Kartering av översvämningsrisker vid Vänern

Centrum för klimat och säkerhet Rapport 2013:1 Kartering av översvämningsrisker vid Vänern Jan-Olov Andersson, Barbara Blumenthal och Lars Nyberg Centrum för klimat och säkerhet Karlstads Universitet Vänerkommuner i samverkan

Kartering av översvämningsrisker vid Vänern Jan-Olov Andersson, Barbara Blumenthal och Lars Nyberg Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads Universitet 2013:1

Kartering av översvämningsrisker vid Vänern Jan-Olov Andersson, Barbara Blumenthal och Lars Nyberg Centrum för klimat och säkerhet 2013:1 ISSN 1403-8099 ISBN 978-91-7063-527-4 Författarna Karlstads universitet Centrum för klimat och säkerhet 651 88 Karlstad 054-700 10 00 Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2013 WWW.KAU.SE

Sammanfattning I denna studie genomfördes en översvämningskartering och -analys som utgick från fyra extrema vattennivåer i Vänern. Baserat på höjddata från den Nya Nationella Höjdmodellen (NNH) generades utbredningspolygoner med hjälp av GIS för de fyra översvämningsnivåerna. Överlagringsanalyser gjordes sedan med kartskikt för väg, mark och byggnader samt för vissa kommuner även befolkning för att urskilja vägsträckor, markområden, byggnader och boende inom översvämningsutbredningen vid de fyra nivåerna. Översvämningskartor togs fram i pdf-format och Google Earth-format. GIS-analysen har genererat kvantitativa data för översvämmade vägsträckor, markytor antal byggnader etc. Vidare har en objektsbaserad analys genomförts utifrån kartmaterial och kommunala data över sårbara anläggningar och funktioner. Resultaten har sammanställts kommunvis och för Vänerområdet i sin helhet i form av text, tabeller och diagram. Det som drabbas först vid en översvämning i Vänern är dels objekt som utifrån sina funktioner ligger vattennära t.ex. fritidsanläggningar, men även viktiga vägar som E18 och E45. Järnvägsträckan Göteborg-Karlstad-Stockholm översvämmas redan vid 100-årsnivån. Med stigande vattennivå drabbas allt fler objekt och samhällsviktiga funktioner. De städer som påverkas mest är Karlstad, Kristinehamn, Mariestad, Lidköping och Vänersborg. De direkta skadekostnaderna för en 100-årsnivå i Vänern har beräknats till 100-240 Mkr, där en möjlig vindeffekt kan ge ytterligare upp till 120 Mkr i skadekostnader. För en dimensionerande nivå skulle skadekostnaderna bli av en helt annan storleksordning och uppgå till ca 9,8 miljarder kr. Vid denna nivå skulle stora indirekta skador uppstå som vi inte har haft möjlighet att värdera ekonomiskt. De största kostnaderna kan kopplas till översvämmade byggnader. I en absolut jämförelse med Mälaren av kvantitativa data för översvämmade vägar, markområden och antal byggnader är konsekvenserna vid Vänern något lägre. Studien genomfördes på uppdrag av och i samarbete med Vänerkommunerna i samverkan om Vänerns reglering 1 av Jan-Olov Andersson, Barbara Blumenthal och Lars Nyberg på Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet. 1 Ett kommunalt samarbetsorgan med fokus på frågor kring översvämning och Vänerns reglering 1

2

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 5 1.1 Uppdraget... 5 1.2 Översvämningsproblem vid Vänern... 6 1.2.1 År 2000 och därefter... 6 1.2.2 Speciella förhållanden för Vänerns översvämningshot... 7 2. Metodbeskrivning... 9 2.1 GIS-verktyg... 9 2.2 Datatillgång och databearbetning... 9 2.2.1 Beräkning av vattennivåer... 9 2.2.2 Höjddata... 10 2.2.3 Kommundata... 12 2.2.4 Omräkning av vattennivåer... 13 2.3 Översvämningskarteringen... 13 2.4 Beräkning av sårbarhetsmått... 17 2.5 Begränsningar och osäkerheter... 17 3. Resultat av kartering... 19 3.1 Kristinehamns kommun... 21 3.1.1 Översvämningskartering... 21 3.1.2 Sårbarhetskartering... 22 3.1.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 27 3.2 Gullspångs kommun... 29 3.2.1 Översvämningskartering... 29 3.2.2 Sårbarhetskartering... 30 3.2.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 34 3.3 Mariestads kommun... 35 3.3.1 Översvämningskartering... 35 3.3.2 Sårbarhetskartering... 36 3.3.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 42 3.4 Götene kommun... 44 3.4.1 Översvämningskartering... 44 3.4.2 Sårbarhetskartering... 45 3.4.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 49 3.5 Lidköpings kommun... 51 3.5.1 Översvämningskartering... 51 3.5.2 Sårbarhetskartering... 52 3.5.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 57 3.6 Grästorps kommun... 59 3.6.1 Översvämningskartering... 59 3.6.2 Sårbarhetskartering... 60 3.6.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 64 3.7 Vänersborgs kommun... 65 3.7.1 Översvämningskartering... 65 3.7.2 Sårbarhetskartering... 66 3

3.7.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 71 3.8 Melleruds kommun... 73 3.8.1 Översvämningskartering... 73 3.8.2 Sårbarhetskartering... 74 3.8.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 77 3.9 Åmåls kommun... 79 3.9.1 Översvämningskartering... 79 3.9.2 Sårbarhetskartering... 80 3.9.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 84 3.10 Säffle kommun... 86 3.10.1 Översvämningskartering... 86 3.10.2 Sårbarhetskartering... 87 3.10.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 91 3.11 Grums kommun... 93 3.11.1 Översvämningskartering... 93 3.11.2 Sårbarhetskartering... 94 3.11.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 99 3.12 Karlstads kommun... 101 3.12.1 Översvämningskartering... 101 3.12.2 Sårbarhetskartering... 102 3.12.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 110 3.13 Hammarö kommun... 113 3.13.1 Översvämningskartering... 113 3.13.2 Sårbarhetskartering... 114 3.13.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering... 120 3.14 Sammantagen analys för alla kommuner... 122 3.14.1 Vänern i stort... 122 3.14.2 Jämförelse mellan kommuner... 125 4. Potentiella skadekostnader... 129 4.1 Metodik för skadeberäkningar... 130 4.2 100-årsnivå (45,53 m ö.h. RH00 Vänersborg)... 132 a. Resultat från riskkartering i kombination med data för skadekostnader... 132 b. Skadekostnader enligt Blumenthal (2010)... 135 4.2.1 100-årsnivå med vindpåverkan (45,85-46,34 m ö.h.)... 136 4.2.2 Indirekta och intangibla skador vid 100-årsnivån... 138 4.3 Dimensionerande nivå (46,38 m ö.h. RH00 Vänersborg)... 139 4.3.1 Dimensionerande nivå med vindpåverkan (46,71-47,19 m ö.h.)... 143 4.3.2 Indirekta och intangibla skador vid dimensionerande nivå... 144 4.4 Skadekostnader under en hundraårsperiod... 145 5. Diskussion... 146 5.1 Metod, data och osäkerheter... 146 5.2 Specifika förhållanden i Vänern - varaktighet, vindeffekt och tillflöden... 147 5.3 Samlad bedömning av Vänerns översvämningsrisker... 148 Referenser... 150 4

1. Bakgrund 1.1 Uppdraget I denna rapport redovisas resultaten från projektet Sårbarhet och potentiella skadekostnader vid översvämning i Vänern. Studien är resultatet av att Vänerkommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering, genom dåvarande ordförandekommunen Mariestad och Karlstads universitet i mars 2010 tecknade ett avtal om denna fördjupade studie av översvämningsrisker vid Vänern. Projektet var avsett att genomföras under 2010, med ett förbehåll om att det krävdes tillgång till Lantmäteriets nya höjddatabas för att kunna genomföra projektet. Eventuell försening av nya höjddata skulle ge motsvarande försening av projektet. Med facit i hand kan vi konstatera att det blev en avsevärd försening av höjddataleveranserna på grund av olika hinder för att genomföra den flygburna laserskanningen. Så sent som i januari 2012 levererades de sista höjddata för Vänerregionen och därmed har projektet blivit ca två år försenat. Den formulerade målsättningen för projektet var att: Redovisa de studier som var gjorda under 2009 för Vänerkommunerna på ett seminarium. Detta seminarium hölls i Trollhättan den 26 februari 2010 och inbjudna var förutom Vänerkommunerna även de båda länsstyrelserna m fl. Beskriva potentiella skador vid två höga vattennivåer, kostnaden för dessa skador och att ge en samlad skadebild under en hundraårsperiod. Det som vi främst avsåg att analysera var särskilt allvarliga konsekvenser, t.ex. problem för större bostadsområden, störningar för infrastruktur såsom vägar, järnvägar, elnät och VAsystem liksom driften av större industrier. Samtliga huvudorter i respektive kommun samt viktigare anläggningar i områden utanför tätorterna omfattades av arbetet. Resultatet av denna del av projektet föreligger i denna rapport. De två nivåer som valdes ut för analysen har kompletterats med en adderande vindeffekt, vilket gjort att det är totalt fyra nivåer som studerats. De risker som har beaktats är uteslutande kopplade till Vänerns yta och nivå, och således är inte effekter av höga nivåer i Vänerns tillflöden inkluderade i studien. Studien har genomförts i samverkan med Vänerkommunerna, som bland annat stått för leverans av viss grundläggande data avsett för GIS-analys. 5

1.2 Översvämningsproblem vid Vänern 1.2.1 År 2000 och därefter Den allvarligaste översvämningen i Vänern i modern tid inträffade under hösten och vintern 2000-2001 då Vänerns yta steg ca 1,3 m över det normala. Översvämningen varade under flera månader. Blumenthal (2010) har beskrivit händelsen och redovisat de skador och kostnader som uppstod. Rapporten tar upp skador som dokumenterats, t.ex. i samband med ersättningsanspråk till staten. Det gick dock inte att få någon heltäckande bild av de ekonomiska konsekvenser som Väneröversvämningen ledde till. För en del sektorer såsom lantbruk, yrkesfiske och de kommunala verksamheterna fanns ekonomiska värderingar medan de saknades för skogsbruk, delar av transportsektorn och industrin. En uppskattning av hushållens skador i Värmland gjordes med hjälp av skadebeloppen som utbetalades av Länsförsäkringar Värmland. Kommunerna utmed Vänerkusten fick omfattande skador på avlopps- och dagvattennät och reningsverk. Kommunala, strandnära fritidsområden såsom fritidshamnar, campingplatser, badplatser och sjönära gång- och cykelvägar skadades i nästan alla berörda kommuner. Vänerns framtida översvämningsrisker redovisades i Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande om Sveriges stora sjöar (SOU 2006:94) som publicerades hösten 2006. Analysen var baserad på tidigare höjddata av låg kvalitet och en schablonmässig bedömning av potentiella skador. I den summering som gjordes för potentiella skadekostnader framkom att en 100 årsnivå i Vänern skulle kunna ge skador för ca 10 miljarder kronor och en 10 000 årsnivå för ca 22 miljarder kronor. De typer av skador som beräknades orsaka störst kostnader var på bebyggelse, industri, VA-system och vägar. Grahn (2009) gjorde en kritisk granskning av utredningens skadekostnader för Vänern och fann att vissa typer av kostnader inte var medräknade vilket pekade på att de potentiella skadekostnaderna sannolikt var underskattade. Särskilt var det den högre översvämningsnivåns konsekvenser som ansågs underskattade. De typer av kostnader som inte var med i beräkningen var irreparabla skador på byggnader på grund av översvämningens långa varaktighet och flera typer av indirekta skador till följd av skador och funktionsbortfall på transportsystem, el- och VA-system, handel, etc. SMHI följde 2010 upp de modellresultat som låg till grund för Klimat- och sårbarhetsutredningens beräkningar för Vänern. Arbetet var ett uppdrag från länsstyrelserna och Länsförsäkringar. De nya beräkningarna visade att de två översvämningsnivåerna (med återkomsttid på 100 respektive 10 000 år) kunde räknas ner. De nya beräkningarna från SMHI har legat till grund för riskanalysen i denna rapport, och i kapitel 2 beskrivs dessa nivåer mer ingående. Klimat- och sårbarhetsutredningens resultat tillsammans med erfarenheter från översvämningen som inträffade 2000/2001 har lett till att stat, län och kommuner ökat sina ansträngningar att analysera och åtgärda översvämningsrisker vid Vänern. Under hösten 2008 sänktes Vänerns medelvattennivå ca 15 cm efter en överenskommelse mellan länsstyrelserna och Vattenfall. Sänkningen av medelnivån beräknades kunna ge en sänkning 6

av eventuella översvämningsnivåer med upp till 30 cm (Bergström et al., 2010). Sänkningen var gjord under en försöksperiod fram till 2012 men har förlängts till 2014. Förutom minskade översvämningsrisker har andra konsekvenser uppmärksammats, t.ex. påverkan på den sociala användningen av Vänern (Persson, 2009) och som en trolig bidragande faktor till en ökning av vegetationstillväxten i Vänerskärgården (t.ex. Finsberg och Paltto, 2010). Även på kommunal nivå kan man se ansträngningar för att hantera översvämningsrisker. Bland annat har Karlstads kommun antagit ett översvämningsprogram baserat på en riskanalys som inkluderar Vänern och Klarälven. Programmet som antogs av kommunfullmäktige 2010 innehåller åtgärdsförslag riktade mot kommunal planering, teknisk försörjning och operativa insatser inom framför allt räddningstjänst. Även åtgärder för kommunikation med medborgare och andra finns redovisade. EU-projektet SAWA som drevs 2008-2012 bestod av totalt 22 parter från fem länder. De sex svenska parterna 2 och deras aktiviteter i projektet hade en tyngdpunkt mot Vänerområdet. I Lidköping gjordes ett arbete mellan Länsstyrelsen och kommunen där syftet var att ta fram en kommunal plan för hantering av översvämningsrisker. Även delar av Karlstads arbete som nämndes ovan var del av SAWA-projektet. Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland gav under 2011 ut en handbok Stigande vatten för fysisk planering i översvämningshotade områden, inklusive Vänerområdet. Handboken ger råd och riktlinjer för bland annat lokalisering av byggnader och anläggningar utifrån rådande risksituation, och också exempel på åtgärder för att minska riskerna. 1.2.2 Speciella förhållanden för Vänerns översvämningshot De fysiska skadeverkningar som en översvämning medför är en funktion av framför allt stigningshastighet, vattendjup, flödeshastighet, översvämningens utbredning och översvämningens varaktighet. Översvämningens varaktighet och tiden från varning tills den inträffar är viktiga faktorer som i stor grad påverkar omfattningen av skadorna. Det speciella med en översvämning i Vänern är den ovanligt långa varaktigheten som beror på att sjöns utflöde i Göta älv i normalfall är begränsad till 1030 m 3 /s, bland annat för att minska skredrisken i Götaälvdalen. Efter att nivån under översvämningen 2000/2001 kulminerade på 45,67 m (RH00 Vänersborg) tog det 5,5 månader tills den hade sjunkit till under sjöns dämningsgräns på 44,85 m trots att tappningen under längre perioder låg mellan 1100-1190 m 3 /s (Figur 1). Vänerns nivå låg i 7,5 månader över dämningsgränsen 3. För högre nivåer måste man räkna med ännu längre varaktigheter. Stigningshastigheten under en översvämning i Vänern är förhållandevis låg, vilket beror på sjöns stora yta. I december 2000 när inflödet nådde sitt toppvärde på 2600 m 3 /s, steg Vänerns nivå med i genomsnitt 2 cm per dygn. 2 De svenska parterna var SMHI, SGI, Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsstyrelsen Värmland, Karlstads kommun och Karlstads universitet (Centrum för klimat och säkerhet) 3 Tappningsstrategin ändrades 2008 7

I områden som är översvämmade under lång tid kan man räkna med erosionsskador och skador orsakade av påverkan av is och bråte. Vågpåverkan leder till erosionsskador längs stränderna. Material som sediment, bråte eller is som vatten för med sig kan orsaka ytterligare skador. Även olika indirekta effekter ökar då det dröjer lång tid innan samhällsfunktioner kan återställas. Det gäller t ex transportsystem och elförsörjning, och tillgänglighet och eventuella störningar för näringsliv såsom industri och handel. Figur 1. Diagram över vattenstånd i Vänern under översvämningen 2000/2001. Angivet är också medelvattenstånd för perioden 1938-1999, dämningsgräns och nivådifferens per dag (högra skalan). Vattennivån i Vänern påverkas lokalt också av vind. En stark och ihållande pålandsvind kan på kort tid addera 0,3 till 0,8 m (platsberoende) enligt de beräkningar som gjorts av SMHI (2010). Denna typ av vindpåverkan har inkluderats i de riskanalyser som gjorts under de senaste åren. En viktig aspekt man bör ta hänsyn till i en bredare riskbedömning på t.ex. kommunal nivå är att en översvämning i Vänern orsakas av höga inflöden via sjöns tillflöden, vilka i sin tur kan orsaka översvämningsproblem samtidigt eller strax innan Vänerns högsta nivå kommer att inträffa. Ett exempel på detta inträffade 2000/2001 då i stort sett samtliga tillflöden hade höga flöden. Särskilt stora problem inträffade i Byälven/Glafsfjorden 4. 4 Jämför exempelvis Naturolycksdatabasen http://ndb.msb.se Översvämning i Arvika 2000 8

2. Metodbeskrivning 2.1 GIS-verktyg GIS-datakonvertering och -transformering gjordes i FME (Safe Software, 2011) Översvämningskartering och -analys utfördes i ArcGIS (ArcMap 10 med tilläggsverktyg (ESRI, 2011)). Google Earth (Google, 2012) användes för visualisering av översvämmade områden. 2.2 Datatillgång och databearbetning 2.2.1 Beräkning av vattennivåer Nivåerna som ligger till grund för karteringarna är resultaten av SMHI:s beräkningar som redovisas i rapporten Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern (Bergström m.fl., 2010). Dessa nivåer är lägre än de som angavs i Klimat- och sårbarhetsutredningen (2006), delvis för att det tas hänsyn till den nya tappningsstrategin för Vänern som infördes hösten 2008 och som styrs av hydrologiska prognoser. Strategin ska kunna sänka de högsta nivåerna med 10-30 cm. Med hänsyn till detta beräknas dagens 100-årsnivå 5 till 45,33 m (RH00 Vänersborg). Utöver detta beräknades den dimensionerande nivån och blir 46,08 m (RH00 Vänersborg) om den nya tappningsstrategin tillämpas. Dessutom har mer detaljerade klimatscenarier använts vid uppskattning av klimatförändringarnas påverkan. Effekten av klimatförändringen antas ligga på 20 cm nivåhöjning för 100-årsnivån och mellan 20-40 cm för den dimensionerande nivån 6 i slutet av detta århundrade. Slutligen har en ny analys av vindens påverkan på vattennivån gett platsberoende nivåökningar mellan 20-50 cm genom s.k. uppstuvning. Till detta tillkommer en temporär höjning på 50-75 % 7 av dessa värden genom s.k. uppskvalpning. Tabellen nedan ger en överblick över dessa nivåer. 5 100-årsnivå inträffar genomsnittligt en gång på 100 år. Sannolikheten för att en sådan nivå uppnås är alltså 1/100 för varje år. 100-årsnivån kan dock inträffa flera gånger under en 100-årsperiod eller inte alls. Sannolikheten att 100-årsnivån inträffar en eller flera gånger på 100 år är 63 % (en gång 37 %, två gånger 18 %, tre gånger 6 %, fyra gånger 1 %). Sannolikheten att 100-årsnivån inte inträffar under 100 år ligger på 37 %. 6 Dimensionerande nivå eller 10 000-årsnivå är en vattennivå som statistisk sett inträffar i genomsnitt en gång på 10 000 år. Sannolikheten att den dimensionerade nivån inträffar under en 100-årsperiod ligger på 1 %. 7 I denna rapport har medelvärdet 62,5% använts för att beräkna den temporära uppskvalpningseffekten. 9

Tabell 1. Beräkning av 100-årsnivåer och dimensionerande nivåer i Vänerkommunerna med dagens tappningsstrategi, vindeffekt och klimateffekt. Alla höjder anges i höjdsystem RH00 Vänersborg. 100-årsnivå Dimensionerande nivå Nivåer utan vind och klimataffekt med dagens tappningsstrategi 45,33m 46,08m Klimateffekt vid seklets slut (+0,2m) 45,53m (+0,3m) 46,38m Vindeffekten utgörs av platsberoende uppstuvning och ytterligare 62,5 % temporär uppskvalpning enligt nedan: Grums, Lidköping (0,2m + 0,13m) = 0,32m (+0,32m) 45,85m (+0,32m) 46,70m Åmål, Säffle, Mellerud, Gullspång, Karlstad, Hammarö, Götene, Grästorp (0,3m + 0,19m) = 0,49m (+0,49m) 46,02m (+0,49m) 46,87m Mariestad (0,4m + 0,25m) = 0,65m (+0,65m) 46,18m (+0,65m) 47,03m Vänersborg, Kristinehamn (0,5m + 0,31m) = 0,81m (+0,81m) 46,34m (+0,81m) 47,19m Tappningsstrategi innan 2008 (+0,25) (+0,08) 2.2.2 Höjddata Förutsättningen för att kunna göra en noggrann översvämningskartering är tillgången till en högkvalitativ höjdmodell. Under 2010-2011 flyglaserskannades Vänerområdet och Lantmäteriet kunde producera den Nya Nationella Höjdmodellen (NNH, Grid 2+) (Lantmäteriet, 2011a). Grid 2+ är ett s.k. rastergrid skapat genom filtrering, klassificering och interpolering av laserpunkter med x-, y- och z-koordinater. Rastergridet består av 2 x 2 meters rutor där varje ruta (rastercell) har ett höjdvärde. Alla laserpunkter som inte är markpunkter (laserreflektioner från byggnader, träd etc.) har filtrerats bort innan interpoleringen så att modellen endast redovisar markhöjd. Lägesnoggrannheten är i plan ca 0,5 m och höjd bättre än 0,1 m på hårdgjorda ytor och bättre än 0,5 m på icke hårdgjorda ytor. Noggrannheten beror också på vegetation och marklutning (Lantmäteriet, 2010). Laserdata beställdes och levererades i s.k. ESRI Ascii-format, paketerat i 2,5 x 2,5 km områden och komprimerat i filer i RAR-format. Ett omfattande arbete krävdes för att paketera upp dessa och i ArcMap skapa s.k. mosaikskikt för varje Vänerkommun. Höjdmodellen levererades i koordinatsystemet SWEREF 99 TM i plan och i höjdsystemet RH2000. 10

