Detta gör kyrkorna tillsammans: pandlig vård i Kriminalvården psjukhuskyrkan pskolkyrkan puniversitetskyrkan pekumeniska följeslagarprogrammet pkyrka för Fairtrade pkyrkornas globala vecka pböneveckan pdiakonins månad pklimatarbete pmigrations- och integrationsarbete popinionsarbete, med mera En tidning från Sveriges kristna råd Kyrkornas vilja att verka i samhället, samtala, samarbeta och att söka enhet kallas ekumenik. Det är något vi arbetar med varje dag på uppdrag av 25 medlemskyrkor. I den lekfulla bilden har en kyrka fått en iögonfallande plats. Om du tittar riktigt noga bland husen ser du hur kyrkan är en del av samhället. Läs gärna mer på vår webb: skr.org eller följ oss på Facebook eller Twitter. Anders brinner för ENHET p Sjukförsäkring och migration är bland de frågor som engagerar Anders Wejryd mest. Han summerar sitt engagemang i SKR-styrelsen och tittar framåt. SUSANNE HÅLLS INLÅST I KYRKAN p Susanne Rodmar är en av 150 präster och pastorer som jobbar på något av landets häkten och anstalter. Hon är ofta den enda kontakten med omvärlden för den intagne.
2014-03-21 09:14:0 Krönika: Karin Wiborn Kyrkorna har lyft fram två kärnområden för arbetet inom Sveriges kristna råd; Ekumenisk teologi och Ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle. Inom dessa två kärnområden finns både långsiktiga program och tidsbegränsade projekt. Här är några exempel: Enhet är mitt främsta uppdrag I höstas började min dotter gymnasiet, och efter den första veckan visste hon att hon ville bli världsförbättrare. Hur och på vilket sätt är ännu fördolt, men hon vill göra skillnad. Jag känner igen tanken, men för mig är den mer i organiserad form. Kanske med ålderns rätt har jag inte så stort behov av att själv vara den som gör skillnad, men jag vill bestämt vara en del i en positiv utveckling i kyrka och samhälle tillsammans med andra. Sveriges kristna råd (SKR) är en fantastisk mötesplats där väldigt många goda viljor vill förbättra världen tillsammans med andra. En av mina uppgifter är att tillsammans med styrelsen sortera, orientera och konsolidera i alla möjliga uppgifter. I det arbetet är en viktig fråga vad som är SKR:s speciella uppdrag som nationellt kristet råd. Enheten, tänker jag, är det som är vårt främsta. Enheten i Kristus och att vara kyrkornas gemensamma röst och strävan. Inte så sällan enas kyrkorna runt dem som allra mest behöver det, jag tänker på samhällets mest utsatta. Det handlar om att vara kyrkor tillsammans på sjukhus, fängelse och universitet, om att välkomna främlingen och stå upp för varje människas rätt att tro, om fred och jämlikhet. Jag påminner igen: djupast är vårt uppdrag att verka för enhet och försoning inom kristenheten, och när vi är i det uppdraget ser vi, liksom den som mest behöver en världsförbättrare vid sin sida. SKR är en plattform där kyrkorna tillsammans vill förbättra den värld Gud älskar. SKR är en plats där kyrkorna kan uppmuntra och inspirera varandra att göra som Jesus, göra skillnad i människors liv genom försoning och upprättelse. Foto: Arne Hyckenberg PS. Vill du veta mer vad vi gör? Se vår två-minutersfilm: www.skr.org DS. Denna tidning är utgiven av Sveriges kristna råd 2014. Ansvarig utgivare: Karin Wiborn. Redaktör: Mikael Stjernberg. Illustration omslag: Eleonora Ekholm. Upplaga: 70 000 exemplar. Djupast är vårt uppdrag att verka för enhet och försoning. Karin Wiborn Generalsekreterare, Sveriges kristna råd Produktion: Swedmedia. Tryckeri: V-Tab