Nålmärken från Arbetarrörelsen, samlingen tillhör Minnesbiblioteket (S.R.---) = Hänvisning till samlarrapportsnummer. KF tavlan Vänstersidan av tavlan, rad 1 1.1 KF med förenade krafter 1899-1949, Kooperativa Förbundet 50 år. (S.R.151) 1.2 Konsumentkooperationens liggande åtta, silver. En oändlighetssymbol som var KF:s logotyp 1967 1995, nålen utkom 1968. (S.R. 156 & 229 & 794) 1889 bildades Kooperativa Förbundet, vanligtvis förkortat KF, som är en konsumentkooperativ ekonomisk förening. 1.3 Konsumentkooperationens liggande åtta. (S.R.151) 1.4 Konsumentkooperationens liggande åtta, utgiven 1962. (S.R.156)
1.5 Konsumentkooperationens liggande åtta, Insamlingsnål Utan Gränser 1958. (S.R.156) 1.6 Konsum, hedersnål i silver (Tillverkat i Finland) N8 = 1990, delades ut till förtroendevalda med flera. (S.R.211) 1.7 COOP Konsumentkooperationens liggande åtta (S.R.151) 1.8 D Domus (S.R.151) 1.9 Domus. (S.R.151)
1.10-12 Rochdale 1844, ett sekel i samverkan. Märket togs fram till kooperationens 100 årsjubileum 1944. 1844 startade i Rochdale en av de första kooperativa föreningarna. Kooperation har uppstått på flera olika platser, men ett av de mer kända startade just i Rochdale, då 28 vävare bildade en förening. Man satsade ett pund var, för att sätta upp en livsmedelsbutik, där medlemmarna kunde köpa varor. Efter ett år hade medlemsantalet växt till 74 personer och gett ett överskott på 22 pund. Från början slogs fast att ingen medlem skulle ha mer än en röst, även om han eller hon hade mycket pengar innestående i föreningen. Förtjänstmärket i 18 karats guld har namnet O Högfeldt ingraverat på baksidan av märket, stämplat S8=1944. Fram till 1974 hade 39 personer fått förtjänstmärket i 18 karats guld. Förtjänsttecken i silver stämplat T8=1945. Bronsmärket var ett mer allmänt märke. (S.R.185) Vänstersidan av tavlan, rad 2 2.1 KF Stockholm 1932, ett märke av en serie av märken som gavs ut på 30-talet. (S.R.122)
2.2 KF Varuhus Stockholm 1937, ett märke av en serie av märken som gavs ut på 30-talet. (S.R.122) 2.3 1899 1939 Kooperativa Frihet Sammarbete Välstånd. (S.R.122) Vänstersidan av tavlan, rad 3 3.1 Övre raden Hundra varv runt solen. Tillsammans KF 100 år. (S.R.335) 3.1 Nedre raden: Riktigt bra idéer blir bara bättre och bättre KF 100 år. Märket utkom 1999. (S.R.335)
3.2 Övre raden Åren går. Idén består KF 100 år. (S.R.335) 3.2 Nedre raden: Samarbete för självständiga KF 100 år. Märket utkom 1999. (S.R.335) 3.3 Övre raden Känsla och förnuft. Tillsammans KF 100 år. (S.R.335) 3.4 Konsum Norrköping 40 år. (S.R.197) 3.5 N Konsum 1951, (S.R.446)
3.6 Konsum Bohuslän Älvsborg. Vänstersidan av tavlan, rad 4 4.1 Konsumdagen Liseberg, en familjefest på Liseberg i Göteborg den 26 maj 1957.(S.R.197) 4.2 Konsum Väst 92-93. Detta år beslutade Konsum Väst att ta fram ett märke som årligen skulle delas ut till alla förtroendevalda i föreningen. (S.R.211) 4.3 Konsum Väst 93-94. (S.R.211)
