#23 Fredag 18 september 2015 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen tidningensyre.se Ett bidrag till hjälporganisationer gör ofta nytta, men pengar direkt till de behövande gör oftast mycket mer nytta. Lennart Fernström Glöd Ledare Kvarlämnad ammunition och vapen ett växande hot Zoom 14-18 Teknik mot krigets rester GLÖD Under ytan: Pella Larsdotter Thiel om brottet ekocid Anna Troberg gräver i rasismen RADAR Låst läge i flyktingkrisen Tropiska växter flyr värmen SD bryter med ungdomsförbund ENERGI Åre i täten för ny grön våg Snott & blandat testar nya gurkdieten Korsord
14 Zoom Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Foto: AP Photo/Lutfallah Daher/TT En svensk militär avlägsnar en mina 29 juli 2000 i den före detta Israelockuperade byn Taibeh i södra Libanon. Nystartat nätverk lyfter svensk fredsteknik Den internationella fredsdagen infaller 21 september. Sverige har unik kompetens när det kommer till uppsökning, kontroll och destruktion av ammunition och vapen, menar flera svenska experter. Men trots stort behov i världen är Sverige dåliga på att utnyttja kompetensen. Text: Sebastian van Baalen Krig lämnar länder sönderbombade och lemlästade. Att återuppbygga krigsdrabbade länder är ett komplicerat projekt, såväl för landets egen befolkning som för utomstående aktörer. Ett vanligt hinder är det som blir kvar i krigets kölvatten illegala handeldvapen, sprängämnen, landminor och icke-exploderad ammunition utgör bokstavligt talat en tickande bomb. Nu vill det nystartade svenska nätverket Initiativ Fredsteknik uppmärksamma Sveriges unika kompetens vad gäller uppsökning, kontroll och destruktion av vapen och ammunition. Hans Wallin, en internationellt erkänd expert på området, är en av initiativtagarna till nätverket.
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Zoom 15 Folk kommer att bli skadade och lemlästade i många år efter kriget. Svensk fredsteknik Möjligheter Efterfrågad kompetens Kan skapa arbeten Kan bidra till säkrare samhällen Utmaningar Bevara kunskap och kompetens Foto: Monica Sandsvik Svensson Initiativtagarna bakom nätverket Initiativ Fredsteknik. Från vänster, Hans Wallin, Lars Ingelstam, Stig Johansson och Fredrik Johnsson. Konkretisera vad nätverket Initiativ Fredsteknik eftersträvar Tydliggöra näringslivets roll och intressen Säkra finansiering Mycket av kunskaperna kan härledas till Alfred Nobels tekniska snille och industriella gärning, menar Hans Wallin. Svenskt kunnande står högt i kurs! Ett akut problem Hanteringen av överblivna vapen och sprängmedel är en akut fråga. Mellan 2007 och 2012 dödades omkring 508 000 människor i världen i krig eller våldsdåd enligt organisationen Small Arms Survey. I nästan hälften av fallen användes handeldvapen. FN-sekretariatets avdelning för nedrustning beskriver den illegala handeln med handeldvapen som destabiliserande för säkerhet och utveckling i alla världens regioner. Detsamma gäller ammunitionsdepåer, landminor och icke-exploderad ammunition. Och brist på säker lagring av vapen beskrivs som ett akut problem. Det är en viktig fråga det här, säger Hans Wallin. När jag ser Syrien och Irak så tänker jag att det kommer att ta 100 år att städa upp där. Folk kommer att bli skadade och lemlästade i många år efter kriget. Problematiken kring övergivna vapen och sprängämnen är ett exempel på hur fredsbyggande är mer än en politisk process ofta krävs tekniska lösningar för att implementera politiska överenskommelser. Åtgärder som minröjning och nedrustning kräver specialutbildad personal. Att de tekniska aspekterna av fredsbyggande är viktiga illustreras av att samarbetsorganisationen OPCW 2013 fick Nobels fredspris för sitt arbete med att förstöra kemiska vapen. Svensk profilering Sverige har tidigare varit aktiv med att säkra ammunitionsdepåer i Bosnien-Hercegovina och Moldavien och minröjning är en del av Sveriges insats i Mali. Men enligt experterna bakom Initiativ Fredsteknik kan Sverige bidra med mer än så. Under initiativets konferens i Eksjö i början av september lyfte företrädare från näringslivet fram svenskt kunnande inom bland annat skyddsrumsteknik, ammunitionsdestruktion, minröjning, säker vapen- och sprängämneslagring och bombsäkra fordon. Tydligare svensk profilering inom fredsteknik skulle kunna bidra till FNs nedrustningsarbete samtidigt som det kan skapa jobb i Sverige, menar näringslivsrepresentanterna. Men något statligt stöd för fredsteknik finns ännu inte, samtidigt som Sverige fortsätter att vara en stor vapenexportör. Och än så länge utgör fredstekniken inte något alternativ till den svenska vapenexporten. Det är inget alternativ till försvarsindustrin, men det är en naturlig fortsättning, menar Hans Wallin. Jag har jobbat inom försvarsindustrin, då var mitt motiv att värna Sverige. Och sen vände vi på det här och började plocka isär vapen. Det här är en helt ny syn, det gäller inte att vinna kriget, utan att vinna freden. Nätverkets företrädare anser också att det skulle ha positiva konsekvenser för säkerheten i Sverige. Merparten av de vapen som används vid skjutningar och handgra- Det är inget alternativ till försvarsindustrin, men det är en naturlig fortsättning.