Vimmerby. Postadress: Sveriges kristna råd, Ekumeniska centret, Box 14038, 167 14 Bromma www.skr.org, info@skr.org Du hittar oss också på Facebook och Twitter! Oikumene...... är ett grekiskt ord som kan översättas med hela den bebodda världen och det är härifrån som ekumenik kommer ifrån. Ordet är bildat av okios som betyder hus. Ekumenik kan beskrivas som att leva tillsammans i samma hus. 92 församlingar runt om i Sverige har diplomerats som Kyrka för Fairtrade för sitt engagemang i rättvis handel och etisk konsumtion. p Diplomet ges till församlingar som i största möjliga mån konsumerar Fairtrade-märkt kaffe, te och andra produkter samt engagerar sig i kampanjer och sprider information om Fairtrade och rättvis handel. Mest lokalekumenik i januari p Varje år infaller Böneveckan för kristen enhet 18-25 januari och firas samtidigt i 75 länder. I vårt land är detta den mest uppmärksammade ekumeniska Namnlöst-1 1 händelsen 2014-03-20 under året 16:51:00 i lokala sammanhang. Det gemensamma gudstjänstmaterialet skickas ut till 4 500 församlingar och ekumeniska råd. Kamp för utsatta troende i världen p Hösten 2013 arrangerades ett opinionsmöte i centrala Stockholm i solidaritet med utsatta troende. Bland de medverkande fanns många av Sveriges kyrkoledare, samt samfundsminister Stefan Attefall som gick i fackeltåg från S:ta Clara kyrka till Mynttorget. I samband med detta publicerades en debattartikel i Aftonbladet som belyste situationen för utsatta troende runt om i världen. Detta är ett exempel på vårt opinionsarbete. Manifestationen var ett samarbete med Svenska missionsrådet. Ibland rår vi inte över livet. Det är skört, det är sårbart. Sjukhuskyrkan finns som en samtalspart när de riktigt stora frågorna tar tag i oss. www.sjukhuskyrkan.se ekumeniska Följeslagare p Genom Ekumeniska följeslagarprogrammet skickas följeslagare till Palestina och Israel för att genom praktisk solidaritet stödja utsatta grupper såväl palestinier som israeler. Syftet med följeslagarnas närvaro är att dämpa våld och att främja respekten för folkrätten. Detta är ett internationellt projekt initierat av lokala kyrkor och som drivs av Kyrkornas världsråd. Sveriges kristna råd samordnar den svenska insatsen. September = diakoni I september sätter kyrkorna fokus på diakoni och satsningen kallas naturligt nog Diakonins månad. Materialet för 2014 har temat Diakoni mer än ord. hög tid för helig fred! p Kyrkornas globala vecka 2014 handlar om trons möjligheter att skapa fred som är mer än frånvaron av krig. En rättfärdig fred, som lovar frihet och rättvisa. En fred mellan stater och människor. Vi vet att det går nu vill vi prata om hur. Som kyrkor och församlingar vill vi skapa helig fred med tron som drivkraft. Delta 16-23 november! Vad kan kyrkorna göra där du bor? Foto: Peter Roth Gilla oss! I Bibeln* finns ordet älska mer än 250 gånger. Du behöver inte älska oss, men vi hoppas att du gillar oss. Gilla oss på Facebook och var först med att få gemensamma uttalanden och pressmeddelanden från landets kyrkor genom Sveriges kristna råd. 2 * Sökningen gjord i Bibel 2000