4.4 Kooperativa Konsument Föreningen Väst 94-95. För att markera att märket var avsett för förtroendevalda, ändrades texten och storleken detta år. (S.R.211) 4.5 Vågen. (S.R.447) 1995 lanserade KF en ny symbol som kallades för Vågen. 4.6 Konsumentföreningen Väst. (S.R.447) 4.7 Konsument-föreningen Väst för glasögon. Märke för att hänga glasögon i, utkom 1997. (S.R.310 & 337)
4.8 K.B.K. Kristianstad-Blekinge Konsumentförening medlemsmärke. (S.R.262) 4.9 K.B.K. Kristianstad-Blekinge Konsumentförening. Förtjänstmärke med guldfärgad krans. (S.R.262) 4.10 K.B.K. Kristianstad-Blekinge Konsumentförening. Förtjänstmärke med silverfärgad krans. (S.R.262)
Vänstersidan av tavlan, rad 5 5.1 Konsum Norrort. Konsumentföreningen Norrort omfattar området norr om Stockholm beslutade 2013 att gå upp i Konsumentföreningen Stockholm. 5.2 Konsum Nord. (S.R.365) 5.3 KFS, Konsumföreningen Stockholm. (S.R.196 & 696) 5.4 Konsum Jämtland 85 år, 1909-1994, Du & Jag Vi tillsammans! (S.R.211 & 358)
5.5 Konsum Jämtland 90 år 1909 1999. (S.R.358) 5.6 K.B.K. Kristianstad-Blekinge Konsumentförening. Förtjänstmärke med bronsfärgad krans. (S.R.262) Vänstersidan av tavlan, rad 6 6.1-2 Konsum Norrbotten. (S.R.336)
6.3 Ta ställning, Konsumentföreningen Väst. Märket är som en budkavel inköp av ekologiska och miljövänliga varor. Märket utkom 1998. (S.R.310 & 447) 6.4 Ställ krav, utgivet av Konsumentföreningen Väst 1999. (S.R.447) 6.5 Tillsammans, utgivet av Konsumentföreningen Väst 2000. (S.R.447) 6.6 Moderna människor tror på samverkan. (S.R.197)
6.7 www.konsum.se 6.8 Kooperativa Skid RM Hofors 1944. (S.R.243) Vänstersidan av tavlan, rad 7 7.1 Signum den goda maten, KFs nya symbol 1995. Signum var Kooperativa förbundets eget varumärke för basvaror. Varumärket utvecklades och lanserades under 1995 och blev tillgängligt över hela Sverige 1996. När KF omorganiserade sin verksamhet inför skapandet av Coop Norden fördes Signum och de andra varumärkena över till Coop Sverige. 2004 meddelade Coop Norden att varumärket Coop skulle bli koncernens gemensamma varumärke för egna varor som ligger kvalitetsmässigt nära marknadsledaren. Det nya Coop-varumärket ersatte Signum över tid. (S.R.237)
7.2 Konsum Chark Stockholm. (S.R.237) 7.3 BT, Bygg- och Transportekonomi. (S.R.161) 1946 grundades företaget Byggnadsekonomi av HSB. HSB:s chef Sven Wallander skickade Ivan Lundqvist till USA. Lundqvist skulle studera och köpa in byggmaterial men såg hur gaffeltruckarna användes och revolutionerade transportarbetet. Lundqvist kom hem med en agentur för gaffeltruckar. HSB:s Byggnadsekonomi blev nu istället Bygg- och Transportekonomi. Kooperativa förbundet blev ägare sedan HSB valt att lämna verksamheten. 2000 köptes BT av Toyota. 7.4 God mat åt många Konsum Stockholm, märket utkom 1985. (S.R.237) 7.5 PUB, varuhuset i Stockholm. (S.R 152 &.674) 1882 öppnade Paul U Bergström egen affär och lade därmed grunden till det nuvarande företaget. 1935 köpte KF varuhuset.
