En enkät om får- och getproduktion



Relevanta dokument
Sjukdomsskyddet enligt en enkätstudie

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av Aujeszkys sjukdom

Ange den yrkeskategori du tillhör Veterinär Husdjurstekniker Djurtransportör Rådgivare Inspektör Annan Om annan, ange vilken:

Jord och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av afrikansk svinpest

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av elakartad lungsjuka hos nötkreatur

UTKAST Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av TSE hos får och getter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av brucellos

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 26/VLA/2006. I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av bovin tuberkulos

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

RAPPORT Datum för utfärdandet

Smittsäkrad besättning nöt. Anslagsseminarium

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Fråge enkät Service på Seskarö

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler

Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter Stödinfo gällande husdjur

Olli Ruoho ETT rf 1

Nr Bilaga 2. Krav vid lagring av animaliskt avfall

5, 6 Förvaring, utfodring och/eller upplåtelse av hund/katt (Djurskyddslag 1988:534)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av Newcastlesjuka

Nötköttsgården och dikogårdens beskrivning av egenkontrollen

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Smittsäkrad besättning är igång! Utgångspunkter. Huvudman regler, drift och kvalitet Utförare (veterinärer) - organisationsneutralt

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande får och getter 2018

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

KommITS 10 år! Internationell vårkonferens maj 2006

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Imas Hunddagis- där hundar får vara hundar. Innehar F-skattesedel samt Ansvarsförsäkring. Org.nr Betongvägen 26, ,Luleå

Epizootihandboken Del I 11 Lantbruksnäringen_130904

Kvinnor och män med barn

Krav. för frivilliga kontrollprogrammet Smittsäkrad besättning gris. Observera att för anslutning till SPETS ska även kraven för GRUND vara uppfyllda.

Det digitala djuret Hotel Riverside Uddevalla 8 maj 2019

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE

Krav på journalföring. av jordbruksproduktion. Tilläggsblad för år Landsbygdsverket och Livsmedelssäkerhetsverket

Inbesiktning av fjäderfäanläggning i Förebyggande smittskyddsprogram och hälsokontroll i hönsbesättningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 DAGLIG VERKSAMHET STADSDELSRAPPORT HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Epizootihandboken Del I 19 Transporter

Låt inte salmonella golva dig

Hur mår lantbrukaren generellt i Sverige och i vår omvärld?

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)

Analys av kompetensutvecklingen

BIRS - Body Image- och relationsskala

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Expertveterinär Olli Ruoho ETT rf

Bifogad fil 1: Intervju Djurens Rätt

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Studieprogram Fackliga studier för medlemmar och förtroendevalda i Handels region väst och avd 2

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

Detaljhandelsverksamhet (minimikrav för livsmedelslokal)

TÖI ROLLSPEL A Sidan 1 av 6 Socialtolkning

+ + FAMILJEUTREDNINGSBLANKETT FÖR FINSK MEDBORGARE: ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR MAKE/MAKA

Intervjufrågor - Vårdcentral/Hälsocentral, kommunal vård & omsorg

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Om rapporten. Direkt effekt PostNord

LAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST

Spara denna! En trygg GÅRD Guide för gårdens beredskapsplanering

Nytt ersättnings- och tidregistreringssystem

Förteckning över Djurskyddsmyndighetens föreskrifter m.m.

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Om du tvingas evakuera dina hästar eller lantbruksdjur på grund av skogsbrand

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Genomförandet av mätningen 2013

Genomförandet av mätningen 2015

Nationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. Du kan få nationellt stöd om du

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Frågesport om allemansrätten

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Journalföring för får och getter

Manual för Remote Travel användare Hur Ni använder er av CRM RemoteTravel

Figur 1. Andelen Campylobacterpositiva slaktgrupper påvisade inom Campylobacterprogrammet hos kyckling

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

AKTIVITETSKALENDER VK 10

Eviras anvisning 16042/1/sv. Krav på kontrollerade uppfödningsförhållanden med avsikt att minska trikinundersökningarna av svin

ZA5774. Flash Eurobarometer 339 (The European Emergency Number 112, wave 5) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Transkript:

En enkät om får- och getproduktion Svara på frågorna genom att kryssa för lämpligt svarsalternativ eller fyll i svaret på linjen. Svara på frågorna enligt hur situationen var år 2010. Om ni har båda får och getter, svara enligt den för er viktigare verksamheten. A. BAKGRUNDSFRÅGOR 1. Svararens ålder år 2. Svararens kön: kvinna man 3. Hur länge har ni bedrivit får/getproduktion? år 4. Produktionsenhetens nummer TILTU (ELLER får- och getregistrets kundnummer) B. GÅRDENS PRODUKTION 5. Får/getproduktionen är familjens huvudsakliga inkomstkälla (över 70 %) täcker en märkbar del av familjens inkomster (30-70 %) är en bisyssla (under 30 % av familjens inkomster kommer från gårdens produktion) 6. Vilken är gårdens huvudsakliga produktionsinriktning? får getter nötboskap svin annat, vad? 7. Produktionsdjur på gården år 2010 får getter nötboskap svin annat, vad? 8. Fårens/getternas placering i förhållande till övriga produktionsdjur ja nej i egna stallar, skilda från övriga produktionsdjur på separata beten eller rasthagar, skilda från övriga produktionsdjur 1

9. Fåren/getterna hölls år 2010 i: ouppvärmt fårhus/getstall uppvärmt fårhus/getstall annat, vad? 10. Gårdens fårhus/getstall är ursprungligen byggt för får eller getter annat ändamål 11. Får och get produktionens huvudsakliga inriktning år 2010 köttproduktion ullproduktion mjölkproduktion avelsverksamhet landskapsskötsel turism annat, vad? 12. Har ni ostmejeri på gården? möjligen i framtiden 13. Har ni slakteri på gården?, vi slaktar enbart egna djur, vi slaktar även andras djur möjligen i framtiden 14. Har er får/getproduktion förändrats väsentligt sedan år 2009?, hur?_ vi bedrev ingen får/getproduktion år 2009 15. Har ni expanderat får/getproduktionen eller påbörjat produktionen under de senaste fem (5) åren? 2

16. Ämnar ni förändra produktionssformen för er får/getproduktions under de kommande fem (5) åren?, till vad? vet ej 17. Ämnar ni expandera får/getverksamheten?, inom år kanske, inom _år, gården bibehålls som den är, jag ämnar minska verksamheten 18. Hur länge ämnar ni fortsätta med får/getverksamheten? mindre än 1 år 1-5 år 6-10 år 11-20 år mer än 20 år vet ej 19. Finns det någon som tar över gården och dess får/getverksamhet efter er? vet ej C. UTBILDNING OCH YRKESKUNSKAP 20. Producentens skolning ingen utbildning inom området för lantbruk grundutbildning, yrkes eller fristående examen inom lantbruket agrolog lantbruks- och skogsbruksmagister annan utbildning, vilken? 21. På vilket eller vilka sätt upprätthåller ni ert yrkeskunnande? (Kryssa för ett eller flera passande alternativ) läser tidningar som anknyter till lantbruk deltar i kurser och föreläsningar inom området letar information på internet behöver ingen vidareutbildning har inte tid att utbilda mig annat, hur? 3

D. BESÖK OCH TRAFIK TILL GÅRDEN 22. Besökte följande personer er gård ifjol? Uppskatta besökens antal på er gård år 2010. uppskattning över antalet besök på gården har ej besökt gården veterinär besök fårklippare besök rådgivare (slakteri, avel osv.) besök kadaverbilsförare besök förare av slaktbil eller djurtransport besök fodertransportör besök annan får/getägare besök avbytare besök mjölkbilsförare besök anställd på gården besök turist besök utländsk besökare besök annan besök 23. Besökte följande personer djurstallarna? (Djurstallarna betyder här fårhus eller gethus, INTE andra eventuella djurstallar) besökte djurstallarna så gott som alltid besökte nästan aldrig djurstallarna veterinär fårklippare rådgivare (slakteri, avel osv.) kadaverbilsförare förare av slaktbil eller djurtransport fodertransportör annan får/getägare avbytare mjölkbilsförare anställd på gården turist utländsk besökare annan 4