johan på österåkersanstalten Här kan jag andas och känna mig trygg Det säger Johan när vi träffas i det lilla kapellet på Österåkersanstalten. Han är en av de intagna som varje vecka möter någon av de två pastorerna eller prästen på anstalten. Österåkersanstalten i Roslagen är ett av landets 47 fängelser med säkerhetskategorisering 2 på en 3-gradig skala. Bakom höga betongmurar finns plats för 137 intagna där många rehabiliteras för sina grova missbruksproblem. En av dessa är Johan som nyligen fyllt 40 år. Hittills har han suttit inne tio år av sitt liv. Om en dryg månad är det muck efter det senaste straffet på 16 månader. Då ska Johan få möta sina två barn som han inte träffat på nästan tio månader. Vi möts i det lilla kapellet som är en ombonad oas i jämförelse med den övriga grå miljön. Här finns en mänsklig känsla med färgglada ortodoxa ikoner och glasmålade fönster som för tankarna till ett vanligt kyrkorum. Här firas regelbundet gudstjänst och någon enstaka gång hålls en vigsel eller ett dop i kapellet. För mig är det veckans höjdpunkt när jag får komma till kapellet. Ljuständningen är viktigt för mig. Då kan jag sända en tanke till mina barn och mina nära som jag saknar. Detta är min enda kontakt med omvärlden eftersom jag inte fått något besök sedan jag låstes in, säger Johan. Det finns cirka 150 präster, pastorer och diakoner som arbetar vid olika häkten och anstalter i landet. Kriminalvården har gett Sveriges kristna råd i uppdrag att utveckla och samordna den andliga vården vid samtliga anstalter och häkten. Varje intagen i svenska fängelser och på häkten ska enligt regeringsformen tillförsäkras religionsfrihet; frihet att ensam och tillsammans med andra utöva sin religion. Här kan jag prata helt fritt om livets frågor och få höra andras tankar om vad som händer utanför murarna. Det har hjälpt mig att komma underfund med mycket här i livet, förklarar Johan. Trots att de är präster och pastorer så pratar vi inte bara om kristendomen, utan vi snackar lite allmänt också, säger Johan med ett leende. Samtidigt tar han en finsk pinne ur plåtlådan och dricker av det rykande kaffet. En gång i veckan brukar Johan träffa någon av pastorerna eller prästen för enskilt samtal och någon gång i månaden går han på gudstjänsterna. Det är något som han aldrig missar. Runt storhelger, som jul, påsk och allhelgona är gudstjänsterna ett särskilt uppskattat inslag och blir ett avbrott och en möjlighet att koppla bort det inrutade livet på anstalten. mikael STJERNBERG Susanne Rodmar är en av tre så kallade NAV-medarbetare (Andlig vård inom Kriminalvården) på Österåkersanstalten. Hon har sin bas inom Equmeniakyrkan och har arbetat med detta i 15 år. Jag trivs oerhört bra med mitt jobb och känner att jag är på rätt plats. Att arbeta som pastor på ett fängelse är annorlunda på många sätt jämfört med en vanlig församlingstjänst. Strikta restriktioner styr arbetet och mötet med våra gudstjänstbesökare. Här byts ju dessutom församlingsmedlemmarna regelbundet ut och inför varje ny dag vet jag inte vilka jag kommer att träffa. Utöver att ha enskilda samtal med de intagna och att ansvara för gudstjänsterna, samordnar Susanne arbetet med besöksgruppen som kommer varannan vecka med 4-5 personer. Det blir ofta avslappnade samtal runt fikabordet och i samband med besöksgruppen bjuder vi ibland in en gäst eller sångare. Runt jul och påsk pysslar vi också. Det ser ganska kul ut när stora starka killar sitter runt borden och klistrar med flörtkulor, säger Susanne med ett leende. En intern kan aldrig få ett nej när den önskar ett samtal med en NAV-medarbetare. linjer.indd 1 2014-03-21 0 Fotnot: Johan är ett fingerat namn Foto: istockphoto Bön skriven av en intagen på Österåker Tack, Herre, att du inte glömmer bort mig även om jag har annat för mig och glömmer bort dig. Det är så fint, att du vet