LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Miljövårdsenheten 2005-10-31
Innehållsförteckning Att söka tillstånd för miljöfarlig verksamhet...2 Tillståndsprövningen och miljöfrågornas komplexitet...2 När krävs ett tillstånd?...3 Hur lång tid tar prövningen?...3 Vem tar beslut?...3 Flödesschema över prövningsprocessen...4 Förklaring till flödesschemat...5 1. Samråd med Länsstyrelsen och kommunen...5 2. Fortsatt samråd...5 3. Samrådsredogörelse...6 4. Beslut om betydande miljöpåverkan eller ej...6 5. Fortsatt samråd med utökad krets...6 6. MKB och ansökan färdigställs och inges...7 7. Eventuell komplettering...7 8. Kungörelse och remiss...7 9. Beslut...7 Bilagor 1. Underlag för myndighetssamråd samt informationsskrift till särskilt berörda...8 2. Vad en ansökan bör innehålla... 11 3. Vad en Miljökonsekvensbeskrivning bör innehålla... 13 4. De allmänna hänsynsreglerna... 19 Övrigt Ytterligare information...20 1
Att söka tillstånd för miljöfarlig verksamhet Inledning Denna informationsskrift vänder sig i första hand till dem som av någon anledning ska söka ett tillstånd för sin verksamhet hos Länsstyrelsen, så kallade B-verksamheter. Ärendegången är likartad för A-verksamheter, men ärenden handläggs istället av Miljödomstolen. Kontakta gärna Miljödomstolen (vanligtvis Miljödomstolen i Växjö för Östergötlands del) för ytterligare information. Skriften syftar till att ge en bild av hur tillståndsprocessen går till samt vad som bör finnas med i ansökningshandlingen. På sista sidan finns upplysningar om var Ni kan gå vidare för att få ytterligare information. Miljöbalkens mål är hållbar utveckling Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Ett steg för att uppnå en hållbar utveckling är tillståndsprövningen. Att verksamhetsutövaren tillsammans med myndigheter och andra berörda dels ska få större kunskap om verksamheten och dess miljöeffekter, dels undersöka om den tänkta verksamheten är rimlig med tanke på kommande miljö- och hälsoeffekter. Tillståndsprövningen och miljöfrågornas komplexitet Tillståndsprövningen ska ske utifrån kapitel 9 i miljöbalken. Vid prövningsförfarandet är fler kapitel inblandade som är bra att känna till (se tabell). Under tillståndsprocessen ska två dokument upprättas, en ansökan och en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som ska medfölja ansökan. För att upprätta dessa dokument krävs en bred kunskap. Förutom att det krävs kunskap om miljölagstiftningen krävs även kunskap om verksamheten och effekterna på mark, luft, klimat, vatten, växter, landskap, ljudnivå, naturresurser, kulturmiljö, människor och djur som verksamheten kan föra med sig. För att veta vilka effekterna är behövs kunskap om de ovannämnda faktorerna, men det krävs också en förståelse av samspelet mellan dem i förhållande till verksamheten. Att förstå denna komplexitet ställer stora krav på verksamhetsutövaren. I miljöbalkens 2 kap om de allmänna hänsynsreglerna beskrivs kunskapskravet. Innebörden är att kunskap ska inhämtas för att undvika att verksamheten orsakar skada eller olägenheter på människors hälsa och miljön. För att uppfylla detta behövs även kunskap om vilka metoder och tekniker som finns tillgängliga. Orientering över miljöbalken (SFS 1998:808) och dess förordningar som berör prövningsförfarandet - 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - 2 kap. Allmänna hänsynsreglerna - 5 kap. Miljökvalitetsnormer - Förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft - 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag - Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar - 16 kap. Allmänt om prövningen - 19 kap. Förvaltningsmyndigheternas och kommunernas prövning - 20 kap. Domstolar - 21 kap. Mål i domstol - 22 kap. Förfarandet vid miljödomstolar i ansökningsmål - 24 kap. Tillstånds giltighet, omprövning 2
En medvetenhet finns idag att vi inte har all kunskap som krävs för att förhindra miljöföroreningar, varför försiktighetsprincipen är viktig att ta i beaktande. Principen, som även denna beskrivs i de allmänna hänsynsreglerna, innebär att avsaknaden av full vetenskaplig bevisning inte får användas som ursäkt för att underlåta att vidta åtgärder. I en bra ansökan och MKB ska det framkomma att verksamhetsutövaren har en förståelse av samverkan mellan de olika kunskapsområdena. För att ansökningshandlingen ska bli komplett behövs alltså en bred kunskap inom verksamheten. När krävs ett tillstånd? En tillståndsansökan krävs för en miljöfarlig verksamhet. I bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges vilka verksamheter som kräver tillstånd. Ett tillstånd kan krävas vid en nyetablering av en verksamhet, utökad produktion eller ändring av en viss del i verksamheten. Vid vissa ändringar av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen. Verksamhetsutövaren bör alltid samråda med sin tillsynsmyndighet och prövningsmyndighet om när det är lämpligt att ansöka om ändringstillstånd. Hur lång tid tar prövningen? Prövningsprocessen kan ta olika lång