2 2 0 1 1 K U N D T I D N I N G E N F R Å N D I T T E N E R G I V E R K Vårt liv på rörliga plattor Havet kallar igen Nålarnas helande kraft Det självvärmande fähuset Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Jakobstads Energiverk, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk och Vetelin Sähkölaitos.
Tre frågor Innehåll Skilda världar? Påverkar olyckan i Fukushima Finland? n Pekka Sauri är sedan 2003 biträdande stadsdirektör för byggnads- och miljöväsendet i Helsingfors. Han är doktor i psykologi och blev känd för finska folket bland annat som mångårig nattpratare i programmet Yölinja, först i Radio City, sedan i Rundradion. Han är också känd som författare och skämttecknare, bland annat i Iltalehti. Pekka Sauri är en av Gröna förbundets förgrundsgestalter, bland annat som dess ordförande 1991 1993. Han var ordförande för stadsfullmäktige i Helsingfors 2001 2003. 1. Olika orter i landet har sina speciella utmaningar när det gäller resursanvändning och energiförsörjning. Vad är viktigast för Helsingfors? Och vad betyder det att de gröna politiskt är så starka i staden (i riksdagsvalet i april fick Gröna förbundet 16,7 procent av rösterna i Helsingfors, en nedgång med 3,4 procent). En viktig fråga i Helsingfors gäller övergången från fossila till förnybara energikällor. Detta är på gång, men förändringen kräver sin tid. En annan fråga handlar om att öka kollektivtrafikens andel, det är då speciellt den tvärgående trafiken (den som inte handlar om pendling in och ut från Helsingfors centrum) som är i fokus. Vad gäller den nya förordning som syftar till ökad energieffektivitet i bostadsbyggandet har vi våra egna regler för stadens byggnader. Till exempel inom de nya bostadsområdena i Busholmen och Fiskhamnen ska mycket ambitiösa målsättningar fyllas. En sak som jag hoppas har betydelse är att varje hushåll tillsammans med elräkningen får en rapport om hur energianvändningen i hushållet utvecklats. De grönas påverkan syns till exempel i beslutet att skära ner andelen fossila bränslen inom energiproduktionen. De gröna har dock ingen majoritet i stadsfullmäktige, tills vidare. 2. I Katternöområdet har man reagerat över att el, till exempel från bioenergikraftverket Alholmens Kraft, i den nya byggnadsförordningen ges en oförmånligare klassificering än fjärrvärmen i Helsingfors, som huvudsakligen produceras med fossila bränslen. Hur ser du på det? Helsingfors Energi har som mål kolneutralitet inom energiproduktion till år 2050. Andelen bioenergi kommer att nå 20 procent år 2020. Det är förstås ett problem att stadens energiproduktion fortfarande litar på fossila bränslen (stenkol + naturgas), men riktningen är nu rätt. Och det har stor betydelse för en effektiv resursanvändning att hela 93 procent av byggnaderna inom staden numera är kopplade till fjärrvärme. Det lär vara mest i världen. Lycka är en segelbåt 4 Uppvärmning med kalvar 10 Han bytte veden mot sol 14 De energisnåla husdetaljerna 16 Vår jords livliga inre 26 Vad lär vi oss av Fukushima? 34 När är strålningen stark? 36 Mats Sandström HELANDE NÅLAR. Nina Martenson Nygård är en av dem som i dag utbildar sig till akupunktör. Patienter finns det är många som har upptäckt nålarnas läkande effekt. Sidan 22. Riksdagsvalet nyligen blev en seger för sannfinländarna och en förlust för de gröna. Säkert kan detta tolkas på många sätt, men kanske är det ingen slump att det misstroende som många på landsbygden uppenbart känner gentemot makthavarna i huvudstaden följer ett mönster som känns igen också i energipolitiken. Huvudstadsregionen och landsorten har nämligen ganska olika förutsättningar för sin energiförsörjning, och de regler som utformas slår ibland väldigt olika. Ett exempel på detta gavs i ledaren i det förra numret av denna tidning. En förordning om energiprestanda för nya byggnader var då under beredning och kommenterades här. Nu är förordningen besluten, med ikraftträdande vid halvårsskiftet 2012, och tyvärr återfinns i den mycket av den ologik som vi varnade för. Till exempel behölls energikoefficienten 0,7 för byggnader som värms med fjärrvärme, medan koefficienten för eluppvärmning blev 1,7. I praktiken betyder det att det eluppvärmda huset måste förses med 140 procent effektivare isolering än det