Höjdmodellen täcker berörda översvämningsområden i samtliga kommuner, sånär som på några 100-tals kvadratmeter vid högsta vattennivån i Kristinehamns kommun, öster om centrum, som ligger inom ett område som vid analysen ännu inte laserskannats (Figur 2). Grums Karlstad Hammarö Kristinehamn Säffle Gullspång Åmål Mariestad Mellerud Lidköping Götene Vänersborg Grästorp Figur 2. Vänern, kommunerna och täckningen av höjdmodellen. 11

2.2.3 Kommundata Från de flesta kommunerna inskaffades kartdata från resp. GIS-kontor. I de flesta fall hämtades data från lantmäteriets terrängkarta och/eller fastighetskarta (Lantmäteriet, 2011b och 2011c) som på olika sätt behandlats inom kommunerna. Ett problem med detta var att dataskikten i vissa fall inte var kompletta och att klassning av objekttyper varierade. Data levererades i olika GIS-format och koordinatsystem och fick därför i flera fall konverteras och transformeras i FME. Ur kartorna gjordes urvalet av data för kommungräns, vattenytor, markslag (inkl. bebyggelsetyp), vägar (inkl. järnvägar) och byggnader (Figur 3). Några av kommunerna levererade även GIS-skikt med befolkningsdata. Figur 3. Översiktskartan för Hammarö kommun som exempel på ingående GIS-data. 12

2.2.4 Omräkning av vattennivåer Eftersom höjdmodellen levereras i höjdsystemet RH2000 medan SMHIs framräknade 100- års och dimensionerande nivåer presenteras i höjdsystemet RH00 Vänersborg måste nivåerna räknas om. Skillnaden mellan RH2000 och RH00 Vänersborg är 30,8 cm (SMHI, 2011). 2.3 Översvämningskarteringen En GIS-analysmodell gjordes i ArcGIS Model Builder för att beräkna och skapa polygoner och tabeller för översvämningens utbredning för de fyra vattennivåerna för varje kommun. Vektorpolygoner skapades ur höjdmodellen genom att filtrera ut rasterceller med höjdvärden mindre än eller lika med resp. vattennivå (Figur 4 och 5). Figur 4. GIS-analysmodell för beräkning av översvämnings-polygoner och sårbarhetsmått för fyra vattennivåer och en kommun. Byggnadsskikt Klipper skikt inom 100-årsnivå polygon Filtrering 100-årsnivå Vektorpolygon för 100-årsnivå Tar bort yta för normalt vattenstånd 100-årsnivå polygon Höjdmodell Vägskiktmodell Nya skikt för översvämmade objekt Vattenskikt Markskiktmodell Figur 5. Del av analysmodellen för översvämningskartering av en 100-årsnivå. 13

Från de filtrerade rastergriden togs alla ytor som representerar vatten bort. De klipptes alltså vid den karterade strandlinjen på Terräng-/Fastighetskartan. Översvämningspolygonerna användes sedan för att överlagra kommundataskikten och klippa dessa efter polygonens kontur. Därigenom skapades nya skikt för översvämmad mark, väg och byggnader. Översvämningspolygonerna redovisar alltså vattnets utbredning vid en viss nivå. Detta innebär att även instängda områden visas som översvämmade, dvs. områden som ligger under vattennivån men ligger bakom någon slags barriär, antingen en naturlig höjd eller någon form av strukturell åtgärd t.ex. invallningar eller vägbankar. Det krävs mer detaljerade studier för att kunna bestämma om vattnet kan tränga igenom dessa barriärer, genom marken, via vägtrummor eller dagvattenledningar etc. Men vid en långvarigare översvämning bedöms risken vara stor att många sådana områden kommer översvämmas om inte förstärkning, proppning eller pumpning sker. Översvämningskartor skapades för varje kommun och exporterades till pdf-format och polygonskikten för de fyra vattennivåerna transformerades till WGS1984 (latitud och longitud) och konverterades till s.k. kmz-filer som kan öppnas i Google Earth. Pdf-kartorna har upplösningen 800 dpi och består av en kommunöversiktskarta med indexrutor (Figur 6) och ett antal kartor i större skala (7 x 5 km) där enskilda objekt går att urskilja (Figur 7). De fyra vattennivåerna redovisas i olika nyanser av transparent blå färg. Figur 6. Översiktskartan med indexrutor och översvämningsskikt. 14

Fördelen med kmz-filen och visualisering i Google Earth för resp. kommun är att den innehåller en uppdelning av nivåerna så att var och en kan tändas och släckas var för sig. Andra fördelar är också att webbapplikationen Google Earth är välkänd, lättanvänd, gratis samt har relativt väl uppdaterade högupplösta flygbilder som bakgrund och lager med annan information som går att välja. En nackdel är att det kan vara svårt att identifiera enskilda mindre objekt som täcks eller skuggas av träd (Figur 8). Figur 7. Översvämningskartan med samtliga vattennivåer. 15

Figur 8. Visualisering i Google Earth av 100-årsnivån + vindeffekt. 16

2.4 Beräkning av sårbarhetsmått Kopplat till skikten för översvämmade objekt (mark, vägar och byggnader) finns attributtabeller med information om marktyp, vägtyp och byggnadstyp. Klassindelningen av objekttyperna skiljer sig mellan fastighetskartan, terrängkartan och de data som man inom kommunen har bearbetat på olika sätt. Men för de flesta kommunerna gäller följande klassindelning: Marktyp Vägtyp Byggnadstyp Åkermark Motorväg Offentlig byggnad Övrig öppen mark Allmän väg klass 1 Bostadshus/Fritidshus Barr- och blandskog Allmän väg klass 2 Industribyggnad Lövskog Allmän väg klass 3 Övrig byggnad Sluten bebyggelse Genomfartsled Hög bebyggelse Gata Låg bebyggelse Bilväg Fritidsbebyggelse Sämre bilväg Industriområde Uppfartsväg I analysmodellen summerades slutligen översvämmade arealer för mark, vägsträckor och antal byggnader för respektive typ i tabeller som exporterades till Excel-format och som utgör studiens mått på sårbarhet vid de fyra vattennivåerna. 2.5 Begränsningar och osäkerheter Förutom de redan nämnda osäkerheterna med uträkningen av vattennivåerna och instängda områden påverkar svagheter och begränsningar i dataunderlaget resultatet av den använda GIS-analysmetoden. Det finns t.ex. ingen information om huruvida byggnader har källare eller vilka golvnivåerna är. Det är därför svårt att bedöma om en byggnad skadas vid en översvämning. Därför begränsas ofta möjligheten att bedöma sårbarheten till att benämna en byggnad att vara berörd av en översvämning i en sådan analys. Även om den använda höjdmodellen håller mycket god kvalitet kan det finnas områden där noggrannheten och upplösningen är otillräcklig. T.ex. kan smalare vallar och järnvägsbankar i vissa lägen saknas i modellen. Broar (som skulle ha filtrerats bort) kan istället bilda barriärer och, som redan nämnts, flödesvägar som vägtrummor redovisas inte alls. När det gäller kvaliteten hos objekt från Fastighetskartan och Terrängkartan så upptäcks inte sällan lägesfel och inaktualitet. Orsaker till lägesfelen relativt höjdmodellen kan vara systematiska eller slumpmässiga. Kartorna som tagits fram fotogrammetriskt uppdateras sällan och inkonsekvent och generaliseringsgraden kan variera markant. Ett specifikt problem är karteringen av strandlinjer som är beroende av vattenståndet när flygbilderna togs. Strandlinjen i Terräng- och Fastighetskartan är karterad vid olika och oftast lägre 17

vattennivåer än Vänerns medelvattenstånd vilket gör att översvämningsytorna blir något större än i verkligheten. I vissa flacka strandområden resulterar översvämningsanalysen i betydligt överdriven översvämningsareal men i dessa fall rör det sig oftast om översvämning av sanka områden (strandängar, vass- eller träskmark) som här redovisas som övrig öppen mark. Transformeringen från SWEREF 99 TM till WGS1984 är inte perfekt utan ger en liten förskjutning mellan Google Earth-flygbilder av översvämningsskikten på ca 5 meter. Det har även visat sig att programversionen kan ställa till problem med inläsning av kmz-filen och det är inte i alla datorer den går att öppna som den ska. Dessutom visas skiktens utbredning något annorlunda i olika datorer. Förhoppningsvis kommer Google att rätta till dessa problem i kommande uppgradering. 18

3. Resultat av kartering Den riskkartering som redovisas i detta kapitel består av två delar: 1) En översvämningskartering, ibland kallad utbredningskartering, som anger vilka ytor som står under vatten vid en viss nivå i Vänern. Fyra nivåer har använts som beskrivits i kapitel 2. Nivåerna inkluderar den beräknade effekten av klimatförändringarna och den nya tappningsstrategin (jämför Figur 9). 100-årsnivån ligger på 45,53 m och dimensionerande nivå på 46,38 (RH00 Vänersborg). Vindpåslaget varierar lokalt mellan 0,32 och 0,81 m och är minst i Grums och Lidköping och störst i Kristinehamn och Vänersborg (se Tabell 1, kap 2). Utbredningarna visas i detta kapitel med en översiktskarta för varje kommun men bifogad rapporten finns digitala kartor i större skala och upplösning i pdf-format samt översvämningspolygoner i kmz-format (för Google Earth). 2) Två typer av sårbarhetskartering för de fyra vattennivåerna: I form av en GIS-analys som ger kvantitativa data över översvämmade vägar, marker, etc. I form av en objektsbaserad analys som gjorts utifrån kartmaterial och kommunala data över sårbara anläggningar och funktioner. De två typerna av data redovisas genom två tabeller för varje kommun. Dessutom har en sammanfattning skrivits för respektive kommun. Figur 9. De fyra översvämningsnivåer som ligger till grund för karteringarna. 19

Konsekvenserna som anges för de fyra nivåerna ackumuleras för varje nivå som redovisas. Alla konsekvenser som anges vid den lägsta nivån (100-årsnivån) föreligger också vid nästa högre nivå, och ska läggas till de nya konsekvenser som uppstår vid den högre nivån. Nedan följer en kommunvis resultatredovisning medsols med början i Kristinehamns kommun. 20

3.1 Kristinehamns kommun 3.1.1 Översvämningskartering I Figur 10 visas en kartöversikt över Kristinehamns kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 10. Översikt över översvämningsnivåer i Kristinehamns kommun. 21

3.1.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Kristinehamns kommun redovisas i Tabell 2 och 3. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 11-15 En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.1.3 nedan. Tabell 2. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Kristinehamns kommun baserade på en GIS-analys. Kristinehamns kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,34 m 46,38 m 47,19 m (RH2000) 45,84 m 46,65 m 46,69 m 47,50 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Allmän väg klass 1 0 0 0 75 Allmän väg klass 2 0 1 257 1 809 3 755 Genomfartsgata, -led 370 1 006 1 044 2 686 Gata/Bättre bilväg 7 341 26 352 27 418 49 313 Sämre bilväg 10 585 23 952 24 568 41 402 Summa vägar (km) 18 53 55 97 Översvämmad järnväg (m) Järnväg 14 2 206 2 368 3 143 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Annan öppen mark 20 777 607 24 257 440 24 394 646 26 419 721 Åker 8 933 890 14 261 180 14 539 399 20 581 965 Skog, barr- och blandskog 7 831 438 16 870 901 17 306 365 25 735 464 Lövskog 2 932 355 5 053 748 5 108 566 6 012 344 Summa åker och skogsmark (ha) 1 970 3 619 3 695 5 233 Summa all mark (ha) 4 048 6 044 6 135 7 875 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse 609 14 205 16 020 77 698 Hög bebyggelse 1 968 33 657 35 668 99 227 Låg bebyggelse 5 126 45 642 50 023 182 693 Industriområde 47 267 347 011 362 520 567 151 Summa bebyggelse (ha) 5,5 44 46 93 Byggnader Berörda byggnader (antal) Bostadshus / Offentlig byggnad / Fritidshus 125 494 523 1 016 Industribyggnad / Uthus 185 514 531 994 Summa berörda byggnader (antal) 310 1 008 1 054 2 010 22

Kristinehamns kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,34 m 46,38 m 47,19 m (RH2000) 45,84 m 46,65 m 46,69 m 47,50 m Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år - - - - 18-65 år - - - - >65 år - - - - Översvämmade vägsträckor i m 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 2 Genomfartsgata, led Figur 11. Översvämmade vägar i Kristinehamns kommun. 23

3 500 Översvämmade järnvägssträckor i m 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Järnväg Figur 12. Översvämmad järnväg i Kristinehamns kommun. 2 500 2 000 Antal 1 500 1 000 500 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Industribyggnad/Uthus Summa berörda byggnader Figur 13. Antal berörda byggnader i Kristinehamns kommun. 24

Översvammade ytor i ha 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Sluten bebyggelse Låg bebyggelse Hög bebyggelse Industriområde Summa alla bebyggda ytor Figur 14. Översvämmade bebyggda ytor i Kristinehamns kommun. Översvämmad mark i ha 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Åker Skog, barr och blandskog Annan öppen mark Lövskog Summa all jord och skogsbruksmark Figur 15. Översvämmad mark i Kristinehamns kommun. 25

Tabell 3. Sårbara objekt i Kristinehamns kommun. Kristinehamns kommun Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,34 m 46,38 m 47,19 m (RH2000) 45,84 m 46,65 m 46,69 m 47,50 m Samhällsviktiga funktioner - Överregional betydelse Järnväg (Karlstad -Stockholm) x x x Samhällsviktiga funktioner - Regional betydelse Riksväg 26 mot Mariestad/Skövde x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Räddningstjänststationen x x x Kommunhuset x x Polishuset x x Kommunala vägar (genomfartsleder) Västra ringvägen x x x x Södra ringvägen x Vålösundsvägen x x x Byggnader x x x x Bostadshus x x x x Gästhamnen x x x Badhuset x x Näringslivsverksamhet Industriområdet Broängen x x x x Akzo Nobel x x x Järnväg till Akzo Nobel x x x 26

3.1.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 8 m Västra Ringvägen som är en viktig tillfartsväg in i centrala Kristinehamn, översvämmas på en sträcka av ca 150 m I det lågt belägna industriområdet Broängen kan vatten tryckas upp genom marken och via dagvattenledningar 9 Industribyggnader och enstaka bostadshus i centrala Kristinehamn översvämmas Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt 18 km vägar, 14 m järnväg, 1970 ha åker- och skogsmark, 5,5 ha bebyggda områden och 310 byggnader inom kommunen. Som diskuterats i Kap. 2.3 inkluderar detta dock även instängda områden under vattennivån som skyddas bakom invallningar eller vägbankar. Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan 10 : 46,34 m Järnvägen Karlstad-Kristinehamn (Karlstad-Stockholm) översvämmas på en sträcka av ca 150 m, ca 1 km väster om Ölme Räddningstjänststationen med tillfartsvägar översvämmas Bostadshus, fritidshus, offentliga byggnader och industribyggnader i centrala Kristinehamn och utmed Varnumsvikens stränder drabbas av översvämning. Värst drabbas industriområdet Broängen, angränsande kvarter och områden längs Varnan, Lötälven och bebyggelse längs Vålösundsvägen. Många gator i dessa områden står under vatten Gästhamnen samt delar av Akzo Nobel-området och industrijärnvägen översvämmas Vid en vattennivå på 46,34 m i Vänern översvämmas sammanlagt 53 km vägar, 2,2 km järnväg, 3619 ha åker- och skogsmark, 44 ha bebyggda områden och 1008 byggnader inom kommunen. 8 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 9 I denna studie har ingen analys av avlopp - och dagvattensystemen gjorts, men enligt erfarenheter från översvämningen 2000/2001 kan problem uppstå redan vid 100-årsnivån (under förutsättningen att ledningssystemen är i dåvarande skick). 10 Maximal vindpåverkan för Kristinehamns kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och sydlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 81 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 27

Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m I centralorten Utöver de redan beskrivna konsekvenserna vid lägre nivåer översvämmas kommunhuset, polisstationen och badhuset. Vattendjupet i de lågliggande områdena av industriområdet Broängen är nu knappt en meter Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 46 km vägar, 2,4 km järnväg, 3695 ha åker- och skogsmark, 46 ha bebyggda områden och 1054 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 47,19 m Utanför centralorten Järnvägen Karlstad-Kristinehamn (Karlstad-Stockholm) översvämmas på en sträcka av ca 800 m, ca 1 km väster om Ölme. Vattnet står ca 80 cm över det lägst liggande avsnittet Riksväg 26 mot Mariestad översvämmas på olika ställen vid kommungränsen till Gullspång på en total sträcka av ca 75 m Områdena längs Vålösundsvägen står under vatten, inklusive bostadshus, fritidshus, fritidshamnar och bryggor. Området saknar i stort sett alternativa tillfartsvägar I centralorten Stora delar av centrala Kristinehamn öster om Västra Ringvägen är översvämmade. Räddningstjänststationen, kommunhuset, polisstationen och badhuset står under vatten Energiverkets tillfartsväg är översvämmad. Bostadshus, industriområden och ett stort antal gator är översvämmade. Gästhamnen är översvämmad. Lötälvens mynning ut i Vänern ligger nu 3 km in, i höjd med energiverket. Eventuella uppdämningseffekter i Lötälven som kan förvärra situationen ytterligare har inte analyserats i denna studie Kristinehamns västra del, där bl.a. sjukhuset är beläget, blir svåråtkomlig i och med att Västra Ringvägen översvämmas Vid en vattennivå på 47,19 m i Vänern översvämmas sammanlagt 97 km vägar, 3,1 km järnväg, 5233 ha åker- och skogsmark, 93 ha bebyggda områden och 2010 byggnader inom kommunen. 28

3.2 Gullspångs kommun 3.2.1 Översvämningskartering I Figur 16 visas en kartöversikt över Gullspångs kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 16. Översikt över översvämningsnivåer i Gullspångs kommun. 29

3.2.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Gullspångs kommun redovisas i Tabell 4 och 5. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 17-20. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.2.3 nedan. Tabell 4. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Gullspångs kommun baserade på en GISanalys. Gullspångs kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33m 46,69 m 47,18 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Allmän väg klass 1 0 0 0 5 Allmän väg klass 2 2 69 113 357 Genomfartsgata, -led 0 0 0 0 Gata/Bättre bilväg 278 2 079 3 420 5 192 Sämre bilväg 991 2 595 3 641 5 910 Järnväg 0 0 0 0 Summa vägar (km) 1,3 4,7 7,2 11,5 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 111 807 182 050 238 475 314 647 Annan öppen mark 3 304 311 3 594 026 3 783 092 4 058 161 Skog, barr- och blandskog 2 878 560 4 047 363 4 847 136 5 870 754 Lövskog 954 785 1 386 533 1 599 299 1 804 425 Summa åker och skogsmark (ha) 395 562 668 799 Summa all mark (ha) 725 921 1 047 1 205 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse - - - - Hög bebyggelse 0 0 0 0 Låg bebyggelse 2 490 3 215 4 562 41 831 Industriområde - - - - Summa bebyggelse (ha) 0,2 0,3 0,5 4,2 Byggnadskategori Berörda byggnader (antal) Bostadshus / Offentlig byggnad / Fritidshus 19 48 75 129 Industribyggnad / Uthus 20 78 127 184 Summa berörda byggnader (antal) 39 126 202 313 30

Gullspångs kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33m 46,69 m 47,18 m Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år - - - - 18-65 år - - - - >65 år - - - - Översvämmade vägsträckor i m 400 350 300 250 200 150 100 50 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 2 Figur 17. Översvämmade allmänna vägar i Gullspångs kommun: klass 1 och klass 2. 31

350 300 Antal byggnader 250 200 150 100 50 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Industribyggnad/Uthus Summa berörda byggnader Figur 18. Antal berörda byggnader i Gullspångs kommun. 45000 40000 Översvämmad yta i m 2 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Låg bebyggelse Figur 19. Översvämmade bebyggda ytor i Gullspångs kommun. 32

Översvämmad mark i ha 900,0 800,0 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Åker Skog, barr och blandskog Annan öppen mark Lövskog Summa åker och skogsmark i ha Figur 20. Översvämmad mark i Gullspångs kommun. Tabell 5. Sårbara objekt i Gullspångs kommun. Gullspångs kommun Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Samhällsviktiga funktioner - Regional betydelse Riksväg 26 mot Kristinehamn x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Isolerade områden på Ålön och Sörön x x x x Byggnader x x x x Bostadshus x x x Gästhamnen i Otterbäcken x x x x Barfotens bad och camping i Otterbäcken x x x Näringslivsverksamhet Industrihamn Otterbäcken x x x 33

3.2.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 11 - I Otterbäcken börjar småbåtshamnen översvämmas - Tillfartsvägar till områdena Ålön och Sörön översvämmas Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt 1,3 km vägar, 395 ha åker- och skogsmark, 0,2 ha bebyggda områden och 39 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan 12 : 46,02 m - Alla tillfartvägar till industrihamnen i Otterbäcken är översvämmade - Barfotens bad och camping i Otterbäcken börjar översvämmas Vid en vattennivå på 46,02 m i Vänern översvämmas sammanlagt 4,7 km vägar, 562 ha åker- och skogsmark, 0,3 ha bebyggda områden och 126 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m - Vattendjupet i de lågliggande områdena av Otterbäckens industrihamn är nu ca 80 cm Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 7,2 km vägar, 668 ha åker- och skogsmark, 0,5 ha bebyggda områden och 202 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 46,87 m - Riksväg 26 mot Kristinehamn börjar översvämmas vid kommungränsen Vid en vattennivå på 46,87 m i Vänern översvämmas sammanlagt 11,5 km vägar, 799 ha åker- och skogsmark, 4,2 ha bebyggda områden och 313 byggnader inom kommunen. 11 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 12 Maximal vindpåverkan för Gullspångs kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och västlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 49 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 34

3.3 Mariestads kommun 3.3.1 Översvämningskartering I Figur 21 visas en kartöversikt över Mariestads kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 21. Översikt över översvämningsnivåer i Mariestads kommun. 35

3.3.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Mariestads kommun redovisas i Tabell 6 och 7. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 22-27. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.3.3 nedan. Tabell 6. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Mariestads kommun baserade på en GISanalys. Mariestads kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,18 m 46,38 m 47,03 m (RH2000) 45,84 m 46,49 m 46,69 m 47,34 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Allmän väg klass 1 12 421 559 928 Allmän väg klass 2 0 508 1 333 3 664 Allmän väg klass 3 470 1 282 1 732 2 282 Gata/Bättre bilväg 3 038 15 214 20 594 33 896 Sämre bilväg 6 048 13 116 15 534 23 276 Summa vägar (km) 9,6 31 40 64 Kvartersgång (m) 0 94 195 391 Järnväg (m) 0 200 541 2 246 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 6 145 042 8 719 192 9 658 831 12 734 859 Annan öppen mark 6 950 235 8 121 063 8 472 772 9 341 942 Skog, barr- och blandskog 6 278 331 10 359 209 11 632 256 15 702 117 Lövskog 804 040 1 199 738 1 313 395 1 660 637 Summa åker och skogsmark (ha) 1 323 2 028 2 260 3 010 Summa all mark (ha) 2 018 2 840 3 108 3 944 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse 11 2 779 5 058 12 692 Hög bebyggelse 304 6 157 10 267 67 784 Låg bebyggelse 237 23 328 38 707 135 609 Torg 296 486 794 4 865 Industriområde 5 167 82 063 148 470 243 480 Summa bebyggelse (ha) 0,6 11 20 46 36