tid beroende på verksamhetens omfattning. För att alla moment i en tillståndsansökan ska få det utrymme som är erforderligt bör verksamhetsutövaren räkna med minst ett halvår från det att ansökan lämnats in. Hela processen, från det att verksamhetsutövaren fattar beslut om att söka tillstånd, tills ett beslut tas av myndigheten, tar ofta över ett år. Bristfällig information medför kompletteringar. Tidsfördröjning kan därför förhindras om beslutsunderlaget, det vill säga miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med ansökan, är så grundligt utformat som möjligt. En informativ ansökan och miljökonsekvensbekrivning medför snabbare beslut Vem tar beslut? När ansökan är komplett skall den som avser A-verksamheter lämnas till Miljödomstolen, medan ansökan som avser B- verksamheter lämnas till miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen som är beslutande i ärendet. MPD är en beslutsfunktion inom Länsstyrelsen. MPD består av en ordförande och en miljösakkunnig. Ordföranden är jurist med domarerfarenhet och har särskild erfarenhet av miljöfrågor och andra frågor som berör miljöbalken. En miljösakkunnig har teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och har särskild erfarenhet av frågor om skydd för människa och miljö. Miljöprövningsdelegationen eller Miljödomstolen tar det slutgiltiga beslutet om tillstånd kan ges till verksamhetsutövaren. 3
FLÖDESSCHEMA ÖVER PRÖVNINGSPROCESSEN (efter flödesschemat finns mer information om varje punkt) 1. Samråd med Länsstyrelsen och kommunen Verksamhetsutövaren (VU) kontaktar Länsstyrelsen (LST) och informerar om sina planer. VU avtalar tid för samråd med LST och kommunens miljönämnd (MHN). VU förser LST och MHN med information om den planerade verksamheten och håller därefter samråd med LST och MHN, gärna på platsen för den planerade verksamheten. Om verksamheten inte finns i bilaga 1 Om verksamheten finns i bilaga 1 till förordningen (1998:905) om till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar miljökonsekvensbeskrivningar 2a. Samråd med särskilt berörda VU lämnar skriftlig information till särskilt berörda inför samrådet och uppmanar dem att lämna synpunkter och ställa frågor, alt bjuder in till samrådsmöte. 3. Samrådsredogörelse VU lämnar samrådsredogörelse till LST. 4. Beslut om betydande miljöpåverkan LST beslutar om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. 5. Fortsatt samråd med utökad krets Om LST beslutar om betydande miljöpåverkan ska VU samråda med en utökad krets. 2b. Samråd med särskilt berörda samt utökad krets VU lämnar skriftlig information till särskilt berörda och den utökade krets som kan tänkas bli berörda av verksamheten. Inbjudan till samrådsmöte ska ske på lämpligt sätt. 6. MKB och ansökan upprättas och inges VU upprättar en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och lämnar den till LSTs miljöprövningsdelegationen (MPD) tillsammans med ansökan (se bilaga 2 för ansökans innehåll och bilaga 3 för MKB:s innehåll). 7. Eventuell komplettering LST bedömer om ansökningshandlingarna är kompletta efter en kompletteringsrunda till MHN m.fl. Om inte begärs komplettering. 8. Kungörelse och remiss Ansökan och MKB kungörs i ortspressen (kostnaden betalas av VU). Den som kan beröras av verksamheten bereds härmed tillfälle att yttra sig. Ansökan sänds till kommunen för yttrande. Yttranden inkommer. Sökanden ges möjlighet att bemöta yttrandena. Ej betydande miljöpåverkan 9. Beslut MKB:n bedöms och LST:s miljöprövningsdelegation tar ställning till om den uppfyller kraven i 6 kap. Ansökan bedöms och miljöprövningsdelegationen beslutar i tillståndsfrågan. Beslutet sänds till sökanden och de som har yttrat sig i ärendet. Beslutet kungörs i ortspressen och kan överklagas till Miljödomstolen. 4
Förklaring till flödesschemat 1. Samråd med Länsstyrelsen och kommunen Verksamhetsutövaren (VU), som har ansvaret för samrådets genomförande, kontaktar Länsstyrelsen (LST) och informerar om sina planer. LST orienterar om prövningsprocessen och avtalar om tid för samråd, gärna på platsen för den planerade verksamheten. Till samrådet ska VU även kalla kommunens miljönämnd (MHN) eller motsvarande. Inför samrådet ska VU lämna skriftlig information om den planerade verksamheten till LST och MHN (se bilaga 1 för vad som bör ingå i informationen). VU bör i ett tidigt skede kontakta kommunen för att få besked om vilka fysiska planer som gäller för berörda markområden. Vid samrådsmöte informeras LST och MHN av VU om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Det är viktigt att i ett tidigt skede diskutera avgränsning och omfattning av ansökan. VU informeras om samrådsförfarandet och prövningsproceduren. LST och MHN för en dialog med VU om vilka enskilda som bedöms vara särskilt berörda och vilka som ev. kan komma att ingå i en utökad krets samt hur det fortsätta samrådet lämpligen kan genomföras. En dialog om vad som bör ingå i den kommande MKB:n och ansökan bör också inledas. Här bör poängteras att planerna för verksamheten ska kunna påverkas. 