fjärrvärmeuppvärmda! Koefficienten för oljeeldning fastställs i förordningen till 1, vilket ger den märkliga situationen att en husbyggare på landet klarar sig med 40 procent tunnare isolering, om han eller hon byter ut eluppvärmning mot olja. Vi får verkligen hoppas att jordvärme lyckas förhindra oljans återkomst! Ursprungslogiken i detta kan sökas i Bryssel. En mellanoch sydeuropeisk praxis är att el produceras som en separat process, inte som hos oss i kombination med värme, vilket är en långt mera effektiv metod. Det nya regelverket klassificerar därför fjärrvärmen i Helsingfors, i huvudsak baserad på naturgas och kol, som miljövänligare än uppvärmning med el producerad av Alholmens Kraft, med biobränsle som den viktiga energikällan. Mer har dessutom förberetts. På uppdrag av arbets- och näringsministeriet presenterade forskningscentralen VTT nyligen en beräkning om hur ett antal större kolkraftverk kunde erbjudas såväl investeringsstöd som ett nytt operativt stöd för att övergå till biobränsle. Detta trots att de flesta av de berörda kraftverksägarna, baserade främst i huvudstadsområdet, är resursstarka storägare av både vattenkraft och kärnkraft. Energiproducenter som redan gjort motsvarande investeringar med egna kapitalinsatser, som Alholmens Kraft, skulle inte beröras av stödordningen. Med detta ges nytt hett bränsle åt dem som misstror Helsingfors och Bryssel. Först etableras i den gröna energins namn regelverk som uppfattas vara illa anpassade för landsbygden. Sedan ska landsbygdens folk hjälpa storstadsborna med kostnaderna för att också de ska få en grönare energi. En annan aspekt är att denna utveckling mot en allt mer stödbaserad energimarknad strider mot de politiska ambitionerna om avreglering och transparens. Systemet blir allt mer invecklat och oförutsägbart med allt fler stödsystem och energiskatterna stiger allt mer. Enbart den senaste energiskattehöjningen vid årsskiftet kostar konsumenterna 700 miljoner euro på årsbasis. För delar av industrin är energikostnaden redan en ödesfråga i den globala konkurrensen ger valet av energikällor normalt inga skönhetspoäng. I skrivande stund är det oklart hur den regering ska se ut som ska föra stafettpinnen vidare. I ett Katternöperspektiv är att hoppas att den nya regeringen utgår från de förutsättningar för energiproduktion som gäller i Finland och ser hela landet som prioriterat område. stefan storholm VD, Katternö Ab n Kaija Brocke: Vi pratade om det på kaffepausen häromdagen och vi var alla förvånade över att medierna nu igen glömt bort kärnkraftsfrågan efter Sannfinländarnas stora skräll i riksdagsvalet. Olyckan i Japan fick många att ta sig en ny funderare över naturens krafter och risker med vår livsstil. n Giang Ngo: Jag vet inte så mycket om kärnkraft, men allt prat om olyckan i Japan gör säkert att den allmänna inställningen till kärnkraft blivit mer negativ också i Finland. Det gick så fort när tillstånden för de nya kärnkraften delades ut och många missade den diskussionen. n Leif Lunabba: Jag tror inte strålningen kommer hit, men jag tror att folk har börjat tänka om när det gäller kärnkraft. Uran är också en begränsad resurs. Vi borde stanna upp och förbruka mindre, vi behöver inte fortsätta att ständigt öka tillväxten. n Ulla With: Jag bor i Sverige, cirka 100 kilometer från Forsmark. Där känner folk sig trygga med att ha Forsmarks tre reaktorer så nära. Oron i Sverige var mycket större för 25 år sedan när Tjernobylolyckan inträffade, den kändes närmare än Japan. 3. Vad betyder livskvalitet för dig? Livskvalitet handlar som jag ser det om möjlighet att kunna förverkliga sina målsättningar i livet. Katternö 2 2011 Ansvarig utgivare Stefan Storholm, Storgatan 8, 68600 Jakobstad, tel. (06) 781 5300, fax (06) 781 5322, stefan.storholm@katterno.fi, www.katterno.fi Adressändringar Siv Granqvist, tel. (06) 781 5333, siv.granqvist@katterno.fi Produktion Botnia Information, www.botniainformation.fi Projektledare Petra Nylund Redaktörer Svenolof Karlsson/Storkamp Media, www.storkamp.com, Petra Nylund, Johan Svenlin Layout Glenn Nylund, Annika Lillkvist, Janne Nylund Tryck Forsberg 2011 2 katternö katternö 3