Mariestads kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,18 m 46,38 m 47,03 m (RH2000) 45,84 m 46,49 m 46,69 m 47,34 m Byggnadskategori Bostadshus / Offentlig byggnad / Fritidshus Berörda byggnader (antal) 50 219 293 573 Industribyggnad/Uthus 131 383 458 746 Summa berörda byggnader (antal) 181 602 751 1 319 Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år 0 9 21 75 18-65 år 0 29 88 463 >65 år 0 24 73 300 Summa berörda personer (antal) 0 62 182 838 4 000 3 500 3 000 Vägsträcka i m 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 2 Allmän väg klass 3 Figur 22. Översvämmade allmänna vägar i Mariestads kommun: klass 1, 2 och 3. 37

2 500 2 000 Järnvägssträcka i m 1 500 1 000 500 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Järnväg Figur 23. Översvämmad järnväg i Mariestads kommun. 1 400 1 200 1 000 Antal 800 600 400 200 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Industribyggnad/Uthus Totalt antal Figur 24. Antal berörda byggnader i Mariestads kommun. 38

Översvämmade ytor i m 2 500000 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Sluten bebyggelse Hög bebyggelse Låg bebyggelse Torg Industriområde Total bebyggelse Figur 25. Översvämmade bebyggda ytor i Mariestads kommun. Översvämmad mark i ha 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Åker Skog, barr och blandskog Total åker och skogsmark Annan öppen mark Lövskog Figur 26. Översvämmad mark i Mariestads kommun. 39

Antal 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind <18 år 18 65 år >65 år Summa befolkning Figur 27. Berörda boende i Mariestads kommun fördelade på åldersgrupper. 40

Tabell 7. Sårbara objekt i Mariestads kommun. Mariestads Kommun Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,18 m 46,38 m 47,03 m (RH2000) 45,84 m 46,49 m 46,69 m 47,34 m Samhällsviktiga funktioner - Regional betydelse Järnväg Mariestad-Gårdsjö x Länsstyrelsen Västra Götaland x x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Mariestad Räddningstjänststationen x x x Reningsverket x x x Polishuset Karlsholme folkets park x x x x Gästhamnen x x x Ekuddens camping x x x Tillfartsvägen till vattenverket Lindholmen Tillfartsvägen till bostadsområdet Snuggen x x x x x x x Sjötorp Gästhamnen x x x x Vägen mellan Torsö och Fågelö x x x Färjan till Brommö x x x Askeviks camping x x Byggnader x x x Bostadshus x x x Näringslivsverksamhet Katthavets industriområde x x x 41

3.3.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 13 Centrala Mariestad Karlsholme folkets park börjar översvämmas Sjötorp Gästhamnen översvämmas Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt 9,6 km vägar, 1323 ha åker- och skogsmark, 0,6 ha bebyggda områden, 181 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan 14 : 46,18 m Centrala Mariestad I det lågt belägna industriområdet Katthavet kan vatten tryckas upp genom marken och de strandnära områdena börjar översvämmas. Reningsverket som ligger i detta område kan få problem Lantmäteriet och Skattehuset översvämmas Gästhamnen börjar översvämmas Räddningstjänststationen med tillfartsvägar översvämmas Strandvägen som fungerar som tillfartsväg till bostadsområde Snuggen översvämmas på flera ställen på en sträcka på ca 300 m. Även bostadsområdet är delvis översvämmat Utanför tätorten Den enda tillfartsvägen till vattenverket Lindholmen (täcker 95 % av kommunens dricksvattensbehov) översvämmas på flera ställen, sammanlagt på en sträcka av ca 1000 m Färjelägena på Fågelö och Brommö översvämmas Fritids- och permanentbostadsbebyggelse kan bli isolerad när vägen mellan Torsö och Fågelö översvämmas på en sträcka av ca 370 m Sjötorp Fritids- och permanentbostadsbebyggelse översvämmas Vid en vattennivå på 46,18 m i Vänern översvämmas sammanlagt 30 km vägar, 200 m järnvägsräls, 2028 ha åker- och skogsmark, 11,5 ha bebyggda områden och 602 byggnader inom kommunen. 62 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. 13 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 14 Maximal vindpåverkan för Mariestads kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och västlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 65 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 42

Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m Centrala Mariestad Länsstyrelsebyggnaden nås av vattnet Bostadsområdena vid Tegelvägen börjar översvämmas Utanför tätorterna Askeviks camping börjar översvämmas Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 40 km vägar, 541 m järnvägsräls, 2260 ha åker- och skogsmark, 20 ha bebyggda områden och 751 byggnader inom kommunen. 182 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 47,03 m Betydande delar av centrala Mariestad översvämmas, bland de delar av gamla staden, Nyestan, bostadsområdet norr om Marieforsleden och väster om Göteborgsvägen Vattnet står ca 1 m djupt vid de lägsta punkterna av industriområdet Katthavet och på tillfartsvägen till vattenverket Lindholme Järnvägen Mariestad-Gårdsjö översvämmas på en sträcka av ca 700 m inom Katthavs-området Reningsverket, räddningsstationen och polishuset översvämmas Utanför centralorten Bostadshus, fritidshus, fritidshamnar, campingplatser och vägnätet drabbas på många ställen i kommunen. Flera bostadshus blir eller kan bli isolerade när vägarna översvämmas Vid en vattennivå på 47,03 m i Vänern översvämmas sammanlagt 64 km vägar, 2,2 km järnvägsräls, 3010 ha åker- och skogsmark, 46 ha bebyggda områden och 1319 byggnader inom kommunen. 838 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. 43

3.4 Götene kommun 3.4.1 Översvämningskartering I Figur 28 visas en kartöversikt över Götene kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 28. Översikt över översvämningsnivåer i Götene kommun. 44

3.4.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Götene kommun redovisas i Tabell 8 och 9. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 29-33. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.4.3 nedan. Tabell 8. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Götene kommun baserade på en GISanalys. Götene kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Motorväg 0 0 0 0 Allmän väg klass 1 0 0 0 0 Allmän väg klass 2 0 21 225 432 Bättre bilväg 103 755 1 571 2 759 Genomfartsgata/ -led 0 0 22 46 Gata 0 402 741 1 432 Sämre bilväg 780 1 530 2 040 2 791 Uppfartsväg 0 20 116 415 Summa vägar (km) 0,9 2,7 4,7 7,9 Järnväg (m) 0 277 563 724 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 502 300 668 325 732 399 857 709 Annan öppen mark 2 448 050 2 609 691 2 699 663 2 815 153 Barr- och blandskog 1 618 857 2 355 052 2 909 220 3 678 455 Lövskog 347 716 451 922 505 751 557 704 Summa åker och skogsmark (ha) 247 348 415 509 Summa all mark (ha) 492 608 685 791 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse - - - - Hög bebyggelse 0 0 0 0 Låg bebyggelse 1 350 6 297 14 264 28 038 Fritidsbebyggelse 22 696 70 302 114 424 170 686 Industriområde 2 469 6 039 8 478 10 493 Summa bebyggelse (ha) 2,7 8,3 14 21 45

Götene kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Berörda byggnader (antal) 16 76 135 196 Industribyggnad/Uthus 34 76 107 146 Summa berörda byggnader (antal) 50 152 242 342 Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år - - - - 18-65 år - - - - >65 år - - - - 3 Översvämmade vägsträckor i km 2,5 2 1,5 1 0,5 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 2 Bättre bilväg Motorväg Genomfartsgata/led Gata Sämre bilväg Figur 29. Översvämmade vägar i Götene kommun. 46

800 Översvämmade järnvägssträckor i m 700 600 500 400 300 200 100 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Järnväg i m Figur 30. Översvämmad järnväg i Götene kommun. 400 350 300 250 Antal 200 150 100 50 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Industribyggnad/Uthus Summa berörda byggnader Figur 31. Antal berörda byggnader i Götene kommun. 47

Översvammade ytor i m 2 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Sluten bebyggelse Hög bebyggelse Låg bebyggelse Industriområde Fritidsbebyggelse Figur 32. Översvämmade bebyggda ytor i Götene kommun. Översvämmad mark i ha 600 500 400 300 200 100 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Åker Skog, barr och blandskog Summa all åker och skogsmark Annan öppen mark Lövskog Figur 33. Översvämmad mark i Götene kommun. 48

Tabell 9. Sårbara objekt i Götene kommun. Götene Kommun Vattennivå 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Samhällsviktiga funktioner - Regional betydelse Kinnekullebanan x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Källby Reningsverket x Fritidsbåthamnen x x x Bebyggelse x x x x Hällekis Hönsäters hamn x x x x Kinnekulle hamn x x x x Bebyggelse x x Årnäs Reningsverket x x x x Aranäs borgruin x x x Byggnader x x x Bostadshus x x x 3.4.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 15 Årnäs - Reningsverket översvämmas Hällekis - Hönssäter hamn och Kinnekulle hamn översvämmas Källby - Bebyggelse översvämmas Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt ca 0,9 km vägar, 247 ha åker- och skogsmark, 2,7 ha bebyggda områden och 50 byggnader inom kommunen. 15 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 49

Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan 16 : 46,02 m Årnäs - Bostadshus och andra byggnader, fritidshamnen och Aranäs borgruin översvämmas Källby - Fritidshamnen börjar översvämmas Vid en vattennivå på 46,02 m i Vänern översvämmas sammanlagt 2,7 km vägar, 348 ha åker- och skogsmark, 8,3 ha bebyggda områden och 152 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m Hällekis - Byggnader översvämmas Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 4,7 km vägar, 415 ha åker- och skogsmark, 14 ha bebyggda områden och 242 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 46,87 m Hällekis - Bostadshus översvämmas Källby - Reningsverket översvämmas - Kinnekullebanan börjar översvämmas Vid en vattennivå på 46,87 m i Vänern översvämmas sammanlagt 7,9 km vägar, 509 ha åker- och skogsmark, 21 ha bebyggda områden och 342 byggnader inom kommunen. 16 Maximal vindpåverkan för Götene kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och nordlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 49 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 50

3.5 Lidköpings kommun 3.5.1 Översvämningskartering I Figur 34 visas en kartöversikt över Lidköpings kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 34. Översikt över översvämningsnivåer i Lidköpings kommun. 51

3.5.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Lidköpings kommun redovisas i Tabell 10 och 11. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 35-39. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.5.3 nedan. Tabell 10. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Lidköpings kommun baserade på en GISanalys Lidköpings kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 45,85 m 46,38 m 46,71 m (RH2000) 45,84 m 46,16 m 46,69 m 47,01 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Motorväg - - - Allmän väg klass 1 8 119 352 517 Allmän väg klass 2 0 18 167 367 Allmän väg klass 3 486 874 3 000 4 222 Bättre bilväg 348 728 1 306 1 671 Bilväg 7 403 13 576 25 242 30 666 Genomfartsgata/ -led 0 45 847 1 669 Gata, större 9 711 2 778 3 185 Gata 369 1 094 4 028 6 519 Sämre bilväg 8 699 12 566 19 264 23 921 Uppfartsväg 789 1 447 3 456 4 855 Summa vägar (km) 18 31 60 78 Järnväg (m) 44 718 7 686 11 735 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 8 198 875 10 148 380 13 568 341 15 486 004 Annan öppen mark 19 732 207 20 758 930 22 319 202 23 127 210 Barr- och blandskog 8 095 439 10 341 482 14 367 062 16 829 972 Lövskog 929 399 1 118 816 1 309 575 1 404 520 Summa åker och skogsmark (ha) 1 722 2 161 2 924 3 372 Summa all mark (ha) 3 696 4 237 5 156 5 685 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse 277 861 12 434 30 338 Hög bebyggelse 0 4 1 398 4 506 Låg bebyggelse 5 625 12 078 37 377 91 579 Fritidsbebyggelse 65 416 106 557 172 083 214 256 Industriområde 7 717 249 083 1 380 870 1 722 633 Summa bebyggelse (ha) 7,9 37 160 206 52

Lidköpings kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 45,85 m 46,38 m 46,71 m (RH2000) 45,84 m 46,16 m 46,69 m 47,01 m Byggnader Bostadshus / Offentlig byggnad / Fritidshus Berörda byggnader (antal) 47 118 356 547 Industribyggnad / Uthus 272 446 804 1 005 Summa berörda byggnader (antal) 319 564 1 160 1 552 Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år - - - - 18-65 år - - - - >65 år - - - - Summa berörda personer (antal) 8 20 87 209 Översvämmade vägsträckor i km 35 30 25 20 15 10 5 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 2 Allmän väg klass 3 Bättre bilväg Bilväg Sämre bilväg Uppfartsväg Figur 35. Översvämmade vägar i Lidköpings kommun. 53

14000 Översvämmade järnvägssträckor i m 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Järnväg Figur 36. Översvämmad järnväg i Lidköpings kommun. Antal 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Industribyggnad/Uthus Summa berörda byggnader Figur 37. Antal berörda byggnader i Lidköpings kommun. 54

Översvämmade ytor i m 2 2000000 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Sluten bebyggelse Hög bebyggelse Låg bebyggelse Fritidsbebyggelse Industriområde Figur 38. Översvämmade bebyggda ytor i Lidköpings kommun. 4000 3500 Översvämmad mark i ha 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Åker Skog, barr och blandskog Summa all åker och skogsmark Annan öppen mark Lövskog Figur 39. Översvämmad mark i Lidköpings kommun. 55

Tabell 11. Sårbara objekt i Lidköpings kommun. Lidköpings Kommun Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 45,85 m 46,38 m 46,71 m (RH2000) 45,84 m 46,16 m 46,69 m 47,01 m Samhällsviktiga funktioner - Regional betydelse Riksväg 44 x Kinnekullebanan mot Mariestad x x x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Reningsverket x x x Värmeverket x x Vänermuseet x x Resecentrum/tågstation x x Gästhamnen x x x Kronocampingen x x Framnäsbadet x x Vägar utanför Lidköping Tillfartsväg Kållandö/Läckö slott x x x Spiken Spikens hamn x x x x Reningsverket x x Filsbäck Campingen x x x x Näringslivsverksamhet Västra & Östra hamnområdet x x x Spikens fiskehamn x x x x 56

3.5.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 17 Kållandsö Delar av Spikens fiskehamn översvämmas Filsbäck I Filsbäck översvämmas delar av campingen och en del sjönära tomter och byggnader Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt 18 km vägar, 44 m järnvägsräls, 1722 ha åker- och skogsmark, 7,9 ha bebyggda områden och 319 byggnader. 8 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan 18 : 45,85 m Centrala Lidköping Västra och Östra hamnen börjar översvämmas och vattnet kan även tryckas upp genom marken eller dagvattennäten Vänerns nivå ligger nu över reningsverkets nivå Gästhamnen översvämmas Filsbäck Järnvägen översvämmas en kort sträcka vid Filsbäck. Kållandsö Den enda tillfartsvägen till Kållandsö översvämmas på flera ställen. Spikens fiskehamn, Läckö slott och fritids- och permanentbostadsbebyggelse kan bli isolerade Vid en vattennivå på 45,85 m i Vänern översvämmas sammanlagt 31 km vägar, 718 m järnväg, 2161 ha åker- och skogsmark, 37 ha bebyggda områden, 564 byggnader inom kommunen. 20 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. 17 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 18 Maximal vindpåverkan för Lidköpings kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och nordlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 32 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 57

Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m Centrala Lidköping Västra och Östra hamnen är översvämmade till stora delar. Reningsverket är översvämmat, värmeverket delvis översvämmat och tillfartsvägarna till värmverket står under 0,5 m vatten Tågstationen och resecentrum är översvämmade Strandlinjen går nu ungefär utmed Rörstrandsgatan/Kållandsgatan Vänermuseet, Framnäsbadet och Kronocampingen är översvämmade Filsbäck Vattnet når nu upp även till villaområdena söder om järnvägen. Kållandsö Många kilometer vägar och stora arealer åker- och skogsmark på Kållandsö står nu upp till 0,8 m under vattnen. Boende på ön är isolerade. Fritids- och bostadsbebyggelse är översvämmad. Spikens fiskehamn står helt under vatten. Reningsverket i Spiken är översvämmat. Järnvägen är översvämmad vid Filsbäck och i centrala Lidköping. Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 60 km vägar, 7686 m järnväg, 2924 ha åker- och skogsmark, 160 ha bebyggda områden och 1160 byggnader. 87 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 46,71 m Centrala Lidköping Hamnområdet i Lidköping står nu nästan helt under vatten, upp till en dryg meter på de lägsta punkterna. Reningsverket och värmeverket är översvämmade. Vattnet går upp i bostadskvarteren söder om Rörstandsgatan. Gator och bebyggelse i Tofta drabbas. Utanför tätorten Stora delar av samhället Filsbäck norr om riksväg 44 står under vatten. Kinnekullebanan är översvämmad på flera kilometer mellan Filsbäck och Lidköping och i centrala Lidköping. Riksväg 44 börjar översvämmas vid Filsbäck. Utanför centralorten drabbas bostadshus, fritidshus, fritidshamnar, campingplatser och vägnätet. På Kållandsö kan många personer bli isolerade då stora avsnitt av vägnätet är översvämmade Vid en vattennivå på 46,71 m i Vänern översvämmas sammanlagt 78 km vägar, 11735 m järnväg, 3372 ha åker- och skogsmark, 206 ha bebyggda områden och 1552 byggnader inom kommunen. 209 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. 58

3.6 Grästorps kommun 3.6.1 Översvämningskartering I Figur 40 visas en kartöversikt över Grästorps kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 40. Översikt över översvämningsnivåer i Grästorps kommun. 59

3.6.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Grästorps kommun redovisas i Tabell 12 och 13. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 41-44. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.6.3 nedan. Tabell 12. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Grästorps kommun baserade på en GISanalys. Grästorps kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Motorväg - - - - Allmän väg klass 1 0 0 497 2 288 Allmän väg klass 2 0 0 0 0 Allmän väg klass 3 3 3 6 7 Bättre bilväg 0 0 63 629 Bilväg 1 013 1 707 2 911 5 253 Genomfartsgata/-led 0 0 0 0 Gata 0 0 0 0 Sämre bilväg 2 2 142 964 Uppfartsväg 0 0 15 99 Summa vägar (km) 1,0 1,7 3,6 9,1 Järnväg (m) 27 304 602 767 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 1 765 483 2 719 101 3 685 091 5 144 670 Annan öppen mark 2 467 545 2 583 441 2 687 728 2 872 892 Barr- och blandskog 226 956 384 155 502 861 724 537 Lövskog 44 994 47 347 47 944 48 641 Summa åker och skogsmark (ha) 204 315 424 592 Summa all mark (ha) 450 573 692 879 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse - - - - Hög bebyggelse - - - - Låg bebyggelse 0 0 0 0 Fritidsbebyggelse - - - - Industriområde 0 0 0 0 Summa bebyggda områden (ha) 0 0 0 0 60

Grästorps kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Byggnader Bostadshus / Offentlig byggnad / Fritidshus Berörda byggnader (antal) 0 1 4 11 Industribyggnad / Uthus 4 10 24 40 Summa berörda byggnader (antal) 4 11 28 51 Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år - - - - 18-65 år - - - - >65 år - - - - 2500 Översvämmade vägsträckor i m 2000 1500 1000 500 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 2 Allmän väg klass 3 Figur 41. Översvämmade allmänna vägar i Grästorps kommun: klass 1, 2 och 3. 61

900 Översvämmade järnvägssträckor i m 800 700 600 500 400 300 200 100 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Järnväg i m Figur 42. Översvämmad järnväg i Grästorps kommun. 60 50 40 Antal 30 20 10 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Industribyggnad/Uthus Summa berörda byggnader Figur 43. Antal berörda byggnader i Grästorps kommun. 62

Översvämmad mark i ha 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Åker Skog, barr och blandskog Annan öppen mark Lövskog Summa all åker och skogsmark Figur 44. Översvämmad mark i Grästorps kommun. Tabell 13. Sårbara objekt i Grästorps kommun. Grästorps kommun Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Samhällsviktiga funktioner - Regional betydelse Väg 2050 vid Flo x x Kinnekullebanan (mellan Grästorp och Vargön) x x x 63

3.6.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 19 Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt ca 1 km vägar, 204 ha åker- och skogsmark och 4 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan 20 : 46,02 m - Kinnekullebanan översvämmas på en sträcka av ca 300 m mellan Grästorp och Vargön Vid en vattennivå på 46,02 m i Vänern översvämmas sammanlagt 1,7 km vägar, 315 ha åker- och skogsmark och 11 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m - Kinnekullebanan översvämmas på en sträcka av ca 600 m mellan Grästorp och Vargön - Väg 2050 mellan Flo och Vargön översvämmas på en sträcka av ca 750 m Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 3,6 km vägar, 424 ha åker- och skogsmark och 28 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 46,87 m - Kinnekullebanan översvämmas på en sträcka av ca 2250 m mellan Grästorp och Vargön - Väg 2050 mellan Flo och Vargön översvämmas på en sträcka av några meter Vid en vattennivå på 46,87 m i Vänern översvämmas sammanlagt 9,1 km vägar, 592 ha åker- och skogsmark och 51 byggnader inom kommunen. 19 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 20 Maximal vindpåverkan för Grästorps kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och nordlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 49 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 64

3.7 Vänersborgs kommun 3.7.1 Översvämningskartering I Figur 45 visas en kartöversikt över Vänersborgs kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 45. Översikt över översvämningsnivåer i Vänersborgs kommun. 65

3.7.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Vänersborg kommun redovisas i Tabell 14 och 15. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 46-50. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.7.3 nedan. Tabell 14. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Vänersborgs kommun baserade på en GIS-analys. Vänersborgs kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,34 m 46,38 m 47,19 m (RH2000) 45,84 m 46,65 m 46,69 m 47,50 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Motorväg 0 0 0 0 Allmän väg klass 1 0 0 0 0 Allmän väg klass 2 0 0 0 0 Allmän väg klass 3 111 854 907 2 554 Bättre bilväg 0 0 0 0 Bilväg 0 0 0 0 Genomfartsgata/ -led 0 574 661 1 749 Gata, större 90 695 775 2 878 Gata 526 4 082 4 457 11 886 Sämre bilväg/uppfartsväg 1 463 6 617 6 871 15 353 Summa vägar (km) 2,2 12,8 13,7 34,4 Järnväg (m) 0 287 383 1 000 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 511 677 1 361 196 1 425 594 2 995 339 Annan öppen mark 6 228 069 7 199 049 7 249 389 8 225 670 Barr- och blandskog 2 644 839 4 857 213 4 960 957 6 874 240 Lövskog 580 437 1 066 352 1 083 437 1 351 210 Summa åker och skogsmark (ha) 374 728 747 1 122 Summa all mark (ha) 997 1 448 1 472 1 945 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse 0 1 994 2 173 5 782 Hög bebyggelse 296 12 670 13 821 44 866 Låg bebyggelse 15 499 120 161 130 094 296 774 Fritidsbebyggelse 7 371 20 156 21 147 49 148 Industriområde 17 892 122 533 130 840 300 568 Summa bebyggda områden (ha) 4,1 27,8 29,8 69,7 66