2. Fortsatt samråd Det som avgör om samråd ska ske enligt 2a eller 2b är huruvida verksamheten finns upptagen i bilaga 1 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar eller inte. Verksamhet som finns angiven i bilaga 1 Verksamhet som inte finns angiven i bilaga 1 antas alltid medföra betydande miljöpåverkan bedömning görs från fall till fall huruvuda verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte Om verksamheten inte finns upptagen i bilaga 1 ska en bedömning göras från fall till fall enligt bilaga 2 i samma förordningen. Skillnaden i utformningen av samråden är att i 2b sker samråd redan från början med en utökad krets. I fallet 2a avgör vad som framkommer under den första delen av samrådet om samråd ska ske med en utökad krets. 2a. Samråd med särskilt berörda Innan samrådet med de särskilt berörda genomförs, ska dessa informeras om vad som planeras. Detta ska ske genom att VU sammanställer skriftlig information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. I informationen, som bör vara de särskilt berörda tillhanda senast två veckor före samråd, lämnas också upplysningar om samrådsprocessens innehåll och syfte samt de olika momenten i det kommande prövningsförfarandet. Det är viktigt att de berörda får tydlig information om vilka möjligheter som ges att påverka prövningen i de olika skedena, (se bilaga 1 för exempel på utformning av skriftlig information). Samrådet kan ske genom att VU i den skriftliga informationen uppmanar de berörda att komma med synpunkter, frågor och förslag vad gäller verksamhetens lokalisering och utformning, 5
innehåll i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och så vidare. Det är lämpligt att VU själv tar kontakt med de berörda sedan de fått ta del av den skriftliga informationen. De berörda kan också uppmanas att själva genom muntlig kontakt eller skriftligen lämna sina synpunkter, frågor och förslag till VU. Samrådet kan också ske genom ett möte som VU bjuder in till, (se bilaga 1 för alternativa sätt att genomföra samrådet). 2b. Samråd med särskilt berörda samt utökad krets Genomförs enligt 2a och 5. Gå därefter vidare till 6. 3. Samrådsredogörelse Efter samrådet upprättar VU en skriftlig redogörelse över hur samrådet genomförts. Av redogörelsen ska framgå vilken information som lämnats, vilka som mottagit informationen, hur informationen har spridits, vad som framkommit vid samrådet samt hur eventuella synpunkter har/kommer att beaktats. Samrådsredogörelsen samt anteckningar från de samråd som skett inges till LST. 4. Beslut om betydande miljöpåverkan eller ej Samrådsredogörelsen och den information som VU lämnat tidigare utgör underlag för beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. LST gör en bedömning utifrån speciella kriterier angivna i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Beslutet kan inte överklagas. Om beslutet blir betydande miljöpåverkan ska samrådet fortsätta med en utökad krets, se punkt 5. Om beslutet blir ej betydande miljöpåverkan avslutas samrådet och VU kan upprätta ansökan och MKB, enligt punkt 6. 5. Fortsatt samråd med utökad krets VU kallar till ett samrådsmöte med en vidare krets av berörda. Här ingår de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Det är också lämpligt att fortsätta samråda med de särskild berörda som ingick i samrådet enligt punkt 2a. De särskilt berörda och de berörda myndigheterna bör kallas skriftligen, medan allmänheten i övrigt och organisationer lämpligen inbjuds genom annons i ortspressen. I vissa fall kan det vara lämpligt att komplettera med brev eller någon annan form av utskick. I utskicket bör ingå en kort information om den planerade verksamheten. För att underlätta för enskilda att delta, bör samrådet som regel ske under kvällstid. Samrådet ska behandla verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Inför samrådet bör det finnas ett utkast till en MKB som kan användas som ett diskussionsunderlag. Dokumentation av samrådet ska upprättas med innehåll enligt punkt 3 och bifogas sedan ansökan. Samrådsprocessen är därmed avslutad. MKB och ansökan kan upprättas. Förbehåll Lagen preciserar inte hur samrådsförfarandet ska gå till. Om samrådet enligt 6 kap 4 miljöbalken sägs att det ska ske i behövlig omfattning. VU ansvarar för samrådet. I slutänden är det LST:s miljöprövningsdelegation eller Miljödomstolen som avgör om det varit tillräckligt. LST kan bara ge råd och tips om hur det kan genomföras - inte göra några utfästelser om vad som ska anses tillräckligt. 6