16 Zoom Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Två kvinnor röjer minor i Jordanien nära den syriska gränsen i norr 2011. Projektet stöddes ekonomiskt av bland annat en norsk biståndsorganisation och omfattade 93 minfält längs en sträcka på över 10 mil. Foto: Nader Daoud/ AP Photo/TT Linnea Krantz Foto: Sebastian van Baalen Som en vapenexportör har Sverige ett ansvar att också hjälpa till att städa upp! natsattacker i Sverige kommer från Balkan, förklarar Fredrik Johnsson, överstelöjtnant vid Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum i Eksjö. Om vi hjälper till att säkra överblivna vapen på Balkan kan vi minska vapensmugglingen till Sverige. Kunskap riskerar förloras Grundandet av nätverket ska samla det politiska påverkansarbetet, något som är lättare sagt än gjort då näringslivsrepresentanter, tjänstemän och forskare ska samsas. Exakt vad nätverket vill uppnå är fortfarande inte tydligt. Samtidigt handlar det också om att värna den svenska expertisen som främst finns hos en äldre generation varav många har gått i pension. Särskilda utbildningar pekas ut av initiativtagarna som ett viktigt verktyg. Vi vill värna de yrkeskunskaper som finns i Sverige, säger Hans Wallin. Det krävs erfarenhet och det tar många år att få. Hittills har det dock varit svårt för initiativet att få gehör från politiker och tjänstemän, detta trots att utrikesminister Margot Wallström har pekat ut nedrustningsfrågor som en del av ett förnyat svenskt FN-engagemang. Initiativtagarna tror att ointresset delvis beror på att ansvarsfördelningen är otydlig fredsteknik berör många olika myndigheter, inklusive Försvarsmakten, Försvarsdepartementet, Sida och Utrikesdepartementet. Politisk påverkan Erik Wirkensjö, pressekreterare åt utrikesminister Margot Wallström, menar att det inom UD i första hand är enheten för nedrustning och icke-spridning som är ansvarig för frågan. När det gäller att specifikt använda svensk teknik för att driva angelägna frågor framåt i det internationella samarbetet har enheten löpande kontakter och samarbete med bland annat Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), skriver han i ett mail. Enheten har även vid flera tillfällen träffat och samtalat med företrädare för Initiativ Fredsteknik. Erik påpekar att Sverige stödjer säker vapen- och ammunitionshantering. På detta område har inte minst Försvarsmakten och industrin en värdefull kompetens, framhåller han. För att förbättra det politiska påverkansarbetet har initiativtagarna bestämt sig för att bilda en branschorganisation. Linnea Krantz, som studerat nätverket i sin kandidatuppsats, hoppas bli en viktig del av påverkansarbetet. Jag gillar tanken på att vara en motpol mot Säkerhets- och försvarsföretagens branschorganisation, säger hon. Men konkretiseringen av nätverket är svår, just nu letar vi nya ingångar till politiken och jobbar med att ta fram ett pilotprojekt. Även om hon är medveten om att näringsliv och fredsarbete inte nödvändigtvis går hand i hand så tror hon ändå att företag som tillverkar fredsteknik har något viktigt att bidra med. Som vapenexportör har Sverige ett ansvar att också hjälpa till att städa upp! Hans Wallin är inne på samma spår. Vi får inte ge upp. För jag tycker det är angeläget och viktigt. Eftersom vi har stöd från FN så kommer det igenom förr eller senare. Text: Sebastian van Baalen sebastianvanbaalen@gmail.com
Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Zoom 17 Fredsteknik avser tekniska apparater och åtgärder som kan bidra till att förebygga våld och förstörelse och undanröja hinder för återgång till ett normalt, fredligt samhälle. Handeldvapen Mellan 2007 och 2012 dödades omkring 508 000 människor i världen i krig eller våldsdåd. I nästan hälften av fallen användes handeldvapen. Källa: Small Arms Survey Ett exempel: Överblivna sprängämnen och ammunition i Hamburg Tyskland är ett exempel på hur mycket bomber och andra sprängmedel som blir kvar i krigsområden: Under 2014 upptäcktes 21 bomber över 50 kg i Hamburg. Därtill hittades även 19 brandbomber, 421 granater, 20 stridsvagns- och truppminor, 10 pansarskott, 4 handgranater och 55 kg löst sprängämne. Totalt rörde det sig om en explosivvikt på 1900 ton. Källa: Presentation av Robert Engström, SWEDEC, 1 september 2015 Bild från ett beslag den 21 september 2014 i Slovenien. Vapnen hade kommit från Bosnien och var på väg till Stockholm. Foto: TT/bosnisk polis På minst 106 platser i Sverige genomfördes dumpning av ammunition mellan 1940-1968. I Sverige finns ett unikt kunnande vad gäller bland annat minröjning och hantering av sprängmedel och ammunition. Foto: Försvarsmakten
18 Zoom Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se Dumpad ammunition tickande miljöbomb Även i Sverige finns stora mängder övergiven ammunition till följd av Försvarsmaktens övningar. Dumpad ammunition i svenska sjöar och hav leder till utsläpp av miljögifter och kan i värsta fall leda till att människor skadas av övergivna sprängämnen. Text: Sebastian van Baalen Stranden vid Ravlunda skjutfält. Foto: Jelzin/Wikimedia commons... där jorden i ett fall var så kontaminerad med TNT att vi var tvungna att förvara den i ett särskilt utrymme för miljöprover med explosivämnen... Efter andra världskriget skedde en omfattande dumpning av omodern, överbliven och opålitlig ammunition i framför allt svenska sjöar och hav. Kartläggningar har visat att det finns minst 106 platser i Sverige där dumpning genomfördes mellan 1940 och 1968. Därtill kommer andra områden som inte registrerats, till exempel övningsområden och industriområden. Jag har tagit prover vid sprängämnesindustrier där jorden i ett fall var så kontaminerad med TNT att vi var tvungna att förvara den i ett särskilt utrymme för miljöprover med explosivämnen, så explosiv var den, säger Rune Berglind, laborator i miljötoxikologi vid D-TOX AB. Dumpningarna av ammunition kan innebära en miljörisk i och med risken för läckage av tungmetaller och trinitrotoluen (TNT). Främst handlar det om gammal luftvärnsammunition; Rune Berglind menar att cirka 2 000 ton organisk substans (det vill säga ammunition med höljena borträknade) finns i svenska sjöar och hav. Till detta kommer omkring 50 100 kilo kvicksilver. Enligt Naturvårdsverket innehåller svenska hav dessutom dumpningar av kemiska stridsmedel, däribland senapsgas. Men trots den potentiellt skadliga påverkan på miljön är intresset för problemet lågt och sprängämnenas påverkan på miljön understuderad. Under 1990-talet och början av 2000-talet var FOI och Försvarsmakten engagerade i kopplingen mellan explosivämnen och miljöskador, säger Rune Berglind. Först gick det bra men därefter har intresset avtagit. Vilket är synd, för Sverige var på väg att bli världsledande inom detta ämne. Fredrik Johnsson förklarar att problematiken är kopplad till omstruktureringar inom försvaret och otydlig ansvarsfördelning. De senaste åren har Försvarsmakten lämnat över 300 geografiska områden i Sverige. Problemet är att Försvarsmakten inte har registrerat var man har använt skarp ammunition. Det gör röjning av kontaminerade områden tidskrävande och väldigt kostsamt. Han förklarar vidare att det är oklart vem som är ansvarig för de kontaminerade områdena då röjning i dag sker med hjälp av privata entreprenörer. För att komma tillrätta med problemet skulle Sverige kunna lära av länder som faktiskt genomfört omfattande röjning, till exempel Bosnien-Hercegovina. Där har man erfarenhet av att etablera ansvariga myndigheter och ta fram en nationell strategi för hanteringen av kontaminerade områden. Minröjningsexperter i Genève har uttryckt att Sverige skulle kunna bli ett intressant pilotfall, främst utifrån att vi är ett välutvecklat land med en fungerande samhällsstruktur och där de socioekonomiska konsekvenserna av våra explosiva lämningar inte är av akut karaktär, menar Fredrik Johansson.