Fredrik Forss ALLTID TÄVLING. Det ordnas en rad regattor varje sommar där matchsugna seglare får ställa sig på startlinjen och mäta sina krafter. Men även en vanlig söndagssegling med familjen kan locka fram tävlingsinstinkten. Att segla är nödvändigt Det sägs att en båtägares två lyckligaste ögonblick är när båten köps och när den säljs. Traktens seglare verkar lyckliga däremellan också. Som Svante Lindvall som haft sin båt Mira i 29 år. 4 katternö katternö 5
Kustfolk måste ha öppna vidder Johanna Forsman Johanna Forsman De har tidigare haft kölbåtar, men seglar numera med de lätta tvåpersoners farkosterna. Det är ju populärt att downshifta. Vi har haft allt från surf brädor via motorbåtar till kölbåtar, men snipeseglingen är nog roligast, säger Nylund och Hedman. De gillar att snipeklassen är avskalad in på seglingens mest grundläggande element. Utrustningen är enkel, alla har samma vind och tävlingsfältet är normalt samlat inom högst några minuter. Snipe passar bra för seglare som vill förkovra sig i taktik. Det par som klarar taktiken och manövrerar båten bäst vinner, konstaterar Mats Nylund. Det är en komplex gren där man måste vara mångsidig. Det krävs ingen akrobatik, men man behöver vara smidig. Och den som håller i rodret ska ha fingertoppskänsla, tillägger Jan-Ole Hedman. Besättningen består av en skeppare och en gast. I VM-sammanhang finns olika klasser, men i Finland tävlar alla snipeseglare i samma klass. Rutin kommer ofta högt upp i resultatlistan. TRADITION. Det är inget konstigt med att det finns en stark båtindustri i trakten. Vår förening grundades 1890 och redan då byggde de gamla varven segelbåtar för kappsegling, säger Sverre Sandås. En ny segelsäsong står för dörren. SSJ:s talkogäng Stötarna har som vanligt samlats på måndag morgon för att göra föreningens landfäste Pavis i Jakobstad öppningsklart till flagghissningen. Det är snålblåst och dis, isen ligger ännu kvar på Alholmsfjärden, men det kliar i fingrarna på seglarna som tillsammans seglat ihop sjömil så att det skulle räcka många varv runt jordklotet. Vi går direkt på den stora frågan: vad är grejen med segling? Det är ju både seglingen och det sociala kring hamnen, är det första trevande svaret. Kustfolk måste ha öppna vidder, tilllägger någon. Man blir aldrig fullärd som seglare. Till sist hittar Hans Sandelin en definition som får bifall av de andra runt kaffebordet. Grejen med segling är när man stänger av motorn och låter vinden ta över. Precis! Det som fick mig och min fru att börja segla var just den känslan, när man hör STENRIKT VÄRLDSARV. Kusten från Vasa norrut är ett av världens mest svårnavigerade segelvatten. Klarar man att segla i vår skärgård, så klarar man sig nog i de flesta vatten, säger Svante Lindvall som bland annat varit med om att få en tornado över sig på Atlanten. Johanna Forsman SEGLINGENS GRUNDER. I snipeklassen är utrustningen enkel och många seglar snipe för att förkovra sig i taktiskt segeltänkande. Irma Nylund, Jan-Ole Hedman och Mats Nylund ser fram emot första tävlingen på Andra sjön i mitten av juni. vågskvalp, fågelljud och segel som prasslar, säger Ralf Wennman, som inlett sin seglarkarriär relativt nyligen. Men segling är inte ett fritidsintresse för endast äldre herremän. Nyrekryteringen till föreningen är jämn och det är främst unga som ansöker om medlemskap. Vi har 620 medlemmar och antar ett par nya medlemmar vid varje styrelsemöte. Det är bra att föreningen får unga tillskott, säger Svante Lindvall som också är SSJ:s vice kommodor. De yngsta juniorerna får lära sig seglingens grunder i jolle. En orutinerad seglare som vill lära sig hantera större båtar kan anmäla sig som gast hos någon av de skeppare som ställer upp i Kvarken Race, en av föreningens årliga regattor. Som gast får man vara med om att navigera på öppet hav och lära sig segla på natten. Varje båt har en besättning på fyra till sex personer och det finns mycket att hålla reda på när man tävlar, säger Svante Lindvall. Tävlingsinstinkten är djupt grundad även hos de seglare som inte deltar med egna båtar i regattor. Den kommer fram också under en söndagssegling med familjen. Visst börjar man trimma seglen om man ser en båt närma sig bakifrån, medger Hans Sandelin och Sverre Sandås. Tävling är kryddan Också i Nykarlebys segelförening Ägir är tävlingssäsongen efterlängtad. Där lever snipebåten upp