6. MKB och ansökan färdigställs och inges Det är först sedan samrådsförfarandet slutförts, som MKB och ansökan färdigställs och inges till Miljöprövningsdelegationen (MPD), Länsstyrelsen i Östergötland, i normalfallet 6 kompletta omgångar (se bilaga 2 för ansökans innehåll och bilaga 3 för MKB:s innehåll ) Det är VU som har det yttersta ansvaret för framtagandet av ansökan och MKB 7. Eventuell komplettering MPD lämnar ansökan och MKB till MHN m.fl. för eventuella önskemål om komplettering. När dessa inkommit till MPD, bedöms om informationen i ansökan respektive MKB är tillräcklig. Om ansökan och MKB inte anses komplett begärs komplettering. 8. Kungörelse och remiss När ansökan och MKB anses komplett, kungörs i ortspressen att handlingarna inkommit. Kungörelsen betalas av VU. Samtidigt skickas ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna som också finns också tillgänglig hos LST. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till MPD inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är 3 veckor. De inkomna yttrandena skickas till VU som får tillfälle att bemöta det som framförts. 9. Beslut Miljöprövningsdelegationen fattar beslut om verksamheten ska få tillstånd och vilka villkor som i så fall ska gälla. Beslutet kungörs i ortspressen. Beslutet kan överklagas till Miljödomstolen inom 3 veckor från att beslutet delgivits genom kungörelse i ortspressen. Vem som har rätt att överklaga framgår av miljöbalkens 16 kap 12 och 13, samt 22 kap 6. Annan lagstiftning Denna informationsskrift behandlar endast tillståndsprövningen enligt miljöbalken. För VU är det viktigt att komma ihåg att verksamheten kan komma att beröras av andra lagar som måste beaktas, exempelvis kulturminneslagen, planoch bygglagen (PBL) och arbetsmiljölagen. Ärenden angående kulturminneslagen behandlas av LST:s enhet för kulturmiljö och kommunen behandlar ärenden angående PBL. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn enligt arbetsmiljölagen. Lagar utanför miljöbalken som kan vara viktiga för en planerad verksamhet; - lag (1988:950) om kulturminnen m.m. - plan- och bygglagen (1987:10) - arbetsmiljölagen (1977:1160) 7
Bilaga 1 Underlag för myndighetssamråd samt informationsskrift till särskilt berörda Underlag för samråd med myndigheter Inför samrådet med LST och MHN ska VU lämna skriftlig information om den planerade verksamheten. Informationen bör innehålla följande uppgifter; Administrativa uppgifter sökandens namn, adress, telefon, telefax, e-postadress, organisationsnummer, fastighetsbeteckning och fastighetsägare, kontaktperson eller miljöansvarig. Verksamhets kod (SNI-kod) i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt, i förekommande fall, verksamhetens så kallade platsnummer. Lokalisering beskrivning av alternativa lägen för lokalisering av verksamheten, skalenlig karta. Planförhållanden situationsplan (karta), avstånd till närboende och liknande, planförhållanden (detaljplan, områdesbestämmelser, översiktsplan etc.) och planbestämmelser, uppgift om ev. riksintressen för tex. naturvård och kulturmiljövård mm. Verksamheten (omfattning och utformning) produkter, producerande mängder, processer, drifttid etc. Förutsedd miljöpåverkan utsläpp till luft och vatten, buller, lukt etc. Exempel på innehåll i informationsskrift till särskilt berörda vid prövning av miljöfarlig verksamhet Information och samråd om planerad verksamhet.. på fastigheten.. Uppgifter om verksamhetsutövaren mm Här lämnas uppgifter om verksamhetsutövarens adress, telefon, kontaktperson mm, som de berörda behöver känna till. Ansvarig för informationen Uppgift bör lämnas om vem som är ansvarig för informationen, och informationsskrivelsen bör undertecknas av den ansvarige. Planerad verksamhet Kort beskrivning av befintlig verksamhet och den planerade verksamhetens omfattning och utformning. Här bör översiktligt anges vad verksamheten går ut på, vad som är tänkt att produceras, vilka volymer som kan bli aktuella, transporter, avfallshantering osv. Förslag till lokalisering Presentation av den lokalisering som verksamhetsutövaren för närvarande anser lämpligast. Bör visas med en kartskiss. De viktigaste motiven för den föreslagna lokaliseringen bör även anges. 8
Förutsedd miljöpåverkan De miljöeffekter som bedöms uppkomma beskrivs översiktligt. Beskrivningen bör behandla utsläpp till luft, mark och vatten samt kemikalier, avfall, lukt, transporter, och buller. Den bör vidare behandla inverkan på natur- och kulturmiljön. Verksamheten kommer att tillståndsprövas enligt miljöbalken (inramade avsnitt bör citeras i tillämpliga delar). Tillstånd krävs enligt Miljöbalken Den verksamhet som vi planerar är tillståndspliktig enligt 9 kap Miljöbalken. Tillståndsprövningen omfattar en rad moment och präglas av en stor öppenhet som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Den som avser att bedriva en tillståndspliktig verksamhet ska tidigt samråda med Länsstyrelsen och enskilda som kan antas vara särskilt berörda. Denna information är det första ledet i samrådet. Det ska genomföras innan ansökan upprättas och ges in till prövningsmyndigheten - i detta fall Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen. Före samrådet ska sökanden lämna upplysningar om verksamheten till de berörda så att de ges möjligheter att förbereda frågor och synpunkter. Den här informationsskriften är avsedd att tillgodose upplysningsskyldigheten. Syftet med samrådet är att alla som berörs av