Ung livsstil i Kalmar

Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan Av Ulf Blomdahl och Stig Elofsson Informationsenheten 2012-02/3

Innehåll Inledning 3 Bakgrundsvariabler 8 Vilka aktiviteter önskar ungdomarna att Kalmar kommun ska satsa på? 10 Trivsel i livet och på fritiden 10 Med i föreningar 11 Skolan 15 Hälsa, ohälsa och kroppsuppfattning 17 Fysisk aktivitet 21 Vad gör du på din fritid? 22 Vad är viktigt i livet i stort och på din fritid? 25 Förtroende för vuxna och kompisrelationer 28 Vill i förhållande till gör 30 Rädd att vara ute på kvällarna 31 Slutkapitlet i forskningsrapporten: Blomdahl/Elofsson, Idrott och motion i särskolan En studie av ungdomar i särskolan i Stockholm, Haninge, Jönköping och Tyresö i jämföresle med ungdomar som inte går i särskolan 32 2 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Inledning Kalmar kommun genomförde tillsammans med undertecknade undersökningar om barns och ungdomars livsstil i åk 4 6 (mellanstadiet) och åk 7 9 (högstadiet) 19921. Studien i Kalmar gjordes på uppdrag av fritidsnämnden. Även en studie om vuxnas fritids- och kulturvanor genomfördes 1992. Ansvarig för genomförandet av studierna i Kalmar 1992 var Birgit Gustavsson Florå på fritidsförvaltningen. Studier om barns och ungdomars fritidsvanor och fritidspreferenser har genomförts av oss sedan 1984. I studien, Ung livsstil, som genomförts hösten 2004 och våren 2005 i Stockholm har vi vidgat perspektivet något och strävat efter att mer utförligt kunna beskriva och analysera ungdomars livsvillkor. I första hand står dock ungdomars situation och preferenser på fritidsområdet i centrum för vår studie2. Ung livsstil är ett samarbetsprojekt mellan idrotts- och kulturförvaltningarna i Stockholms stad och institutionen för socialt arbete (Stig Elofsson) vid Stockholms universitet. I Stockholm har vi genomfört studier 1985, 1992, 1998, 2004/2005 och 2008. Studierna om Ung livsstil har också genomförts tillsammans med Haninge kommun (åren 1998, 2004 och 2008), Helsingborgs stad (åren 2000, 2003, 2006 och 2009), Jönköpings kommun (1994, 1997, 2000, 2003, 2006 och 2009), Lidingö stad (åren 2003, 2007 och 2011), Norrköpings kommun 1985, 1991, 1996 och 2008, i Huddinge 1998 och 2009/2010, i Linköping 1992 och 2009/2010. Även i Eskilstuna 2008 har studierna från 1985 och 1993 följts upp i högstadiet. Under 2012 kommer nya studier att genomföras i Stockholm, Helsingborg, Jönköping, Norrköping och Haninge. Urvalet i kommunerna har genomförts som stratifierade slumpmässiga urval3. I urvalet ingår både kommunala och fristående skolor. Resultaten är därför representativa för alla elever i kommunerna. I de flesta 1 Studien i Kalmar kommer att följas upp under våren 2012. 2 Med fritid avses här den tid som ligger utanför skoltiden. 3 För en detaljerad genomgång om hur urvalet gått till se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? Kapitel 2. fall har en anställd från fritidsförvaltningen (kulturoch fritidsförvaltningen) varit närvarande i klasserna när enkäten fyllts i. Den anställde på förvaltningen har också i de flesta fall introducerat enkäten för eleverna och samlat in enkäterna efter att de fyllts i. Har eleverna haft problem vid ifyllandet av enkäten har den anställde från förvaltningen och lärarna hjälpt till. Ung livsstil bland ungdomar i särskolan har genomförts i Jönköping åren 2000, 2003, 2006 och 2009, i Haninge 2005 och 2008, i Stockholm 2008/2009 och i Tyresö hösten 20094. I Kalmar har ungdomar i särskolan undersökts senhösten 2010 och tidig vår 2011. Ansvarig för det praktiska genomförandet i Kalmar var en utvecklingsgrupp på kulturförvaltningen- och fritidsförvaltningen5. Antalet elever i särskolan som besvarat enkäten i Kalmar år 2011 är i högstadiet 29 och i gymnasiet 98. Svarsfrekvensen i högstadiet är 94 % samt i gymnasiet 92 %6. Upptagningsområdet för särskolan i Kalmar är kommunerna Kalmar, Torsås, Borgholm och Mörbylånga. I särskolan i Kalmar går också ungdomar från andra kommuner i Kalmar län. Att undersöka särskoleungdomars livsstil i allmänhet och föreningstillhörighet och motionsvanor i synnerhet ställer speciella krav både på hur enkäten ska utformas och på deltagande i klassrummet. Utgångspunkten för särskoleenkäten har varit den enkät vi använt vid studier om Ung livsstil i den övriga skolan. I ett första steg har vi minskat antalet frågor i särskoleenkäten till hälften. Orsaken till detta var dels att vi genom arbete med ungdomar i särskolan visste att vår allmänna enkät var för lång, dels att våra prov- 4 Två forskningsrapporter från särskoleprojektet finns publicerade. Se Blomdahl/Elofsson, Idrott och motion bland ungdomar i särskolan, och Elofsson/Blomdahl, Hälsa och livskvalitet hos ungdomar i särskolan. Rapporterna finns att hämta på: www.stockholm.se/idrott/ forskning. 5 I gruppen ingick Pär Israelsson, Kaja Halleen Holmström och Katarina Johansson-Storm. 6 Elever i träningsskolan och individuellt program på gymnasiet ingår inte i studien. Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 3