Vänersborgs kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,34 m 46,38 m 47,19 m (RH2000) 45,84 m 46,65 m 46,69 m 47,50 m Byggnader Berörda byggnader (antal) Offentlig byggnad 1 13 13 25 Bostadshus/Fritidshus 38 178 183 462 Ekonomibyggnad/Uthus 71 364 379 768 Industribyggnad 13 67 74 137 Summa berörda byggnader (antal) 123 622 649 1 392 Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år - - - - 18-65 år - - - - >65 år - - - - Summa berörda boende (antal) - - - - 18 Översvämmade vägsträckor i km 16 14 12 10 8 6 4 2 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Allmän väg klass 3 Gata, större Genomfartsgata/ led Gata Sämre bilväg / Uppfartsväg Figur 46. Översvämmade allmänna vägar i Vänersborgs kommun: klass 1 och klass 2. 67

1200 Översvämmade järnvägssträckor i m 1000 800 600 400 200 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Järnväg i m Figur 47. Översvämmad järnväg i Vänersborgs kommun. 1600 1400 1200 1000 Antal 800 600 400 200 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Offentlig byggnad Ekonomibyggnad / Uthus Summa berörda byggnader Bostadshus / Fritidshus Industribyggnad Figur 48. Antal berörda byggnader i Vänersborgs kommun. 68

Översvammade ytor i m 2 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Sluten bebyggelse Låg bebyggelse Industriområde Hög bebyggelse Fritidsbebyggelse Summa alla bebyggda ytor Figur 49. Översvämmade bebyggda ytor i Vänersborgs kommun. Översvämmad mark i ha 1200 1000 800 600 400 200 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Åker Skog, barr och blandskog Summa all åker och skogsmark Annan öppen mark Lövskog Figur 50. Översvämmad mark i Vänersborgs kommun. 69

Tabell 15. Sårbara objekt i Vänersborgs kommun. Vänersborgs kommun Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,34 m 46,38 m 47,19 m (RH2000) 45,84 m 46,65 m 46,69 m 47,50 m Samhällsviktiga funktioner - Regional betydelse Trafikverket Region Väst x x x Länsstyrelsen Västra Götalands län x x x Kinnekullebanan mot Vänersborg x x x Centralstation/resecentrum x x x Järnvägen mot Lidköping x x x Järnvägen mot Göteborg x x x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Reningsverk x x x Vattenverk x x Gästhamn/fritidshamn x x x Turistbyrå x x x Nordkroken x x x Ursands camping o gästhamn Näringslivsverksamhet Vassbottens industriområde x x x x Holmängens industriområde x x x 70

3.7.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 21 Centrala Vänersborg Vattnet kan tryckas upp på en del ställen i industriområdet Vassbotten. Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt 2,2 km vägar, 374 ha jord- och skogbruksmark, 4,1 ha bebyggda områden och 123 byggnader. Konsekvenser vid 100-årsnivå och vindpåverkan 22 : 46,34 m Centrala Vänersborg Resecentrum/tågstation, turistinformation och Länsstyrelsen Västra Götalands filial översvämmas Villor och bostadshus i Kassaretorpsområdet och Mariero översvämmas Gästhamnen och fritidshamnen översvämmas Stora delar av industriområdet Vassbotten är översvämmade. På de lägsta punkterna är vattendjupet upp till 75 cm. Även Trafikverket Region Västs filial som ligger i industriområdet Vassbotten översvämmas. Vattennivån når nu upp till industriområdet Holmängen och kan även tryckas upp vid reningsverket Området Nordkroken börjar översvämmas Vid en vattennivå på 46,34 m i Vänern översvämmas sammanlagt 12,8 km vägar, 287 m järnväg, 728 ha åker- och skogsmark, 27,8 ha bebyggda områden och 622 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m Centrala Vänersborg Vattenverkets byggnader översvämmas Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 13,7 km vägar, 383 m järnväg, 747 ha åker- och skogsmark, 29,8 ha bebyggda områden och 649 byggnader. 21 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 22 Maximal vindpåverkan för Vänersborgs kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och nordlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 81 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 71

Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 47,19 m Centrala Vänersborg - Industriområdet Vassbotten i Vänersborg står nu helt under vatten, på sina håll upp till 1,6 m. Reningsverket är helt översvämmad och vattenverket delvis. Bostadshus längs Hamngatan, i Mariero och många villor och villatomter i Kassaretorpsområdet är översvämmade. Området kring resecentrumet står helt under vatten och järnvägen är översvämmad på flera hundra meter. Utanför Vänersborg - De västra delarna av Nordkroken översvämmas. Vid en vattennivå på 47,19 m i Vänern översvämmas sammanlagt 34,4 km vägar, 1000 m järnväg, 1122 ha åker- och skogsmark, 69,7 ha bebyggda områden och 1392 byggnader inom kommunen. 72

3.8 Melleruds kommun 3.8.1 Översvämningskartering I Figur 51 visas en kartöversikt över Melleruds kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 51. Översikt över översvämningsnivåer i Melleruds kommun. 73

3.8.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Melleruds kommun redovisas i Tabell 16 och 17. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 52-54. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.8.3 nedan. Tabell 16. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Melleruds kommun baserade på en GISanalys. Melleruds kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Motorväg 0 0 0 0 Allmän väg klass 1 39 166 367 875 Allmän väg klass 2 24 44 186 641 Allmän väg klass 3 16 93 191 384 Bättre bilväg 0 0 0 41 Bilväg 852 1 899 2 585 4 237 Genomfartsgata/ -led 0 0 0 0 Gata 0 0 0 0 Uppfartsväg 296 528 754 1 172 Sämre bilväg 1 026 1 909 2 656 4 100 Summa vägar (km) 2,3 4,6 6,7 11,5 Järnväg i m 0 0 0 0 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 319 167 628 497 897 373 1 355 689 Annan öppen mark 3 261 492 3 724 028 4 002 063 4 344 809 Barr- och blandskog 2 942 746 4 309 294 5 351 145 6 775 019 Lövskog 25 591 32 996 39 458 49 117 Summa åker och skogsmark (ha) 329 497 629 818 Summa all mark (ha) 655 869 1 029 1 252 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse - - - - Hög bebyggelse 0 0 0 0 Låg bebyggelse 0 0 0 0 Fritidsbebyggelse - - - - Industriområde 0 0 0 0 Summa bebyggda områden (ha) 0 0 0 0 74

Melleruds kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Byggnader Bostadshus / Offentlig byggnad / Fritidshus Berörda byggnader (antal) 35 82 127 168 Industribyggnad / Uthus 98 137 170 206 Summa berörda byggnader (antal) 133 219 297 374 Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år - - - - 18-65 år - - - - >65 år - - - - 1 0,9 Översvämmade vägsträckor i km 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 2 Allmän väg klass 3 Figur 52. Översvämmade allmänna vägar i Melleruds kommun: klass 1, 2 och 3. 75

400 350 300 250 Antal 200 150 100 50 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Industribyggnad/Uthus Summa berörda byggnader Figur 53. Antal berörda byggnader i Melleruds kommun. Översvämmad mark i ha 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Åker Skog, barr och blandskog Summa all åker och skogsmark Annan öppen mark Lövskog Figur 54. Översvämmad mark i Melleruds kommun. 76

Tabell 17. Sårbara objekt i Melleruds kommun. Melleruds kommun Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,55 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Samhällsviktiga funktioner - Nationell betydelse E 45 x x x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Sunnanå hamn x x x 3.8.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 23 Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt ca 2,3 km vägar, 329 ha åker- och skogsmark och 133 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan 24 : 46,02 m - Sunnanå hamn översvämmas. - E 45 översvämmas nära kommungränsen till Åmåls kommun. Vid en vattennivå på 46,02 m i Vänern översvämmas sammanlagt 4,6 km vägar, 497 ha åker- och skogsmark och 219 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 6,7 km vägar, 629 ha åker- och skogsmark och 297 byggnader inom kommunen. 23 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 24 Maximal vindpåverkan för Melleruds kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och ostlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 49 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 77

Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 46,87 m - I Sunnanå hamn står vattnet nu upp till 1,3 m på de lägsta punkterna. - E 45 är översvämmad på 2 ställen mellan Köpmannebro och kommungränsen i riktning mot Åmåls kommun på en sträcka av sammanlagt ca 860 m. Vattendjupet där är ca 80 cm på de lägsta ställena. Vid en vattennivå på 46,87 m i Vänern översvämmas sammanlagt 11,5 km vägar, 818 ha åker- och skogsmark och 374 byggnader inom kommunen. 78

3.9 Åmåls kommun 3.9.1 Översvämningskartering I Figur 55 visas en kartöversikt över Åmåls kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 55. Översikt över översvämningsnivåer i Åmåls kommun. 79

3.9.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Åmåls kommun redovisas i Tabell 18 och 19. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 56-59. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.9.3 nedan. Tabell 18. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Åmåls kommun baserade på en GISanalys. Åmåls kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,43 m 46,69 m 47,18 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Motorväg 0 0 0 0 Allmän väg klass 1 0 0 0 0 Allmän väg klass 2 0 0 0 0 Allmän väg klass 3 0 51 77 126 Bättre bilväg 0 0 0 45 Bilväg 729 2 322 3 895 5 651 Genomfartsgata/ -led 0 0 22 235 Gata, större 0 0 115 367 Gata 228 527 955 1 994 Gata i sluten bebyggelse 0 0 1 99 Uppfartsväg 488 771 1 164 1 469 Sämre bilväg 1 448 2 863 3 981 5 851 Summa vägar (km) 2,9 6,5 10,2 15,8 Järnväg i m 0 0 0 0 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 404 355 816 034 1 183 263 1 800 243 Annan öppen mark 3 148 772 4 450 730 4 669 687 4 963 021 Barr- och blandskog 3 507 503 4 371 828 5 409 755 6 832 168 Lövskog 0 0 0 0 Summa åker och skogsmark (ha) 391 519 659 863 Summa all mark (ha) 706 964 1 126 1 360 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse 0 2 31 1 172 Hög bebyggelse 0 506 3 081 6 599 Låg bebyggelse 742 1 399 3 643 13 156 Fritidsbebyggelse - - - - Industriområde 23 528 66 435 107 910 160 927 Summa bebyggda områden (ha) 2,4 6,8 11,5 18,2 80

Åmåls kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,43 m 46,69 m 47,18 m Byggnader Bostadshus / Offentlig byggnad / Fritidshus Berörda byggnader (antal) 13 59 98 187 Industribyggnad / Uthus 65 105 159 232 Summa berörda byggnader (antal) 78 164 257 419 Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år - - - - 18-65 år - - - - >65 år - - - - 7,0 Översvämmade vägsträckor i km 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Allmän väg klass 3 Bättre bilväg Bilväg Uppfartsväg Sämre bilväg Figur 56. Översvämmade allmänna vägar i Åmåls kommun: klass 1 och klass 2. 81

Antal 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Industribyggnad/Uthus Summa berörda byggnader Figur 57. Antal berörda byggnader i Åmåls kommun. 180000 160000 140000 Översvammade ytor i m 2 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Sluten bebyggelse Hög bebyggelse Låg bebyggelse Industriområde Figur 58. Översvämmade bebyggda ytor i Åmåls kommun. 82

Översvämmad mark i ha 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Åker Skog, barr och blandskog Annan öppen mark Summa all åker och skogsmark Figur 59. Översvämmad mark i Åmåls kommun. 83

Tabell 19. Sårbara objekt i Åmåls kommun. Åmåls kommun Vattennivå 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Åmål Reningsverket x x Örnäs camping x x x x Småbåtshamnar x x x x Gästhamnen x x x Turistbyrå x x x Gamla kyrkan x Hembygdsmuseum x x Utanför Åmål Bredvik x Nötön x x x Tillfartsvägen till Nötön x x x x Fritidshamnen i Tössebäcken x x x Näringslivsverksamhet Hamnens industriområde x x x x 3.9.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 25 Centrala Åmål Örnäs camping, småbåtshamnar och hamnens industriområde översvämmas Utanför tätorten Tillfartsvägen till Nötön står under vatten Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt ca 2,9 km vägar, 391 ha åker- och skogsmark, 2,4 ha bebyggda områden och 78 byggnader inom kommunen. 25 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 84

Konsekvenser vid 100-årsnivå och vindpåverkan 26 : 46,02 m Centrala Åmål Turistinformationen och gästhamnen översvämmas Utanför tätorten Bebyggelse på Nötön och Fritidshamnen i Tössebäcken översvämmas Vid en vattennivå på 46,02 m i Vänern översvämmas sammanlagt 6,5 km vägar, 519 ha åker- och skogsmark, 6,8 ha bebyggda områden och 164 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m Nu översvämmas även reningsverket och hembygdsmuseet Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 10,2 km vägar, 659 ha åker- och skogsmark, 11,5 ha bebyggda områden och 257 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 46,87 m Vid denna nivå översvämmas även gamla kyrkan nära Gästhamnen. Vänerns nivå når nu även upp till enstaka bostadshus i centrala Åmål. Vattendjupet vid de lägsta punkterna på småbåtshamnarna och hamnens industriområde är ca 1,3 m. Vattennivån når nu upp till en del av bebyggelsen i Bredvik. Vid en vattennivå på 46,87 m i Vänern översvämmas sammanlagt 15,8 km vägar, ca 863 ha åker- och skogsmark, 18,2 ha bebyggda områden och 419 byggnader. 26 Maximal vindpåverkan för Åmåls kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och västlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 45 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 85

3.10 Säffle kommun 3.10.1 Översvämningskartering I Figur 60 visas en kartöversikt över Säffle kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 60. Översikt över översvämningsnivåer i Säffle kommun. 86

3.10.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Säffle kommun redovisas i Tabell 20 och 21. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 61-65. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.10.3 nedan. Tabell 20. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Säffle kommun baserade på en GISanalys. Säffle kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Motorväg 0 0 0 556 Allmän väg klass 1 10 23 42 54 Allmän väg klass 2 0 43 353 1 666 Bättre bilväg 0 16 24 31 Gata 2 098 6 142 10 426 16 266 Sämre bilväg/uppfartsväg 7 423 13 449 19 254 29 131 Summa vägar (km) 9,5 19,7 30,1 47,7 Järnväg i m 44 88 100 199 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 3 704 689 6 613 734 8 869 662 11 940 318 Annan öppen mark 16 491 184 19 863 247 20 851 869 21 884 133 Barr- och blandskog 7 385 599 11 699 505 15 028 048 19 456 176 Lövskog 86 117 106 268 116 261 128 175 Summa åker och skogsmark (ha) 1 118 1 842 2 401 3 152 Summa all mark (ha) 2 767 3 828 4 487 5 341 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse 103 121 153 408 Hög bebyggelse 42 72 110 341 Låg bebyggelse 199 2 238 5 067 12 787 Industriområde 379 1 815 4 213 7 483 Summa bebyggda områden (ha) 0,1 0,4 1,0 2,1 Byggnader Berörda byggnader (antal) Bostadshus / Offentlig byggnad / Fritidshus 19 78 146 255 Industribyggnad / Uthus 55 119 166 262 Summa berörda byggnader (antal) 74 197 312 517 87

Säffle kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år 0 0 0 1 18-65 år 0 2 5 12 >65 år 3 7 9 9 Summa berörda boende (antal) 3 9 14 22 1 800 1 600 Översvämmade vägsträckor i m 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Motorväg Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 2 Figur 61. Översvämmade vägar i Säffle kommun. 88

250 Översvämmade järnvägssträckor i m 200 150 100 50 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Järnväg i m Figur 62. Översvämmad järnväg i Säffle kommun. 600 500 400 Antal 300 200 100 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Industribyggnad/Uthus Summa berörda byggnader Figur 63. Antal berörda byggnader i Säffle kommun. 89

25000 Översvämmade ytor i m 2 20000 15000 10000 5000 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Sluten bebyggelse Låg bebyggelse Summa alla bebyggda ytor Hög bebyggelse Industriområde Figur 64. Översvämmade bebyggda ytor i Säffle kommun. Översvämmad mark i ha 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Åker Skog, barr och blandskog Summa all åker och skogsmark Annan öppen mark Lövskog Figur 65. Översvämmad mark i Säffle kommun. 90

Tabell 21. Sårbara objekt i Säffle kommun. Säffle kommun Vattenivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Samhällsviktiga funktioner - Nationell betydelse E 45 x x Järnvägen Göteborg - Stockholm x x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Centrala Säffle Reningsverket x Tennishall x x Gästhamnen x x x x Utanför tätorten Duse Udde Camping x x x Ekenäs Gästhamn x x x x Väg 533 mellan Säffle och Ekenäs x x x Lurö hamnar x x x 3.10.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 27 Centrala Säffle Gästhamnen översvämmas Utanför tätorten Gästhamnen i Ekenäs översvämmas Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt ca 9,5 km vägar, 1118 ha åker- och skogsmark, 44 m järnväg, 723 m 2 bebyggda områden och 74 byggnader inom kommunen. Tre personer påverkas av översvämning av sina bostäder. 27 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 91

Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan 28 : 46,02 m Utanför tätorten Väg 533 mellan Säffle och Ekenäs översvämmas på en sträcka av 100 m Hamnarna på Lurö och Duse udde camping översvämmas Vid en vattennivå på 46,02 m i Vänern översvämmas sammanlagt 19,7 km vägar, 1842 ha åker- och skogsmark, 88 m järnväg, 4250 m 2 bebyggda områden och 197 byggnader inom kommunen. Nio personer påverkas av översvämning av sina bostäder. Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m Centrala Säffle Tennishallen översvämmas Utanför Säffle Järnvägen Göteborg Stockholm och E45 översvämmas vid Tveta på en sträcka på 100 m resp. 40 m. Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 30,1 km vägar, ca 100 m järnväg, 2401 ha åker- och skogsmark, 9500 m 2 bebyggda områden och 312 byggnader inom kommunen. 14 personer påverkas av översvämning i sina bostäder. Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 46,87 m Centrala Säffle Reningsverket översvämmas Vid en vattennivå på 46,87 m i Vänern översvämmas sammanlagt 47,7 km vägar, ca 560 m järnväg, ca 3152 ha åker- och skogsmark, 21 000 m 2 bebyggda områden och 568 byggnader. 22 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. 28 Maximal vindpåverkan för Säffle kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och sydlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 49 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 92

3.11 Grums kommun 3.11.1 Översvämningskartering I Figur 66 visas en kartöversikt över Grums kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 66. Översikt över översvämningsnivåer i Grums kommun. 93

3.11.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Grums kommun redovisas i Tabell 22 och 23. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 67-71. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.11.3 nedan. Tabell 22. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Grums kommun baserade på en GISanalys. Grums kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 45,85 m 46,38 m 46,71 m (RH2000) 45,84 m 46,16m 46,69 m 47,01 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Motorväg 0 0 0 0 Allmän väg klass 1 188 543 977 1 087 Allmän väg klass 2 65 141 488 695 Allmän väg klass 3 0 0 0 0 Bättre bilväg/gata 1 380 3 042 6 440 9 263 Sämre bilväg/uppfart 1 668 2 833 5 482 7 033 Summa vägar (km) 3,3 6,6 13,4 18,1 Järnväg (m) 0 0 318 1 038 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 1 645 476 2 231 278 3 017 885 3 429 108 Annan öppen mark 4 755 417 5 001 962 5 331 977 5 522 331 Barr- och blandskog 1 896 107 2 347 828 3 072 459 3 505 322 Lövskog 0 0 0 0 Summa åker och skogsmark (ha) 354 458 609 693 Summa all mark (ha) 830 958 1142 1246 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse - - - - Hög bebyggelse 0 0 0 0 Låg bebyggelse / Fritidsbebyggelse 481 950 2 945 4 442 Industriområde 11 491 35 329 151 178 253 323 Summa bebyggda områden (ha) 1,2 3,6 15,4 25,8 Byggnader Berörda byggnader (antal) Bostadshus / Offentlig byggnad / Fritidshus 25 ule93 93 115 Industribyggnad / Uthus 84 122 187 229 Summa berörda byggnader (antal) 109 174 280 344 94

Grums kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 45,85 m 46,38 m 46,71 m (RH2000) 45,84 m 46,16m 46,69 m 47,01 m Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år - - - - 18-65 år - - - - >65 år - - - - 1 200 Översvämmade vägsträckor i m 1 000 800 600 400 200 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 2 Figur 67. Översvämmade allmänna vägar i Grums kommun: klass 1 och klass 2. 95

1 200 Översvämmade järnvägssträckor i m 1 000 800 600 400 200 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Järnväg i m Figur 68. Översvämmad järnväg i Grums kommun. 400 350 300 250 Antal 200 150 100 50 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Bostadshus/Offentlig byggnad/fritidshus Industribyggnad/Uthus Summa berörda byggnader Figur 69. Antal berörda byggnader i Grums kommun. 96

300000 250000 Översvämmade ytor i m 2 200000 150000 100000 50000 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Låg bebyggelse Industriområde Summa alla bebyggda ytor Figur 70. Översvämmade bebyggda ytor i Grums kommun. 800 Översvämmad mark i ha 700 600 500 400 300 200 100 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Åker Skog, barr och blandskog Summa all åker och skogsmark Annan öppen mark Lövskog Figur 71. Översvämmad mark i Grums kommun. 97

Tabell 23. Sårbara objekt i Grums kommun. Grums kommun Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 45,85 m 46,38 m 46,71 m (RH2000) 45,84 m 46,16 m 46,69 m 47,01 m Samhällsviktiga funktioner - Nationell betydelse E45 x x x x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Centrala Grums Reningsverket x x Gästhamnen x x x x Utanför tätorten Borgvik Tillfartsvägen till reningsverket x x x Gästhamn/Fritidshamn x x x x Cafe/Camping x x x x Liljedal Gästhamn/Fritidshamn x x x x Vägar Väg 546 mellan Borgvik och Segmon x x x x Näringslivsverksamhet Gruvöns bruk x x Gruvöns sågverk x x Industrijärnväg x x 98

