SKADESTÅND VID AVTALSBROTT; INGEN SJÄLVKLARHET Om en part i ett avtal begår ett avtalsbrott har motparten i normalfallet alltid rätt till skadestånd. Frågan blir då hur skadeståndet skall beräknas i kronor och ören. För det första vill jag avfärda en missuppfattning som verkar vara allmänt spridd, nämligen att någon form av skadestånd för sveda och värk, psykiskt lidande skall utgå eller att skadestånd skall utgå som någon form av bötesliknande straff. Sådana skadestånd utgår inte. Skadestånd vid avtalsbrott avser endast mätbar ekonomiskt skada. (Vissa mycket begränsade undantag finns från denna huvudregel.) Enligt huvudregeln skall den skadelidande parten försättas i samma ekonomiska situation som om avtalsbrottet inte hade skett. Saken kan tydliggöras i följande exempel: Ett hyresavtal avseende hyra av en bil löper på tre månader. Hyrestagaren begår avtalsbrott efter en månad, varvid hyresgivaren häver avtalet. Hyrestagaren har då inte längre rätt att nyttja bilen och hyresgivaren har rätt till skadestånd. Eftersom hyresgivaren skall försättas i samma situation som om avtalsbrottet inte hade skett skall hyrestagaren betala hyra under avtalets resterande löptid om två månader. Här måste man betänka huvudregeln att den skadelidande parten skall försättas i samma ekonomiska situation som om avtalsbrottet inte skett. Den ekonomiska situationen skall alltså varken bli bättre eller sämre. Avdrag på skadeståndet skall ske med sådan kostnad som den skadelidande parten haft om avtalsbrottet inte hade skett och som han efter avtalsbrottet inte har. Nicklas Gränsmarker, Advokat Publicerat april 2010
Vad skall man tänka på när man anställer personal till jul m m? Det viktigaste är att använda skriftliga anställningsavtal. Det finns bra möjligheter att anställa personal på allmän visstidsanställning. Det är en tidsbegränsad anställning som upphör när den förbestämda anställningsperioden löpt ut. Det går att ha flera tidsbegränsade anställningar efter varandra. Ett företag kan t ex anställa en/flera personer på bestämd tid i exempelvis två månader. Efter det att tvåmånadersperioden löpt ut kan företaget direkt, alternativt vid senare tillfälle, träffa ett nytt avtal om allmän visstidsanställning. På det här sättet kan ett företag anställa personal på ett smidigt sätt. Det är dock viktigt för företaget att ha kontroll på varje anställningsperiod. Om en anställd under en femårsperiod arbetat mer än två år på allmän visstidsanställning övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Observera att företag med kollektivavtal måste beakta reglerna i sitt kollektivavtal. Katarina Hallin, Advokat/delägare Publicerat dec 2009
Hur kan ett företag anställa personal i osäkra tider? Det finns sedan den 1 juli 2007 bra möjligheter för företag att anställa personal på tidsbegränsade anställningar. Företag kan använda en s.k. allmän visstidsanställning utan att det finns någon särskild orsak varför. En allmän visstidsanställning innebär att anställningen upphör när den förbestämda anställningsperioden löpt ut. Ett företag kan således anställa en/flera personer på bestämd tid exempelvis i 6 månader. Efter det att 6 månader löpt ut kan företaget träffa en ny allmän visstidsanställning med samma arbetstagare. På det här sättet kan ett företag anställa personal på ett flexibelt sätt och slipper då gå igenom den procedur som krävs för att säga upp tillsvidareanställd personal på grund av arbetsbrist. Det är dock mycket viktigt att företag har kontroll på hur länge varje anställd arbetat i en allmän visstidsanställning. Om en anställd under en 5-årsperiod arbetat mer än 2 år på allmän visstidsanställning övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Observera att företag med kollektivavtal måste beakta reglerna i sitt kollektivavtal. Katarina Hallin, Advokat/delägare Publicerat juni 2009