igen sedan 2007, när en medveten satsning på en gemensam tävlingsklass inleddes. Under 1960- och 70-talen var aktiviteten kring snipebåtar stor mellan Karleby och Vasa och i synnerhet i Nykarlebytrakten. Regattor med flera tiotal snipebåtar var inte ovanliga, säger Mats Nylund och Jan-Ole Hedman, kommodor respektive vice kommodor i SS Ägir. Snart start Mats Nylunds dotter Irma lärde sig seglingsgrunderna som 7-åring i en optimistjolle. Förra säsongen seglade hon som gast med pappa Mats, men hon ser fram emot att själv bli skeppare för en egen snipebåt. Det roligaste är att tävla och lära sig nya saker, tycker hon. Årets första tävling i Andra sjön går i mitten av juni och en dryg månad senare är det dags för SS Ägir att arrangera en FM-deltävling. Där blir konkurrensen hårdare än i föreningens egen rankingserie. Visst finns en viss hemmaplansfavör i lokala vindförhållanden, men alla som är vana att segla i små vatten, som exempelvis Näsijärvi, har lätt att anpassa sig till Andra sjön, säger Mats Nylund. Segling är inte känd som någon kontaktsport, men med ett tätt startfält kan det inträffa missöden. Varje sommar har vi något tillbud. Snipebåtarna är jollar så visst får man simma ibland och till och med putsa bort bottenlera från masttoppen, skrattar Jan-Ole Hedman. Efter målgång diskuterar vi incidenter och försöker lösa olika tolkningar av vad som egentligen hände, säger Mats Nylund. Det gäller att lösa det snabbt för säsongen är som bekant kort. johan svenlin 6 katternö katternö 7
Nya hemsidor ger mera Kall vinter Vädret är en färskvara TROTJÄNARE I YLIVIESKA. Ritva Perälä och Leena Alahäivälä har jobbat 37 respektive 31 år med kundbetjäning i Ylivieska. De ger sina kunder toppbetyg: Mycket trevliga! Vi har hunnit bli bra bekanta med folk genom åren. L E K T R I S G Ä N G E T Hur stor är mörkerskatten? n Vad är det där som kallas skatt för den mörka tiden?. Som kundbetjänare får man inte tappa fattningen oavsett vilken fråga man får. Frågan om mörkerskatt ställde en äldre dam till Ritva Perälä på kundbetjäningen vid Herrfors kontor i Ylivieska för många år sedan, men Ritva minns den ännu. Damen hade lästa fakturan och fått något om bakfoten. Jag minns inte vad jag svarade, men i det här jobbet gäller det att kunna svara också på överraskande frågor, säger Ritva. Tillsammans med sin kollega Leena Alahäivälä har Ritva betjänat el- och fjärrvärmekunder under en lång tid. Hon började 1974 på Ylivieskan sähköosuuskunta, som efter några fusioner numera är Herrfors. Leena kom några år senare, 1980. Båda två ger gott betyg åt sina kunder och sitt jobb, som i dag handlar om el- och fjärrvärmefakturering och att betjäna de kunder som ringer och som kommer in på kontoret. Vi har lärt känna många kunder via telefon eller då de kommer in på kontoret, och ibland får man en aha-upplevelse bara på basen av ett namn: det där är ju vår kund, säger Leena. I dag är elkunderna omkring 8 000 och fjärrvärmekunderna ungefär 600 på Ylivieskas och Alavieskas område. Ritvas och Leenas jobb har förändrats genom åren, i takt med att uppgifter och programvara har förnyats. Båda två trivs bra med nuläget. Efter att fakturauppföljningen flyttat till Jakobstadskontoret finns det ännu mera tid för kundservice, säger Ritva. n Har du redan tagit en titt på Katternö och Herrfors nya internetsidor? Det kan löna sig, för de nya sidorna bjuder på mycket nytt och framför allt på större möjligheter till tvåvägskommunikation. Vi vill skapa en kanal till oss som alltid är öppen, också utanför kontorstid, så att man kan uträtta sina ärenden när det passar en bäst, säger ICT-chef Robert Ståhl. På Herrfors sida hittar man online-tjänster som småningom kommer att byggas på med mera. Här finns också ett digert infopaket för byggare och givetvis prisuppgifter för el och fjärrvärme. Fliken Frågor & svar ger till exempel svar på en fråga som många ställer, hur tyder man sin elräkning? På Katternögruppens hemsida finns länkar till gruppens ägarbolag, det vill säga till de enskilda elbolagen. Här kan du också följa med aktuella händelser, läsa kundtidningen och ställa energifrågor till Jarl Ahlbeck, lektor i miljövårdsteknik vid Åbo Akademi. Adresserna till hemsidorna är www.katterno.fi och www.herrfors.fi. NYTT HEM. På