intervjuer visade detta7. För det andra har antalet svarsalternativ reducerats i många frågor i särskoleenkäten. T.ex. har vi i den allmänna enkäten använt följande fyra skalnivåer: mycket viktigt, ganska viktigt, inte särskilt viktigt och inte viktigt alls. I särskoleenkäten har vi, efter provintervjuer, enbart använt alternativen: viktigt och inte viktigt8. Detta innebär självklart att våra möjligheter att jämföra ungdomar i särskolan med dem som inte går i särskolan begränsas på en del områden. Vid genomförandet av undersökningen har oftast två från undersökningsledningen varit närvarande i varje klass9. Dessutom har läraren och någon annan av skolpersonalen, med något undantag, varit med när eleverna har fyllt i enkäten. I de flesta fall har enkäten delats ut till eleverna. Eleverna har sedan vid behov bett våra undersökningsledare och/eller skolpersonalen om hjälp. I vissa fall har någon av oss suttit med enskilda elever vid besvarandet av hela enkäten. I ytterligare något fall har vi läst fråga för fråga för den enskilde eleven. Eleverna har i de allra flesta fall fyllt i alla frågorna i enkäten. Det interna bortfallet är alltså lågt i studien. Undersökningsledarnas uppfattning är att eleverna, med deras och skolpersonalens stöd, i de flesta fall utan större problem har kunnat fylla i enkäten. Vi har också undersökt samstämmigheten i varje elevs svar på t.ex. de olika frågorna om motions- och idrottsvanor10. 7 Både en av huvudförfattarna (Blomdahl) till den här skriften och nästan hälften av medförfattarna till rapporten Idrott och motion bland ungdomar i särskolan har själva arbetat med barn och ungdomar i särskolan. 8 Några få elever i särskolan i gymnasiet har klagat på att de bara haft två svarsalternativ att välja på. 9 I Stockholm är det Jennifer Wallentin och Claes Åhammar som genomfört undersökningen i varje klass. Även Malin Bernt har varit med i några klasser. Genomförandet av undersökningen med särskoleeleverna i Haninge har gjorts av Ann-Britt Öhrstig, Stein Carlsson och fritidsledarna på Jordbrogården. I Jönköping har Liz Modin och Karin Hyltén genomfört studien tillsammans med ett antal fritidsledare. I Tyresö har undersökningen genomförts av Susanne Svidén och Judit Kisvari. I Kalmar har det praktiska genomförande av enkäten gjorts av utveckingsgruppen tillsammans med ett antal fritidsledare. 10 Vi har alltså gått igenom varje enskild elevs enkät och kontrollerat överensstämmelsen mellan svaren på olika frågor. Att gå tillväga så här tar mycket tid men är nödvändigt för att se om undersökningsresultaten är användbara. Vi har alltså kontrollerat överensstämmelsen mellan bl.a. följande frågor: Är du med i någon förening på din fritid (skriv föreningens namn), Hur ofta på din fritid motionerar du så att du svettas och blir trött (vad gör du då?), Vad vill du helst göra när du är ledig, Vad är viktigt för dig att göra på fritiden, Går du på någon aktivitet på kvällar eller helgen (om ja, vilken/vilka). Vi finner då, med något enstaka undantag, en god överensstämmelse i den enskilde elevens svar på de olika frågorna. Vi har också testat logiken i svaren. Vi ser då att tonåringarna i särskolan har svarat på frågan om sambandet mellan dålig hälsa på ett område (t.ex. deppig) och allmän hälsa på samma sätt som övriga elever. De elever som kryssat för att de nästan varje dag haft ont i huvudet, ont i magen, känt sig deppiga o.s.v. har alltså värderat sin generella hälsa sämre än de elever som inte haft något av de enskilda symtomen lika ofta11. Dessutom har vi undersökt vilka fritidsaktiviteter pojkar och flickor i särskolan säger sig ha utfört. Vi vet genom fritidsledarnas konkreta arbete med pojkar och flickor på särskolan att det finns könsskillnader i deltagandet i vissa fritidsaktiviteter. I tabellerna 4 7 i bilaga 1 i raporten om Idrott och motion bland ungdomar i särskolan ser vi att t.ex. flickor säger sig rida och dansa mer än pojkar och det motsatta förhållandet gäller för besök på fritidsgård, spontanidrottsplatser, spela musik i replokaler och titta på TV eller spela TV-spel flera timmar om dagen. Även här blir samstämmigheten stor mellan fritidsledarnas observationer och pojkars och flickors svar. Att skriva forskningsrapporter tar ofta mycket lång tid. Vi har därför valt, sedan våra studier inleddes 1984, att mycket tidigt låta alla intresserade ta del av våra resultat. Fördelen med denna teknik är att de som är berörda mycket snart efter det att undersökningen genomförts kan starta förändringsarbete om så behövs. Nackdelen är att våra analyser inte finns med när resultaten presenteras. Delar av de tabeller som nu visas i den här redovisningen har presenterats och analyserats vid en föreläsning under september 2011 för berörda förtroendevalda och tjänstemän i Kalmar kommun. I den följande texten ska vi nu försöka sammanfatta de viktigaste resultaten. Låt oss omedelbart konstatera att resultaten i särskolestudien i Kalmar i stora drag överensstämmer med resultaten i särskolestudierna i Stockholm, 11 Det är viktigt att veta att de två olika typerna av frågor om hälsa ligger på skilda ställen i enkäten. 4 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Jönköping, Haninge och Tyresö. För att få en djupare förståelse av resultaten även i Kalmar bör därför våra två forskningsrapporter studeras. När det gäller hälsa och livskvalitet rekommenderas läsaren studera vår rapport om sambandet mellan kön, skoltrivsel, fritidstrivsel, förtroende för vuxna m.m. och hälsa12. Särskolungdomars idrotts- och övriga motionsvanor i Kalmar överensstämmer också med situationen för ungdomar med en utvecklingsstörning i de övriga kommunerna. Den intresserade rekommenderas därför att läsa våra rapporter om idrott och motion bland ungdom i särskolan13. Det är i Kalmar liksom i våra övriga undersökningskommuner fler pojkar än flickor som går i särskolan. Resultaten visar också att det enbart är 50 % av ungdomarna i särskolan som bor med både sin mamma och