoxid och kvävedioxid. Verkar irriterande för människor och luftvägsjukdomar. Bidrar till försurning. Lustgas, en mycket potent växthusgas. Svaveldioxid, verkar irriterande för människor med luftvägssjukdom. Bidrar till försurning. Kolväten, samlingsnamn för kolväten. Vissa av dessa är cancerframkallande och irriterande. I partikelemissioner finns flera cancerframkallande ämnen. Rena Havs biogasanläggning innebär ett reducerat utsläpp till luften av såväl koloxid, kväveoxid, kolväten och koldioxidekvivalenter. Byggnation av en biogasanläggning innebär en stor reduktion av emissioner, men även en belastning av emissioner i och med användandet av elektricitet. 7.4.1 Reduktion av emissioner Byggnation av en biogasanläggning innebär en stor reduktion av emissioner, men även en belastning av emissioner i och med användandet av elektricitet. Om den svenska energimixen används för produktion av elektricitet ges en emission av koldioxid om 38 g/kwh producerad elektricitet enligt litteraturstudier. En biogasanläggning för Rena Hav AB utnyttjar 600 000 kwh elektricitet varje år vilket innebär en belastning med 22 ton koldioxid varje år. Den totala reduktionen av koldioxid uppgår dock till en signifikant större mängd än belastningen i och med utnyttjande av elektricitet. I kommande avsnitt presenteras åtgärderna mer ingående vilka leder till reduktionen av presenterade emissioner. 7.4.1.1 Minskad användning av mineralgödsel Vid byggnation av föreslagen biogasanläggning produceras näringskoncentrat som kan återföras som biogödsel till lantbruk i regionen vilket bidrar till att minska användandet av mineralgödsel. I Tabell 9 presenteras de emissioner som uppstår vid produktion av mineralgödsel. Emission per kg CO2 NOx HC N2O kg g kg g N 3,2 8 3,1 15 P 2,9 18 7,2 0,29 Tabell 9: Emissionsnivåer vid produktion av mineralgödsel.

Sida 33 (49) Med 200 000 kg N och 100 000 kg P i överskottet av näringskoncentratet produceras emissioner enligt Tabell 10 vid produktion av samma mängder i mineralgödsel. Emission per kg CO2 NOx HC N2O ton ton ton ton Totalt 930 3,4 1 340 3,3 Tabell 10: Totala emissioner från mineralgödsel motsvarande producerat överskott näringskoncentrat i och med byggnation av en biogasanläggning. 7.4.1.2 Ersättning av fossilt bränsle Föreslagen biogasanläggning producerar 58,5 MWh biogas per dygn, vilket motsvarar omkring 20 000 MWh årligen. Producerad biogas kan ersätta motsvarande energimängd olja vilken genererar koldioxidemissioner om 259 kg CO2 per MWh olja, svavelemissioner om 0,218 kg per MWh olja och emissioner av NO x om 6,74 kg per MWh olja. Vid byggnation av en biogasanläggning vilken ersätter 20 000 MWh olja årligen reduceras emissionerna enligt Tabell 11. Emission per kg CO2 NOx S ton ton ton Totalt 5180 135 4,4 Tabell 11: Reduktion av emissioner vid ersättning av olja med biogas. 7.4.1.3 Minskade transporter Transporter av näringskoncentrat antas ske med lastbilar vilka rymmer 30 m 3 substrat per transport. Tabell 12 redovisas de uppskattade siffrorna som används i föreliggande studie på bränsleförbrukning. Siffrorna är baserade på uppgifter från Lantz, Ekman och Börjesson, 2009. Viktklass Diesel Diesel CO2 Nox dm3/mil kwh/km g/km g/km 34-40 ton 4,5-5,5 4,5-5,5 1 164-1 423 10,4 - Tabell 12: Drivmedelsförbrukning och emissioner för viktklassen 34-40 ton (Lantz, Ekman och Börjesson, 2009). Vid byggnation av en biogasanläggning för Rena Hav AB beräknas transporterna minska med 18 000 ton minst 130 km per år, vilket motsvarar 600 stycken 130 kilometerstransporter per år eller 78 000 transportkilometer per år vid 30 tons laster. De totala koldioxidbesparingarna för transporter uppgår därför till omkring 93,6 ton koldioxid per år och samma siffra för NO x uppgår till 0,9 ton.

Sida 34 (49) 7.4.2 Läckage från produktionen Metanläckaget från verksamheten har bedömts vara max 0,5 % innehållande 9 750 Nm3 metan av produktionen det vill säga drygt 10 000 Nm3 fordonsgas. Metan är det enklaste kolvätet (CH4) och en växthusgas som är 23 gånger starkare än koldioxid. Metangas är färglös, gift- och luktfri samt lättare än luft. Koldioxidekvivalenten av detta utsläpp uppgår till 165 ton (Densiteten för Metan är 0,72 kg/nm3) 7.4.3 El. och värmebehov Vid beräkningen av utsläpp till följd av elektricitet och värmeproduktion hos Rena Hav antas elen vara producerad på anläggningen och till uppvärmning lokalproducerat varmvatten (kylvatten vid degenerering). Genom att kylvattnet används i Rena Havs process kräver den ingen extra energitillförsel. Däremot missar man möjligheten att använda denna energi hos industrierna i området. I Tabell 13 redovisas data som använts för att beräkna emissioner till luft för el- och värmeförbrukningen på biogasanläggningen. CO2 CO NOx SO2 HC Partiklar CH4 (mg/kwh) (mg/kwh) (mg/kwh) (mg/kwh) (mg/kwh) (mg/kwh) (mg/kwh) svensk medelel 36000 72 72 36 10,8 10,8 180 el från biogas 3000 720 36 72 2 Tabell 13. Underlagsdata för beräkning av emissioner till luft vid användning av el och värme. Biogasanläggningen har ett totalt elbehov på ca 600 MWh per år och ett uppvärmningsbehov på ca 2 800 MWh per år. Anläggningens el- och värmebehov medför en miljöpåverkan på ca 10 ton koldioxidekvivalenter per år. I Tabell 14 redovisas det vad följderna av produktionens behov av eloch värme resulterar i för emissioner till luft. CO2 CO NOx SO2 HC Partiklar ekv. ton/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Elbehov 1,8 420 22 0 42 1,2 Värmebehov 8,4 2020 101 0 202 5,6 Summa 10,2 2 440 123 0 244 6,8 Anmärkning: Värmebehovets generering sätts till noll då det är kylvatten Tabell 14. Utsläpp till luft vid användning av el och värme på Rena Hav Biogas