Katternögruppens och Herrfors nya hemsidor finns nu många möjligheter att uträtta ärenden online och att få svar på frågor. n Den kalla förvintern i Finland följdes av en fortsatt kylig trend i januari och februari, medan mars blev varmare än jämförelseperioden, särskilt i norra Finland. Våren anlände dock senare än vanligt och snön och isen låg kvar ovanligt länge. Som framgår var perioden januari mars 2011 relativt varm för stora delar av Arktis, medan det var relativt kallt på lägre breddgrader över kontinenterna. Satellitmätningarna visar att isen över Arktis den gångna vintern täckte en något mindre areal än vintern innan. Däremot växte sig Arktisisen som helhet tjockare. Vad gäller den globala medeltemperaturen under januari mars skiljer sig trenderna åt för de mätningar som görs från satellit och de som i huvudsak baseras på mätningar vid jordytan. Enligt satellitserierna fortsatte temperaturerna nedåt under hela perioden och låg i mars under 0-värdet (medeltalet för referensperioden 1981 2010), medan mätserierna vid jordytan visar att den nedåtgående trenden vände svagt uppåt i februari. Hur denna skillnad ska tolkas finns det ingen enighet om. En intressant fråga är hur länge den pågående La Niña alltså den kalla fasen av havscirkulationen i Stilla havet, som i hög grad påverkar världsvädret ska hålla i sig. Medeltalet av prognoserna tyder i mitten av april på att La Niña fortsätter i en svagt negativ fas åtminstone det här året ut. Kloten visar månadens temperaturavvikelse från medeltalet 1998 2006. Illustrationerna har gjorts av professorn i fysisk geografi Ole Humlum. Januari Februari Mars n Sommarvädret är en gissningstävling som sysselsätter många i vårt land. Efter en kall och snörik vinter kan vi vänta oss en het sommar, åtminstone finns det vädersiare som hävdar det. Vad tror du, meteorolog Marjo Hoikkanen? Det är svårt att förutse vädret så långt framåt. I Finland har vi så varierande väderlek att vi vanligtvis kan göra trovärdiga prognoser endast några dagar framåt. Efter att ha tagit studenten i Jakobstad flyttade Marjo Hoikkanen till Helsingfors för att studera matematik och fysik på universitetet. Där specialiserade hon sig på meteorologi och numera är hon ett känt tv-ansikte framför väderkartorna. Arbetet bakom kameran kräver minst lika noggranna förberedelser som själva presentationen i direktsändning. En väderprognos börjar med att man tar in observationer om hur läget är för tillfället. Mätdata kommer in bland annat från väderstationer och satelliter. Sedan sätter vi in all fakta i datamodeller. De är inte hundra procent säkra, men precisionen i prognoserna har ständigt förbättrats i takt med att datorerna utvecklats. Ibland läser man om meteorologer som ändå förutspår vädret flera månader framåt. Bland annat kom en dyster prognos i februari från ett amerikanskt team, som hävdade att kylan kommer att hålla Norden i sitt grepp långt in på försommaren. Statistiska långtidsprognoser kan slå in ganska bra på områden med mera statiska väderförhållanden än våra. Vi ligger mellan en stor kontinent och ett världshav och blir tidvis påverkade av det ena, än det andra. För Marjo Hoikkanen är vädret både en professionell och privat angelägenhet. Många av mina fritidsintressen är utpräglade utomhusgrenar, därför följer jag med vädret också när jag är ledig från jobbet. Mikael Nybacka VÄDERRESERVATION. Marjo Hoikkanen litar inte på prognoser som säger hur vädret ska bli en månad framåt. 8 katternö katternö 9
Karolina Isaksson Kalvar gillar också golvvärme Det är en gammal sanning att den som kissar på sig får varmare för stunden, men ganska snart blir det kallare. När kalvarna i Tom Snårbackas fähus strilar på golvet tas värmen till vara och cirkuleras med hjälp av en pump. SJÄLVFÖRSÖRJANDE. Tjurarnas egen gödsel värmer upp golvkanalerna av betong på väg till gödselbrunnen. Systemet fungerar med samma teknik som jordvärme, endast värmekällorna skiljer sig. 10 katternö katternö 11