3.11.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 29 Grums tätort - Gästhamnen/fritidshamnen översvämmas Utanför tätorten - E45 översvämmas vid Valnäs på ca 80 m i norrgående körfält - Väg 546 är översvämmad på en sträcka av ca 40 m mellan Segmon och Borgvik - I Liljedal översvämmas Gästhamnen/fritidshamnen Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt 3,3 km vägar, 354 ha åker- och skogsmark, 1,2 ha bebyggda områden och 109 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan: 45,85 m 30 Utanför tätorten - E45 översvämmas vid Valnäs på ca 250 m - I Borgvik översvämmas tillfartsvägen till reningsverket, Gästhamnen/fritidshamnen och campingen med caféverksamhet Vid en vattennivå på 45,85 m i Vänern översvämmas sammanlagt 6,6 km vägar, 458 ha åker- och skogsmark, 3,6 ha bebyggda områden och 174 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m - Reningsverket på Tjyvudden i Grums/Slottsbron börjar översvämmas - Delar av industriområdet på Gruvön översvämmas - Väg 546 är översvämmad på en sträcka av ca 120 m i Borgvik och 320 m mellan Segmon och Borgvik Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 13,4 km vägar, 318 m industrijärnväg, 609 ha åker- och skogsmark, 15,4 ha bebyggda områden och 280 byggnader inom kommunen. 29 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 30 Maximal vindpåverkan för Grums kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och sydlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 32 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 99

Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 46,71 m - Vid Valnäs står E 45 på en sträcka av ca 500 m under vatten, vattendjupet är ca 1,5 m vid det lägsta stället - Reningsverket på Tjyvudden som försörjer Grums och Slottsbron samt industriområdet på Gruvön är till stora delar översvämmade - I Borgvik är reningsverket och en del strandnära fastigheter och uppfartsvägar översvämmade - Väg 546 i Borgvik är översvämmad på en sträcka av ca 280 m och 360 m mellan Segmon och Borgvik - Även i Liljedal står fastigheter och vägar under vatten Vid en vattennivå på 46,71 m i Vänern översvämmas sammanlagt 18,1 km vägar, 1038 m industrijärnväg, 693 ha åker- och skogsmark, 25,8 ha bebyggda områden och 344 byggnader inom kommunen. 100

3.12 Karlstads kommun 3.12.1 Översvämningskartering I Figur 72 visas en kartöversikt över Karlstads kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 72. Översikt över översvämningsnivåer i Karlstads kommun. 101

3.12.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Karlstads kommun redovisas i Tabell 24 och 25. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 73-78. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.12.3 nedan. Tabell 24. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Karlstads kommun baserade på en GISanalys. Karlstads kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Motorväg 275 449 638 878 Motorväg i underfart 40 40 40 60 Allmän väg klass 1 0 194 1 110 2 012 Allmän väg klass 1, i underfart 0 0 0 5 På- och avfartsväg klass 1 216 408 590 935 På- och avfartsväg klass 1, i underfart 0 12 27 27 Allmän väg klass 2 59 1 453 3 114 4 819 På- och avfartsväg klass 2 0 0 8 65 Allmän väg klass 3 6 70 119 162 På- och avfartsväg klass 3 2 7 9 22 Genomfartsgata, -led 152 287 905 1 722 Genomfartsgata, -led, i underfart 59 61 61 63 Gata, större 191 2 645 12 057 19 707 Gata, större, i underfart 17 19 34 53 Gata 2 342 12 247 25 222 45 009 Gata, i underfart 35 76 111 141 Gata i sluten bebyggelse 0 17 146 615 Bättre bilväg 16 159 877 1 855 Bilväg 4 954 11 571 16 963 24 735 Bilväg, i underfart 38 61 79 103 Sämre bilväg 6 556 13 446 18 159 25 363 Sämre bilväg, i underfart 34 36 36 38 Uppfartsväg 1 084 2 197 3 415 4 913 Summa vägar (km) 16 45 84 133 Järnväg (m) 330 5 301 16 839 25 280 102

Karlstads kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 6 362 458 9 331 901 11 887 799 14 793 691 Annan öppen mark 4 810 490 6 398 074 7 116 744 8 641 511 Annan öppen mark utan skogskontor 16 556 145 16 647 344 16 718 927 16 832 141 Skog, barr- och blandskog 5 830 895 8 865 756 11 200 358 14 524 363 Lövskog 1 530 187 2 008 217 2 389 151 2 725 615 Summa åker och skogsmark (ha) 1 372 2 021 2 548 3 204 Summa all mark (ha) 3 509 4325 4 931 5 752 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Sluten bebyggelse 809 1 791 10 764 36 980 Hög bebyggelse 7 158 49 059 136 104 378 188 Låg bebyggelse 47 089 137 417 388 110 1 026 966 Industriområde 184 655 864 981 2 215 523 3 119 474 Fritidsbebyggelse 63 375 105 117 134 652 180 224 Summa bebyggelse (ha) 30 116 289 474 Byggnadskategori Berörda byggnader (antal) Offentlig byggnad 6 21 59 139 Bostadshus 83 378 886 1 917 Uthus 181 429 773 1 430 Industri 75 277 706 933 Transformator 8 36 72 117 Summa berörda byggnader (antal) 353 1 141 2 496 4 536 Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år 2 32 185 773 18-65 år 25 339 1 262 4 098 >65 år 16 110 554 1 714 Summa berörda personer (antal) 43 481 2 001 6 585 103

30 000 25 000 Översvämmade vägsträckor i m 20 000 15 000 10 000 5 000 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Motorväg Motorväg i underfart Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 1, i underfart På och avfartsväg klass 1 På och avfartsväg klass 1, i underfart Allmän väg klass 2 På och avfartsväg klass 2 Allmän väg klass 3 På och avfartsväg klass 3 Bättre bilväg Bilväg Bilväg, i underfart Sämre bilväg Sämre bilväg, i underfart Uppfartsväg Figur 73. Översvämmade vägar i Karlstads kommun. 104

30000 Översvämmade järnvägssträckor i m 25000 20000 15000 10000 5000 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Järnväg Figur 74. Översvämmad järnväg i Karlstads kommun. Antal 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + Offentlig byggnad Bostadshus vind Uthus Industri Transformator Summa berörda byggnader Figur 75. Antal berörda byggnader i Karlstads kommun. 105

Översvämmade ytor i m 2 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Sluten bebyggelse Hög bebyggelse Låg bebyggelse Industriområde Fritidsbebyggelse Figur 76. Översvämmade bebyggda ytor i Karlstads kommun. Översvämmad mark i ha 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind Åker Annan öppen mark utan skogskontor Lövskog Annan öppen mark Skog, barr och blandskog Summa all jord och skogsbruksmark ha Figur 77. Översvämmad mark i Karlstads kommun. 106

Antal 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 100 års 100 års + vind Dimensionerande Dimensionerande + vind <18 år 18 65 år >65 år Summa berörda Figur 78. Antal berörda boende fördelade på åldersgrupper. 107

Tabell 25. Sårbara objekt i Karlstads kommun. Karlstads kommun Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Samhällsviktiga funktioner - Överregional betydelse Järnväg (Göteborg - Stockholm) x x x x E18 x x x x Samhällsviktiga funktioner - Regional betydelse Länsstyrelsen Värmland x Vägar till Hammarö Väg 236 (Hammaröleden) x x x Väg 554 (Skoghallsvägen) x x x Rosenborgsgatan x x x Centralsjukhus x x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Reningsverk Sjöstad Tillfartsväg till fjärrvärmeverket Heden x x x Transformatorstation Sjömans- Orrholmsgatan Värmlands museum x x x Mariebergsskogen/Naturum x x x x x Bostadsområden i Karlstad Bostäder och skolor på Orrholmen x x x Bergvik x x x Romstad x x x Strand x x Viken x x x x Norrstrand x x x Sjöstad x x x x Södra Kroppkärr x Herrhagen x x Haga x x Fritidshamn/Gästhamn Kanikenäset x x x x Småbåtshamn Lambergstjärnen x x x x Småbåtshamn Heden x x x x 108

Karlstads kommun forts. Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Gamla flygfältet x x x x Alster Bostads och fritidsbebyggelse söder om järnvägen x x x Skattkärr Småbåtshamnen x x x Bomstadscampingen x x x x Camping på Segerstad x x x x Väg 549 på Segerstad x x x Näringslivsverksamhet Industriområden i Karlstad Heden x x x x Örsholmen x x x Lamberget x x x Inre hamn x x x x Viken x x x Yttre hamnen x x x Orrholmen x x Våxnäs x x Lambergshamn x x x x Vålberg Älvenäs industriområde x x x Skattkärr Industriområdet söder om järnvägen x x x 109

3.12.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 31 Centrala Karlstad Enstaka hus i bostadsområdet Sjöstad och Viken drabbas av översvämning. Även i Romstad kan bostäder översvämmas när vattnet trycks upp genom marken och/eller dagvattenledningar Fritidshamnarna på Kanikenäsholmen, i Lambergstjärnet och vid Heden drabbas Industriområdena i Heden, Viken, Inre Hamn och på Örsholmen börjar översvämmas och Lambergshamnen är redan översvämmad Sjömansgatan, som är en viktig genomfartsgata och en av tillfartsvägarna till sjukhuset, översvämmas på en sträcka av ca 60 m Omfattande översvämning av Gamla flygfältet Utanför Karlstad Bomstadcampingen börjar översvämmas Campingen på Segerstadnäset översvämmas Längs hela strandlinjen drabbas enstaka lågliggande bostads- och fritidshus av översvämning E 18 och järnvägen Karlstad - Stockholm Vatten kan tryckas upp på E 18 strax väster om Klaramotet i centrala Karlstad på en sträcka av ca 200 m Järnvägen mellan Karlstad och Stockholm översvämmas vid Kroppskärrssjön och öster om sjön på olika avsnitt på sammanlagt ca 100 m. Även industrijärnvägen till Skoghall översvämmas på olika lågt liggande avsnitt längs Skoghallsvägen Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt 16,1 km vägar, 330 m järnvägsräls, 1372 ha åker- och skogsmark, 30 ha bebyggda områden och 353 byggnader inom kommunen. 43 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. 31 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 110

Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan 32 : 46,02 m Centrala Karlstad Den enda tillfartsvägen till fjärrvärmeverket Heden översvämmas Transformatorstationen Sjömansgatan/Orrholmsgatan börjar översvämmas På stadsdelen Orrholmen översvämmas bostadshus och skolor, även i Bergvik och Norrstrand drabbas nu bostäder Översvämningen når nu även industriområdena på Lamberget och i Yttre hamn Utanför Karlstad I Alster översvämmas bostads- och fritidsbebyggelse söder om järnvägen och i Skattkärr småbåtshamnen Samtliga tre tillfartsvägar till Hammarö kommun är nu översvämmade Vid en vattennivå på 46,02 m i Vänern översvämmas sammanlagt 45 km vägar, ca 5,3 km järnvägsräls, 2021 ha åker- och skogsmark, 116 ha bebyggda områden och 1141 byggnader inom kommunen. 481 personer påverkas av översvämning av sina bostäder Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m Centrala Karlstad Industriområden på Våxnäs och Orrholmen översvämmas Utanför Karlstad I Vålberg kommer vattnet in på Älvenäs industriområde E18 är nu översvämmad på en sträcka av ca 700 m mellan Våxnäs- och Klaramotet i Karlstad, vattendjupet är ca 80 cm vid de lägsta ställena. Stora arealer bostads- och industriområden står under vatten och många genomfartsvägar är översvämmade. Samtliga tillfartsvägar till grannkommunen Hammarö är översvämmade på flera sträckor inom Karlstads kommun. Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 84 km vägar, 16,8 km järnväg, 2548 ha åker- och skogsmark, 288 ha bebyggda områden och 2496 byggnader inom kommunen. 2001 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. 32 Maximal vindpåverkan för Karlstads kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och sydlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 49 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 111

Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 46,87 m Reningsverket i Sjöstad och Värmlands museum översvämmas. I Södra Kroppkärr drabbas bostadshus av översvämning. Flera av Centralsjukhusets byggnader är översvämmade och samtliga tillfartsvägar till sjukhuset står under vatten. Vattendjupet är upp till 1,4 m vid de lägsta punkterna i staden. Vid en vattennivå på 46,87 m i Vänern översvämmas sammanlagt 133 km vägar, 25 km järnvägsräls, 3204 ha åker och skogsmark, 474 ha bebyggda områden och 4536 byggnader inom kommunen. 6585 personer påverkas av översvämning av sina bostäder. 112

3.13 Hammarö kommun 3.13.1 Översvämningskartering I Figur 79 visas en kartöversikt över Hammarö kommun med översvämningsnivåer inlagda. För mer detaljerade kartor hänvisas till det digitala material i form av pdf-filer och Google Earth-filer som bifogas rapporten. Figur 79. Översikt över översvämningsnivåer i Hammarö kommun. 113

3.13.2 Sårbarhetskartering Olika typer av sårbarheter för Hammarö kommun redovisas i Tabell 26 och 27. Vissa av dessa data redovisas också i diagramform i Figur 80-85. En sammanfattning av sårbarhetskarteringen återfinns i kapitel 3.13.3 nedan. Tabell 26. Konsekvenser av en Väneröversvämning i Hammarö kommun baserade på en GISanalys. Hammarö kommun Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Vägkategori Översvämmad vägsträcka (m) Allmän väg klass 1 0 396 1 243 2 277 Allmän väg klass 2 23 1 366 2 049 2 566 Allmän väg klass 3 0 163 359 611 Genomfartsgata, -led 0 79 205 385 Gata, större 0 78 275 532 Gata 557 2 461 4 252 7 836 Bilväg 2 574 6 402 10 363 15 129 Sämre bilväg 2 871 5 481 8 135 9 798 Uppfartsväg 374 1 247 1 803 2 994 Summa vägar (km) 6,4 17,7 28,7 42,1 Järnväg i m 68 119 559 1 570 Markkategori Översvämmad mark (m 2 ) Åker 591 609 942 912 1 259 506 1 710 852 Annan öppen mark 6 110 469 6 750 269 7 198 359 7 837 214 Skog, barr- och blandskog 1 804 643 2 672 637 3 322 846 4 224 066 Lövskog 928 748 1 102 392 1 209 009 1 417 912 Summa åker och skogsmark (ha) 333 472 579 735 Summa all mark (ha) 944 1 147 1 299 1 519 Bebyggelsekategori Översvämmat område (m 2 ) Hög bebyggelse 0 0 13 669 Låg bebyggelse 41 568 134 621 203 244 321 537 Industriområde 92 837 159 610 311 364 525 269 Fritidsbebyggelse 23 518 46 058 66 552 104 859 Summa bebyggda områden (ha) 16 34 58 95 114

Hammarö kommun forts. Översvämningsnivåer 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 45,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Byggnadskategori Byggnader (antal) Offentlig byggnad/industri 6 8 15 19 Annan byggnad 152 401 589 885 Summa berörda byggnader (antal) 158 409 604 904 Ålderskategori Berörda boende (antal) <18 år - - - - 18-65 år - - - - >65 år - - - - Översvämmade vägsträckor i km 16 14 12 10 8 6 4 2 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Allmän väg klass 1 Allmän väg klass 2 Allmän väg klass 3 Bilväg Sämre bilväg Uppfartsväg Figur 80. Översvämmade vägar i Hammarö kommun. 115

9,0 8,0 7,0 Gatusträckor i km 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Genomfartsgata/ led Gata, större Gata Figur 81. Översvämmade gator i Hammarö kommun. Översvämmade järnvägssträckor i m 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Järnväg Figur 82. Översvämmad industrijärnväg i Hammarö kommun. 116

1000 900 800 700 600 Antal 500 400 300 200 100 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Offentlig byggnad/industri Annan byggnad Summa berörda byggnader Figur 83. Antal berörda byggnader i Hammarö kommun. 600000 500000 Översvammade ytor i m 2 400000 300000 200000 100000 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Hög bebyggelse Låg bebyggelse Industriområde Fritidsbebyggelse Figur 84. Översvämmade bebyggda ytor i Hammarö kommun. 117

Översvämmad mark i ha 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 100 års 100 års + vind Dim. Dim. + vind Åker Lövskog Öppen mark Skog, barr och blandskog Summa åker och skogsmark Figur 85. Översvämmad mark i Hammarö kommun. Tabell 27. Sårbara objekt i Hammarö kommun. Hammarö kommun Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 46,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Samhällsviktiga funktioner - Regional betydelse Hammaröleden väg 236 x Dingelsundsleden väg 554 x x x Samhällsviktiga funktioner - Kommunal betydelse Skoghall Brandstation x Reningsverk x x x Tillfartsväg till reningsverket x x x x Värmeverk x x x Utbildningscentrum x x Bostadsområde Gunnarskär x x x x Bostadsområde Haga x Skoghallparken/Ishall x Lillängshamnen x x x Sörvikshamnen x x x Mörudden Camping x 118

Hammarö kommun forts. Vattennivå Vänern 100-års 100-års + vind Dim. Dim. + vind (RH00 Vänersborg) 45,53 m 46,02 m 46,38 m 46,87 m (RH2000) 46,84 m 46,33 m 46,69 m 47,18 m Vägar Industrileden x x x Hovlandavägen x x Vägar utanför Skoghall Väg 565 mot Tynäsudden x x x Lindesnäsvägen x x x Väg 562 x x x Karlstadsvägen x x x Bostads- och fritidsbebyggelse utanför Skoghall Hälltorp Nolgård x x x Lövnäs x x Tye x x x x Lindenäs x x x x Rud Bena Näringslivsverksamhet Akzo Nobel x x x Skoghalls bruk x x Industrijärnväg x x x x Mörmons industriområde x x x x x x x 119

3.13.3 Sammanfattning av sårbarhetskartering Konsekvenser vid 100-årsnivå: 45,53 m 33 I Skoghall: Tillfartsvägen till reningsverket översvämmas Delar av bostadsområdet Gunnarskär ligger under Vänerns nivå och där kan vatten tryckas upp genom marken och/eller rörledningar Mörmons industriområde översvämmas delvis Utanför Skoghall: Lindesnäsvägen och väg 565 mot Tynäsudden är översvämmade på en sträcka av 300 m respektive 100 m Enstaka fritids- och bostadshus i Tye och Lindenäs blir översvämmade Vid en vattennivå på 45,53 m i Vänern översvämmas sammanlagt 6,4 km vägar, 68 m industrijärnväg, 333 ha åker- och skogsmark, 16 ha bebyggda områden och 158 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid 100-årsnivån och vindpåverkan 34 : 46,02 m I Skoghall: Reningsverket, värmeverket, fritidshamnarna Sörviken och Lillängen översvämmas Vatten står även på industrileden Akzo Nobels industriområde översvämmas Utanför Skoghall: Dingelsundsvägen (väg 554) är översvämmad på en sträcka av ca 50 m Karlstadsvägen mellan Jakobsbergsbron och Skoghall översvämmas på flera ställen, totalt flera hundra meter Bebyggelse i områdena Rud och Nolgård börjar översvämmas Samtliga tre tillfartsvägar till Hammarö kommun som ligger inom Karlstads kommun är nu översvämmade och hela kommunen har blivit isolerad från fastlandet. En del områden är isolerade även inom kommunen. 33 Alla vattennivåer anges i höjdsystemet RH00 Vänersborg. 34 Maximal vindpåverkan för Hammarö kommun förutsätter en medelvindhastighet på 20 m/s och sydlig vindriktning. Dessa vindförhållanden leder till en snedställning av Vänerns vattenyta som kan höja vattennivån längs ständerna med upp till 49 cm. Till skillnad från den långsamma nivåhöjningen i Vänern som orsakas av ökade inflöden och som inte överskrider mer än några centimeter per dygn, kan pålandsvinden höja vattennivån med flera decimeter inom loppet av några få timmar. 120

Vid en vattennivå på 46,02 m i Vänern översvämmas sammanlagt 17,7 km vägar, 119 m industrijärnväg, 472 ha åker- och skogsmark, 34 ha bebyggda områden och 409 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå: 46,38 m I Skoghall: Brandstationens och utbildningscentrumets byggnader drabbas av översvämning Hovlandavägen översvämmas i anslutning till Gunnarskärsområdet Vid en vattennivå på 46,38 m i Vänern översvämmas sammanlagt 29 km vägar, 559 m industrijärnväg, 579 ha åker- och skogsmark, 58 ha bebyggda områden och 604 byggnader inom kommunen. Konsekvenser vid dimensionerande nivå och vindpåverkan: 46,87 m Vid denna nivå är samtliga av kommunens förbindelsevägar till fastlandet översvämmade med upp till 1,1 m vatten. Brandstationen, reningsverket och värmeverket är översvämmade. Många bostads- och fritidsområden har drabbats av översvämning och är isolerade på grund av översvämmade vägar. Bostadsområden är även översvämmade i centrala Skoghall. Akzo Nobels industriområde är helt översvämmat och Skoghallsverkens område delvis översvämmat. I Skoghall: Vattnet når upp till bostadsområdet Haga Utanför centralorten Bebyggelse i Bena och Hälltorp översvämmas Vid en vattennivå på 46,87 m i Vänern översvämmas sammanlagt 42 km vägar, ca 1570 m industrijärnväg, 735 ha åker- och skogsmark, 95 ha bebyggda områden och 904 byggnader inom kommunen. 121

3.14 Sammantagen analys för alla kommuner Tabellerna 28-37 och figurerna 86-88 ger en överblick över ett antal kvantitativa mått och sammanfattar den kvalitativa analysen. Summeringen av konsekvenserna för de två nivåer som tar hänsyn till den maximala vindeffekten ska ses som en uppskattning av den maximala sårbarheten i de områden som hotas av översvämning. Man bör ha i åtanke att vindeffekten aldrig uppträder samtidig vid Vänerns alla strandavsnitt men det är inte omöjligt att olika delar av Vänern drabbas av vindeffekter vid olika tillfällen under samma långa översvämningshändelse. Nivåökningen till följd av vindeffekt varierar mellan kommunerna från 0,32 till 0,81 m. 3.14.1 Vänern i stort Tabellerna 28 och Figurerna 86-88 sammanfattar konsekvenser som översvämmade ytor, väg och järnvägssträckor och antal byggnader. Tabell 29 visar ett urval av samhällsviktiga objekt. Tabell 28. Totala översvämmade vägsträckor, markytor och byggnader vid Vänern vid fyra vattennivåer. Vägar (km) Järnväg (km) Åker och skogsmark (ha) Bebyggelse (ha) Byggnader (antal) 100-årsnivå 91,8 0,5 10 130 71 1 931 100-årsnivå + vind 236,8 9,5 15 568 289 5 389 Dimensionerande nivå 357,0 30,0 19 153 646 8 332 Dimensionerande nivå + vind 570,3 47,7 24 716 1 056 14 073 Tabell 29. Antal översvämmade objekt vid fyra olika vattennivåer. Vänern totalt 100-årsnivå 100-årsnivå + vind Dimensionerande nivå Dimensionerande nivå + vind Avsnitt motorväg/riksväg 2 3 5 8 Länsstyrelser 1 2 3 Sjukhus 1 1 Reningsverk 1 5 7 9 Vattenverk 1 1 Värmeverk 1 2 2 Räddningstjänststationer 2 3 3 Polishus 1 2 Kommunhus 1 1 Museer 1 3 4 Kyrkor 1 122

