Allt färre lärare med ped. utbildning



Relevanta dokument
Rapport för Utbildningschefsgruppen 8 juni 2006 Arbetsgruppen Obehöriga lärare i grundskolan

Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux

11 Statens skolor för vuxna (SSV) National state school for adults

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL)

11 Nationellt centrum för flexibelt lärande. National centre for flexible learning

11 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) National centre for flexible learning

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund

Statistik och prognoser om lärare i grund- och gymnasieskola, inför skolstarten hösten 2007

Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Utbildningsstatistisk årsbok Specialskolan

11 Svenska för invandrare (sfi)

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2015

Barn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:

Övergång gymnasieskola högskola

Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret 2017/2018

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18

5 Särskolan. Innehåll

PM - Elever och personal i grundskolan. Läsåret 2018/2019

Folkhögskolans pedagogiska personal

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. PM Elever och personal i gymnasieskolan 2016/

8 Svensk utbildning i utlandet

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2010/11

9 Kommunal vuxenutbildning

Pedagogisk personal. i skola och vuxenutbildning läsåret 2009/10

Övergång gymnasieskola högskola

Folkhögskolans pedagogiska personal

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014

Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD

Övergångar från gymnasium till högskola 2013

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2011/12

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Ett lyft i karriären

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade

Folkhögskolans pedagogiska personal

Övergång gymnasieskola högskola

11 Svenska för invandrare (sfi)

Fakta om Friskolor. - mars (Preliminär version)

Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:01477

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Fakta om friskolor Maj 2014

Kommittédirektiv. Utbildning till yrkeslärare. Dir. 2008:41. Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008

Övergång mellan utbildningar

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

Övergångar till högskolestudier 2016

5 Särskolan. Innehåll

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Gymnasieskolan: Sökande och intagna 1997

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/ /12

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda

Övergångar från gymnasium till högskola 2015

12 Svenska för invandrare (sfi)

Rubrik: Aktuellt om skola och barnomsorg 2003 Bilagor: Rapporten Aktuellt om skola och barnomsorg 2003

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

9 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) Municipal adult education

Redovisning av uppdrag om hur stor del av undervisningen som bedrivs av behöriga lärare Dnr U2014/2048/GV

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2013/14

9 Kommunal vuxenutbildning (komvux) Municipal adult education

Friskolehistorik och friskolefakta

Gymnastik och idrottshögskolan Ämneslärarutbildning i idrott och hälsa

2 Avnämare av gymnasieskolan och högskolans grundutbildning. 2.1 Avnämare av gymnasieskolan

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2018/19

9 Kommunal vuxenutbildning

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

9 Kommunal vuxenutbildning

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

9 Kommunal vuxenutbildning

Fakta om friskolor Februari 2015

Statistik om skolan vad är mätbart och hur kan vi tillgodose behoven hos en bred målgrupp?

Svensk författningssamling

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

utvärderingsavdelningen Dnr 2014: (40)

Folkhögskolans pedagogiska personal

TEMARAPPORT 2013:3 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. Nybörjare 2005/06

Barn och personal i förskolan hösten 2017

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Läget för lärarlegitimationer 2014

9 Kommunal vuxenutbildning (komvux) Municipal adult education

9 Kommunal vuxenutbildning

9 Kommunal vuxenutbildning (komvux) Municipal adult education

STATISTIK I BLICKFÅNGET

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

3 Förskoleklass. Innehåll. Innehåll

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

12 Svenska för invandrare (sfi)

Övergångar till högskolestudier 2017

20 Verksamhet efter utbildning

STATISTIK I BLICKFÅNGET

Transkript:

Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller andelen lärare med pedagogisk utbildning. Allt mindre andel har pedagogisk utbildning. Det är dock vanligare att kvinnor än män är pedagogiskt utbildade. Utvecklingen av andelen tjänstgörande lärare med pedagogisk utbildning i grundskolan under de senaste 12 läsåren redovisas i figur 1. Av figuren framgår för det första att andelen under denna period nästan hela tiden har minskat, från 92 procent 1992/93 till 80 procent elva år senare. För det andra har andelen med pedagogisk utbildning under hela perioden varit högre bland kvinnorna än bland männen, och skillnaden har dessutom ökat. Läsåret 2003/04 hade endast 71 procent av männen och 83 procent av kvinnorna en sådan utbildning. 12 Författaren är utredare vid enheten för skolstatistik vid SCB. Inge Göransson vid samma enhet har bidragit med underlag till artikeln. Förfrågningar kan ställas direkt till författaren via e-post med adress fornamn.efternamn@scb.se. Statistiska centralbyrån 61