pappa. Föräldrar till ungdomar i särskolan tillhör i ganska liten utsträckning de högre socioekonomiska grupperna. Ungdomar i särskolan i gymnasiet önskar att Kalmar kommun i första hand ska satsa på kultur och idrott14. Stödet för att kommunen i första hand ska satsa på natur/sjöar/parkområden och föreningsverksamhet som inte är idrott är svagt bland de äldre tonåringarna med en utvecklingsstörning. Gymnasieflickorna önskar i mycket högre utsträckning än pojkar i gymnasiet att det ska satsas på kultur. Pojkarna i Kalmar vill i första hand att kommunen ska satsa på idrott. Könsskillnaderna när det gäller vad Kalmar kommun i första hand ska satsa på är likartade med de som framträder i övriga kommuner. Ungdomar med en utvecklingsstörning i högstadiet trivs bättre på sin fritid och med livet i stort än ungdomar med en utvecklingsstörning i gymnasiet. Detta gäller också bland ungdomar som inte har en utvecklingsstörning15. Flickor i gymnasiet i särskolan trivs sämre på sin fritid än pojkar i särskolan16. Pojkar i gymnasiet i särskolan trivs bättre med sitt liv än flickor på gymnasiet i särskolan. Ungdomar i särskolan i Kalmar är i betydligt mindre grad med i förening totalt och i en idrottsförening än övriga ungdomar i Kalmar17. Detta gäller både bland pojkar och bland flickor. Situationen ser likartad ut i våra övriga undersökningskommuner18. Ungdomar i särskolan i Kalmar och i alla våra undersökningkommuner har också en mycket mindre bredd i idrottsvanor än övriga ungdomar. Ytterst få av ungdomar i särskolan i Kalmar, liksom i övriga kommuner, tränar/tävlar i en RF-idrott tillsammans med ungdomar som inte har en utstvecklingsstörning. Ungdomar i särskolan är fysiskt inaktiva i stor utsträckning i Kalmar. I övriga kommuner där vi kan jämföra resultaten i särskolan med övriga skolan är barn och ungdomar med en utvecklingsstörning fysiskt inaktiva i mycket högre grad än övriga ungdomar. Flickor i särskolan är generellt mindre med i en idrottsförening och mindre fysiskt aktiva än pojkar i särskolan. Ungdomar i särskolan i Kalmar trivs mycket bra i skolan19. Noteras bör dock att flickor i gymnasiet i särskolan i Kalmar och i Jönköping inte trivs lika bra i skolan som pojkar i särskolan i gymnasiet. Ungdomarna i särskolan tycker också att det oftast är arbetsro och lugnt i klassen, att det är bra och positiv stämning, att det är bra sammanhållning och att de lär sig något viktigt. Noteras ska dock att flickor mindre än pojkar i gymnasiet tycker att det inre arbetsklimatet är bra. Ungdomarna med en utvecklingsstörning tycker också att lärarna i klassen tar stor hänsyn till de förslag de kommer med. Ytterst få av eleverna i särskolan brukar enligt dem själva skolka. 12 Se Elofsson/Blomdahl, Hälsa och livskvalitet bland ungdomar i särskolan. Rapporten finns att hämta på www.stockholm.se/idrott/ forskning. 13 Se Blomdahl/Elofsson, Idrott och motion bland ungdomar i särskolan. En studie av ungdomar i särskolan i Stockholm, Haninge, Jönköping och Tyresö i jämförelse med de ungdomar som inte går i särskolan. Rapporten finns att hämta på www.stockholm.se/idrott/ forskning. 14 Frågan är inte ställd i högstadiet. 15 Under våren 2012 kommer en studie att genomföras bland de ungdomar i Kalmar som inte går i särskolan. När den studien är klar kan vi i detalj jämföra livsvillkoren för ungdomar i särskolan med övriga ungdomar. 16 Vi vill påminna om att på högstadiet i särskolan ingår i vår studie enbart sex flickor. Detta innebär att vi inte, med något undantag, kommer att kommentera könsskillnaderna på högstadiet. 17 I Kalmar har uppgifterna om övriga ungdomars föreningsvanor tagits fram via föreningarnas redovisning till kultur- och fritidskontoret. 18 I rapporten Blomdahl/Elofsson, Idrott och motion bland ungdomar i särskolan, analyseras detta. Analysen finns också med i slutet av denna rapport. 19 I de kommuner vi kan jämföra elever i särskolan med övriga elever framgår att elever i särskolan trivs bättre i skolan än övriga elever. Se Elofson/Blomdahl, Hälsa och livskvalitet hos ungdomar i särskolan. Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 5

Ungdomar i särskolan som är med i en idrottsförening skattar sin hälsa som bättre än de som inte är med i en idrottsförening20. Högstadieelever med en utvecklingsstörning skattar sin hälsa bättre än elever med en utvecklingsstörning i gymnasiet. Gymnasieflickor i särskolan upplever sig ha sämre hälsa än gymnasiepojkar i särskolan. Huvudelen av ungdomarna i särskolan känner sig inte mobbade. Vår studie visar dock att de som säger sig vara mobbade i särskolan upplever sin hälsa som mycket sämre än de som inte är mobbade. Noteras ska speciellt att de flickor i gymnasiet som upplever att de är mobbade skattar sin hälsa mycket lågt. Vi ser också att de som upplever stress ofta skattar sin hälsa lågt. De ungdomar i särskolan som inte träffat någon kompis efter skolan skattar sin hälsa som sämre än de i särskolan som träffar kompisar. Detta gäller både bland pojkar och bland flickor. Flickor i gymnasiet i särskolan har psykosomatiska besvär i betydligt högre grad än pojkar i särskolan både i Kalmar och i Jönköping. Även bland de ungdomar som inte går i särskolan har flickor i de äldre tonåren psykosomatiska besvär i betydligt högre grad än pojkar. Studien i bl.a. Jönköping visar att ungdomar i särskolan i gymnasiet inte dricker alkohol i samma grad som övrig ungdomar21. I Kalmar ligger andelen ungdomar i särskolan som använt alkohol på ungefär samma nivå som bland ungdomar i