16000 1200 Antal översvämmade byggander 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 1000 800 600 400 200 Översvämmade områden i ha 0 100 årsnivå 100 årsnivå + vind Dimensionerande nivå Dimensionerande nivå + vind 0 Byggnader (antal) Bebyggelse (ha) Figur 86. Översvämmade bebyggda områden och antal översvämmade (berörda) byggnader vid Vänern vid fyra vattennivåer. 600 Översvämmade sträckor i km 500 400 300 200 100 0 100 årsnivå 100 årsnivå + vind Dimensionerande nivå Dimensionerande nivå + vind Vägar (km) Järnväg (km) Figur 87. Översvämmade väg- och järnvägssträckor vid Vänern vid fyra vattennivåer. 123

30000 25000 Översvämmad mark i ha 20000 15000 10000 5000 0 100 årsnivå 100 årsnivå + vind Dimensionerande nivå Åker och skogsmark (ha) Dimensionerande nivå + vind Figur 88. Översvämmad åker- och skogmark vid Vänern vid fyra vattennivåer. 124

3.14.2 Jämförelse mellan kommuner Tabellerna 30-33 och 34-37 jämför kommunernas sårbarhet på kvantitativt och kvalitativt sätt. Tabell 30. Översvämmade väg- och järnvägssträckor, åker och skogsmark, bebyggelse, byggnader samt berörda boende vid 100-årsnivån för varje kommun. 100-årsnivå Vägar (km) Järnväg (km) Åker och Skogsmark (ha) Bebyggda områden (ha) Byggnader (antal) Berörda boende (antal) Kristinehamn 18,3 0,01 1 970 5,5 310 - Gullspång 1,3-395 0,2 39 - Mariestad 9,6 0,00 1 323 0,6 181 0 Götene 0,9 0,00 247 2,7 50 - Lidköping 18,1 0,04 1 722 7,9 319 8 Grästorp 1,0 0,03 204-4 - Vänersborg 2,2 0,00 374 4,1 123 - Mellerud 2,3 0,00 329-133 - Åmål 2,9 0,00 391 2,4 78 - Säffle 9,5 0,04 1 118 0,1 74 3 Grums 3,3 0,00 354 1,2 109 - Karlstad 16,1 0,33 1 372 30,3 353 43 Hammarö 6,4 0,07 333 15,8 158 - Summa 92 0,6 10 130 71 1 931 - Tabell 31. Översvämmade väg- och järnvägssträckor, åker och skogsmark, bebyggelse, byggnader samt berörda boende vid 100-årsnivån + vindeffekt för varje kommun. 100-årsnivå + vind Vägar (km) Järnväg (km) Åker och skogsmark (ha) Bebyggda områden (ha) Byggnader (antal) Berörda boende (antal) Kristinehamn 52,6 2,21 3 619 44,1 1 008 - Gullspång 4,7-562 0,3 126 - Mariestad 30,5 0,20 2 028 11,5 602 62 Götene 2,7 0,28 348 8,3 152 - Lidköping 31,2 0,72 2 161 36,9 564 20 Grästorp 1,7 0,30 315-11 - Vänersborg 12,8 0,29 728 27,8 622 - Mellerud 4,6 0,00 497-219 - Åmål 6,5 0,00 519 6,8 164 - Säffle 19,7 0,09 1 842 0,4 197 9 Grums 6,6 0,00 458 3,6 174 - Karlstad 45,5 5,30 2 021 115,8 1 141 481 Hammarö 17,7 0,12 472 34,0 409 - Summa 237 9,6 15 568 290 5 389-125

Tabell 32. Översvämmade väg- och järnvägssträckor, åker och skogsmark, bebyggelse, byggnader samt berörda boende vid den dimensionerande nivån för varje kommun. Dimensionerande nivå Vägar (km) Järnväg (km) Åker och skogsmark (ha) Bebyggda områden (ha) Byggnader (antal) Berörda boende (antal) Kristinehamn 54,8 2,37 3 695 46,4 1 054 - Gullspång 7,2-668 0,5 202 - Mariestad 39,8 0,54 2 260 20,3 751 182 Götene 4,7 0,56 415 13,7 242 - Lidköping 60,4 7,69 2 924 160,4 1 160 87 Grästorp 3,6 0,60 424-28 - Vänersborg 13,7 0,38 747 29,8 649 - Mellerud 6,7 0,00 629-297 - Åmål 10,2 0,00 659 11,5 257 - Säffle 30,1 0,10 2 401 1,0 312 14 Grums 13,4 0,32 609 15,4 280 - Karlstad 83,7 16,84 2 548 288,5 2 496 2 001 Hammarö 28,7 0,56 1 173 58,1 604 - Summa 357 30,0 19 153 646 8 332 - Tabell 33. Översvämmade väg- och järnvägssträckor, åker och skogsmark, bebyggelse, byggnader samt berörda boende vid den dimensionerande nivån + vindeffekt för varje kommun. Dimensionerande nivå + vind Vägar (km) Järnväg (km) Åker och skogsmark (ha) Bebyggda områden (ha) Byggnader (antal) Berörda boende (antal) Kristinehamn 97,2 3,14 5 233 92,7 2 010 - Gullspång 11,5-799 4,2 313 - Mariestad 64,0 2,25 3 010 46,4 1 319 838 Götene 7,9 0,72 509 20,9 342 - Lidköping 77,6 11,74 3 372 206,3 1 552 209 Grästorp 9,1 0,77 592-51 - Vänersborg 34,4 1,00 1 122 69,7 1 392 - Mellerud 11,5 0,00 818-374 - Åmål 15,8 0,00 863 18,2 419 - Säffle 47,7 0,20 3 152 2,1 517 22 Grums 18,1 1,04 693 25,8 344 - Karlstad 133,3 25,28 3 204 474,2 4 536 6 585 Hammarö 42,1 1,57 1 348 95,2 904 - Summa 570 47,8 24 716 1 056 14 073-126

Tabell 34. Jämförelser mellan kommunernas sårbarhet vid 100-årsnivån. 100-årsnivå Kristinehamn Gullspång Mariestad Götene Lidköping Grästorp Vänersborg Mellerud Åmål Säffle Grums Karlstad Hammarö Motorväg/klass 1 x x Järnväg x Reningsverk x Vattenverk Värmeverk Räddningstjänststation Polishus Kommunhus Bostäder/fritidshus x x x x x x x x x x x Jord- och skogsbruk x x x x x x x x x x x x x Industri/industriområden x x x x x x x Fritidshamnar/camping/fritid x x x x x x x x x Kultur/kulturarv x Isolerade områden x x Tabell 35. Jämförelser mellan kommunernas sårbarhet vid 100-årsnivån + vindeffekt. 100-årsnivå + vind Kristinehamn Gullspång Mariestad Götene Lidköping Grästorp Vänersborg Mellerud Åmål Säffle Grums Karlstad Hammarö Motorväg/klass 1 x x x x Järnväg x x x x x Reningsverk x x x x x Vattenverk Värmeverk x Räddningstjänststation x x Polishus Kommunhus Bostäder/fritidshus x x x x x x x x x x x x Jord- och skogsbruk x x x x x x x x x x x x x Industri/industriområden x x x x x x x x x x Fritidshamnar/camping/fritid x x x x x x x x x x x x Kultur/kulturarv x x x Isolerade områden x x x x x x 127

Tabell 36. Jämförelser mellan kommunernas sårbarhet vid den dimensionerande nivån. Dimensionerande nivå Kristinehamn Gullspång Mariestad Götene Lidköping Grästorp Vänersborg Mellerud Åmål Säffle Grums Karlstad Hammarö Motorväg/klass 1 x x x x x x Järnväg x x x x x x Reningsverk x x x x x x x Vattenverk x Värmeverk x x Räddningstjänststation x x x Polishus x Kommunhus x Bostäder/fritidshus x x x x x x x x x x x x x Jord- och skogsbruk x x x x x x x x x x x x x Industri/industriområden x x x x x x x x x x Fritidshamnar/camping/fritid x x x x x x x x x x x x Kultur/kulturarv x x x x x Isolerade områden x x x x x x x Tabell 37. Jämförelser mellan kommunernas sårbarhet vid den dimensionerande nivån + vindeffekt. Dimensionerande nivå + vind Kristinehamn Gullspång Mariestad Götene Lidköping Grästorp Vänersborg Mellerud Åmål Säffle Grums Karlstad Hammarö Motorväg/klass 1 x x x x x x x x x Järnväg x x x x x x x Reningsverk x x x x x x x x x Vattenverk x Värmeverk x x Räddningstjänststation x x x Polishus x x Kommunhus x Bostäder/fritidshus x x x x x x x x x x x x x Jord- och skogsbruk x x x x x x x x x x x x x Industri/industriområden x x x x x x x x x x Fritidshamnar/camping/fritid x x x x x x x x x x x x Kultur/kulturarv x x x x x Isolerade områden x x x x x x x 128

4. Potentiella skadekostnader Metoder för att skatta kostnader för potentiella översvämningsskador utvecklas löpande. Jongman m.fl. (2012) redovisar sju olika modeller för att skatta potentiella kostnader utifrån en viss risk. Det som dessa metoder har gemensamt är att de framför allt inkluderar kostnader för direkta skador, medan så kallade indirekta skador inte inkluderas. Direkta skador uppstår i det översvämmade området, i anslutning till översvämningshändelsen. Indirekta skador uppstår sekundärt till följd av de direkta skadorna. Exempel på direkta och indirekta skador redovisas i Tabell 38. Där finns också en indelning i tangibla och intangibla skador. En tangibel skada är möjlig att sätta ett monetärt värde på, utifrån någon marknad. Exempel på skador som är svåra att värdera är t.ex. skador på ekosystem och kulturarv. Det är vanligt i den internationella litteraturen att även kategorisera förlorade människoliv som intangibla. I Sverige finns en metod som utvecklats inom trafiksäkerhetsforskningen som sätter ett värde på ett räddat statistiskt liv, vilket även har använts för naturolyckor (se t.ex. Falemo, 2011). För ytterligare beskrivning av olika typer av skador och de metoder som används hänvisas till Grahn m.fl. (2013). Tabell 38. Indelning av översvämningsskador. Källa: Blumenthal (2010), modifierat efter Jonkman och Vrijling (2008) och Messner et al. (2007). Direkt Indirekt Tangibel Skador på byggnader, inventarier, infrastruktur, fordon, jord- och skogsbruk Avbrott i näringslivsverksamhet inom översvämningsområdet Skador på permanenta översvämningsskydd Förluster för näringsverksamhet även utanför det översvämmade området Kostnader för tillfälliga boenden för evakuerade Kostnader för evakuering och räddningsinsatser Städningskostnader Saneringskostnader Förlorade liv Intangibel Negativ hälsopåverkan Avbrott i kommunikationer och samhällsservice Skador på kulturarv Obekvämlighet under återställningsfasen Ökad sårbarhet inför ytterligare störningar Miljöskador Orsaken till att indirekta och intangibla skador sällan inkluderas i riskanalyser är att det saknas bra metoder för att analysera dessa skador. En följd av detta är att det också är brist på bra data för liknande skador. Det är viktigt att komma ihåg att det sällan är den fulla kostnadsbilden som redovisas i de flesta studier över översvämningsskador och -kostnader. För ytterligare beskrivning av olika typer av skador och de metoder som används, se Grahn m.fl. (2013). 129

4.1 Metodik för skadeberäkningar Inom ramen för denna studie har det varit möjligt att göra en översiktligt ekonomisk analys av de potentiella skador som är resultatet av riskkarteringen i kapitel 3. De beräkningar av översvämmade objekt, ytor, vägar, etc., som vi gjort utifrån den nya nationella höjdmodellen är betydligt mer precisa än vad som varit tillgängligt tidigare, men det finns även osäkerheter i dessa beräkningar. En sådan är t.ex. hur stor vindeffekten är på vattennivån, vilket i vårt arbete är en beräkning från SMHI som grundar sig på relativt grova teoretiska antaganden. För att göra en kostnadsberäkning behövs data över hur olika objekt och ytor tar skada. Här spelar vattennivån stor roll men även t.ex. översvämningens varaktighet. Vår studie har inte givit utrymme för egna undersökningar av olika prislappar för olika skador, utan vi använder data från tidigare studier av Vänern. Det finns två huvudsakliga källor: Blumenthal (2010) som gjorde en genomgång av konsekvenser av översvämningen 2000-2001 och Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande från 2006 om de stora sjöarnas översvämningsrisker (SOU 2006:94). För flera av skadetyperna är underlaget begränsat och vissa av de beräkningar vi gjort är behäftade med osäkerheter, vilket vi försöker markera i texten. Trots detta är det av intresse att få en samlad bild av vad Väneröversvämningar kostar. Det pågår forskning, bland annat vid Karlstads universitet, som inom några år kommer att förbättra bilden över vilka skador och kostnader som översvämningar orsakar. I skalan i Figur 89 kan man se att den 100-årsnivå som använts i denna studie överensstämmer relativt väl med den nivå som inträffade i januari 2001. Vidare så faller den nya dimensionerande nivån i denna studie i närheten av den 100-årsnivå inklusive vindpåverkan som SOU 2006:94 använde. Därutöver finns konsekvensbedömningar gjorda för vindeffekter som adderar till de två nivåerna. De vindgenererade nivåerna påverkar inte hela sjön samtidigt och påverkan är kortvarig vilket skiljer sig fundamentalt från varaktigheten i stort för en Väneröversvämning. Viktigt att påpeka är att även en kortvarig påverkan kan ge långvariga konsekvenser, t.ex. om invallningar och temporära barriärer kollapsar. I denna studie har vi bedömt, baserat på erfarenheter från 2000-2001, att vindpåverkan vid 100-årsnivån kan få följdverkningar av den typen i några av Vänerkommunerna. Vindpåverkan som adderar till den dimensionerande nivån får betydligt mer omfattande konsekvenser, vilket kommenteras nedan. 130

Figur 89. Vattennivåer i Vänern (m ö.h. i RH00 Vänersborg): Fyra nivåer från denna studie, två nivåer från Klimat- och sårbarhetsutredningen och långtidsmedelvärde och maxvärde i januari 2001. 131

4.2 100-årsnivå (45,53 m ö.h. RH00 Vänersborg) De ekonomiska konsekvenserna för denna nivå har skattats utifrån två olika angreppssätt: (a) De översvämmade ytor och objekt som framkommit i vår riskkartering, kombinerade med information om skadekostnader per objekt/ytor från SOU 2006:94, Länsförsäkringar/Sweco (Sweco, 2011) och i vissa delar från Blumenthal (2010). (b) Studien av Blumenthal (2010) om översvämningen 2000-2001, där nivån nådde upp till 45,67 m ö.h. (RH00 Vänersborg). Under en dag, den 1 februari 2001, ledde nordliga vindar till att vattenytan steg upp till ca 46,00 m ö.h. i Vänersborg. a. Resultat från riskkartering i kombination med data för skadekostnader Översvämmade ytor och objekt vid 100-årsnivån redovisas sektorsvis nedan och i Tabell 39. Nedan finns också redogörelser för hur kostnader är beräknade. Byggnader: Tillgängliga kommunala data var kategoriserade på olika sätt för olika kommuner. För två kommuner fanns byggnadsdata uppdelat på bostäder, fritidshus, offentliga byggnader, industribyggnader etc. För de flesta övriga kommuner fanns det endast två kategorier: bostäder/fritidshus/offentliga byggnader respektive industribyggnader/uthus. Detta gör att tillförlitligheten i denna beräkning blir relativt låg. Karlstad och Vänersborgs kommuner som har en uppdelad redovisning har använts för att beräkna förhållandet mellan antalet offentliga byggnader och bostäder/fritidshus, och mellan industribyggnader och uthus. Denna visar att ca 5 % av kategorin bostäder /fritidshus/offentliga byggnader utgörs av offentliga byggnader och 25 % av kategorin industribyggnader/uthus utgörs av industribyggnader. Dessa andelar har använts generellt för hela Vänerområdet i beräkningen av skador på byggnader. Data för skadekostnad per byggnad har vi tagit från en studie av Sweco för Karlstads kommun, där data kommer från Länsförsäkringars skadehändelser (Sweco, 2011). För småhus ligger skadekostnaden i medeltal på ca 50 000 kr, och för större fastigheter (offentliga byggnader etc.) på ca 125 000 kr. Industribyggnader ligger på ca 280 000 kr. Skadekostnader för uthus är mycket osäker men vi har använt en kategori som Sweco redovisar som kompletteringsbyggnad med en genomsnittlig skadekostnad på 5000 kr. Om man ska bedöma skador på byggnader för kommande händelser är det troligt att man överskattar kostnaderna om man antar att alla byggnader i det översvämmade området skadas. Mer sannolikt är att vissa byggnader klarar sig från skador, framför allt genom olika skyddsåtgärder. En annan viktig faktor som slår åt andra hållet är att den långa varaktigheten på en Väneröversvämning kan ge allvarligare skador än vid andra kortvarigare översvämningar. Hur dessa båda faktorer faller ut tillsammans vet vi lite om, varför vi är hänvisade att använda den skadestatistik som är tillgänglig. Jordbruk: Enligt SOU 2006:94 är det framför allt på nivåer över 45,50 m ö.h. som många jordbruksinvallningar runt Vänern riskerar att brista. Vår kartering visar att 3920 ha åkermark står under vatten vid 45,53 m ö.h. Att hela denna areal skulle översvämmas är inte trolig eftersom permanenta vallar kommer att skydda vissa områden. Enligt 132

Blumenthal (2010) översvämmades ca 2000 ha år 2000-2001. Skillnaden mellan denna siffra och vår kartering är förmodligen effekter av invallningar. Med hänsyn till att vår studerade vattennivå är något lägre än vattnet nådde 2000-2001 utgår vi från den översvämmade arealen 2000-2001. Vid högre vattennivåer kan man anta att invallningarna tappar sin skyddande funktion. På denna nivå (100-års) har vi inte räknat med några kostnader för skador på själva invallningarna. SOU 2006:94 gjorde beräkningar på skördeskador utifrån andelar av olika grödor i Västra Götaland och Värmland. Med erfarenheter från 2000-2001 från en större gård skattades skördeskadorna till 4300 kr/ha, inkluderande vissa skador även år 2 och 3. Indexuppräknat (avräkningspriser för spannmål i Sverige 35 ) motsvarar detta ca 7700 kr/ha för år 2012. En annan typ av skada inom jordbruket tas upp av SOU 2006:94 och av Blumenthal (2010). Det gäller skador på vägar, dränering och invallningar. För översvämningen 2000-2001 skattades dessa skador i Västra Götaland till 10-15 Mkr. Med hänsyn taget till att översvämmad åkerareal är ungefär lika stor i Värmland kan man anta att denna typ av skador kan vara av samma storleksordning i båda länen. Skogsmark: 6210 ha skogsmark är översvämmad vid denna nivå. I SOU 2006:94 bedömdes tillväxtminskningen på översvämmad skog motsvara ca 250 kr/ha. Med en indexuppräkning utifrån virkespriser 36 motsvarar detta ca 325 kr/ha för 2012. En viss del av denna skog kan naturligt vara en sumpskog, och i det fallet kan man inte anse av skogen tar skada av översvämningen. Vägar: Det är svårt att bedöma hur stor skada vissa vägar tar av en viss vattennivå. Man kan konstatera att det är begränsade sträckor av vägar och gator som står under vatten vid 100-årsnivån. Drygt 300 m av E18 är översvämmad i Karlstad och ca 200 m av Allmän väg klass 1 i vardera Karlstad och Grums. Av Allmän väg klass 3 är ca 0,5 km översvämmad i både Mariestad och Lidköping. Av totalt 7 km översvämmat gatunät finns ca 2 km Karlstad och 2 km i Säffle. Ca 80 km enskilda vägar (bilvägar) står under vatten. Vid översvämningen 2000-2001 var det framför allt sträckan vid Valnäs i Grums kommun på E18/E45 som fick problem. Man höjde upp vägen så att trafiken kunde passera, vilket gav kostnader på 3,5 Mkr (Blumenthal, 2010). Skador på 30 km vägar på Kållandsö i Lidköpings kommun vid samma händelse kostade 3,4 Mkr. Från samma källa framgår att även kommunerna hade kostnader för vägskador. Ca 1-2 Mkr ur den ersättning som kommunerna fick av staten kan härledas till vägskador. I Kristinehamn ersatte kommunen 40 % av kostnaderna för skador på enskilda vägar. Ersättningen var 255 000 kr vilket innebar att de totala skadekostnaderna var 637 000 kr. 35 www.jordbruksverket.se 36 www.skogsstyrelsen.se 133

Vi väljer att luta oss mot data från 2000-2001 för att skatta kostnader för vägskador vid 100-årsnivån. Sammantaget blir det 13-15 Mkr inklusive indexuppräkning för väganläggningsarbeten 37. Järnvägar: Ca 0,5 km järnväg beräknas vara översvämmad vid denna vattennivå. Det rapporterades dock från översvämningen 2000-2001 att inga järnvägssträckor runt Vänern var avstängda. Därför har inga skadekostnader tagits upp för denna nivå. Sjöfart: Vid en 100-årsnivå översvämmas hamnen i Hällekis som framför allt stenindustrin på orten använder. Vi har inte kunnat sätta en skadekostnad på detta. Därutöver översvämmas Spikens fiskehamn (se nedan under Yrkesfiske). Elnät: SOU 2006:94 rapporterar att påverkan på elnätet blir begränsad även vid 46,5 m ö.h., som är en meter högre än vår studerade 100-årsnivå. På grund av att Vänernivån stiger långsamt bedöms de flesta elanläggningar kunna skyddas. Detta är också erfarenheten från 2000-2001. Då rapporterades inte några skador men däremot hade Vattenfall och vissa kommuner begränsade kostnader för att skydda elanläggningar. VA-system/samhällsviktiga funktioner: Ett objekt översvämmas vid denna nivå: reningsverket i Årnäs i Götene kommun. Enligt Blumenthal (2010) vallades reningsverket in vid översvämningen 2000-2001, vilket innebar vissa kostnader för skyddsarbetet. Vi har valt att inte ta upp skadekostnader för detta objekt. Eventuella miljöeffekter kommenteras i kapitel 4.2.2. Vår riskkartering kan inte användas för att skatta skador på ledningsnät för vatten, avlopp och dagvatten. Erfarenheter från 2000-2001 visar att kommunerna ansökte om 8-10 Mkr i ersättning från staten för skador på VA-system. Motsvarande kostnad 2012 blir 10-12 Mkr, utifrån ett index för ledningsarbeten 38. Detta är sannolikt en rejäl underskattning av de kostnader som verkligen uppstod. Yrkesfiske: Vår riskkartering visar att Spikens fiskeläge översvämmas. Spiken är i särklass den största hamnen för yrkesfiskare i Vänern. Enligt rapportering från Fiskeriverket efter översvämningen 2000-2001 uppgick skadorna då till 24 Mkr (Blumenthal, 2010). Indexuppräknat (KPI 39 ) motsvarar detta 29 Mkr för år 2012. 37 www.byggindex.scb.se 38 www.byggindex.scb.se 39 www.scb.se 134