24. Vid besök i djurstallarna, använde följande besökare gårdens stövlar (eller skoskydd) och skyddskläder? (Skyddskläder resp. skor innebär rock eller overall samt stövlar eller skoskydd som är hela och rena och som används enbart i de egna djurstallarna. Djurstallarna betyder här fårhus eller gethus, INTE andra eventuella djurstallar). Svara enbart för dem som besökte stallarna. använde stövlar så gott som alltid använde skyddskläder så gott som alltid använde varken stövlar eller skyddskläder veterinär fårklippare rådgivare (slakteri, avel.) kadaverbilsförare förare av slaktbil eller djurtransport fodertransportör annan får/getägare avbytare mjölkbilsförare anställd på gården turist utländsk besökare annan 25. Besökte ni andra gårdar med djurproduktion under år 2010? Uppskatta besökens antal under året. uppskattat antal besök på gården jag besökte inte gården fårgård besök svingård besök nötkreatursgård besök getgård besök 26. Hur ofta besökte ni djurstallarna när ni besökte andra gårdar med djurproduktion under år 2006? besökte djurstallarna så gott som alltid besökte djurstallarna nästan aldrig fårgård svingård nötkreatursgård getgård 27. Om ni besökte djurstallen, använde ni den besökta gårdens stövlar eller skyddskläder i djurstallarna använde stövlar så gott som alltid använde skyddskläder så gott som alltid använde varken stövlar eller skyddskläder fårgård svingård nötkreatursgård getgård 5

28. Om djuren inte slaktas på eget slakteri ordnades transporten av får/getter till slakteriet med eget fordon med slakteriets fordon något annans djurtransport annat, vad? 29. Transport av får/getter till annan gård eller bete skedde med eget fordon någon annans fordon (som man transporterar djur i) annat, vad? 30. Om får/getter transporterats från gården (t.ex. till slakteri), var de innan transport i tillfällig samlingskätte utanför djurstallarna innanför tillfälliga stängsel i djurstallarna i egna kättar annat, vad? 31. Får- och getgödseln (Kryssa för ett eller flera alternativ och fyll i antalet gånger) komposterades spriddes på egna åkrar gånger under år 2010 överläts eller såldes som gödselmedel till andra jordbrukare gånger år 2010 överläts eller såldes för annat ändamål (t.ex. till kompostföretag) gånger år 2010 användes på något annat sätt, vilket? E. SMITTSKYDD 32. På vilket sätt håller ni er uppdaterade om djursjukdomarnas läge i Finland? (Kryssa för ett eller flera passande alternativ) läser tidningar inom jordbruksområdet via tv och radio via ETT:s (Föreningen för bekämpningen av djursjukdomar) information läser Eviras (Livsmedelssäkerhetsverket) nätsidor letar information på annat håll på internet via veterinären g håller mig uppdaterad på annat sätt, vilket? g håller mig inte uppdaterad i fråga om djursjukdomars tillstånd i Finland 33. Är ni nöjda med hur smittskyddet fungerar på er gård? vet ej 6

34. Följande smittskyddsåtgärder är alltid i bruk på min gård (Kryssa för ett eller flera passande alternativ) Skyddskläder resp. skor innebär rock eller overall samt stövlar eller skoskydd som är hela och rena och som används enbart i de egna djurstallarna. Djurstallarna betyder här fårhus eller gethus, INTE andra eventuella djurstallar. använder skyddskläder som enbart används i djurstallarna använder stövlar (eller skoskydd) som enbart används i djurstallarna händerna tvättats efter besök i djurstallarna väl markerad gräns till djurutrymmen, som man inte passerar utan att byta kläder och skodon karantän: utrymme som fysiskt separerar nyinköpta djur från gärdens övriga djur separat utlastningsutrymme, som är avskilt från de egentliga djurutrymmena och dit djuren flyttas innan lastning djurutrymmena rengörs noggrant (töms, tvättas och låts torka) mellan uppfödningsomgångarna uppsamling av kadaver i tät behållare placerad utanför djurstall begränsar tillträde till djurstallarna genom att hålla dörrarna låsta transportvägarna på gården är ordnad på ett sådant sätt att smittspridningsrisken beaktas olika avdelningar i djurutrymmet, djuren hålls i separata grupper förhindrar fåglar och andra skadedjur från att komma in i djurstallar förhindrar fåglar och andra skadedjur från att komma åt foderförråd bekämpning av skadedjur (tex med gifter och fällor) inga av ovanstående åtgärder är i bruk på vår gård 35. Jag ber om råd angående smittskydd mot djursjukdomar (tex i samband med utbyggnad eller förbättringsåtgärder i smittskyddet) av (Kryssa för ett eller flera passande alternativ): veterinär rådgivare andra uppfödare ETT Evira byggnadsingenjör någon annan, vem? g ber inte om råd 36. Införskaffar ni nya får eller getter? 37. Vid införskaffning av får/getter (Svara på varje påstående) ja nej jag köper djur från utlandet jag tar reda på ursprunsgårdens sjukdomsläge innan köp kontrollerar MaediVisna/Scrapie status innan köp strävar efter att köpa djur från så få gårdar som möjligt transporterar de införskaffade djuren med eget fordon deltar i auktion av baggar 7