precis hur allting är och inför dig behöver jag inte känna mig sämre än någon annan, för att du förstår och känner mig. Du vet varför allting har blivit som det blivit. För människor är det ofta så svårt att förklara saker, men du Herre, förstår allting utan ord och formuleringar. Du känner och förstår mig rätt igenom Herre. Tack, Gud, att du finns och tack för att du ger mig kraft att orka igenom dessa dagar. Amen Susanne är inlåst i sin kyrka jag kan vara den enda kontakten för en intern Stockholm Det är en mänsklig rättighet. Många gånger är jag den enda kontakten som den intagne möter som inte har med Att arbeta som pastor på ett fängelse är annorlunda. Kriminalvården att göra. Detta gör att man får en väldigt speciell relation, förklarar Susanne. Fredrik Thunberg, Kriminalvårdschef, berättar att NAV-verksamheten Namnlöst-1 1 ger intagna andrum och ett forum för existentiella diskussioner, funderingar kring livs- och trosfrågor. Tillsammans med andra insatser för våra intagna såsom exempelvis programledare, psykologer och psykiatriker står för, har den andliga vården en mycket viktig roll, säger Fredrik Thunberg. Migration är en prioriterad fråga inom Sveriges kristna råd. Därför arrangeras ett seminarium i Almedalen den 1 juli med medverkan av kyrkoledare och politiker. Foto: norges kristna råd Migrationsverket och SKR arrangerade seminarier om tro Migrationsverket har i samverkan med Sveriges kristna råd anordnat en serie endagsseminarier om Tro och trovärdighet. Detta är ett konkret resultat av SKR:s arbete för en humanare integrations- och migrationspolitik. I oktober 2012 inbjöd landets kyrkoledare, genom ett uttalande, svenska migrationsmyndigheter till utbildning i teologi och trosfrågor. Misha Jaksic, SKR, samordnar migrations- och integrationsfrågor inom SKR. Kyrkor om migration p Migrationsoch integrationsgruppen är knuten till Sveriges kristna råd. 2007 tog man fram ett uttalande Detta vill vi Kyrkorna och migrationsfrågorna. www. skr.org/migration Huvudfrågan var hur man vid asylprövning bedömer en genuin kristen tro vid konvertering. Uttalandet resulterade i att Migrationsverket bjöd in Sveriges kristna råd till möte och nästa steg blev att under 2013 arrangera en rad endagsseminarier för Migrationsverkets personal runt om i landet med titeln Tro och trovärdighet. Genom dessa seminarier har kompetensen höjts kring religion som asylskäl genom föreläsningar, fallstudier och gemensam reflektion och lärande. Under många år har Sveriges kristna råd arbetat med frågor om migration och integration, både i Sverige och genom internationella nätverk. Påskuppropet för en human asylpolitik 2005 kom att bli ett känt exempel på kyrkornas samverkan i dessa frågor. På lokalplanet finns många exempel där människor i kristna församlingar engagerar sig för flyktingar. Det sker genom konkret omsorg och stöd, genom vägledning och ibland genom aktiv påverkan på beslutande myndigheter, säger Misha Jaksic, SKR:s ansvarige tjänsteman i rådets arbetsgrupp för migrationsoch integrationsfrågor. Grunden för detta är omtanken om utsatta migranter, övertygelsen om alla människors lika värde och vikten av att bemöta varje människa med respekt och omsorg, fortsätter Misha. 4 5