Vad händer om jag blir påkörd på ett övergångsställe? Ersättningsmöjligheter Utgångspunkten för den skadelidande är att hon/han skall hållas helt skadeslös. Ersättning lämnas för kostnader (exempelvis läkarbesök och mediciner), inkomstförlust, sveda och värk (fysiskt och psykiskt lidande under den period som löper efter olyckan och till dess att skadan stabiliserats), lyte och men (kvarstående funktionsnedsättningar) samt för särskilda olägenheter (t.ex. för ökad anspänning i arbetet). Den ersättning som avser framtida inkomstförlust skall bestämmas utifrån ett hypotetiskt resonemang avseende vad den skadelidande hade tjänat om skadan aldrig hade inträffat. I denna bedömning skall även eventuella karriärförluster beaktas, något som kan vara mycket betydelsefullt när det gäller yngre personer som har ett långt yrkesliv framför sig. Skaderegleringen Det är det försäkringsbolag som har bilen som kört på Dig försäkrad som ansvarar för skaderegleringen. Handläggningen är i huvudsak skriftlig och kan pågå under en mycket lång period. Vid svårare personskador skall även Trafikskadenämnden (www.trafikskadenamnden.se) yttra sig i ärendet. Skaderegleringen ställer i allmänhet stora krav på den skadelidande; denne måste bl.a. föra bevisning kring medicinska förhållanden, hur inkomstförhållandena hade sett ut skadan förutan samt storleken av - och nödvändigheten i - de kostnader som uppkommit på grund av skadan. För att den skadelidande skall kunna ta tillvara sin rätt betalar försäkringsbolagen oftast dennes kostnader för att anlita ombud. Vid personskada bör således den skadelidande åtminstone för kontroll kontakta jurist så att hon/han får rätt ersättning från försäkringsbolaget. Publicerat juni 2010
Vad kan ett företag som har allvarliga betalningsproblem göra för att undvika konkurs? Inledningsvis skall företagsledningen skyndsamt analysera vad betalningsproblemen beror på. Betalningsproblemen kan exempelvis ha sitt ursprung i att intäkterna gått ner och att företaget inte hunnit anpassa sina kostnader efter de nya förutsättningarna tillräckligt snabbt. Andra orsaker kan vara att företaget gjort en stor kundförlust alternativt drabbats av en oväntad kostnad eller är bundet genom ett alltför långt och kostsamt avtal. Oavsett orsaken till de ekonomiska svårigheterna är det viktigt att företagsledningen agerar så tidigt som möjligt. Ju tidigare företagsledningen agerar desto större är chansen att de lyckas att komma tillrätta med betalningsproblemen. I bästa fall kan företagsledningen på egen hand lösa de ekonomiska svårigheterna, men om detta inte är möjligt kan företaget få hjälp exempelvis genom ett rekonstruktionsförfarande enligt lagen om företagsrekonstruktion. Det första steget i ett sådant förfarande är att företagsledningen kontaktar en advokat som är specialist på företagsrekonstruktioner. Företagsledningen och advokaten analyserar tillsammans verksamheten och upprättar en ansökan om företagsrekonstruktion som lämnas in till tingsrätten. Tingsrätten fattar härefter ett beslut om företagsrekonstruktion och genom beslutet ges företaget bland annat konkursskydd, skydd mot övriga exekutiva åtgärder och skydd mot att gamla avtal sägs upp på grund av dröjsmål med betalning. Dessutom förstärks företagets likviditet genom att den statliga lönegarantin träder in efter rekonstruktionsbeslutet. Syftet med rekonstruktionsförfarandet är att skapa ett rådrum så att företag under ordnade former skall kunna komma tillrätta med sina ekonomiska problem. På senare år har fler och fler företagsrekonstruktioner lyckats. Christian Andersch, Advokat Publicerat maj 2010
Vet du om ditt varumärke är skyddat i den omfattning du önskar? För de flesta företag är ett varumärke en viktig tillgång. Den juridiska definitionen av ett varumärke är att detta skall informera marknaden om det kommersiella ursprung under vilken näringsverksamheten drivs (identiteten). Den verkliga betydelsen för de flesta företag är att varumärket skall ge bättre möjlighet till affärer genom att kunderna kan hitta och välja just mitt företag och min produkt på marknaden. De flesta större företag är medvetna om vikten av att ha ensamrätt för sitt varumärke och har oftast registrerat sitt varumärke. Beroende på verksamhetens geografiska upptagningsområde registreras varumärken normalt bara i Sverige för de företag som driver verksamhet endast i Sverige. Företag med en internationell verksamhet registrerar ofta ett EG-varumärke med ensamrätt för varumärket inom EU/EES eller ett internationellt varumärke då ett eller flera länder utanför EU/EES blir aktuella. Grundreglerna för kvalificering avseende registrering är i stort desamma i Sverige som