Kalvavdelningarna värms upp med gödsel som värmekälla Fähuset i Esse bebos av 200 unga nöt. Vi får ett hjärtligt mottagande när vi stiger in genom dörren. Kalvarna flockas ivrigt vid staketen till sina boxar och sticker ut sina vidgade näsborrar. Muuuuh! hälsar de i olika stämmor. De verkar inte störas av den starka lukten av ammoniak som är typisk för fähus. Kanske anar de till och med att de har sin egen gödsel att tacka för den behagliga inomhustemperaturen. Kalvavdelningarna värms upp med gödsel som värmekälla. Systemet bygger på samma princip som jordvärme, skillnaden är att värmekällan består av kalvarnas egen spillning, förklarar Tom Snårbacka. När han skulle bygga det nya fähuset för kalvarna hösten 2006 fick han tips om den driftsäkra teknologin och möjligheten att få investeringsstöd. Spädkalvar mår bäst i en inomhustemperatur på 15 16 grader, och att värma upp fähuset med direkt el skulle bli olönsamt. I synnerhet under årets kalla månader. Jag ville ha ett värmesystem som är så underhållsfritt som möjligt och tar till vara den energi som alstras inom fähuset. Det är så gott som självgående och har funkat bra också under de senaste två kalla vintrarna, konstaterar han. En halvmeter under kalvarna går en 500 meter lång slinga, som är ingjuten i botten av gödselkanalen. Betongen hålls varm året runt tack vare en kontinuerlig påfyllning ovanifrån. Genom slingan transporteras värmen via en pump och en värmeväxlare ut till två tjocka golvplattor av betong. Vätskan i värmeslingan är vintertid 7 8 grader när den kommer från gödselkanalen och cirka 3 grader kallare när den värmt upp betongplattorna i småkalvsavdelningen. På hösten håller slingan i gödselkanalen uppemot 15 grader. När jag får en ny grupp med spädkalvar får de tillbringa de första fem månaderna i de två rummen med det uppvärmda golvet. Kalvarna gillar att ligga på ett lager med spån ovanpå det varma underlaget, berättar Tom Snårbacka. Det råder ingen brist på värme i källan. Nej, de har obegränsad tillgång till foder så det faller ner rikligt med gödsel i kanalen under ett dygn, säger Tom Snårbacka. Kalvarna får en blandning av gräs, korn, rypskross och mineraler som deras husbonde blandar själv för att vara säker på att ungdjuren ska växa till sig och må bra. Kalvarnas gödsel används också på vallodlingen för att deras foder ska växa så bra som möjligt, säger Tom Snårbacka. Det är mycket som cirkulerar i kalvarnas kretslopp. johan svenlin GOLVVÄRME. Två tjocka golvplattor värmer upp kalvavdelningen. Kalvarna mår inte bra av att ha för varmt inne i fähuset. Systemet ger en jämn temperatur, säger Tom Snårbacka. Karolina Isaksson Karolina Isaksson LÅNGSIKTIGT. Värmen i kalvarnas gödsel tas till vara i stället för att gå till spillo. Pumpen och rörläggningen kostade hösten 2006 omkring 5 000 euro, men sedan dess har utrustningen stigit i pris. Med en kulvert från fähuset och en värmepump skulle gödselvärmen i teorin också kunna komplettera uppvärmningen i familjen Snårbackas bostadshus. Karolina Isaksson KALVDANS. De två uppvärmda betongplattorna är varmare än golvet i resten av fähuset. Efter fem månader flyttas kalvarna till en av boxarna i den stora hallen. Där får de äta upp sig tills de fyller 18 månader och har en slaktvikt på 360 kg. 12 katternö katternö 13
Kjell bytte veden mot solen Solpanelerna ger familjen Engström värme och varmvatten Mats Sandström Mats Sandström UTSLÄPPSFRI ENERGI. De tre solpanelerna ligger på Kjell Engströms sydtak, fästade vid vanliga snöstoppare. Sedan de väl är installerade och betalda är de underhållsfria och ger kostnads- och utsläppsfri värme. SOLVARMT HEM. Kjell Engströms solpaneler genererar uppvärmning av hus och vatten för hans familj på åtta personer. Helt förlitar Engströms sig på solen från maj till augusti. Under tidigare vår och senare höst kompletterar solen vedeldning. Långt innan de första sömniga flugorna börjar surra på fönsterbrädet är det vår i familjen Engströms varmvattentank. Sedan den 1 februari har solen värmt hus och hushållsvatten hemma i Komossa. Vintern 2010 2011 bjuder på utmaningar för uppvärmningen i de flesta hus. Hemma i Sundby, Pedersöre, är Lars-Ole och Gertrud Junell rätt nöjda, trots att det just den här dagen knäpper ordentligt i knutarna, 26 visar kvicksilvret. Sedan hösten 2008 värmer de sitt hus med bergvärme, vilket gett dem en årlig inbesparing på cirka 1 500 euro i uppvärmningskostnader. Solpaneler för el i fritidshuset håller på att bli en vanlig syn, men som komplement i bostäder är de ovanligare. Kjell