38. Jag införskaffar får/getter främs baserat på (Prioiritera kriterierna med : 1, 2, 3, 4, var 1 är det viktigaste och 4 det minst viktiga kriteriet ) priset avelsvärdet den säljande gårdens goda hälsoläge tillgång F. SAMARBETE OCH TJÄNSTER 39. Hade ni redskapssamarbete (t ex utrustning för vägning av lamm, skördetröska, traktor, gödselutkörning) med andra gårdar som hade djur år 2010? 40. Uppskatta antalet gånger som redskap i sambruk kommit till er gård från en annan gård under året? gånger/år 41. Vilka av följande arbeten lät ni utföra som tjänster (t.ex. entreprenad) år 2010? (Kryssa för passande alternativ och fyll i antalet dagar, inkludera även tjänster som inte krävt ekonomisk ersättning) Hur många dagar under år 2010 besökte personen, ni erhöll tjänsten av, er gård? slakteri fårklippning skörd av ensilage spannmålströskning tömning av gödsel från stallar underhåll av apparatur eller redskap lån av bagge/bock för betäckning något annat, vad? vi erhöll inte några tjänster av utomstående år 2010 42. Vilka av följande arbeter utförde ni som tjänster (t.ex. entreprenad) år 2010? (Kryssa för passande alternativ och fyll i antalet dagar, inkludera även tjänster som inte krävt ekonomisk ersättning) Hur många dagar besökte ni i det ärendet andra gårdar? slakteri fårklippning skörd av ensilage spannmålströskning tömning av gödsel från stallar underhåll av apparatur eller redskap lån av bagge/bock för betäckning något annat, vad? vi erbjöd inga tjänster till andra gårdar år 2010 8

G. BETESGÅNG FÖR FÅR OCH GETTER 43. Får och getter hade möjlighet att vistas ute år 2010 under följande månader (Kryssa för månader) i rastgård: på bete: hela året jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 44. Hur långt ifrån gården/djurstallarna finns fårens och getternas mest avlägsna betesmarker? under 3 km avstånd från gården 3-10 km avstånd från gården över 10 km avstånd från gården 45. Det kortaste avståndet (fågelvägen) mellan ert och någon annans närmaste bete för får, get eller nötkreatur 0-1 km 1-3 km över 3 km, cirka km 46. Hade ni år 2010 får/getter på bete avskilt frän annan gårds betesmark intill en annan gårds betesmark på gemensamt bete med annan gårds djur (får get, nötkreatur) 47. Till hur många andra beten har ni lånat eller hyrt ut får/getter under betessäsongen år 2010? antal: beten 48. Uppskatta avståndet (fågelvägen) till dessa beten (se fråga 47) från er gård? km 49. Fanns det på dessa beten eller i nära anslutning (se fråga 47) andra djur såsom svin, nöt, får eller getter? 50. Vallhund (Kryssa för passande alternativ och fyll i antalet gånger) på vår gård finns en vallhund på vår gård finns ingen vallhund gårdens hund har vallat andras får eller nötkreatur gånger under år 2010. våra får har vallats av någon annans hund gånger under år 2010. 9

H. FÖRVARING OCH DESTRUERING AV DÖDA FÅR/GETTER 51. Var förvarade ni kadavren innan de destruerades? alltid på samma plats utanför djurstallarna i en tät behållare avsedd för kadaver utanför djurstallarna något annat, vad? vi har ingen särskild förvaringsplats för kadaver 52. Hur gör ni er av med kadaver? kadaveringsamlingen sköter destrueringen de grävs ner något annat, vad? I. FÅRENS OCH GETTERNAS HÄLSOTILLSTÅND 53. Tillsyn av djuren? (Tillsyn innebär här att djuren observeras såpass länge, att man kan urskilja individer som avviker på något sätt från flocken.) under inomhussäsongen flera gånger om dagen dagligen varannan dag mer sällan under betessäsongen flera gånger om dagen dagligen varannan dag mer sällan 54. Har ni varje gång vid behov fått veterinär på plats för att undersöka och behandla fåren/getterna? 55. Har det under de senaste 12 månaderna gjorts förebyggande hälsovårdsbesök angående fåren/getterna på er gård? Kommentarer angående enkäten: TUSEN TACK FÖR DINA SVAR! 10