internationellt. De mindre företagen har oftast satsat pengar på att ta fram ett varumärke antingen i form av ett eller flera ord eller en figur alternativt en kombination av båda. De mindre företagen har ibland missat att ta reda på vilka regler som gäller för ensamrätt och därmed skydd för sitt framtagna varumärke. Grundregeln är att ett varumärke är skyddat om det är inarbetat eller registrerat. Följande exempel visar på skillnaden i skyddsområdet mellan en inarbetning och en registrering av ett varumärke. Företaget X är verksamt inom ett begränsat geografiskt område i Sverige och har inte registrerat sitt varumärke SMASHY (fiktivt varumärke) nationellt i Sverige. Företaget X bedriver en klädaffär i Göteborg och dess kunder finns huvudsakligen inom området kring Göteborg. I Göteborg är varumärket inarbetat men i t.ex. Stockholm och Malmö känner nästan ingen till företaget X och dess verksamhet. Detta innebär att företaget X endast har ensamrätt till varumärket SMASHY i området kring Göteborg. Vad händer om klädföretaget på lite längre sikt avser att etablera sig i t.ex. Stockholm och/eller Malmö? I ett sådant fall finns det inget skydd för varumärket i dessa geografiska områden innan företaget X etablerat sig på respektive plats. Detta tar oftast tid. Ett bättre alternativ för företaget X och varumärket SMASHY är därför att undersöka möjligheten att registrera varumärket och genom registreringen få ett skydd för varumärket i hela Sverige. Alla tecken som kan återges grafiskt kan också registreras som varumärken under förutsättning att varumärket har särskiljningsförmåga (varumärket går att avskilja från andra varumärken). En annan begränsning är att ett varumärke inte heller får registreras om detta uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger varans (eller tjänstens) art, beskaffenhet, mängd, användning, geografiska ursprung eller tiden för dess framställande (varumärket anses då inte ha en särskiljningsförmåga eftersom detta inte är tillräckligt avgränsat beträffande kommersiell identitet). Det finns även andra undantag men de belyses inte särskilt i sammanhanget. Själva ansöknings- och handläggningsförfarandet sker via Patent- och registreringsverket, PRV. Ett varumärke kan registreras i en eller flera klasser mot särskilt fastställda avgifter. Totalt sett finns det 45 klasser varav 34 klasser avser varor och 11 klasser tjänster. Dessa klasser är lika oavsett om registreringen sker nationellt, som ett EG-varumärke, eller som ett internationellt varumärke. För de flesta företag symboliserar varumärket företagets profil och anseende. För att försäkra sig om att företaget verkligen har en ensamrätt till sitt förhoppningsvis unika kännetecken i Sverige, är således det säkraste sättet att få besked om detta att låta undersöka möjligheten att registrera varumärket. Vid framgång gäller registreringen i 10 år och kan därefter förlängas med 10 år i taget. Ensamrätten till Ditt varumärke innebär att ingen annan får använda sig av märket för sina varor eller tjänster, varken genom marknadsföring eller annan affärshandling, utan att Du i så fall lämnat tillstånd till detta. Bryter någon annan mot detta och använder företagets registrerade varumärke, gör de sig skyldiga till varumärkesintrång. I så fall är det viktigt att vidta rättsliga åtgärder för att stoppa intrånget och undersöka möjligheten för företaget att erhålla skadestånd. I vissa speciella fall kan även ett varumärkesintrång bestraffas med böter eller fängelse. Är Ditt varumärke registrerat i Sverige behöver det aldrig bli några juridiska diskussioner om Din ensamrätt gäller i hela Sverige eller endast i viss del av landet. Sammanfattningsvis rekommenderar jag därför den företagare som har byggt upp ett varumärke för näringsverksamheten att undersöka möjligheten att registrera detta. En registrering ger skydd i hela Sverige för varumärket och företaget undviker alla tveksamheter kring begränsningar i geografiskt område vilket i sin tur
kan innebära att företaget får det lättare att hitta nya affärspartners och därmed ökar värdet på varumärket ytterligare. Stefan Jevinger, Advokat Publicerat okt 2010