7.6-7 Luma. Vit nål = uppskattning, Blå nål = 5 års anställning, Grön nål = 10 års anställning, Röd nål = 15 års anställning, Guldnål = 20 års anställning. (S.R.436) 1929 registrerades varumärket Luma av KF. Lumafabriken låg i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. 1930 tillverkades den första Lumalampan. Tillverkningen startade som en protest mot de dåvarande lamptillverkarnas kartell. 1947 hade Lumafabriken utökats till 48 000 kvadratmeter och sysselsatte 1 350 anställda. Varje dag tillverkades 50 000 lampor av 4 000 olika modeller. Vid sidan av många olika lampsorter producerades även radio- och grammofonapparater, lysrör och tv-apparater. 1977 lade man ner produktionen i Stockholm och fabriksbyggnaderna såldes. 7.8 Foodia. (S.R.170) 1943 köpte kooperativa förbundet AB Hugo Hallengrens konservfabriker i bl.a. Ellös och Lysekil. I Ellös tillverkades fisk- och grönsakskonserver och i Lysekil sill- och anjoviskonserver. KF startade ett omfattande om- och tillbyggnadsarbete och ändrade namnet till Skandiakonserven. 1969 namnbyte till Foodia efter en sammanslagning av några av KF:s livsmedelsindustrier. 1990 beslutades att Foodia skulle ombildas till ett produktionsbolag. 1991 tog företaget tillbaka sitt gamla namn Skandiakonserv. 7.9-10 Cirkelkaffe (S.R.214) 1932 introducerades Cirkelkaffe av KF. 1994 upphörde tillverkningen.
7.11 Bäst på bröd 1984 1994 10 år. Juvelbageriernas 10 års jubileum. (S.R.237) 1999 sålde KF bageriet. 7.12 Bäst. Goman var ett livsmedelsföretag inom KF. (S.R.237) Vid 1990-talets början bildades Goman, då flera av konsumentkooperationens charkuterifabriker i Sverige gick samman. En målinriktad utförsäljning av KF:s industriföretag inleddes emellertid samtidigt, vilket föranledde att Gomans produkter, efter flera års redovisade förluster, såldes. 1997 såldes Goman. Vänstersidan av tavlan, rad 8 8.1 Robin Hood, (S.R.358) 1990-talet var Robin Hood en av KF:s satsningar på stormarknader med lågpriskoncept. Robin Hood ersatte andra större butikskoncept inom KF, t.ex. B&W. 2001 bytte alla Coop Sveriges stormarknader namn. Butiksnamnen Robin Hood, B&W, Coop Prix och Obs, togs bort och ersattes med Coop Forum.
8.2-3 KAPP AHL. En svensk klädkedja som bildades 1953, köptes av KF 1990 och såldes 2004, märket finns i flera olika färger. (S.R.570) 8.4 Vi. Tidningen Vi, märket är utgivet 1954. (S.R.156) 1904 grundades månadstidningen som Kooperatören av Kooperativa förbundet. 1914 ändrades namnet till Konsumentbladet och var en veckotidning om kooperation och hushållsekonomi. 1924 minskades det ideologiska innehållet och Konsumentbladet gjordes om till en familjetidning "för Sveriges hushåll". 1937 ändrades namnet till Vi. 1947 hade Vi sin största upplaga, då den uppgick till 676 000 exemplar, motsvarande 40 procent av Sveriges hushåll. 8.5 Vi kamraterna, Vi:s läger i Gustavsberg 1937. (S.R.156)
8.6 Ständigt Lågt pris, märket gavs ut 1979. (S.R.156) 1979 startades försäljning av varor till ständigt lågpris, så kallade blåvita varor. Det rörde sig om för hushållen viktiga basvaror av dagligvarukaraktär. Ett 50-tal produkter kom ut på marknaden och denna satsning väckte stor uppmärksamhet. Försäljningen överträffade alla prognoser. 8.7 KF restauranger. (S.R.155) 8.8 Konsums IF, bildades 1928. Konsums IF:s korpfotbollslag hade en viktig finalmatch, lagledaren, bageriverkmästaren och korpledaren John Sundvall hade så hård hand över sina mannar att AIK fick spela sin bortamatch i serien med fyra reserver. Bl.a. Gurra Sjöberg, målvakt i AIK och landslaget, men för dagen i Konsums mål och Massa Alfredsson, back i AIK och landslaget. Utgången för Konsums lag var ganska given, däremot var det ovisst hur det gick för AIK; blev det förlust fanns det i alla fall en förklaring. Källa: Arv att förvalta friskt framåt Svenska korporationsidrottsförbundet 1945-1985. (S.R.172)