Engström i Komossa, Vörå, har i ett års tid haft solpaneler på taket, inte för hushållsel, utan som komplement till att värma hus och vatten. Han är mycket nöjd med saldot hittills. Under maj till augusti behövs ingen annan energi för varmvatten och uppvärmning och ända till början av november gav solen lite tillläggsvärme, säger Engström. Orsaken till att han ifjol i maj installerade solpaneler är den gamla vanliga och bästa drivkraften till mänskliga framsteg: lättja. Vi värmer huset och vattnet med ved och på vintern är det okej, men på sommaren känns vedeldningen onekligen trist, säger Engström. Redan på 1980-talet installerade Engströms svärfar solpaneler på sitt hus i Vasa och erfarenheterna därifrån är goda. Eftersom Engströms eget hus har en långsida mot syd var steget till egna solpaneler inte långsökt. Solvärme Vill du veta mera om Kjell Engströms solvärmeprojekt? Gå in på www.komossa.fi, välj Solvärme. Där har Kjell dokumenterat sitt projekt. Uppe på taket mot syd ligger tre paneler bredvid varandra. De består av 30 vakuumrör var, med glasyta och ett vätskefyllt kopparrör inuti. Solen hettar upp vätskan som stiger i röret och övergår i gasform. Kopparröret löper in i en kassett högst uppe på panelen och där avges värmen. Ångan återgår till vätskeform och rinner ner i kopparröret för att på nytt hettas upp av solen. Uppe i kassetten är det kylarvätska som tar över värmen och för in den i huset via ett rörsystem. Värmen leds till husets ackumulatortank och går alltså både till golvvärmen och duschvattnet. Just den här dagen i slutet av mars visar mätaren 52 grader på taket och 38 grader för vattnet i slingan från taket. Under dagen stiger vattentempen ännu till 50 grader. Skillnaden mellan tak- och vattenvärme hålls på ungefär 15 grader, så mycket orkar alltså systemet höja vattentemperaturen, säger Engström. Från början av maj minskade Engström gradvis på vedeldningen för att sedan fram till augusti inte värma vattentanken med ved en enda gång. Under hösten minskade effekten från solpanelerna gradvis tills han 8 november stängde av dem. Men vårvinterns sol är stark och soldagarna rätt många. Redan den 1 februari var Engström uppe på taket och skottade bort snö från panelerna och efter det gav de värme kontinuerligt. Det behöver nödvändigtvis inte vara helt klart väder. Solen tränger igenom en tunn molnslöja också. Tack vare att vakuumrören är runda tar de också upp strålning som träffar dem från sidan, alltså tidigt på morgonen och sent på kvällen, säger Engström. Hela panelprojektet, medräknat investering och installation av en VVS-sakkunnig, gick lös på cirka 4 000 euro. Teoretiskt borde solen kunna generera 900 kwh/kvadratmeter panel/år. Med Engströms panelstorlek blir det nästan 12 000 kwh/år. Hur stor inbesparing det ger i pengar beror förstås på vilken uppvärmningsform som solvärmen ersätter. För Kjell Engström innebär det en svårmätbar nytta: mera tid över för annat då han inte behöver hålla till i vedboden. petra nylund 14 katternö katternö 15
PROJEKT: Bygg energismart PÅ GÅNG. Johan Sulkakoski och Olle Domars funderar över nästa steg på Optimas och Katternös energismarta husbygge medan Ola Westin murar vägg kring teknik utrymme och förråd. Under förrådet placeras en liten svalkällare. Det har tagit sin yttre form, yrkesutbildaren Optimas och Katternös gemensamma husprojekt. Dessutom har huset fått sina värme-, ventilations- och vattenlösningar, med många detaljer som sparar energi och ger boendekomfort. I nummer 3/2010 av Katternötidningen berättade vi om huset som ska bli ett energismart hus utan att lösningarna blir för dyra och krångliga för den vanliga byggaren. De ur energisynvinkel viktigaste lösningarna är nu valda. Huset byggs på ett fjärrvärmeområde, så därför valde vi den uppvärmningsformen. Ur energisynvinkel är fjärrvärme att rekommendera, då det finns tillgängligt, säger Olle Domars, ansvarig för byggplaneringen. Mats Sandström Många detaljer sparar energi Tor Wik från Vatek står för VVS-planeringen och har bakat in energisnåla detaljer. När det gäller fjärrvärmen har vi valt cirkulationspumpar med lågenergimotorer, som går på 8 10 watt jämfört med konventionella som använder cirka 65 watt, säger Wik. Ventilationssystemet återvinner hela 80 Det