ärkebiskop Anders Weijryd Wejryd Ta vara på varandras insikter Ärkebiskop Anders Wejryd är en veteran inom Sveriges kristna råd (SKR). Han fanns med i de ekumeniska samtalen redan på 1970-talet i den dåvarande Ekumeniska nämnden, alltså innan Sveriges kristna råd fanns. Han har suttit i styrelsen sedan 2006 och har varit ordförande under två perioder. Vid SKR:s årsmöte i maj lämnar han över ordförandeklubban. Vilka frågor har engagerat dig mest i SKR-styrelsen? Det har varit migrationsfrågorna och hur vi tillsammans kan bidra till att Sverige som land och enskilda individer inte stänger om sig. Tittar vi inåt så har kyrkorna fått en större frimodighet att vara öppna med varandra om svåra frågor vilket gäller exempelvis äktenskapsfrågan. Här finns olika synsätt bland kyrkorna, men vi har lyssnat till varandra och bevarat respekten mellan oss. Under de senaste åtta åren har kyrkorna också fått ett En stor majoritet av de som dödas för sin tro är kristna. engagemang i Interreligiösa rådet. Det har varit en tydlig uppställning från många religionsföreträdare i vårt land och i detta sammanhang har religionsfrihetsfrågan haft en viktig plats. Vad kommer du att bära med dig Anders Wejryd: Född: Falköping 1948. Familj: Fru och tre vuxna barn. Yrke: Prästvigdes 1972. Biskopsvigd 1995. Ärkebiskop 2006 till juni 2014 då han efterträds av Antje Jackelén. Är president för Europaregionen i Kyrkornas världsråd. från din tid i styrelsen? Jag tänker på tre helt olika händelser: 1. Under 2011 satte vi särskild press på regeringen i sjukförsäkringsfrågan. Det byggde på vad diakoner och andra engagerade i de lokala kristna församlingarna mötte i sin vardag. Här höll vi som kyrkor en bra balans och kunde vara med och påverka. Sedan dess har vi haft en fortsatt bra dialog med staten i liknande frågor. 2. Förra året önskade den svenska regeringen att jag skulle vara med vid påveinstallationen i Rom som en representant för Sverige. Tyvärr kunde jag inte närvara och då åkte i stället generalsekreteraren för Sveriges kristna råd. Det var en tidsmarkör över SKR:s roll och funktion. 3. Förra året uppmärksammade vi utsatta troende genom en manifestation i Stockholm. En mycket stor del av de som är utsatta för sin religion i världen är kristna och en stor majoritet av de som dödas för sin tro är kristna. Vilken är SKR:s viktigaste uppgift? Det är att kyrkorna ska förstå mer av omvärlden och ta vara på varandras insikter. Hur ser samarbetet ut mellan landets kyrkor i dag, jämfört med när du blev ärkebiskop? Kyrkorna har närmat sig varandra. Det har varit en förskjutning där Pingströrelsen blivit mer delaktig och betydelsefull. Equmeniakyrkans tre röster har genom samfundssammanslagningen av Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan blivit en, vilket inneburit en förändring. Den Ortodoxa kyrkofamiljen, och då speciellt syrianerna, spelar en allt större roll. Det är en stor utmaning för oss etablerade kyrkor att få invandrarkyrkorna att knyta an i det ekumeniska samarbetet. I Sverige har vi en ovanligt stor bredd inom vårt ekumeniska samarbete där allt fler kyrkor ska härbärgeras och här spelar SKR en viktig roll. Vad har SKR tillfört i klimatfrågan? Genom att vi uppmärksammat frågan har fler kyrkor aktualiserat detta. Om man tror på en treenig Gud så har man också ett ansvar för det som han skapat. Den samlade kristenheten är viktig för att visa på trovärdiga och hållbara exempel. Viktiga framtidsfrågor för SKR? Många kyrkor kommer att försvagas i sin nationella samfundsidentitet vilket kommer att påverka ekumeniken som bygger på 1800-talets föreningsvana; att sammanträda och umgås. Det är inte lika naturligt för folk i dag. Många tycker att tron är privat och lever sin tro i det egna men religion är inte något litet utan det är en jättestor fråga som behöver diskusteras i det öppna för att det inte ska bli knasigt. Kyrkorna kommer att behöva finnas allt mer i offentlighet och behöver arbeta för en ökad religionskunskap. MIKAEL STJERNBERG FRIKYRKLIGA 250 000 medlemmar L UTHERSKA 6,7 miljoner medlemmar KAT OLSKA 100 000 medlemmar Utgörs av Stockholms katolska stift som omfattar hela Sverige. 