särskolan i Jönköping. Flickor i Kalmar i särskolan använder alkohol i mindre grad än pojkar i särskolan. Gymnasieflickorna i särskolan i Kalmar röker och snusar också i mindre grad än pojkarna i gymnasiet i särskolan. Det flest ungdomar i särskolan gör när de är hemma är i tur och ordning att sitta vid datorn, titta på TV/ video/film, lyssna på musik och vara med kompisar22. Pojkar sysslar mer med TV-/dataspel än flickor och flickor umgås mer med familj/släktningar än pojkar. I en öppen fråga har vi bett eleverna att tala om vad de gör på sin fritid när de inte är hemma. Här ska noteras att ungdomarna i liten grad har besvarat vad de gör23. Bland de som svarat i högstadiet anger ungdomarna i första hand att vara med kompisar och i andra hand att vara på fritidsgården. I gymnasiet svarar 50 % av ungdomarna att de träffar kompisar. Som andra alternativ svarar 10 % att de är på stan. Vi har också frågat ungdomarna om de sysslat med ett antal fritidsaktiviteter. Högstadieeleverna i särskolan har läst böcker och varit på fritidsgård i mycket större utsträckning än gymnasieeleverna. Eleverna i gymnasiet har i sin tur i högre utsträckning än elverna på högstadiet tränat på gym, varit på café, varit i stallet, spelat bowling och varit på bio. Pojkar i gymnasiet har i större utsträckning än flickor träffat kompisar, tränat på gym, badat i simhallen, varit på fritidsgård, tillbringat mycket tid vid datorn och TV och varit på bibliotek. Flickor i gymnasiet har i sin tur i större utsträckning än pojkar i gymnasiet gått snabba promenader, varit på café, varit i stallet, dansat, varit med i gruppträning (aerobic/spinning) varit i någon kyrka, pratat myckt i telefon och spelat teater. Vi ser i stora drag (undantag besök på bibliotek) samma könsmönster som bland ungdomar som inte går i särskolan. Det viktigaste för ungdomarna i särskolan liksom för övriga ungdomar är att mina kompisar tycker att jag är en bra kompis, att jag kan vara till stöd för någon kompis, att jag är frisk och att jag har 1 2 riktiga vänner. Flickor både i särskolan och i övriga skolan tycker att det är viktigare än pojkar att det går bra för dem i skolan. På fritidsgården vill högstadieelever i första hand träffa kompisar och i andra hand se på film. Pojkar vill i första hand träffa kompisar och i andra hand syssla med TV -och dataspel. Flickor vill i första hand träffa kompisar och i andra hand se på film. 20 Det positiva sambandet mellan både medlemskap i en idrottsförening och övrig fysisk aktivitet och skattad hälsa framgår också bland övriga ungdomar och bland vuxna i våra studier. Se t.ex. Elossson, S, Ungdomars hälsa. Har kulturskolan samma positiva effekt på hälsa som idrottsförening? Detta samband är starkare bland övriga elever än bland elever i särskolan. 21 Som vi tidigare sagt har vi ingen studie bland övriga ungdomar i Kalmar att jämföra med. 22 Ungdomarna i särskolan har i denna öppna frågat själva formulerat vad de gör. Vi har klassificerat elevernas svar i kategorier. 23 Detta kanske kan tolkas som att ungdomarna gör få saker utanför hemmet. Stöd för denna tolkning finner vi i ungdomarnas svar på andra frågor vad de gör på sin fritid utanför hemmet. 6 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Både eleverna i högstadiet och i gymnasiet har en mycket hög andel förtroende för sin mamma. Högstadieeleverna har också ofta förtroende för sin pappa. Av de anställda yrkeskategorierna som eleverna möter har de främst förtroende för någon lärare. Omkring 5 % av ungdomarna har inte förtroende för varken någon vuxen eller för någon i sin egen ålder. I gymnasiet har flickorna i särskolan i mindre utsträckning förtroende för sina pappor än vad pojkarna har. Ungefär 30 % av eleverna i särskolan såväl i Kalmar som i de övriga kommunern har inte under förra veckan träffat någon kompis på kvällstid och på helgen. I Kalmar är det 48 % i högstadiet och 46 % i gymnasiet som träffat kompisar på kvällstid och på helgen 2 gånger eller mer i veckan. Studien i Kalmar och de övriga kommunerna visar att ungdomarna i särskolan vill träffa kompisar på kvällstid och helger i mycket högre grad än vad de gör. Vi ser att både pojkar och flickor i särskolan i Kalmar vill utöva en rad fritidsaktiviteter i mycket högre grad än vad de för tillfället gör. Skillnaderna mellan i vilken utsträckning ungdomar vill och andelen som för tillfället utövar en rad fritidsaktiviteter är större i särskolan än bland övriga ungdomar i de kommuner vi har studerat detta. Flickor i särskolan både i Kalmar och i de övriga kommunerna är ofta räddare när de är ute på kvällarna än pojkar i särskolan. I våra andra undersökningskommuner framgår också att även flickor som inte går i särskolan är mer rädda att vara ute på kvällarna än pojkar som inte går i särskolan. Stockholm i december 2011. Ulf Blomdahl Forskningsledare Idrotts- och kulturförvaltningarna Stockholms stad E-post: ulf.blomdahl@stockholm.se Tel: 08-508 28 476 Stig Elofsson Fil. dr i statistik och docent i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet E-post: stig.elofsson@socarb.su.se Tel: 08-16 20 22 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 7