en planerad verksamhet i ett tidigt skede, innan planeringen kommit för långt, ska få möjlighet att påverka kommande beslut och lämna upplysningar som verksamhetsutövaren kan ta hänsyn till i den fortsatta planeringen. På så sätt ges möjligheter att förebygga framtida problem. Vi har tänkt att genomföra samrådet på följande sätt: Välj lämpligt alternativ! Alt 1: Om Du vill ha ytterligare information och tillfälle att ställa frågor och framföra synpunkter, förslag och invändningar är Du välkommen att ta kontakt med NN på telefon xx xx xx. Du är också välkommen att lämna allmänna upplysningar om förhållanden i omgivningen eller annat, som vi bör ta hänsyn till i vår fortsatta planering. Alt 2: Vi kommer inom kort att ta personlig kontakt med Dig. Du kommer då att få ytterligare information och tillfälle att ställa frågor och framföra synpunkter, förslag och invändningar. Då kan Du också lämna allmänna upplysningar om förhållanden i omgivningen eller annat, som vi bör ta hänsyn till i vår fortsatta planering. Alt 3: Vi kommer att ha ett samrådsmöte den klockan i. Du är välkommen till mötet där Du kommer att få ytterligare information och tillfälle att ställa frågor och framföra synpunkter, förslag och invändningar. Du är också välkommen att lämna allmänna upplysningar om förhållanden i omgivningen eller annat som vi bör ta hänsyn till i vår fortsatta planering. V g vänd 9
Samrådsredogörelse Efter samrådet kommer vi att upprätta en samrådsredogörelse. Av den ska bla framgå vilken information som lämnats, en sammanfattning av de synpunkter och förslag som framförts av de berörda samt hur vi kommer beakta dessa synpunkter/förslag. Samråd med en vidare krets av berörda För den typ av verksamhet som vi avser att bedriva är det föreskrivet att det även ska genomföras samråd med en vidare krets av berörda. Vi kommer därför att kalla till ett sådant samrådsmöte, när vi har bearbetat de synpunkter, som kommer fram genom det tidiga samrådet. Vid samrådet med en vidare krets av berörda kommer alla, som är berörda eller har något intresse i ärendet, att kunna delta och få information, ställa frågor och lämna synpunkter, förslag och upplysningar. Vid detta samråd ska även innehåll och utformning av den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för verksamheten diskuteras. Det fortsatta prövningsförfarandet För Dig som är berörd av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt Miljöbalken går till fortsättningsvis. Efter att samråd genomförts upprättar sökanden en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och ansökan som inges till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Vid behov åläggs sökanden att komplettera handlingarna. MKB och ansökan kungörs och allmänheten och kommunens miljönämnd m.fl. ges tillfälle att yttra sig till Miljöprovningsdelegationen. Inkomna yttranden granskas och översänds till sökanden för att denne ska få möjlighet att bemöta dem. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut. Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda. Överklagande avgörs av Miljödomstolen. 10
Bilaga 2 Vad en ansökan bör innehålla En ansökan bör innehålla nedanstående uppgifter, men det bör observeras att checklistan inte är någon uttömmande redogörelse för vad som kan komma att ingå i ansökan. Prövningsmyndigheten kan komma att ställa ytterligare krav. Innehållet i en ansökan regleras av miljöbalkens 19 kap 5 och 22 kap 1. Viktigt att tänka på är att tyngdpunkten av beskrivningen av befintlig och planerad verksamhet tillsammans med den tekniska beskrivningen ska finnas i själva ansökan och inte i MKB:n. Checklista Administrativa uppgifter - sökandens namn, postadress, besöksadress, telefon, fax, email, kommun och län där verksamheten bedrivs/ska bedrivas - registreringsbevis, organisationsnummer och platsnummer - fastighetsbeteckning och fastighetsägare - kontaktperson och miljöansvarig hos sökanden - gällande SNI-kod (se bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet) - ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden, ange befattning - om sökande företräds av ett ombud ska ombudet underteckna ansökan samt ange namn, adress och telefonnummer. Likaså ska fullmakt i original lämnas Vad ansökan avser - kort beskrivning av vad det sökta tillståndet avser, ex nyetablering, befintlig verksamhet, utökad produktion, ändring av en viss del i verksamheten - SNI-kod som kommer att gälla för verksamheten Yrkanden och åtaganden - beskriv vad och hur mycket som ska produceras/behandlas - förslag till villkor för tillståndet - eventuella yrkanden om verkställighetsförordnande (dvs att tillståndet ska gälla omedelbart) och/eller delbeslut (igångsättningsmedgivande, att vissa åtgärder ska få vidtas innan tillståndsfrågan är slutligt prövad) - tidsplan Gällande beslut enligt miljöskyddslagen/miljöbalken och andra lagar - redovisa gällande tillstånd med villkor (bifoga gärna kopia av gällande villkor) - redovisa om ansökan avser ändring av ett eller flera av gällande villkor Beskrivning av befintlig verksamhet - historisk bakgrund - grunden till ansökan - redogör för befintliga anläggningar samt tid för deras tillkomst och förändringar 11