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Figur 1 Andel (%) tjänstgörande lärare med pedagogisk utbildning i grundskolan 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1992/1993 1993/1994 1994/1995 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 Totalt Män Kvinnor Utvecklingen i gymnasieskolan liknar, som synes i figur 2, den i grundskolan. Andelen lärare med pedagogisk utbildning i gymnasieskolan har minskat från 90 procent till 74 procent under samma period. Kvinnorna har i högre utsträckning än männen en pedagogisk utbildning och skillnaden har ökat med tiden, om än inte i lika hög grad som i grundskolan. Läsåret 2003/04 hade 77 procent av kvinnorna och 71 procent av männen en sådan utbildning. 62 Statistiska centralbyrån

Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Figur 2 Andel (%) tjänstgörande lärare med pedagogisk utbildning i gymnasieskolan 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1992/1993 1993/1994 1994/1995 1995/1996 1996/1997 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 Totalt Män Kvinnor Vi har inte närmare analyserat orsakerna till vad skillnaderna mellan könen eller över tiden beror på. När det gäller skillnaderna mellan kvinnor och män påverkas dock inte andelarna och framförallt inte tendenserna i någon större utsträckning om en omräkning till heltidstjänster görs. Omräknat till heltidstjänster var andelen med pedagogisk utbildning läsåret 2003/04 i grundskolan 82 procent, och i gymnasieskolan 76 procent. Ökningen av antalet fristående skolor förklarar bara en del Inte heller förändringen över tiden när det gäller skolhuvudmän är en avgörande orsak till den minskade andelen lärare med pedagogisk utbildning. Lärarna i fristående skolor har visserligen i lägre grad än lärare i kommunala skolor en pedagogisk utbildning (i fristående gymnasieskolor 50 procent mot 77 procent i kommunala gymnasieskolor) och antalet lärare i fristående skolor har ökat markant under de senaste åren. Totalt sett bidrar detta dock inte mer än delvis till nedgången. Statistiska centralbyrån 63

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Varför förekommer det olika siffror i debatten? I media förekommer ganska ofta artiklar, där kommunerna ifrågasätter uppgifterna i den officiella statistiken om lärares behörighet. En förklaring till att man på skilda håll kommer fram till olika siffror när det gäller andelen behöriga lärare är, att den officiella statistiken faktiskt inte längre använder begreppet behörig. Till registret över pedagogisk personal - lärarregistret - inhämtas, från SCB:s register över examinerade, uppgifter om lärarnas utbildning. Dessa uppgifter bygger på inrapportering av examina från landets högskolor. När det gäller utländsk lärarutbildning och genomgången validering hämtas uppgifterna från SCB:s utbildningsregister. I den officiella statistiken publiceras siffrorna i termer av antal respektive andel med pedagogisk högskoleutbildning. Lägg därför märke till att Skolverket och SCB inte sedan början av 1990- talet använt begreppen behöriga och obehöriga. Användare av lärarregistret och beställare av statistik informeras alltid om vad redovisningen avser. Att användare, t.ex. lärarfacken, ibland ändå använder begreppen behöriga och obehöriga beror förmodligen på att dessa är gamla, enkla och inarbetade samt även på att de har en spetsigare framtoning. Begreppen behörig och pedagogisk utbildning Vilka faktorer är det då som gör att andelen behöriga enligt kommunerna är högre än andelen med pedagogisk högskoleutbildning i den officiella statistiken? Av dem som examinerats i juni och fått en lärartjänst efter sommaren kan en mindre andel riskera att inte komma med i statistiken p.g.a. försenad inrapportering från högskolorna till registret över examinerade. Det händer också att studenter inte tar ut examensbevis av taktiska skäl (kan ge förtur till fortsatta högskolestudier), trots att alla kurser i utbildningen klarats av. Utländsk lärarutbildning, som förutom från berörda myndigheter som genomför validering av utbildningar även efterfrågas i en enkät till personer som det saknas uppgifter om utbildning för, fångas heller inte alltid upp i SCB:s utbildningsregister. Ett annat begrepp är lokal behörighet. En kommun har inte rätt att behörighetsförklara någon, men kommunen kan ändå, med de förbehåll som finns i skollagen, tillsvidareanställa personer utan formell pedagogisk högskoleutbildning. Dessa kan då av kommunen 64 Statistiska centralbyrån

Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning betraktas som behöriga. Fall då detta sker är t.ex. när en person vid anställningen saknar enstaka poäng för fullgjord utbildning (och när personen väl tillsvidareanställts, kan motivationen för att fullgöra utbildningen ha minskat). Likaså kan en person som läst en fristående kurs i pedagogik utöver sin ämnesutbildning, såsom en fil. kand., av kommunen betraktas som behörig. Mer information och statistik finns att hämta på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se. Statistiska centralbyrån 65

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning 66 Statistiska centralbyrån