Bakgrundsvariabler Undersökningsgrupppen Brutto- Antal Svarsurval svarande frekvens % Högstadiet 31 29 94 Gymnasiet 107 9824 92 Särskolan Urval Antal svarande och svarsfrekvens Stockholms stad 2008/2009 Netto- Antal Svarsurval svarande frekvens Antal % elever Högstadiet 111 91 82 Gymnasiet 147 135 92 Antal svarande pojkar och flickor Pojkar Flickor Högstadiet 23 6 Gymnasiet 51 46 Haninge kommun 2008 Mellanstadiet 15 14 93 Högstadiet 29 22 76 Gymnasiet 52 37 71 Jönköpings kommun 2009 Högstadiet 48 45 94 Gymnasiet 70 57 81 Sammantaget har 570 elever i särskolan besvarat våra enkäter. Svarsfrekvensen är 87%. - Jönköping också åren 2000, 2003 och 2006 (240 ungdomar) - Haninge också år 2006 (63 ungdomar) Tyresö kommun 2009 Mellanstadiet 4 4 100 Högstadiet 15 15 100 Gymnasiet 24 23 96 Kalmar kommun 2011 Högstadiet 31 29 94 Gymnasiet 107 98 92 24 En av de svarande har inte angett om den är pojke eller flicka. 8 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Hur bor du? % Socio - ekonomisk grupp26 % Har din familj... % Högstadiet Gymnasiet Lägenhet som ni hyr 45 30 Lägenhet som ni äger 10 6 Villa, radhus, parhus 45 64 Högstadiet Gymnasiet Bil 86 93 Husvagn/husbil 10 16 Sommarstuga/fritidshus/fjällstuga 7 15 Hur i ett annat land 4 4 Båt (som det går att sova i) 14 3 Högstadiet Gymnasiet Grupp 1 0 0 Grupp 2 17 14 Grupp 3 41 56 Grupp 4 31 25 Grupp 5 10 5 Ekonomisk grupp 1: Bor i villa/radhus + har tillgång till bil+båt+sommarstuga. Ekonomisk grupp 2: Bor i villa/radhus/insatslägenhet/ bostadsrättslägenhet + har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga. Ekonomisk grupp 3: Övriga t.ex. bor i hyreslägenhet + har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga. Ekonomisk grupp 4: Bor i hyreslägenhet + har tillgång till antingen bil, båt eller sommarstuga. Ekonomisk grupp 5: Bor i hyreslägenhet. Har ej sommarstuga, bil eller båt. Vilka vuxna bor du med? % Högstadiet Gymnasiet Mamma och pappa 41 51 Ibland mamma/ibland pappa 38 16 Bara mamma 3 12 Mamma och en vuxen till 7 10 Någon annan vuxen vuxna25 0 6 Bara pappa 10 3 Pappa och en vuxen till 0 2 Född i Sverige % Svensk invandrare27 % Högstadiet Gymnasiet Grupp 1 76 83 Grupp 2 3 13 Grupp 3 7 1 Grupp 4 14 3 1= Föräldrarna och barnet fött i Sverige. 2= T.ex. en förälder född utomlands eller båda föräldrarna födda i Sverige och barnet fött utomlands. 3= Andra generationens invandrare. 4= Första generationens invandrare. Högstadiet Gymnasiet Född i Sverige 86 90 Mamma född i Sverige 77 91 Pappa född i Sverige 73 93 25 De få gymnasieelever som bor själva ingår i denna kategori. 26 För en närmare diskussion om indelningen i de fem olika socioekonmiska grupperna se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? sid. 29-33. 27 För en närmare diskussion om indelning i de fyra olika grupperna se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom? sid. 33-41. Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 9

Vilka aktiviteter önskar ungdomarna att Kalmar kommun ska satsa på? Vilken typ av aktiviteter tycker du att Kalmar kommun i första hand ska satsa på? Rangordna 1-5. (Skriv en etta på det du tycker är viktigast, tvåa på det du tycker är näst viktigast osv.) Gymnasiet28 % Pojkar Flickor Kultur, (t.ex. Monokrom, kulturskola, bibliotek, dans, teater, utställningar) 36 Idrott, (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) 34 Fritidsgårdar 18 Natur, sjöar och parkområden (t.ex. skötsel, underhåll) 9 Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) 7 Kultur, (t.ex. Monokrom, kulturskola, bibliotek, dans, teater, utställningar) 22 53 Idrott, (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) 43 22 Fritidsgårdar 21 16 Natur, sjöar och parkområden (t.ex. skötsel, underhåll) 9 8 Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) 7 8 Trivsel i livet och på fritiden Hur har du det på din fritid, när du är ledig från skolan? % Högstadiet Gymnasiet Bra 90 71 Ganska bra 3 16 Okej 3 8 Ganska dåligt 0 2 Dåligt 5 3 Högstadiet Pojkar Flickor Bra 87 100 Ganska bra 4 0 Okej 4 0 Ganska dåligt 0 0 Dåligt 4 0 Gymnasiet Pojkar Flickor Bra 78 63 Ganska bra 12 20 Okej 8 9 Ganska dåligt 0 4 Dåligt 2 4 28 Frågan är inte ställd i högstadiet. 10 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Hur har du det på din fritid? % Jönköping Kalmar Högstadiet Gymnasiet Högstadiet Gymnasiet Bra 71 71 90 71 Ganska bra 13 13 3 16 Okej 9 9 3 8 Ganska dåligt 7 7 0 2 Dåligt 0 0 5 3 Tycker du att ditt liv är bra eller dåligt? % Högstadiet Gymnasiet Bra 79 56 Ganska bra 7 27 Okej 14 8 Ganska dåligt 0 4 Dåligt 0 4 Gymnasiet Jönköping Kalmar Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bra 70 74 78 63 Ganska bra 16 5 12 20 Okej 11 5 8 9 Ganska dåligt 3 16 0 4 Dåligt 0 0 2 4 Högstadiet Pojkar Flickor Bra 77 83 Ganska bra 5 17 Okej 18 0 Ganska dåligt 0 0 Dåligt 0 0 Gymnasiet Pojkar Flickor Bra 63 50 Ganska bra 28 25 Okej 6 11 Ganska dåligt 2 7 Dåligt 2 7 Med i föreningar Är du med i någon förening, klubb eller kyrka när du är ledig från skolan? (om du är osäker om det är en förening du är med i när du utför din aktivitet, så svara ändå ja) Ja % Högstadiet Gymnasiet Medlem i övriga föreningar? Ja % Högstadiet Gymnasiet Totalt 14 6 Pojkar 13 2 Flickor 17 11 Totalt 35 23 Pojkar 30 22 Flickor 50 24 Medlem idrottsförening? Ja % Högstadiet Gymnasiet Totalt 21 19 Pojkar 17 22 Flickor 33 15 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 11