- teknisk beskrivning med ritningar - schematiska flödesbeskrivningar med tillhörande information om processerna - beskrivning av tillverkningsmoment, drifttider mm - kemikaliehantering/ energiförsörjning/ avfallshantering/ transport mm - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått Beskrivning av planerad verksamhet - redogör för planerade anläggningar - teknisk beskrivning med ritningar - schematiska flödesbeskrivningar med tillhörande information om processerna - beskrivning av tillverkningsmoment, drifttider mm - kemikaliehantering/ energiförsörjning/ avfallshantering/ transport mm - planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått Säkerhetsrapport - en säkerhetsrapport ska medfölja ansökan i de fall det finns skyldighet att upprätta en sådan enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Skyddsåtgärder och försiktighetsmått - planerade skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten utifrån vad som framkommit i MKB:n Miljökonsekvensbeskrivningen - separat handling som ska tillhöra ansökan, se bilaga 3 Samråd - en samlad redogörelse, mötesprotokoll samt resultat från de samråd som skett Lokalisering - redovisa valet av plats för verksamheten med omgivningsbeskrivning utifrån vad som framkommit i MKB:n De allmänna hänsynsreglerna - Beskriv hur verksamheten uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken genom att utförligt kommentera varje regel för sig (se bilaga 4 för sammanfattning av de allmänna hänsynsreglerna) Miljömål - definiera vilka nationella miljökvalitetsmål, regionala- och eventuella lokala miljömål som verksamheten berör/kommer att beröra - redovisa hur verksamheten inverkar på möjligheten att uppfylla miljömålen Kontroll - ge förslag till hur verksamheten ska kontrolleras 12
Bilaga 3 Vad en Miljökonsekvensbeskrivning bör innehålla Miljökonsekvensbeskrivningen, MKB, upprättas och bekostas av verksamhetsutövaren och ska ingå i ansökan. En MKB behöver inte innehålla mer än vad som behövs i det enskilda fallet, därför kan omfattningen av en MKB skilja från fall till fall. Under samrådet utreds vad som bör vara med i MKB:n och i vilken omfattning. Det bör observeras att checklistan inte är någon uttömmande redogörelse för vad som kan komma att ingå i MKB:n utan det varierar från fall till fall. Innehållet i en MKB regleras av miljöbalkens 6 kap och förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare ska det vara möjligt att göra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön utifrån MKB:n. Det är viktigt att tänka på att det är skillnad i att beskriva en påverkans effekt och dess konsekvens. I MKB:n ska det även framgå vilka konsekvenser ett visst utsläpp/påverkan får. Ex; en verksamhet ger upphov till buller vilket ger effekten ökat buller vid bostäder som i sin tur kan ge konsekvensen att de som bor i husen blir störda. Viktigt att tänka på är att en MKB ska kunna läsas fristående från ansökan, vilket innebär att vissa delar behöver finnas med i både ansökan och MKB. Checklista Icke-teknisk sammanfattning - en icke-teknisk sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen ska ingå. Den ska vara lättbegriplig och förstås av icke specialutbildade personer. Administrativa uppgifter - sökandens namn, postadress, besöksadress, telefon, fax, email, kommun och län där verksamheten bedrivs/ska bedrivas - fastighetsbeteckning - kontaktperson och miljöansvarig hos sökanden - gällande SNI-kod och eventuell processkod (se bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet) Vad ansökan avser - Kort beskrivning av vad det sökta tillståndet avser, ex nyetablering, befintlig verksamhet, utökad produktion, ändring av en viss del i verksamheten - SNI-kod och eventuell processkod som kommer att gälla för verksamheten 13
Verksamhetsbeskrivning Allmän beskrivning av verksamhetens befintliga och kommande utformning och omfattning med avseende på: - råvaror, producerad mängd, processer, produkter, tillverkningsmetod, drifttider m.m. Alternativa lokaliseringar och utformning Beskriv och jämför nollalternativet (om verksamheten inte kommer till stånd) med alternativa lokaliseringar och utformning beträffande: Omgivningsbeskrivning - t ex om det finns tätbefolkade områden, kustområden, bergs- och skogsområden, historiskt- kulturellt- och arkeologiskt betydelsefulla markområden, motstående intressen mm Miljösituation (hur känsligt ett område är) - t ex om det finns våtmarker, förorenad mark, nationalparker, naturreservat, kulturreservat eller andra områden som är skyddade, områden där miljökvalitetsnormer har överträtts eller kommer att överträdas mm Miljökonsekvenser - beskriv miljökonsekvenser på luft, vatten, mark, vegetation, råvaror, kemikalier, energi, transporter, buller, avfall, landskapsbild samt historiskt-, kulturellt- och arkeologiskt betydelsefulla