energi smarta huset Byggs på Kogränd i Baggholmen, Jakobstad 146 m 2 i ett plan Byggs av Optimas byggstuderande Håller energisnålaste klassen A Färdigt våren 2012 procent av värmen i frånluften, vilket kan jämföras med byggnormkravet på bara 45 procent. Ventilationsmaskinen är också försedd med lågenergifläktar. Priset är omkring 30 procent högre än standardmodeller, men maskinen förtjänar in sitt pris hela tiden den är i gång, säger Wik. Att ta in luft via husets inglasade grönrum och på sätt förvärma luften valde man däremot att inte göra. Det finns bestämmelser som säger att man inte får ta in luft via balkonger, biltak och dylikt, eftersom det kan innebära att avgaser, tobaksrök eller grillos följer med, säger Wik. SMART STYRNING. Golvvärmens komfort var orsaken till att Optima-byggarna valde golvvärme framom radiatorer, trots att radiatorer reagerar snabbare på temperaturväxlingar ute och på så sätt kör ut mindre onödig värme. Med två separata golvvärmestyrningar går det ändå att sänka förbrukningen. ALLERGIVÄNLIGT. För första gången använder Jimmy Brännkärr, Jonatan Ahlsved och Börje Fagerholm plaströr i ventilationssystemet. Plast binder inte fukt, damm och pollen som plåt, vilket gör dem allergivänligare. Med separat styrning kan olika utrymmen regleras automatiskt och oberoende av varandra. Våtutrymmena kan ha en högre temperatur medan värmen i de övriga rummen kan styras snabbare ner då det blir varmare ute. Prislappen för det här systemet är inte mera än någon hundring dyrare än för ett standardsystem, säger Tor Wik. Man undersökte länge alternativ för att ta till vara värmen ur använt duschvatten, men beslöt att skippa tanken. För att få in ett bra system hade värmeväxlaren som återvinner värmen behövt ett källarutrymme under duschen. Vi kollade en plan lösning, men den hade blivit jobbigt att använda och hålla ren eftersom den bestod av en matta med slingor i som ligger på duschgolvet. Det hade heller inte gett någon stor ekonomisk vinst i ett privat hus. I simhallar och andra offentliga utrymmen är det däremot befogat, säger Börje Fagerholm, ansvarig för VVS på bygget. Mats Sandström SÄNK TEMPEN. Utan en välisolerad huskropp minskar vinsterna av andra energibesparande lösningar drastiskt. Därför är Optima-huset rejält isolerat. Väggarna har en 225 mm tjock isolering, taket 450 mm, båda normala tjocklekar i dag. I golvet satte man in 200 mm av ett nytt polystyrenmaterial med bättre isoleringsvärde än standardmaterial. Fönstren har det bästa tillgängliga u-värdet, värdet för värmegenomsläpp. Fönstren står för 17 procent av husets värmeförluster. Det gäller ändå att minnas att det bästa sättet att spara energi är att hålla innetemperaturen nere. Det är inte nödvändigt att gå i t-skjorta mitt i vintern, påpekar Johan Nyman, ansvarig för husbygget. petra nylund Karleby bostadsmässa 15.7 14.8. Rekord för energihus på bostadsmässan Energisnålt byggande är inne på bostadsmässan i Karleby. Hela 90 procent av husen uppfyller kraven för den strängaste energiklassen A. Det är mera än någonsin tidigare på en mässa, säger projektchef Touko Rauma. Av husen har 25 fjärrvärme, 5 värmer med bergsvärme, 4 har luft-/vattenvärmepump och ett hus är ett hybridprojekt med en kombination av värmekällor. Karleby stad har deltagit i ett ekologiprojekt tillsammans med bland andra statens tekniska forskningsinstitut VTT och Tammerfors universitet och har därför också uppmuntrat mässbyggarna att välja energisnåla lösningar. Också när det gäller mässområdets utebelysning har man satsat på energisnålhet. Vi bygger det första parkområdet i Finland som använder enbart energieffektiv LEDbelysning. Det är en betydligt dyrare investering, men å andra sidan har LED-lamporna en flerfaldigt längre levnadstid än andra lampor, säger Rauma. Som ett tips kommer bostadsmässan 2012 i Tammerfors att ha Ekoeffektivt boende som ett tema. Där satsar man på information om energieffektivt byggande och energirenoveringar. Dessutom fokuserar man på de nya energibestämmelserna som träder i kraft 2012 och hur de påverkar småhusbyggande. BRA ISOLERING BEHÖVS. Havsnära som husen på bostadsmässan i Karleby är kan det vara klokt att fokusera på energieffektivt byggande, vilket man också gjort. 16 katternö katternö 17