Medlemskap i olika föreningarna? Andelar i % av pojkar respektive flickor Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Idrottsförening 17 33 22 15 Frikyrka 4 17 2 11 Friluftsförening 4 0 0 0 Nykterhetsförening 4 0 0 0 Scouter 0 0 0 0 Handikapporganisation 0 0 0 0 Annan förening idé 0 0 0 0 Annan förening kulturell 0 0 0 0 Djurförening 0 0 0 0 Annan förening praktisk 0 0 0 0 Invandrarorganisation 0 0 0 0 Elevorganisation 0 0 0 0 Politiskt ungdomsförbund 0 0 0 0 Ungdomens egna klubbar 0 0 0 0 Försvarsorganisation 0 0 0 0 Supporterklubb idrott 0 0 0 0 Annan förening kulturell = T.ex. musikföreningar, Svenska ungdomsringen för bygdekultur, hembygdsföreningar, amatörteaterföreningar Annan förening praktisk = T.ex. Sv. Schackförbundets ungdom, Sv.Bridgeförbundet, Dataföreningar Annan förening idé = T.ex. Unga Örnar, Vi Unga, Aktiv ungdom, Fredsrörelsen, föreningar mot plågsamma djurförsök, Amnesty Medlem i de största specialidrottsförbunden Högstadiet % Boxning 7 Ridning 4 Fotboll 4 Styrkelyft 4 Friskis & Friskis 4 Gymnasiet % Innebandy 9 Boxning 3 Friidrott 3 Judo 3 Gymnasiet Pojkar % Innebandy 12 Friidrott 6 Gymnasiet Flickor % Innebandy 7 Medlem i förening29 % Medlem i förening totalt Pojkar Flickor Medlem i en fotbollsförening Andelar i % Högstadiet Gymnasiet Pojkar 0 0 Flickor 17 0 Högstadiet ~70 ~60 Gymnasiet ~46 ~41 Högstadiet särskolan 30 50 Gymnasiet särskolan 22 24 Medlem i en idrottsförening Pojkar Flickor Högstadiet ~62 ~55 Gymnasiet ~45 ~37 Högstadiet särskolan 17 33 Gymnasiet särskolan 22 15 Medlem i annan förening Pojkar Flickor Högstadiet ~7 ~11 Gymnasiet ~3 ~5 Högstadiet särskolan 13 17 Gymnasiet särskolan 2 11 29 Uppgifterna från högstadiet och gymnasiet (ej särskolan) är framtagna utifrån föreningarnas redovisning till fritids- och kulturförvaltningen. Siffrorna har tagits fram av kultur- och fritidsförvaltningen via aktivitetskort. 12 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Andelar (%) medlemmar i en idrottsförening i särskolan och i övriga skolan efter kommun och stadium Högstadiet Särskolan Övriga skolan Stockholm 2005/2009 19 47 Haninge 2008 27 45 Jönköping 2009 20 49 Tyresö 2009 53 Kalmar 2010 21 ~60 Gymnasiet Särskolan Övriga skolan30 Stockholm 2005/2009 16 35 Haninge 2008 16 32 Jönköping 2009 19 35 Tyresö 2009 23 Kalmar 2010 19 ~40 Andelar (%) medlemmar i en idrottsförening i särskolan och i övriga skolan efter kommun, stadium och kön Högstadiet Pojkar Flickor Sär- Övriga Sär- Övriga skolan skolan skolan skolan Stockholm 2009 23 55 12 39 Haninge 2008 29 43 25 46 Jönköping 2009 17 51 23 47 Tyresö 2009 67 33 Kalmar 2010 17 ~67 (33)31 ~55 Gymnasiet Stockholm 2005/2009 19 41 11 31 Haninge 2008 20 36 12 27 Jönköping 2009 24 37 11 33 Tyresö 2009 33 18 Kalmar 2010 22 ~45 15 ~37 Vi kan konstatera: att ungdomar i särskolan är medlemmar i en idrottsförening i mindre eller mycket mindre grad än övriga ungdomar. Vi kan konstatera: Flickor i särskolan är generellt i minst utsträckning med i en idrottsförening. 30 Andelen föreningsmedlemmar i övriga skolan i Kalmar och de övriga kommunerna är inte helt jämförbara. Uppgifterna i övriga kommuner har tagits fram genom enkäter till eleverna. I Kalmar har uppgifterna tagits fram via förenngarnas redovisning till kultur- och fritidskontoret. När undersökningen Ung livsstil genomförs i Kalmar under 2012 får vi helt jämförbara uppgifter. 31 Vi påminner om att det är sex flickor i högstadiet i Kalmar som ingår i studien i särskolan. Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 13

Bredd i idrottsvanor Antalet RF-idrotter som elever i särskolan respektive i övriga skolan är med i efter kommun, stadium och kön. Mellanstadiet Pojkar Flickor Sär- Övriga Sär- Övriga skolan skolan skolan skolan Haninge 2008 3 19 4 16 Högstadiet Stockholm 2009 7 20 2 18 Haninge 2008 3 17 2 14 Jönköping 2009 3 22 1 20 Tyresö 2009 3 2 Kalmar 2010 3 2 Gymnasiet Stockholm 200832 7 15 9 12 Haninge 2008 4 17 2 14 Jönköping 2009 5 16 2 15 Tyresö 2009 5 2 Kalmar 2010 5 5 Andelen (%) av alla ungdomar i särskolan som tränar och tävlar tillsammans med andra ungdomar i en RF-idrott Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Haninge 2006 15 22 7 5 Haninge 2008 14 0 15 0 Stockholm 2009 9 0 6 3 Jönköping 2009 13 18 18 5 Tyresö 2009 44 0 0 9 Kalmar 2010 13 17 6 7 Vi ser att kommunernas huvudstrategi för fysisk aktivitet, d.v.s. att ungdomar med en utvecklingsstörning ska träna och tävla tillsammans med andra ungdomar i en idrottsförening i mycket liten utsträckning är framgångsrik Vi ser att ungdomar i den övriga skolan i alla stadierna i de fyra kommunerna är med i betydligt fler idrotter än ungdomar i särskolan Vill vara med i en idrottsförening i förhållande till om man är med Jönköping % Vill vara med i en Är med i en idrottsförening idrottsförening Högstadiet Pojkar 46 17 Flickor 22 23 Gymnasiet Vilka RF-idrotter lyckas i alla kommunerna i båda stadierna i särskolan? Bland pojkar ingen RF-idrott Bland flickor ingen RF-idrott Pojkar 33 24 Flickor 35 11 Kalmar % Vill vara med i en Är med i en idrottsförening idrottsförening Högstadiet Pojkar 32 17 Flickor 60 33 Gymnasiet 32 I gymnasiet i Stockholm 2005 bland övriga elever (ej särskolan) var pojkar med i 13 idrotter och flickor i 15 idrotter. Pojkar 35 22 Flickor 23 15 14 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Skolan Hur trivs du i skolan? % Högstadiet Gymnasiet Bra 64 67 Ganska bra 21 14 Okej 7 14 Ganska dåligt 0 2 Dåligt 0 2 Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bra 64 67 71 62 Ganska bra 18 33 18 11 Okej 9 0 6 24 Ganska dåligt 0 0 4 0 Dåligt 9 0 2 2 Jönköping Kalmar Högstadiet Gymnasiet Högstadiet Gymnasiet Bra 64 70 64 67 Ganska bra 22 12 21 14 Okej 7 16 7 14 Ganska dåligt 4 2 0 2 Dåligt 2 0 0 2 Hur tycker du det är i din klass? Ja % Högstadiet Gymnasiet Det är oftast arbetsro och lugnt 72 76 Det är bra och positiv stämning 77 90 Det är bra sammanhållning 84 83 Det är stressigt 15 25 Jag lär mig något viktigt 89 89 Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Jag lär mig något viktigt 80 100 90 88 Det är bra och positiv stämning 70 100 93 86 Det är bra sammanhållning 80 100 91 75 Det är oftast arbetsro och lugnt 75 60 84 68 Det är stressigt 10 40 10 41 Jönköping Kalmar Hög- Gymna- Hög- Gymnastadiet siet stadiet siet Jag lär mig något viktigt 93 87 89 89 Gymnasiet % Jönköping Kalmar Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bra 76 58 71 62 Ganska bra 11 16 18 11 Okej 13 21 6 24 Ganska dåligt 0 5 4 0 Dåligt 0 0 2 2 Det är bra och positiv stämning 82 83 77 90 Det är oftast arbetsro och lugnt 86 74 72 76 Det är bra sammanhållning 86 92 84 83 Det är stressigt 22 17 15 25 Jönköping Kalmar Gymnasiet % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Jag lär mig något viktigt 89 80 90 88 Det är bra och positiv stämning 79 93 93 86 Det är oftast arbetsro och lugnt 79 63 84 68 Det är bra sammanhållning 88 100 91 75 Det är stressigt 13 25 10 41 Skala: ja nej Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 15

Hur mycket har du att säga till om i skolan? Ja % Brukar du skolka? %. Högstadiet Gymnasiet Högstadiet Gymnasiet Lärarna i klassen tar stor hänsyn till de förslag jag har 88 82 Vi elever har mycket att säga till om hur vi arbetar i vår klass 73 72 Jag vill bestämma mer i skolan 46 42 Nej 89 88 Ja, 1-2 gånger per termin 11 7 Ja, 3 eller fler gånger per termin 0 5 Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Lärarna i klassen tar stor hänsyn till de förslag jag har 90 75 79 85 Vi elever har mycket att säga till om hur vi arbetar i vår klass 80 50 76 69 Jag vill bestämma mer i skolan 48 40 40 41 Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Nej 86 100 86 89 Ja, 1-2 gånger per termin 14 9 8 7 Ja, 3 eller fler gånger per termin 0 0 6 4 Jönköping Kalmar Hög- Gymna- Hög- Gymnastadiet siet stadiet siet Vi elever har mycket att säga till om hur vi arbetar i vår klass 70 76 73 72 Lärarna i klassen tar stor hänsyn till de förslag jag har 81 76 88 82 Jag vill bestämma mer i skolan 39 60 46 42 Gymnasiet % Jönköping Kalmar Pojkar Flickor Pojkar Flickor Vi elever har mycket att säga till om hur vi arbetar i vår klass 82 60 76 69 Lärarna i klassen tar stor hänsyn till de förslag jag har 79 67 79 85 Jag vill bestämma mer i skolan 62 56 40 41 Skala: ja nej 16 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Hälsa, ohälsa och kroppsuppfattning Hur tycker du att din hälsa är? % Högstadiet Gymnasiet Bra 66 56 Ganska bra 17 25 Okej 14 15 Ganska dålig 3 3 Dålig 0 1 Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bra 65 67 59 52 Ganska bra 17 17 28 22 Okej 13 17 14 17 Ganska dålig 4 0 0 7 Dålig 0 0 0 2 Högstadiet Stockholm HaningeJönköping Tyresö Kalmar Bra 37 50 57 60 66 Ganska bra 46 41 32 33 17 Okej 12 0 5 7 14 Ganska dålig 2 4 5 0 3 Dålig 2 4 2 0 0 Sambandet medlem i en idrottsförening och bra hälsa % Högstadiet Gymnasiet Medlem en idrottsförening 83 61 Ej medlem i en idrottsförening 61 55 Gymnasiet. % Pojkar Flickor Medlem en idrottsförening 73 43 Ej medlem i en idrottsförening 55 54 Skala: Bra Ganska bra Okej Ganska dålig Dålig Sambandet mellan fysiskt aktiv33 och bra hälsa %. Högstadiet Gymnasiet Gymnasiet Stockholm HaningeJönköping Tyresö Kalmar Bra 44 30 51 26 56 Ganska bra 39 46 21 52 25 Okej 15 19 23 22 15 Ganska dålig 0 3 5 0 3 Dålig 2 0 0 0 1 Motionerar/idrottar 57 54 Motionerar/idrottar ej 73 56 Gymnasiet % Pojkar Flickor Motionerar/idrottar 57 50 Motionerar/idrottar ej 56 54 Gymnasiet. Bra + ganska bra Stockholm HaningeJönköping Tyresö Kalmar Pojkar 84 74 79 92 86 Flickor 82 83 58 63 74 Skala: Bra Ganska bra Okej Ganska dålig Dålig Gymnasiet. Okej+ ganska dåligt+ dåligt Stockholm HaningeJönköping Tyresö Kalmar Pojkar 16 26 21 8 14 Flickor 19 18 43 36 26 33 Fysiskt aktiv= motionerar/idrottar minst 2 gånger i veckan. Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 17

Sambandet mellan mobbning och bra hälsa Gymnasiet % Ej mobbad 63 Mobbad 24 Gymnasiet % Pojkar Flickor Ej mobbad 61 65 Mobbad 40 17 Skala hälsa: Bra Ganska bra Okej Ganska dålig Dålig Sambandet mellan att träffa kompisar och bra hälsa Sambandet mellan stress och god hälsa Bra+ ganska bra hälsa Jönköping. Gymnasiet % Stress Stress Stress nästan ibland nästan varje dag aldrig Bra hälsa totalt 20 50 68 Pojkar 0 38 70 Flickor 25 70 Kalmar Gymnasiet % Stress Stress Stress nästan ibland nästan varje dag aldrig Bra hälsa totalt 36 85 90 Pojkar 29 87 100 Flickor 43 83 67 Skala: Bra Ganska bra Okej Ganska dålig Dålig Bra+ ganska bra hälsa % Ingen 1 gång 2 gånger gång eller fler Högstadiet Jönköping 78 83 96 Gymnasiet Jönköping 69 78 71 Gymnasiet Kalmar 68 82 87 Kalmar Gymnasiet % Ingen 1 gång 2 gånger gång eller fler Pojkar 73 88 92 Flickor 64 73 81 Skala: Bra Ganska bra Okej Ganska dålig Dålig 18 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Hur ofta har du haft följande besvär? Högstadiet % Nästan Ibland Nästan varje dag aldrig Ont i huvudet 10 64 35 Ont i magen 7 41 52 Varit irriterad eller på dåligt humör 15 41 44 Haft svårt att somna 7 44 48 Känt mig deppig 4 35 62 Varit jättetrött 19 50 31 Ont i axlar/ nacke/rygg 11 48 41 Känt mig stressad 15 23 62 Gymnasiet % Nästan Ibland Nästan varje dag aldrig Ont i huvudet 10 51 40 Ont i magen 5 42 53 Varit irriterad eller på dåligt humör 14 58 28 Haft svårt att somna 18 40 42 Känt mig deppig 8 49 44 Varit jättetrött 21 60 20 Ont i axlar/ nacke/rygg 10 34 56 Känt mig stressad 15 42 43 Nästan varje dag % Högstadiet Gymnasiet Ont i huvudet 10 10 Ont i magen 7 5 Varit irriterad eller på dåligt