områden mm Motivering till varför ett visst alternativ önskas Planförhållanden - situationsplan (karta) med beskrivning av avstånd till bebyggelse samt typ av bebyggelse utifrån önskad lokalisering - beskriv vad som gäller enligt översiktsplan/ detaljplan/ områdesbestämmelser utifrån önskad lokalisering Motstående intressen Beskriv vilka motstående intressen som kan beröra verksamheten utifrån önskad lokalisering beträffande: - riksintressen, naturvårdsintressen, natura 2000-områden, grönområden, kulturmiljö och andra intressen Råvaror och kemikalier - förteckning över råvaror och kemiska produkter - råvaruförbrukning per dygn/år - kemikalieförbrukning per dygn/år - redogör för resultaten från eventuella livscykelanalyser - säkerhetsdatablad (bör ej vara äldre än 3 år) för respektive produkt om inte annan överenskommelse gjorts - förvaringsplats - markeras på ritning - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått - BESKRIV KONSEKVENSERNA AV BEFINTLIG OCH PLANERAD VERKSAMHET 14
Utsläpp till luft - typ av ämne - halter och mängder av utsläpp per dygn/år - spridningsberäkningar - befintliga reningsutrustningar med riktvärden och/eller förslag till alternativa metoder för rening - utsläppspunkter - markeras på ritning - ventilationsanläggningar - luktproblem, redogör för eventuella klagomål - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått - BESKRIV KONSEKVENSERNA AV BEFINTLIG OCH PLANERAD VERKSAMHET Energi - total energiförbrukning - typ av bränslen, förbrukning per dygn/år och eventuell svavelhalt i oljor - pannstorlek (MW) - skorstenshöjd (över mark) - mängd utsläpp av SO 2, NO x, CO 2, stoft mm per dygn/år - energiförbrukning av el, värmepumpar, spillvärme mm - utsläppspunkter - markeras på karta - energibesparande åtgärder; besparingspotential samt kostnader för dessa - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått - BESKRIV KONSEKVENSERNA AV BEFINTLIG OCH PLANERAD VERKSAMHET Vatten Inkommande vatten till verksamheten - vattentäkt (grundvatten eller ytvatten) - kommunal anslutning, egenanslutning eller annan anslutning till vattentäkt - vattenförbrukning per dygn/år - vattnets användningsområde vid verksamheten Processavloppsvatten - flöde per år - halter samt mängder av ämnen per dygn/år - befintliga reningsutrustningar med riktvärden och/eller förslag till alternativa metoder för rening - dimensioneringsberäkningar för reningsanläggningar - recipient - utsläppspunkt markeras på karta Kylvatten - flöde per år - eventuella tillsatser - temperatur vid recipienten - recipient - markeras på karta 15
Sanitärt avloppsvatten - kommunalt/enskilt avlopp Dagvatten - brunnsplacering - markeras på karta - recipient - markeras på karta Övrigt - eventuellt utförda vattenanalyser - vattenbesparande åtgärder - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått - BESKRIV KONSEKVENSERNA FÖR BEFINTLIG OCH PLANERAD VERKSAMHET Transport - antal transporter per dygn/år samt transporttyp - drivmedelsförbrukning - ange möjligheter att minska transporterna samt påverkan från dessa - ange möjligheter till transporter som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått - BESKRIV KONSEKVENSERNA AV BEFINTLIG OCH PLANERAD VERKSAMHET Buller - bullerkällor i verksamheten, inkl transporter - ange möjligheter att minska bullernivåer och kostnader för detta - eventuellt utförda bullermätningar - redogör för eventuella klagomål - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått - BESKRIV KONSEKVENSERNA AV BEFINTLIG OCH PLANERAD VERKSAMHET Avfall - typ av avfall med avfallskoder enligt avfallsförordningen (2001:1063) - mängd per dygn/år - förvaringsplats markeras på ritning - omhändertagande - återanvändning, återvinning, energiutnyttjande, deponering - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått - BESKRIV KONSEKVENSERNA AV BEFINTLIG OCH PLANERAD VERKSAMHET Farligt avfall - typ av farligt avfall med avfallskoder enligt avfallsförordningen (2001:1063) - mängd per dygn/år - förvaringsplats - markeras på ritning 16
- transportör, mottagare - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått - BESKRIV KONSEKVENSERNA AV BEFINTLIG OCH PLANERAD VERKSAMHET Förorenat område - beskriv om det finns eller har funnits misstanke om förorenat område - redogör för eventuellt genomförda undersökningar samt om det finns planer för framtida undersökningar - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått - BESKRIV KONSEKVENSERNA AV BEFINTLIG OCH PLANERAD VERKSAMHET Risker - beskriv vilka risker som kan förekomma inom verksamheten, exempelvis driftstörningar, haverier, brand och explosion. Risker kan t.ex. beskrivas med olika scenarier. - riskanalys; hur sannolik är en viss skade- eller olyckshändelse och vilka konsekvenser skulle en händelse få - risker kopplade till närliggande anläggningar - befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att förhindra ovan nämnda risker Miljökvalitetsnormer - redovisa vilka miljökvalitetsnormer som gäller för området enligt miljöbalkens 