Några juridiska frågeställningar för sambor När ett samboförhållande upphör på grund av att samborna flyttar isär innebär det att också sambornas egendom skall delas mellan dem. Detta kan, liksom vid äktenskap, ske genom bodelning. Bodelningsreglerna för sambor skiljer sig dock avsevärt från dem som gäller för makar. För sambor omfattar rätten att begära bodelning endast den s.k. samboegendomen. Samboegendom utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning. Med bohag avses möbler, hushållsmaskiner och inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Fritidsfastigheter, bilar, båtar, bankmedel, aktier och företag kan aldrig vara samboegendom. Bostad och bohag som inte anskaffats för gemensamt bruk är inte heller samboegendom. I många samboförhållanden är man inte medveten om de särskilda regler som gäller för sambor. Samborna delar ett liv tillsammans och deras ekonomier är ofta kraftigt sammanblandade. Den inte uttalade utgångspunkten förefaller vara att förvärv av egendom sker till gagn för båda samborna. På samma sätt förhåller det sig med konsumtionsutgifter. Begränsad eller ingen vikt läggs då vid vem av samborna som betalar vad och vem som formellt äger viss egendom. Detta förhållningssätt fungerar förstås utmärkt så länge samboförhållandet består men kan vara avsevärt mer problematiskt vid separation eller vid dödsfall. Låt oss föreställa oss ett längre samboförhållande som nu upplöses genom separation. Den ena sambon äger en fritidsfastighet. Han ägde fastigheten innan samboförhållandet inleddes. Fritidsfastigheten har genomgått omfattande förbättringsarbeten under årens lopp. Förbättringsarbetena har finansierats genom lån som tagits upp med fastigheten som säkerhet. Kreditgivaren har för att bevilja lån krävt att båda samborna står som låntagare, eftersom annars bankkalkylen inte skulle gå ihop. Samborna är således solidariskt ansvariga för banklånen. Utöver finansiering av förbättringsarbeten har fastigheten också belånats för att bekosta diverse konsumtion. Fastighetslånen har amorterats under årens lopp. Fastigheten har stigit i värde dels till följd av förbättringsarbetena, dels till följd av generell värdestegring på fastigheter av det aktuella slaget. Ägande sambon intar vid separationen positionen att fastigheten är hans, att den inte kan bli föremål för bodelning, och att den andra sambon är ansvarig för hälften av de konsumtionslån som tagits på fastigheten. Den andra sambon hävdar att man betraktat fastigheten som i realiteten hälftenägd av samborna, vilket hon alltså menar att den är. Hon begär att bli kompenserad för sin del av erlagda amorteringar och menar också att hon har rätt till en andel av den del av fastighetens värdestegring som beror på utförda förbättringsarbeten. Situationen ovan får väl beskrivas som trasslig. Risken för en långdragen tvist mellan samborna i exemplet är uppenbar. Tyvärr är fallen från verkligheten ofta avsevärt mer tilltrasslade än det nu redovisade exemplet. Exemplet åskådliggör dock behovet för sambor att sätta sig in i gällande regler. Reglerna är förhållandevis komplicerade. Sambor gör därför klokt i att rådfråga en advokat med särskilda kunskaper på området om vilken verkan reglerna får för dem i händelse av separation. Det är förstås lättare att komma till rätta med oönskade verkningar av reglerna så länge samboförhållandet består och samborna agerar i samförstånd. Ett annat särdrag för sambor är att efterlevande sambo saknar arvsrätt till sin avlidna partners kvarlåtenskap. Vill det sig således illa kan den avlidna sambons arvsberättigade släktingar komma att göra anspråk på en andel i det gemensamma hemmet liksom all övrig egendom som tillhör den avlidne sambon. Behovet för sambor att upprätta testamente till förmån för varandra är därför stort. För sambo som efterlämnar bröstarvinge är rätten att förfoga över sin kvarlåtenskap i testamente begränsad. I andra fall är testamentsfriheten i princip obegränsad. Ett testamente är en s.k. formbunden handling, vilket innebär att handlingen måste upprättas i enlighet med formkrav som anges i lag. Om testamentshandlingen inte uppfyller de lagstadgade formkraven så är testamentet ogiltigt. Det är därför klokt att rådfråga en advokat med särskilda kunskaper på området vilka verkningar reglerna har i händelse av att den ena sambon avlider. Mathias Granberg, Biträdande jurist Publicerat sep 2010