Tabell 39. Sammanställning av översvämmade objekt/ytor och skadekostnader för en 100-årsnivå i Vänern. Sektor Byggnader: Bostäder/offentliga byggnader /fritidshus Industribyggnader/uthus Jordbruk: Skördeskador Skador på vägar, dränering, etc Objekt/ytor under 100-årsnivå 525 st 1 398 st Kostnad [Mkr] 28 103 2 000 (-3 920) ha 15 20-30 Tillförlitlighet på kostnadsberäkning Låg Låg Medel Låg Skogsbruk 6 210 ha 2 Medel Vägar och gator 92 km 13-15 Medel Järnvägar 0,5 km - Sjöfart 1 hamn - Elnät - VA-system/samhällsviktiga funktioner 1 ARV 10-12 Låg Yrkesfiske 1 hamn 29 Medel Total 220-234 b. Skadekostnader enligt Blumenthal (2010) Blumenthal redovisade skadekostnader utifrån den sammanställning från kommuner, försäkringsbolag mm, som gjordes efter översvämningen 2000-2001 (Tabell 40). Det finns osäkerheter i vissa av kostnadsslagen och för hushållens kostnader var endast data från de hushåll som låg inom Värmlands län tillgängliga. Utifrån SOU 2006:94 och våra egna analyser låg ca 60 % av de drabbade bostäderna i Värmlands län och ca 40 % i Västra Götalands län. Med antagande om att skadekostnaderna är proportionella mot antalet översvämmade bostäder bör ca 15 Mkr läggas till kostnaderna, motsvarande hushållen i Västra Götaland. Det saknades bra data för skador på skog. Med hänsyn till att SOU 2006:94 (data från Skogsstyrelsen) bedömde dessa kostnader som låga kan kostnader för skogsskador vid 100- årsnivån lämnas utanför kostnadsberäkningen. Det fanns heller inte bra data över kostnader för skador inom industrin som underlag för Blumenthals sammanställning. Det rapporterades inga produktionsbortfall för industrin men det uppstod ett antal mindre kostnader under och efter översvämningen. Dessa kostnader finns dock inte sammanställda. 135

Tabell 40. Sammanställning av kostnader efter översvämningen i Vänern 2000-2001 (Blumenthal, 2010). Sektor Kostnad [Mkr] Kommuner 33 Medel Hushåll >20 a Låg Vägar >7 Låg Jordbruk 19-24 Låg Yrkesfiske 24 Medel Skogsbruk ingen uppgift Industri ingen uppgift Säkerhet i kostnadsbedömning Total 103-108 a Avser kostnader för värmländska hushåll Viktigt att notera är att skadorna runt Vänern troligen reducerades avsevärt genom omfattande skyddsåtgärder. En del av de kommunala kostnaderna utgjordes av just skyddsåtgärder. Eftersom Väneröversvämningar sker långsamt finns gott om tid att genomföra skyddsåtgärder och varje analys av inträffade översvämningar kommer att innehålla denna typ av skadereducering. En summering av skadekostnaderna för översvämningen 2000-2001, som i vår studie representerar en 100-årsnivå, låg på mer än 120 Mkr 40. Omräknat till 2012 års priser (utifrån KPI 41 ) motsvarar detta >140 Mkr. Sammanfattning av kostnader vid 100-årsnivån Utifrån två sätt att skatta skadekostnader vid en 100-årsnivå i Vänern landar de summerade kostnaderna på 140 Mkr respektive 220-234 Mkr. Även om det är två angreppssätt som använts bör man notera att viss information från Blumenthal (2010) har använts i båda fallen. Man ska således inte se dem som helt oberoende. Blumenthals sammanställning visar kostnader trots att omfattande skyddsåtgärder genomfördes, och det är naturligt att denna nivå på skadekostnader är lägre än i en riskanalys som tar sin utgångspunkt i att alla översvämmade objekt tar skada. 4.2.1 100-årsnivå med vindpåverkan (45,85-46,34 m ö.h.) Effekten av vind kan ge en nivåhöjning i Vänern på upp till 81 cm, men denna effekt är kortvarig och lokal. En typisk händelse med kraftig vind kan vara något dygn. En sådan händelse inträffade 1 februari 2001, alltså under den pågående storskaliga översvämningen. Särskilt drabbades Vänersborg, där bland annat slussarna vid Brinkebergskulle och även kraftverket i Vargön fick problem. Utifrån de skadetyper som redovisas ovan kan man bedöma vad som särskilt tar ytterligare skada av en kortvarig höjning av vattennivån. Förmodligen kan skador på byggnader bli 40 Skillnaden mot slutsumman i Blumenthals redovisning ligger i en komplettering med 15 Mkr för skador i hushåll i Västra Götaland 41 www.scb.se 136

avsevärda även om de bara står under vatten något eller några dygn. Andra strukturer som kan ta skada är jordbruksinvallningar, där SOU 2006:94 särskilt anger att skadorna ökar avsevärt när nivån stiger över 45,50 m ö.h. Vidare kan temporära barriärer, som skyddar städer eller särskild infrastruktur spolas över och förstöras, vilket medför att allt det som finns bakom barriären är i fara. Om åkermark drabbas av en kortvarig översvämning bör skadorna bli begränsade. Vår bedömning är också att kortare avbrott i transportsystem, samhällsfunktioner och industri kan ge kortare lokala problem men inte några storskaliga och dyrbara störningar. För att analysera vindeffekten har vi använt två alternativ med nordlig respektive sydlig vind. Det är inte möjligt att vindeffekter drabbar alla Vänerkommuner samtidigt, men det är inte omöjligt att olika delar av Vänern drabbas av vindeffekter vid olika tillfällen under samma långa översvämningshändelse. Vid alternativet sydlig vind har effekter på Säffle, Grums, Hammarö, Karlstad och Kristinehamn inkluderats. Vid alternativet nordlig vind har effekter på Mariestad, Götene, Lidköping, Grästorp och Vänersborg inkluderats. Tabell 41. Översvämmade objekt vid 100-årsnivå plus sydlig respektive nordlig vind. Sektor Objekt/ytor vid 100-årsnivå Objekt/ytor vid 100-års nivå + sydlig vind Objekt/ytor vid 100-års nivå + nordlig vind Byggnader: Bostäder/offentliga byggn./fritidshus Industribyggn./uthus 525 st 1 398 st 1 430 st 2 390 st 978 st 2 219 st Jordbruk 2 000-3 920 ha 5 100 ha 4 600 ha Vägar 92 km 180 km 139 km Järnvägar 0,5 km 7,7 km 2,2 km Samhällsviktiga funktioner 1 st 3 st 6 st I Tabell 41 framgår objekt och ytor som står under vatten vid en 100-årshändelse, plus sydlig respektive nordlig vind. Utifrån antagandet att det framför allt är byggnader som kan ta skada är det dessa vi använt för att se vilka extra skadekostnader som vinden orsakar. Vi är hänvisade till samma skadestatistik som för 100-årsnivå, d v s den försäkringsstatistik som Sweco redovisat. Vi måste här anta att försäkringsstatistiken representerar skadorna vid en kortvarig vindinducerad nivåhöjning såväl som vid en översvämning över flera månader. Det är troligt att en långvarig händelse ger betydligt större skador men det är å andra sidan svårare att genomföra skyddsåtgärder vid snabbt uppkomna vindhändelser. Den samlade skadekostnaden för alla byggnader stiger med 86 Mkr för ett alternativ med nordlig vind och med 122 Mkr vid sydlig vind. Totala skadekostnader inklusive vindeffekter uppgår till ca 310 Mkr vid nordlig vind och ca 350 Mkr vid sydlig vind. Det innebär att skadekostnaderna vid 100-årsnivån stiger med 35-55 % p.g.a. vindeffekten. Kostnader för förstörda jordbruksinvallningar lär uppstå. Vi har svårt att bedöma hur stora dessa skulle bli. Skador på vägar, invallningar och dräneringar skattades till 20-30 Mkr vid översvämningen 2000-2001, vilket dock var resultatet av en långvarig översvämning. 137

Det är fler samhällsviktiga funktioner som översvämmas vid sydlig och nordlig vind jämfört med 100-årsnivån utan vind. Vid sydlig vind drabbas bland annat reningsverk och värmeverk på Hammarö och räddningstjänststationen i Kristinehamn. Vid nordlig vind drabbas Länsstyrelsen i Vänersborg, räddningstjänsten i Mariestad och reningsverken i Mariestad, Götene, Lidköping och Vänersborg. Det är svårt att bedöma hur stor skadan blir av en kortvarig vattennivåhöjning. För reningsverken kan även kortare händelser leda till störningar av reningsprocesserna vilket gör större utsläpp av näringsämnen. Kortvariga översvämningar av en länsstyrelse och två räddningstjänster bör kunna hanteras utan att verksamheten störs och utan alltför stora kostnader. 4.2.2 Indirekta och intangibla skador vid 100-årsnivån Indirekta effekter kommer att uppstå till följd av långvariga översvämningar av vägar och gator. Transportflöden av personer och varor kommer att störas. Det är begränsade sträckor av motorvägar, riksvägar och järnvägar som drabbas, men desto större sträckor av kommunala gator. En relativt stor effekt kan också uppstå för personer som är beroende av delar av de 83 km av enskilda vägar som kommer att stå under vatten. Det kommer också att uppstå problem och obehag för de människor vars bostäder och fritidshus översvämmas. Nästan 2000 byggnader drabbas vid 100-årsnivån och ca 3800 vid ett sydligt vindalternativ. Fritids- och turismsektorn påverkas också då många fritidsbåtshamnar, campingplatser etc, påverkas. En sektor av näringslivet som påverkas påtagligt redan vid 100-årsnivån är yrkesfisket. Deras anläggningar i fiskelägen är känsliga redan vid måttliga vattennivåer. Även jordbruket drabbas rejält vid 100-årsnivån, en effekt som ger störningar för jordbrukarna under flera år. Intangibla skador som förväntas uppstå är t.ex. utsläpp av orenat avloppsvatten. Om utsläppet sker där stor utspädning kan ske blir miljöeffekten begränsad men det kan uppstå effekter om utsläppet sker i mer känsliga vatten. 138

4.3 Dimensionerande nivå (46,38 m ö.h. RH00 Vänersborg) En dimensionerande nivå har en återkomsttid som är längre än 10 000 år. Den dimensionerande nivå som vi använt i denna studie är baserad på SMHI:s senaste beräkningar för Vänern. Nivån är jämförbar med den som SOU 2006:94 angav som 100- årsnivå + vindeffekt (46,50 m ö.h.). De nivåer som Klimat-och sårbarhetsutredningen angav för den dimensionerande nivån har alltså räknats ner väsentligt. En nivå i Vänern på 46,38 m ö.h. har inte inträffat under de senaste 200 åren. Mätserien över Vänerns vattennivå sedan 1807 styrker detta 42. Det gör att skattningar av skador och kostnader görs utan gott empiriskt stöd. SOU 2006:94 var i långa stycken hänvisade till att använda erfarenheter och data från översvämningen i Vänern och Arvika 2000-2001. Vårt tillvägagångsätt för att analysera skadekostnader för den dimensionerande nivån har varit att utgå från SOU 2006:94 och modifiera den utifrån vår nya riskkartering. Vi har genom karteringen en bättre uppfattning om antalet översvämmade byggnader, jordbruksarealer och vägsträckor. Vissa kostnadsslag har vi inte haft förutsättningar att kunnat förbättra, t.ex. kostnader för VA-system, elverk, sjöfart och fiske. Nedan följer en genomgång sektorsvis av de modifieringar som vi gjort utifrån SOU 2006:94. Motsvarande kostnader finns också redovisade i Tabell 42. Byggnader: Vid denna nivå står 3306 byggnader av typerna bostäder/offentlig byggnad/fritidshus under vatten. Motsvarande byggnadsyta är 701 650 m 2. SOU 2006:94 använde en skadekostnad per m 2 byggnadsyta som grundade sig på en bedömning från Länsförsäkringar. Medelvärdet för villor, fritidshus och flerbostadshus angavs till 3500 kr/m 2. Sättningsskador var inte inräknade. De redovisade ingen särskild kostnad för offentliga byggnader, varför vi antar att dessa skadekostnader per m 2 ligger på samma nivå som för bostäder. Den totala skadekostnaden för dessa kategorier av byggnader blir då 2 456 Mkr. Detta är en lägre summa än vad SOU 2006:94 redovisade, vilket beror på att den översvämmade byggnadsytan är mindre. För kategorin industribyggnader och uthus är 1 554 000 m 2 översvämmade enligt vår kartering. Inom Karlstads kommun, som särredovisat industribyggnader och uthus, är den samlade ytan industribyggnader som är översvämmad ca 3 ggr större än den samlade ytan av uthus. SOU 2006:94 har en prislapp för industribyggnader på 1000 kr/m 2, och vi antar att uthus drabbas av samma kostnader. Skadekostnaden för dessa kategorier byggnader blir då 1 554 Mkr. Bedömningarna av skador på byggnader är den största posten i Tabell 42. Man bör beakta att underlaget bakom kostnadsbedömningarna är litet. Möjligheter att hitta bättre prislappar på översvämmade byggnader, t.ex. i andra länder, är inte stora eftersom det är mycket ovanligt med så långvariga översvämningar som de som kan inträffa i Vänern. 42 www.smhi.se 139

Skadekostnaderna per m 2 byggnadsyta som redovisas i SOU 2006:94 är i 2006 års kostnadsnivåer. Vi redovisar alla modifierade kostnader i Tabell 42 i 2006 års nivåer och gör en indexuppräkning avslutningsvis i Tabell 42. Industri: SOU 2006:94 gjorde en bedömning av hur verksamheten påverkades hos de företag runt Vänern som skulle översvämmas. Den bakomliggande delrapporten har inte publicerats vilket gör att det är svårt att bedöma tillförlitligheten på angivna skadekostnader. Vi har i denna studie ingen möjlighet att göra en bättre bedömning. VA: Även för påverkan på VA-system är det svårt att presentera en bättre kostnadsbedömning än den som gjordes av SOU 2006:94. De har identifierat i stort sett samma hotade reningsverk som vi funnit i vår kartering. Den stora kostnadsposten är skador på VA-system och pumpstationer, och bedömningen för alla kommuner görs utifrån en skattning i Karlstads kommun. Från många avloppssystem kommer orenat avlopp att gå ut i recipienter, vilket kan ge påtagliga miljöproblem. Kvaliteten på kommunernas råvatten kan påverkas på flera platser. Elverk: I SOU 2006:94 har översvämmade nätstationer, kabelskåp och lokala elnät identifierats. Skadekostnader är av två slag: återställandekostnader för skadade anläggningar och kostnader för elavbrott. Elavbrottet bedömdes gälla 80 nätstationer och vara i en vecka. I vår studie har vi inte möjlighet att göra bättre bedömningar för dessa skador. Vägar: Bedömningen av skador och kostnader för vägar i SOU 2006:94 inkluderade både direkta vägskador och kostnader för omledning av trafiken. Deras bedömning av den översvämmade väglängden var väsentligt större än vad vår kartering visar. De angav att 74 km av statliga vägar var översvämmade medan vår siffra för motorväg och allmän väg klass 1-3 visar på 22 km. Men därtill har vi ytterligare 70 km av genomfartsleder och gator, totalt 92 km. Vidare står 254 km enskilda vägar under vatten. Vi inkluderar såväl gator som vägar (ej enskilda vägar) i vår kostnadsberäkning. Med antagande att skadorna blir lika stora per m 2 på gator som på vägar 1000 kr/m 2 enligt SOU 2006:94 och med rimliga antaganden för vägar och gators bredd, landar skadekostnaden på 613 Mkr. Kostnader för skador på alla enskilda vägar torde bli avsevärda. Kostnaden från SOU 2006:94 för omledning av trafiken, s k trafikeffekter, är svåra att överföra till vår analys eftersom vår kartering visar på väsentligt kortare sträckor av översvämmade statliga vägar. Att inkludera gatunätet i detta resonemang är svårt eftersom omledningsvägar i tätorter rimligen blir betydligt kortare än för vägnätet. Vi väljer att exkludera trafikeffekter i tätort och reducera beräkningen av trafikeffekter från SOU 2006:94 proportionellt utifrån den översvämmade väglängden i vår kartering. Järnvägar: Vår kartering visar att ca 30 km järnväg står under vatten vid den dimensionerande nivån. SOU 2006:94 har pekat ut samma sträckor som potentiellt hårdast drabbade, men inte angett någon översvämmad längd. Den större kostnadsposten kommer emellertid från omledningar och ersättningstrafik. Vi kan inte göra en bättre bedömning än utredningen av skadekostnaderna för järnvägen. 140

Tabell 42. Skadekostnader sektorsvis redovisade i SOU 2006:94 och modifieringar utifrån ny riskkartering. Sektor Byggnader: Skador bostäder/kontor Skador industri/uthus Totalt byggnader: Skadekostnader enl. SOU 2006:94 [Mkr] 4 200 1 500 5 700 Modifierade kostnader utifrån ny kartering [Mkr] 2 456 1 554 4 010 Industri Kostnader (odef.) 1 500 1 500 VA Ökad kostnad för rening VA-system och pumpstat. Totalt VA: Elverk Återställandekostnader Elavbrott Totalt Elverk: Vägar Vägskador Trafikeffekter Nyinvestering Kåll./Torsö Totalt Vägar: Järnvägar Återställningskostnader Ersättningstrafik/omledn. Totalt Järnvägar: Sjöfart Sluss/damm V-borg Muddring + deponi Totalt Sjöfart: (8) 1 100 1 100 1 100 100 560 660 660 530 220 150 900 613 65 150 828 95 65 160 160 300 50 350 350 Jordbruk Skördebortfall Bortfall animalieproduktion Bortfall mjölkproduktion Återställn. vallar/dränering Totalt Jordbruk: 65 - (<22?) (>75?) 65 40 - - 120 160 Skogsbruk Minskad tillväxt 3 3 Fiske Siklöjefiske Minskad turism Skador på anläggningar Totalt Fiske: 2 5 7 2 5 24 31 Total [Mkr] 10 445 8 802 Total (indexuppräknad 43 ) [Mkr] 9 750 43 KPI, se www.scb.se 141

Sjöfart: Enligt SOU 2006:94 måste Vänersjöfarten helt ställas in vid nivåer på 46,50 och däröver. Det blir dock ett flertal störningar även vid lägre nivåer, bland annat får hamnverksamheten i Lidköping problem. I SOU 2006:94 tas två kostnadsslag upp under sjöfart: skador på sluss och dammbyggnad vid Brinkebergskulle och muddringskostnader i Göteborg. Vi har inte i denna studie bättre möjligheter att skatta skadekostnaderna. Jordbruk: Vår kartering visar att 7100 ha åkermark är översvämmad. Enligt SOU 2006:94 bör även mark där grundvattennivån ligger närmare marken än 1 m inkluderas. Utredningen använde därför den översvämmade åkerarealen för nästa högre utredningsnivå. I vårt fall kan vi använda den dimensionerande nivån + vindeffekt, vilket visar att den översvämmade arealen är 9315 ha. Detta är förstås ett relativt osäkert antagande. Vid denna nivå räknar vi inte med att några permanenta invallningar längre ger något skydd. Med samma prislapp som i SOU 2006:94 (4300 kr/ha) blir skadekostnaden 40 Mkr (i 2000 års prisnivå). Vid 100-årsnivå angavs skador på dräneringssystem, vägar och invallningar till 20-30 Mkr. Om man tar ett medelvärde på det och räknar upp denna siffra proportionellt mot andelen översvämmad mark vid den dimensionerande nivån kan man skatta kostnaden till 120 Mkr. Skogsbruk: I SOU 2006:94 skattades skogsskadorna till 250 kr/ha vid denna nivå. I och för sig har Skogsstyrelsen angett att denna siffra gäller för kortare översvämningar, upp till ett par veckor. Det är sannolikt att vattennivån förblir hög under betydligt längre tid för de översvämmade skogsarealerna. Vi väljer trots detta att använda den angivna prislappen. Vår kartering visar att 11 460 ha skogsmark är översvämmad vid denna nivå vilket ger skogsskador på 3 Mkr. Fiske: Vid denna nivå kan fiskets infrastruktur störas allvarligt. Redan vid 45,30 m ö.h. påverkas tre fiskelägen. SOU 2006:94 anger att skadekostnaderna för förlorat siklöjefiske och minskad turism kommer att uppgå till 7 Mkr. Vi väljer också att lägga till de kostnader som redovisades av Blumenthal (2010) redan för 100-årsnivån: 24 Mkr. Det motsvarar framför allt kostnader som ersatts av försäkringsbolag. Samhällsviktig verksamhet: Vi gör ingen separat kostnadsberäkning för samhällsviktig verksamhet. Vissa av kostnaderna kommer med inom VA-sektorn. Vid denna nivå är det hela 18 st samhällsviktiga funktioner som påverkas: ett sjukhus, tre räddningstjänststationer, ett polishus, sju reningsverk, två värmeverk, ett vattenverk, två länsstyrelser och ett kommunhus. De rent administrativa funktionerna kan troligen skötas från andra platser men funktioner som sjukhus, vatten- och reningsverk låter inte lätt flytta på sig. Vid en studie av hur översvämning i Mälaren påverkar samhällsviktiga funktioner fann MSB (2012a) att en vattennivåhöjning på drygt 2 m (jämförbart med dimensionerande nivå i Vänern) påverkar 22 st funktioner till en kostnad av 1,1 miljarder kr. Vid Mälaren var det framför allt kommunaltekniska verksamheter som drabbades, t.ex. vattenverk, reningsverk och värmeverk. 142

4.3.1 Dimensionerande nivå med vindpåverkan (46,71-47,19 m ö.h.) En vindpåverkan vid den dimensionerande nivån leder till mycket allvarliga konsekvenser. Vissa kommuner kan drabbas av nivåer över 47,00 m ö.h. Situationen runt Vänern är redan väldigt ansträngd och alla nya påfrestningar blir svåra att hantera. Det kommer att uppstå problem som är svåra att förutsäga. Vårt tillvägagångssätt för att analysera dessa vindeffekter har varit det samma som vid 100- årsnivån. Vi bedömer att det är framför allt byggnader som kan ta skada av en kortvarig extra höjning av vattennivån. Därutöver kommer störningar i trafik, industri mm, men dessa är svåra att sätta ett pris på. Vi har även valt att använda samma skadekostnad som vid 100-årsnivån, baserad på skadestatistik för olika byggnadstyper från Sweco/Länsförsäkringar. De fastigheter som drabbas just av vindeffekten men annars står på torr mark kommer inte att ta samma skada som fastigheter som står i vatten under lång tid. Därför passar den prislapp bättre som representerar en kortare och mer begränsad översvämning. I tabell 43 redovisas objekt och ytor som ställs under vatten vid ett sydligt respektive ett nordligt vindalternativ. Vid denna vattennivå är andelen översvämmade offentliga byggnader 6 % av kategorin Bostäder/offentlig byggnad/fritidshus, baserat på andelen i Karlstads och Vänersborgs kommuner. Andelen industribyggnader i kategorin Industribyggnader/uthus har stigit till 39 %. Skadekostnader för översvämmade byggnader stiger med 157 Mkr vid nordlig vind och 283 Mkr vid sydlig vind. Därmed stiger de beräknade skadekostnaderna vid en dimensionerande nivå med 2-3 %. Därutöver tillkommer oförutsägbara kostnader till följd av det kritiska läget. Det är ytterligare en-två samhällsviktiga funktioner som översvämmas vid en vindeffekt, att läggas till de 18 funktioner som redan är översvämmade vid den dimensionerande nivån. Tabell 43. Översvämmade objekt vid dimensionerande nivå plus sydlig respektive nordlig vind. Sektor Byggnader: Bostäder/offentliga byggn./fritidshus Industribyggn./uthus Objekt/ytor vid dim. nivå 3 306 st 4 954 st Objekt/ytor vid dim. nivå + sydlig vind 5 233 st 6 547 st Objekt/ytor vid dim. nivå + nordlig vind 4 136 st 5 950 st Jordbruk 7 096 ha 8 385 ha 7 911 ha Vägar 357 km 484 km 426 km Järnvägar 30 km 41 km 37 km Samhällsviktiga funktioner 18 st 20 st 19 st 143