5 kap och förordningen (1998:897) om miljökvalitetsnormer - redovisa de åtgärder som kommer att vidtas för att inte någon miljökvalitetsnorm ska överträdas Utsläpps- och störningsbegränsande åtgärder - används bästa möjliga teknik ur miljö- och hälsosynpunkt inom verksamheten, om inte, beskriv varför - redovisa planerade utsläpps- och störningsbegrändande åtgärder - motivera dessa Hälsa Verksamhetens konsekvenser på människors hälsa ska belysas i MKB:n vilket lämpligen görs under varje punkt, ex under utsläpp till luft och risker. Dessutom kan en sammanfattning göras av hela verksamhetens påverkan på hälsa under en speciell punkt. Eventuella krav från Länsstyrelsen - Länsstyrelsen har möjlighet i sitt beslut om betydande miljöpåverkan att ställa ytterligare krav på undersökningar som ska ingå i MKB:n Samråd - Avge kortfattat vad som framkommit under samråden som har betydelse ur miljösynpunkt. 17
Bilagor som bör medfölja miljökonsekvensbeskrivningen 1. Situationsplan 2. Ritningar/kartor där följande markeras; - utsläppspunkter till luft - utsläppspunkter till vatten - förvaringsplats för råvaror och kemikalier - förvaringsplats för farligt avfall 3. Säkerhetsdatablad för de kemikalier som förekommer i verksamheten (om inte annan överenskommelse har gjorts). Dessa bör ej vara äldre än 3 år. 18
De allmänna hänsynsreglerna Bilaga 4 I andra kapitlet i miljöbalken finns ett antal så kallade allmänna hänsynsregler. Det är verksamhetsutövarens skyldighet att visa att och hur dessa regler följs. Reglerna kan sammanfattas på följande sätt; Bevisbörderegeln Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska kunna bevisa att denne iakttar de olika hänsynsreglerna i miljöbalken. Kunskapskravet Den som bedriver en verksamhet ska ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Även anställda ska ha tillräckliga kunskaper för att verksamheten ska kunna bedrivas riskfritt. Om nödvändiga kunskaper inte finns dokumenterade kan det innebära att till exempel en verksamhetsutövare måste vidta egna utredningar och undersökningar. Försiktighetsprincipen Alla som bedriver en verksamhet ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att undvika skador och olägenheter för människans hälsa och miljön. Redan risken för negativ påverkan medför skyldigheter att vidta åtgärder. Detta är en grundläggande hänsynsregel och den avser inte bara miljöstörningar, som till exempel utsläpp eller buller, utan även utarmning av värdefulla natur- och kulturmiljöer och misshushållning med naturresurser, energi eller material. Bästa möjliga teknik För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador på miljön. Med detta avses både den använda teknologin och det sätt på vilket en anläggning konstrueras, underhålls, drivs och utvecklas. Tekniken ska från såväl teknisk som ekonomisk synpunkt vara industriellt möjlig att använda inom branschen. Den ska finnas tillgänglig och inte bara förekomma på experimentstadiet. Den behöver dock inte finnas i Sverige. Lokaliseringsprincipen Platsen för en verksamhet ska vara lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål (som framgår av 1 kap 1 ) och hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. Platsen ska också väljas så att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång för människors hälsa och miljön. Lokaliseringsregeln gäller inte bara vid ny verksamhet utan också vid utvidgning och omprövning av befintliga verksamheter. Resurshushållningsprincipen Den som bedriver en verksamhet ska använda råvaror och energi så effektivt som möjligt och utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Vid en bedömning ska nyproducerat respektive återvunnet materials total miljöpåverkan vägas mot varandra i ett vagga-till-gravenperspektiv. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Produktvalsprincipen Man ska välja sådana kemiska produkter och varor som är minst skadliga för miljön. Skälighetsregeln Hänsynsreglerna ska uppfyllas i den mån det inte kan anses oskäligt. Efterbehandlingsskyldigheten Den som orsakar skada på miljön ansvarar för att det avhjälps. Stoppregeln En verksamhet får inte bedrivas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller för att miljön försämras avsevärt. 19
Ytterligare information Länsstyrelsen Östergötland Östgötagatan 3 581 86 Linköping Tele: 013-19 60 00, fax: 013-19 63 33 Hemsida: www.e.lst.se Naturvårdsverket Besöksadress: Blekholmsterassen 36 Postadress: 106 48 Stockholm Tele: 08-698 10 00 Hemsida: www.naturvardsverket.se Miljödomstolen i Växjö Växjö tingsrätt, Miljödomstolen Kungsgatan 10 Box 81, 351 03 Växjö Tele: 0470-868 00, fax: 0470-868 10 E-post: miljodomstolen.vaxjo@dom.se Hemsida (domstolsväsendet): www.dom.se Branschfaktablad och Allmänna Råd Information om specifika verksamheter kan beställas från Naturvårdsverket. Lag- och förordningstexter - kan beställas från Fritzes förlag AB, kundtjänst 106 47 Stockholm tele; 08-690 91 90 - kan även beställas från Naturvårdsverket - kan sökas på www.notisum.se 20