1 medlemskyrka ORTODOXA/ ÖSTERLÄNDSKA 120 000 medlemmar linjer.indd 1 2014-03-21 0 Namnlöst-1 1 2014-03-20 16:51:00 2 Evangeliska Frikyrkan Estniska evangelisklutherska kyrkan Frälsningsarmén Svenska Alliansmissionen 1 6 medlemskyrkor Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan Equmeniakyrkan Vineyard Norden 4 medlemskyrkor Svenska kyrkan med EFS Pingst Fria församlingar i samverkan Adventistsamfundet (observatör) Ungerska protestantiska kyrkan Österns gamla kyrka* Rumänska ortodoxa kyrkan Makedonska ortodoxa kyrkan Koptiska ortodoxa kyrkan Österns Finska ortodoxa kyrkan assyriska kyrka* Etiopiska ortodoxa kyrkan Syrisk-ortodoxa kyrkan Bulgariska ortodoxa kyrkan S:t Selasse etiopiska ortodoxa kyrka Armeniska apostoliska kyrkan Serbiska ortodoxa kyrkan Ryska ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet) i Sverige Ryska ortodoxa kyrkan (Kristi förklarings församling) 14 medlemskyrkor 4 3 * Österländska kyrkor I SVERIGES KRISTNA RÅD MÖTS 25 medlemskyrkor fördelade inom fyra kyrkofamiljer TT Nyhetsbyrån VI HAR FRÅGAT SEX KYRKOLEDARE VILKET ÄR DET VIKTIGASTE UPPDRAGET FÖR SKR? Anders Arborelius Biskop, Stockholms katolska stift Mötesplats för alla kristna kyrkor och samfund och att bidra till en allt djupare enhet i tro, hopp och kärlek mellan alla kristna i vårt land. Ju närmare vi kommer varandra, desto bättre kan vi ge ett trovärdigt vittnesbörd om att Jesus Kristus är vägen, sanningen och livet. Marie Willermark Kommendör, ledare Frälsningsarmén, Sverige-Lettland Att synliggöra Guds storhet genom alla kyrkor som tillber treenig Gud genom olika traditioners uttryckssätt. Samt att visa på hur detta får praktiska konsekvenser genom vårt engagemang för vår nästa och i samhällsfrågor. Pelle Hörnmark Föreståndare, Pingst fria församlingar i samverkan En mötesplats för kristna från olika traditioner som skapar ökad förståelse och gemenskap. Förhoppningsvis kan SKR också vara en plattform för gemensam förkunnelse av Jesus Kristus. Stefan Holmström Missionsföreståndare, EFS Mötesplats med företrädare för kyrkor och samfund där vi lär känna varandra och kan ha dialog kring viktiga frågor. På kyrkornas uppdrag driva främst vissa gemensamma verksamheter som till exempel andlig vård inom sjukvård och kriminalvård. Sofia Camnerin Biträdande kyrkoledare, Equmeniakyrkan Att hjälpa kyrkorna att på djupet söka enhet och ta emot enhet. I praktiken sker den teologiska uttolkningen av detta inom Sveriges kristna råd. Dioscoros Benyamin Atas Ärkebiskop, Syrisk Ortodoxa kyrkan Sveriges kristna råd är alla kyrkornas och de kristnas röst och förbund i Sverige. Sveriges kristna råd l 6 2014 7