8.9 Konsums IF Göteborg 1938. (S.R.712) 8.10 KLF, Kooperativa Ledares Förbund. Märket utkom 1984. (S.R.184) 1913 bildades Kooperativa Ledares Förbund. Dess uppgift är att upprätthålla och vidareutveckla en organisation för anställda i ledande och/eller ansvarsbefattningar inom de konsumentkooperativa organisationerna. Medlemmar är KF, Konsumentföreningar, Fonus, Folksam, OK, Reso, HSB och Riksbyggen. 8.11 KPA, Kooperativa Personal Alliansen är den samnordiska fritidsorganisationen för de kooperativt anställda i de fem nordiska länderna. (S.R.184)
Vänstersidan av tavlan, rad 9 9.1 Koopi. Kooperativa Institutet, var under många år gemensamt utvecklingsorgan för de konsumentkooperativa företagen, Kooperativa förbundet (KF), Folksam, Fonus, HSB, Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO), OK och Riksbyggen. Märket utkom 1994. (S.R.151) 1975 bildades Kooperativa Institutet. 9.2 Konsumentkooperationens insamlingsnål till Utan Gränser. (S.R.237) 1958 startade eldsjälar inom den svenska kooperationen insamlingen Utan Gränser. De grundläggande principerna var redan från start kooperation och hjälp till självhjälp. 2013 bytte organisationen namn från Kooperation Utan Gränser till We Effect. Namnbytet var resultat av ett stort varumärkesarbete och gjorde att organisationen heter samma sak i alla arbetsländer. 9.3 UG-Friend, märket utdelades till ständiga bidragsgivare som betalade minst 50 kr per månad. (S.R.260)
9.4 We Effect. Se texten ovan. 9.5 1971 1980 ICA, Internationella Alliansen, huvudkontor i Geneve. Märket utgivet för utvecklingsdecenniet 1971-1980. I vänstra hörnet utan gränser färgerna (S.R 212) 9.6 Fairtrade. Rättvisemärkt är en produktmärkning av varor, främst livsmedel, som syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer genom rättvis handel. I Sverige representeras Fairtrade Labelling Organizations International (FLO), av ett aktiebolag, Fairtrade Sverige AB, som ägs av Landsorganisationen och Svenska kyrkan.
9.7-8 IKGV, Internationell Kooperativ gilleskvinna. V är en förkortning av Virino (kvinna på esperanto). (S.R.123) 1906 bildades det första gillet i Eskilstuna. 104 husmödrar antecknade sig och betalade 25 öre i inträdesavgift. 1969 blev förbundet även öppet för män och namnet ändrades till Kooperativa Konsumentgillesförbundet. 9.9 KK, Kooperativa Kvinnogillesförbundet. 1981 utkom detta märke. 1989 ändrades namnet till enbart Konsumentgillesförbundet. (S.R.123) 9.10 liggande åtta Gillesförbundet, broschen tilldelades gilleskamrater som varit rörelsen trogna i 25 år.(s.r.177)
Vänstersidan av tavlan, rad 10 10.1-5 VG. Vår Gård (S.R.185) 1924 grundades Vår Gård av Kooperativa förbundet som utbildningsanstalt för anställda och förtroendevalda. Märket är en avbild av Rochdale-monumentet, som är en portliknande skulptur i granit av Nils Sjögren på Sjöudden i Saltsjöbaden. Märket finns i olika valörer och visar vilken utbildning som eleven genomgått, till exempel grundkurs, butiksföreståndarkurs med flera. 10.6 Husmorsgymnastiken, startades i Stockholm sommaren 1942 på initiativ av Konsum Stockholm. 1943 deltog ca 4 000 husmödrar i gymnastiken i Stockholm med omnejd. Källa: Husmodersgymnastik Kooperativa förbundets bokförlag 1944. (S.R.189) 10.7 Husmorsgymnastiken 10 år. (S.R.130&189)