4.3.2 Indirekta och intangibla skador vid dimensionerande nivå Vi kan förvänta långt fler och allvarligare indirekta skador vid den dimensionerande nivån. Det är ett stort antal bostäder och andra byggnader som måste evakueras. Det är svårt att skydda områdena närmast Vänern med barriärer p.g.a. den höga vattennivån. En erfarenhet från översvämningen 2000-2001 var att gränsen för temporära barriärer ansågs ligga vid ca 46,00 m ö.h. Vid högre nivåer då det är aktuellt med evakuering kommer detta att ta tid och skapa oro och följdverkningarna i samhällena runt Vänern blir långtgående. Transportsystemen blir allvarligt påverkade. Tågtrafiken störs på flera banor och vägtrafiken tvingas köra omvägar för att nå sina mål. Sjöfarten påverkas också påtagligt. Störningar i transportsystem ger indirekta effekter för människor och verksamheter. Flera samhällsviktiga funktioner störs vilket ger följdeffekter. Vid sydlig vind kommer upp till nio reningsverk runt Vänern att ha problem. Detta ger en påverkan på vattenkvaliteten i recipienterna som kan bli allvarlig eftersom det kommer att ske under lång tid. En följdeffekt kan bli att råvatten till vattenverken kan påverkas. Vidare påverkas alla länsstyrelser runt sjön, två polisstationer, tre räddningstjänststationer och ett sjukhus. Dessa funktioner, förutom sjukhuset, bör kunna upprätthållas från andra platser. För sjukhuset i Karlstad pågår ett arbete för att upprätta ett översvämningsskydd. Det finns också risk att kulturvärden skadas. Vid den dimensionerande nivån med vindeffekt är det fyra museer och en kyrka som drabbas. Troligen kommer samlingar och liknande värden att kunna flyttas undan i tid, men det kan finnas andra sårbara kulturvärden (t.ex. byggnader) som inte kan flyttas. Jordbruket kommer att drabbas av en rad olika skador som kan påverka under flera år. Andra näringar som kommer att ta allvarlig skada är yrkesfisket och turismen vid Vänern. Därutöver kommer ett flertal stora och små företag i olika branscher att påverkas av t.ex. avbrott i transportsystem och elförsörjning och problem för anställda att kunna utföra sina arbeten. 144

4.4 Skadekostnader under en hundraårsperiod Varje år kan vattennivåer med alla tänkbara återkomsttider inträffa. Återkomsttiden (T) är en direkt omräkning av sannolikheten för en viss nivå (1/T). En tioårshändelse har en sannolikhet varje år på 10%, en hundraårshändelse har en sannolikhet på 1% och en tusenårshändelse en sannolikhet på 0,1%. För att få en årlig skadekostnad vägs alla tänkbara sannolikheter och respektive potentiella skadekostnader samman (för metod, se t ex Messner m fl, 2007). Den årliga kostnaden kan i sin tur användas för att beräkna skadeutfallet under t ex en 100-årsperiod. De beräknade skadekostnaderna för 100-årsnivå och 10 000-årsnivå (inkl vindeffekter) har använts för att beräkna årlig skadekostnad. Dessutom har en vattennivå och motsvarande skadekostnad skattats för en 1000-årshändelse utifrån ett antagande om att det råder ett linjärt förhållande mellan vattennivå och log(t) vid dessa höga nivåer (se t ex Schröder, 2003). Nivån beräknades till 45,96 m ö.h. Skadekostnaden för 1000-årsnivån har baserats på de beräkningar som gjorts i vår studie av t ex olika adderande vindeffekter till 100- årsnivån. Två antaganden har gjorts i övrigt: att skadorna börjar uppträda när vattennivån i Vänern stiger över 10-årsnivån samt att bidraget till den årliga skadekostnaden från händelser med lägre sannolikhet än 10 000-årsnivån är försumbart pga. den mycket låga sannolikheten. I våra skadeberäkningar ligger en klimateffekt på 2-3 dm som är beräknad att uppträda successivt fram till år 2100. Det innebär att vi för in en överskattning i beräkningen över skadekostnader för de kommande 100 åren i och med att vi använder den fulla klimateffekten för hela perioden. Detta fel är dock litet i förhållande till övriga osäkerheter i de ekonomiska beräkningarna. Den årliga potentiella skadekostnaden beräknas ligga i intervallet 25-30 Mkr per år. Denna kostnad motsvarar huvudsakligen de direkta skadorna (se tabell 38) till följd av Väneröversvämning. Förutsatt att samhällets sårberhet är oförändrad under tidsperioden blir den totala skadekostnaden, sett över en hundraårsperiod därmed 2,5-3 miljarder kr (utifrån 2012 års penningvärde). Denna beräkning inkluderar ingen diskontering 44. Vid en diskontering med 2% ränta blir skadekostnaden över en hundraårsperiod 1-1,5 miljarder kr. Det är viktigt att komma ihåg att det ligger betydande osäkerheter i denna beräkning, framför allt vad gäller de ekonomiska konsekvenserna för en 10 000-årshändelse och i antagandet om en oförändrad sårbarhet i samhället. 44 Diskontering används normalt vid samhällsekonomiska beräkningar och innebär en nedskrivning av framtida värden, i detta fall skadekostnader. 145

5. Diskussion 5.1 Metod, data och osäkerheter Förutom de osäkerheter och brister i indata som berördes i kapitel 2 finns det anledning att diskutera generella begränsningar med den typ av GIS-baserad översvämningskartering och analyser som använts i detta projekt. Kartering och analyser visar inte hur eller på vilket sätt enskilda objekt kommer att påverkas i verkligheten. De ska istället betraktas som bra metoder som ger indikationer på var och hur mycket enskilda objekt kan drabbas. Karteringar och analyser kan på så sätt fungera som planeringsunderlag för kommuner att jobba vidare med. I många fall kan ytterligare och noggrannare höjd- och lägesmätningar behövas för att t.ex. bestämma en specifik byggnads golvnivå eller ett riskobjekts kritiska nivå. Det finns också många beroenden som gör att samhällsviktiga funktioner och verksamheter kan påverkas vid en omfattande översvämning och som inte direkt kan tolkas ur översvämningskartor eller siffror i sårbarhetstabeller. Detta gäller främst när energiförsörjning, telekommunikation och kommunaltekniska system berörs. Slås t.ex. en pumpstation eller transformator ut kan det påverka verksamheter relativt långt ifrån översvämmade områden. Karteringen tar heller inte hänsyn till de åtgärder, t.ex. invallningar, pumpning och proppning av avloppsledningar, som sannolikt hinner göras innan vattnet når upp till vissa riskobjekt. Ett speciellt problem i karteringsarbetet har varit nivåerna kring Vargöns kraftverksdamm då dammbyggnaden inte fanns med höjdmodellen. Detta resulterade i att redan vid normalt vattenstånd visade kartorna att områden nedströms översvämmades. Detta löstes genom att begränsa modellen vid dammkrönet. Detsamma gäller vid Brinkebergsslussen. Det omtalade nya utloppet vid Flo i Grästorps kommun skulle inte uppstå förrän Vänerns nivå stigit till ca 47,15 m ö.h., alltså en bra bit över dimensionerande nivå + vindpåverkan. Syftet med kartering och analyser var att förse kommunerna runt Vänern med ett gemensamt underlag för identifiering och bedömning av översvämningsrisker. Med den höga noggrannhet som den nya nationella höjdmodellen har kan det slutligen med säkerhet sägas att översvämningskarteringen och analyserna som gjorts är så noggranna som det skulle kunna göras inom projektets ramar. De ekonomiska analyserna vilar dock på relativt osäker grund. Skadekostnaderna för vissa sektorer har bedömts utifrån att vissa skyddsåtgärder har genomförts, eftersom detta har varit de enda data som varit tillgängliga. Detta gäller t ex för elnät och VA-system. Flera av de prislappar för olika skadetyper som använts är baserade på få tidigare händelser. Det finns ett stort behov av forskning och studier inom just detta område. 146

5.2 Specifika förhållanden i Vänern - varaktighet, vindeffekt och tillflöden Vänern skiljer sig från andra sjöar genom sin stora volym och yta samt de fysiska och lagliga begränsningarna för sjöns utflöde. De specifika förhållanden som en översvämning i Vänern präglas av (se kap. 1.2.2) påverkar potentiella skador, men även hanteringen av en översvämningshändelse på olika sätt. Den låga stigningshastigheten med några centimeter per dygn som orsakas av sjöns stora yta, ger tidsutrymme för att genomföra åtgärder i takt med att nivån i sjön stiger, t.ex. temporära invallningar, upphöjningar av hotade vägar, evakuering av människor och särskilt värdefulla objekt. Den långa varaktigheten på minst sex månader vid den lägsta nivån leder till att alla störningar som översvämningen medför måste kunna hanteras under en lång tid, att eventuella fysiska åtgärder behöver ha en viss hållbarhet och t.ex. klara av en vinterperiod med kyla och is. Skador på byggnader, infrastruktur, jord- och skogsbruk ökar med tiden. Detsamma gäller för näringslivets ekonomiska skador som orsakas indirekt genom störningar inom transportsektorn och inställd eller minskad verksamhet. Utöver den långsamma och relativt förutsägbara nivåökningen som orsakas av nederbörd och tillrinning via Vänerns tillflöden, kan vindeffekten leda till en nivåökning på flera decimeter på bara några timmar för det strandavsnitt som ligger i vindriktningen. Detta innebär en särskild risk i en situation med redan höga vattennivåer. Fenomenet styrs bl. a. av vindstyrka och vindriktning och varningstiden för händelsen är 2-3 dygn. Invallningar kan raseras, bakomliggande områden översvämmas och upphöjda vägar eroderas etc. Denna studie baseras på beräkningar av SMHI som utgår från en vindstyrka på 20 m/s för uppskattningen av den maximala vindrelaterade nivåökningen som är platsberoende och varierar mellan 0,32 och 0,81 m. Forsberg (2012) har utvecklat metodiken för beräkning av vindpåverkan och kunnat använda nya högupplösta data på Vänerns vattennivåer och även vindhastighet och -riktning. I en ny studie har data från mätstationen Dalbosjön i Vänersborg undersökts. Det identifierades en händelse med en vindrelaterad nivåförändring på 0,75 m inom 6 timmar, vid en vindstyrka kring 15 m/s. 0,75 m är nivåskillnaden mellan min och max i en vågrörelse och variationen runt medelnivån blir då ca ±0,4 m. Samma fenomen observerades under översvämningen 2000/2001 i Vänersborgsviken då bland annat slussen i Brinkebergskulle överspolades under drygt en timme vid nordostliga vindar kring 15m/s. Vid den händelsen ökade nivån snabbt i Vänersborgsviken med 0,4 m (Blumenthal, 2010). Detta är en indikation på att det behövs mer forskning som är baserad på högupplösta vind- och nivåmätningar. En tredje aspekt som bör beaktas vid en sammantagen riskbedömning men som inte är del i denna studie är biflödenas roll i översvämningssammanhanget. En översvämningssituation i Vänern startar med en period av höga flöden i flera av Vänerns tillrinnande vattendrag och nivåökningen i Vänerns kommer pågå parallellt tills kulmen har nåtts. Utöver detta leder en hög vattennivå i Vänern till uppdämningseffekter vid tillflödenas utlopp. Kombinationen av höga flöden och uppdämningen kan försvåra situationen i vattendragens mynningsområde. 147

5.3 Samlad bedömning av Vänerns översvämningsrisker Det som drabbas först vid en översvämning i Vänern är dels objekt som utifrån sina funktioner ligger vattenära såsom fritidsanläggningar (t.ex. campingplatser, fritidshamnar, badplatser), reningsverk och fritidshus, men även vägar, järnvägar, industriområden och stora arealer åker- och skogsmark. I ett senare skede översvämmas alltfler objekt som har samhällsviktiga funktioner och vattnet når på sina håll upp till tätorternas och städernas centrala delar där delar av bostadsområden ställs under vatten och gator och genomfartsleder blir oframkomliga. De städer som drabbas hårdast är Karlstad, Kristinehamn, Mariestad, Vänersborg och Lidköping. Hammarö kommun ställs inför speciella problem när samtliga vägar som förbinder kommunen med fastlandet översvämmas. I en del kommuner isoleras områden med permanenta bostäder, vilket kan leda till problem med framkomligheten för inte bara de boende utan också för hemtjänst och räddningstjänst m.fl. under lång tid. E18 och E45 översvämmas redan vid 100-årsnivå respektive 100-årsnivå med vindpåverkan, Riksväg 44 och Riksväg 26 vid 100-årsnivå med vindpåverkan respektive dimensionerande nivå med vindpåverkan. Första avsnittet av järnvägssträckan Göteborg- Karlstad-Stockholm och Kinnekullebanan översvämmas vid 100-årsnivå. Vår studie visar att de direkta skadekostnaderna vid en 100-årsnivå landar på 100-240 Mkr. Med en vindeffekt kan denna kostnad öka med upp till 120 Mkr. En dimensionerande nivå kommer att bli av en helt annan storleksordning. Där blir de förväntade kostnaderna i storleksordningen 9,8 miljarder kr. Förutom de direkta kostnaderna kan vi identifiera ett antal förväntade indirekta effekter för människor och offentliga och privata verksamheter. De indirekta kostnaderna blir särskilt stora vid de högre vattennivåerna. Intangibla skador uppstår framför allt i samband med att orenat avloppsvatten tillförs de kustnära områdena i Vänern under lång tid och ger en dålig vattenkvalitet och påverkan på ekosystem. De skadekostnader som vi kommit fram till ligger på en väsentligt lägre nivå än de som Klimat- och sårbarhetsutredningen presenterade 2006. Huvudorsaken till detta är att de översvämningsnivåer (100-års respektive dimensionerande nivå) som vi utgått från har legat på lägre nivåer, i enlighet med beräkningar från SMHI. När några av de kvantitativa måtten för Vänern (Tabell 44) slutligen jämförs med motsvarande analyser gjorda för Mälaren (MSB, 2012b) (Tabell 45) framgår att totalt ca 2600 byggnader berörs vid 100-årsnivå i Mälaren (+1,9 m RH2000) och ca 8500 byggnader vid dimensionerande nivå (3,10 m RH2000). Vid 100-årsnivån översvämmas totalt ca 18100 ha åker- och skogsmark runt Mälaren och vid dimensionerande nivå ca 30 300 ha. För vägarna är sifforna något större runt Mälaren med 98 km vid 100-årsnivån och 412 km vid dimensionerande nivån. 148

Tabell 44. Översvämmade väg- och järnvägssträckor, markytor, bebyggelse och antal byggnader vid fyra vattennivåer i Vänern. Vägar (km) Järnväg (km) Åker och skogsmark (ha) Bebyggelse (ha) Byggnader (antal) 100-årsnivå 91,8 0,5 10 130 71 1 931 100-årsnivå + vind 236,8 9,5 15 568 289 5 389 Dimensionerande nivå 357,0 30,0 19 153 646 8 332 Dimensionerande nivå + vind 570,3 47,7 24 716 1 056 14 073 Tabell 45 Översvämmade väg- och järnvägssträckor, markytor, bebyggelse och antal byggnader vid två vattennivåer i Mälaren. Vägar (km) Järnväg (km) Åker och skogsmark (ha) Bebyggelse (ha) Byggnader (antal) 100-årsnivå 98-18 100-2 600 Dimensionerande nivå 412-30 300-8 500 149

Referenser Blumenthal B. 2010. När Vänern svämmade över. Händelseutveckling och konsekvenser av översvämningen 2000/2001. Karlstad: Centrum för klimat och säkerhet. Rapport 2010:1. Falemo S. 2011. Metodik konsekvensbedömning Kartläggning, exponering, sårbarhet och värdering av liv. Göta älvutredningen, delrapport 15. Statens Geotekniska Institut. Finsberg C. och Paltto H. 2010. Förändringar i strandvegetation vid Vänern. Stråkvis inventering 2009. Rapport nr 56. Vänerns vattenvårdsförbund. Forsberg J. 2012. Tidsserieanalys av data från Sjöfartsverkets mätstationer i Vänern. Karlstad: Centrum för klimat och säkerhet. Rapport 2012:3. Grahn T. 2009. Översvämningshotet från Vänern - kritisk analys av Statens klimat- och sårbarhetsutredning SOU 2006:94. Kandidatuppsats nationalekonomi vid Karlstads universitet. Grahn T., Nyberg L och Blumenthal B. 2013. Analys av översvämningsskador En kunskapsöversikt. Karlstad: Centrum för klimat och säkerhet. Google. 2012. Webbapplikationen Google Earth. (Elektronisk) http://www.google.com/earth/index.html Jongman B., Kreibich H., Apel H., Barredo J.I., Bates P.D., Feyen L., Gericke A., Neal J., Aerts J.C.J.H. och Ward P.J. 2012. Comparative flood damage model assessment: towards a European approach. Natural Hazards and Earth System Sciences, 12:3733-3752. Jonkman S. N. och Vrijling J. K. 2008. Loss of life due to floods. Journal of Flood Risk Management, 1:43-56. Lantmäteriet. 2011. Produktbeskrivning: GSD-Höjddata, grid 2+ (v 1.2). (Elektronisk) http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/kartorgeografiskinfo/hojdinfo/dokumentation/hojd2_pl us.pdf Lantmäteriet. 2011a. Ny nationell höjdmodell Presentation. (Elektronisk). http://www.lantmateriet.se/templates/lmv_page.aspx?id=18115 Lantmäteriet. 2011b. Produktbeskrivning: GSD-Fastighetskartan, vektor (v 6.4). (Elektronisk) http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/kartor_och_geografisk_info/gsd- Produktbeskrivningar/fastshmi.pdf Lantmäteriet. 2011c. Produktbeskrivning: GSD-Terrängskartan, vektor (v 6.4). (Elektronisk) http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/kartor_och_geografisk_info/gsd- Produktbeskrivningar/terrshmi.pdf Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland. 2011. Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Messner F., Penning-Rowsell E., Green C., Meyer V., Tunstall S. och van der Veen, A. 2007. Evaluating flood damages: guidance and recommendations on principles and methods. FLOODsite Consortium, Wallingford, UK. MSB. 2012a. Konsekvenser av översvämning i Mälaren. Bilaga 2. Konsekvensanalys av översvämning i Mälaren. Uppdrag utfört av WSP. MSB. 2012b. Konsekvenser av översvämning i Mälaren. Bilaga 3. Översvämningskartering och GIS-analyser med beräkning av nyckeltal för Mälaren. Uppdrag utfört av SWECO. Persson E. 2010. Sociala konsekvenser av variationer i Vänerns vattennivå. Karlstads universitet, Centrum för klimat och säkerhet. Rapport 2010:3 150

Safe Software. 2011. Programvaran FME. (Elektronisk) http://www.safe.com/fme/fme-technology/fmedesktop/overview Schröder E. 2003. Översvämningar i Sverige - orsakssammanhang och fördjupad frekvensstudie för Vänern och Mälaren. Examensarbete, Linköpings universitet. SMHI. 2010. Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern slutrapport. Rapport nr 2010-85 SMHI. ESRI. 2011. Programvaran ArcGIS. (Elektronisk) http://www.esri.com/software/arcgis/index.html SOU. 2006. Översvämningshot Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Delbetänkande från Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2006:94. Sweco. 2011. Vägledning i kostnads-nyttoanalys av översvämningsåtgärder. Uppdrag för Karlstads kommun, 2011-12-22. 151

Det omtalade nya utloppet vid Flo i Grästorps kommun skulle inte uppstå förrän Vänerns nivå stigit till ca 47,15 m ö.h. (RH 00 Vänersborg), alltså en bra bit över dimensionerande nivå + vindpåverkan I denna studie genomfördes en översvämningskartering och -analys som utgick från fyra extrema vattennivåer i Vänern. GIS-analysen är baserad på höjddata från den Nya Nationella Höjdmodellen (NNH) och har genererat kvantitativa data för översvämmade vägsträckor, markytor, antal byggnader etc. Resultaten har sammanställts kommunvis och för Vänerområdet i sin helhet i form av text, tabeller och diagram. Det som drabbas först vid en översvämning i Vänern är dels objekt som utifrån sina funktioner ligger vattennära t.ex. fritidsanläggningar, men även viktiga vägar som E18 och E45 och järnvägsträckan Göteborg-Karlstad-Stockholm översvämmas redan vid 100-årsnivån. Med stigande vattennivå drabbas allt fler objekt och samhällsviktiga funktioner. De städer som påverkas mest är Karlstad, Kristinehamn, Mariestad, Lidköping och Vänersborg. De direkta skadekostnaderna för en 100-årsnivå i Vänern har beräknats till 100-240 Mkr, där en möjlig vindeffekt kan ge ytterligare upp till 120 Mkr i skadekostnader. För en dimensionerande nivå skulle skadekostnaderna bli av en helt annan storleksordning och uppgå till ca 9,8 miljarder kr. Vid denna nivå skulle stora indirekta skador uppstå som vi inte har haft möjlighet att värdera ekonomiskt. De största kostnaderna kan kopplas till översvämmade byggnader. Studien genomfördes på uppdrag av och i samarbete med Vänerkommuner i samverkan[1] av Jan-Olov Andersson, Barbara Blumenthal och Lars Nyberg på Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet. [1] Ett kommunalt samarbetsorgan med fokus på frågor kring översvämning och Vänerns reglering. Vänerkommuner i samverkan består av kommunerna Kristinehamn, Gullspång, Mariestad, Götene, Lidköping, Grästorp, Vänersborg, Mellerud, Åmål, Säffle, Grums, Karlstad, Hammarö samt Trollhättan. ISBN: 978-91-7063-527-4 KAU.SE Centrum för klimat och säkerhet Karlstads universitet kau.se/klimat-och-sakerhet