Möten mellan traditioner Det religiösa landskapet i Sverige har inte bara blivit ett mångkulturellt samhälle utan också ett mångreligiöst samhälle. I vårt land finns i dag alla stora världsreligioner representerade, liksom praktiskt taget alla de stora kyrkotraditionerna. Denna skrift ger enkla pastorala råd för hur kyrkor och samfund okalt hanterar frågor kring dop, nattvard, konfirmation, vigsel och begravning. Värna den jord som Gud älskar. Kyrkorna i Sverige om klimat och hållbar utveckling Klimatsituationen blir alltmer akut. Tiden för förändring blir allt kortare. Kyrkorna i världen är engagerade i klimatfrågan och denna fråga berör kyrkornas själva väsen; skapelsen är något vi har att förvalta och inte förbruka. I denna skrift diskuteras kristen teologi tillsammans med frågor om global utveckling och global rättvisa. 26 sidor, Skriftserien nr 18 (2013) Dop, nattvard och ämbete. Grunddokument för samtal om kyrkornas enhet Det så kallade Lima-dokumentet från 1982 gavs ut på svenska för 30 år sedan, men dess fortsatta relevans gör att behovet är stort av en nyutgåva som en viktig resurs för fortsatta samtal om kristenhetens enhetssträvanden i Sverige. Detta dokument från Kyrkornas världsråd har haft stor betydelse för den ekumeniska utvecklingen och betraktas av många som ett av de viktigaste ekumeniska dokumenten. 60 sidor, Skriftserien nr 20 (2014) Kyrkan på väg mot en gemensam vision. Ekumeniskt samtal om kyrkornas väsen och uppgift 30 år efter publiceringen av Lima-dokumentet antog Kyrkornas världsråds centralkommitté 2012 detta dokument som initierar ett ekumeniskt samtal om kyrkans identitet och uppgift. Här går man vidare med frågorna och skriver om vad man faktiskt är överens om och vad som återstår att arbeta med. 64 sidor, Skriftserien nr 21 (2014) Möta människor i högtidens glädje och sorg - Pastorala råd för det mångkulturella lokala sammanhanget 46 sidor, Skriftserie nr 19 (2013) Aktuella skrifter från SKR Sveriges kristna råd har hittills gett ut 21 skrifter i sin serie. Här finns ett unikt material för Sveriges kristenhet som berör olika områden som teologi, ekumenik, fred, etik, klimat och jämställdhet. Materialet beställs enkelt på webben. Det mesta av materialet går också att fritt ladda ner som PDF. Vid årsskiftet prissänktes alla skrifter till 69 kronor styck. Rabatt ges vid beställning av tio exemplar eller fler. Kostnad Skriftserien: 69 kr/st inklusive postens avgifter. 55 kr/st vid beställning av 10-49 exemplar, samt postens avgifter. 45 kr/st vid beställning av 50 exemplar eller fler, samt postens avgifter. Beställ direkt på webben: www.skr.org livet livets fest: till slut hävdar vi Charta Oecumenica Riktlinjer för det växande samarbetet mellan kyrkorna i Europa Dokumentet är det första i sitt slag, gemensamt för katoliker, ortodoxa, anglikaner, gammalkatoliker, lutheraner och reformerta. Tanken med Charta Oecumenica är att den ska användas som ett redskap för samtal. Den är inget färdigt dokument utan kan ständigt förändras och förbättras på den väg kyrkorna vandrar tillsammans! 28 sidor, Skriftserien nr 1 (2001) Tillsammans för Mission och evangelisation i en värld i förändring Missionsdokumentet Tillsammans för livet 56 sidor (2013), 25 kr samt postens avgifter. Utgiven av Sveriges kristna råd och Svenska missionsrådet. Så når kyrkan ut i världen Tillsammans för livet det är den inbjudan som Kyrkornas världsråd genom det nya missionsdokumentet vill ge till kyrkor i hela världen. Dokumentet inbjuder oss att samtala och reflektera över hur vi som kyrkor och kristna lever i mission, hur vi i ord och handling berättar evangeliet, antingen det handlar om Jesus som befriaren eller om ansvaret för skapelsen. Dokumentet konstaterar att mission inte främst handlar om att öka kyrkornas medlemstal utan om hur kyrkan på olika sätt förkroppsligar Guds frälsning i världen.