humör 15 14 Haft svårt att somna 7 18 Känt mig deppig 4 8 Varit jättetrött 19 21 Ont i axlar/ nacke/rygg 11 10 Känt mig stressad 15 15 Nästan varje dag % Jönköping Kalmar Hög- Gymna- Hög- Gymnastadiet siet stadiet siet Ont i huvudet 14 9 10 10 Ont i magen 10 9 7 5 Varit irriterad eller på dåligt humör 21 18 15 14 Haft svårt att somna 19 17 7 18 Känt mig deppig 10 22 4 8 Varit jättetrött 42 23 19 21 Ont i axlar/ nacke/rygg 16 16 11 10 Känt mig stressad 16 18 15 15 Hur ofta har du haft följande besvär? Nästan varje dag % Gymnasiet Jönköping Kalmar Pojkar Flickor Pojkar Flickor Ont i huvudet 0 26 2 18 Ont i magen (Ej mensvärk) 3 21 2 9 Varit irriterad eller på dåligt humör 8 37 14 13 Varit jättetrött 16 37 15 28 Haft svårt att somna 11 29 20 16 Känt mig nere (deppig) 8 50 8 7 Ont i axlar/nacke/rygg 11 29 4 17 Känt mig stressad 5 44 14 16 Nästan aldrig % Kalmar Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Ont i huvudet 32 0 50 27 Ont i magen 59 20 68 36 Varit irriterad eller på dåligt humör 46 49 35 20 Haft svårt att somna 50 40 41 41 Känt mig deppig 67 40 55 29 Varit jättetrött 29 40 23 14 Ont i axlar/nacke/rygg 36 60 65 45 Känt mig stressad 67 40 55 28 Nästan aldrig % Jönköping Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Ont i huvudet 39 10 55 21 Ont i magen 52 21 58 16 Varit irriterad eller på dåligt humör 30 19 32 16 Haft svårt att somna 54 43 46 29 Känt mig deppig 64 65 57 17 Varit jättetrött 22 15 24 5 Ont i axlar/ nacke/rygg 57 50 50 41 Känt mig stressad 44 38 53 11 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 19

Nykterist % Kalmar Jönköping Särskolan Särskolan Särskolan Särskolan Högstadiet34 Gymnasiet Högstadiet Gymnasiet Pojkar 43 87 57 Flickor 59 95 56 Jönköping Högstadiet Gymnasiet Särskolan Särskolan Högstadiet Gymnasiet Har du någon gång under de senaste fyra veckorna använt något av följande? Gymnasiet 35 Ja % Totalt Pojkar Flickor Starkcider/alkoläsk 37 39 36 Öl 33 49 16 Sprit 23 29 18 Vin 16 19 14 Hasch eller annan narkotika 1 0 2 Medel att sniffa 0 0 0 Anobola stereoider 0 0 0 Ja 65 29 91 56 Röker eller snusar du? Högstadiet % Totalt Pojkar Flickor Nykterist % Totalt Pojkar Flickor Högstadiet Stockholm Ej frågat Jönköping 91 87 95 Haninge 86 93 75 Tyresö 100 100 100 Kalmar Ej frågat Röker 0 0 0 Snusar 3 4 0 Gymnasiet % Totalt Pojkar Flickor Röker 21 24 17 Snusar 12 23 0 Gymnasiet Stockholm 63 49 75 Jönköping 56 57 56 Haninge 52 40 65 Tyresö 65 67 64 Kalmar 51 43 59 Nykterist: Den som under de senaste 4 veckorna inte har använt något av följande: folköl, mellanöl, starköl, starkcider/alkoläsk, vin, sprit, hembränd sprit. 34 Frågan är inte ställd i högstadiet. 35 Frågan är inte ställd i högstadiet. 20 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Fysisk aktivitet Hur ofta på din fritid, tränar du så att du svettas och blir trött? (då du inte går i skolan) Högstadiet % Totalt Pojkar Flickor Aldrig 52 57 33 Ungefär en gång i veckan 21 17 33 Minst 2 gånger i veckan 28 26 33 Gymnasiet % Totalt Pojkar Flickor Aldrig 44 35 52 Ungefär en gång i veckan 33 41 24 Minst 2 gånger i veckan 24 24 24 Andelen (%) fysiskt inaktiva bland ungdomar i särskolan och övriga ungdomar Stockholm 2008/2009 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Högstadiet 60 68 22 44 Gymnasiet 67 58 29 48 Haninge 2008 Mellanstadiet 63 67 16 26 Högstadiet 72 87 16 28 Gymnasiet 65 82 28 44 Jönköping 2009 Högstadiet 61 73 23 31 Gymnasiet 70 68 34 44 Fysiskt inaktiv (tränar ej 2 gånger eller mer i veckan) Totalt Pojkar Flickor Högstadiet 72 74 67 Gymnasiet 76 76 76 Tyresö 2009 Högstadiet 22 83 Gymnasiet 58 73 Kalmar 2010 Högstadiet 74 67 Gymnasiet 76 76 Vi ser att ungdomar i särskolan i betydligt mindre grad än övriga ungdomar motionerar så att de svettas eller blir andfådda Frågan är formulerad på följande sätt: Hur ofta på din fritid tränar/ motionerar du så att du blir andfådd eller svettas? Fysisk inaktiv: Den som tränar en gång i veckan eller mindre Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 21

Vad gör du på din fritid? Vad gör du på din fritid när du är hemma? (Öppen fråga36) Högstadiet % Sitter vid datorn 45 Tittar på TV/video/film 38 Lyssnar på musik 21 Är med kompisar 28 Sysslar med TV/data-spel 21 Idrottar utanför förening (oftast spontanidrott) 7 Sysslar med djur 7 Hjälper till hemma 7 Vila/sova 7 Fikar/äter 7 Gymnasiet % Sitter vid datorn 45 Tittar på TV/video/film 41 Lyssnar på musik 19 Är med kompisar 19 Sysslar med TV/data-spel 16 Vad gör du på din fritid när du inte är hemma? (Öppen fråga37) Högstadiet % Träffar kompisar 45 Är på fritidsgården 21 Sysslar med någon individuell idrott 14 Idrottar/motionerar själv (ej i organiserad form) 7 Umgås med släkten 7 Är med i gruppträning (aerobics) 7 Gymnasiet % Träffar kompisar 50 Är på stan 10 Sysslar med någon individuell idrott 9 Är med pojk-flickvän 7 Shoppa 6 Vara på fritidsgård 6 Syssla med en lagidrott 6 Vad gör du på din fritid när du är hemma? (Öppen fråga) Gymnasiet Pojkar % Sitter vid datorn 37 Tittar på TV/video/film 37 Sysslar med TV/data-spel 24 Lyssnar på musik 18 Är med kompisar 18 Vad gör du på din fritid när du inte är hemma? (Öppen fråga) Gymnasiet Pojkar % Träffar kompisar 37 Sysslar med någon individuell idrott 10 Idrottar utanför förening 10 Festar 8 Syssla med en lagidrott 8 Flickor % Sitter vid datorn 54 Tittar på TV/video/film 44 Lyssnar på musik 22 Är med kompisar 22 Umgås med familj/släktningar 13 Hjälper till hemma 13 Flickor % Träffar kompisar 65 Är på stan 17 Sysslar med någon individuell idrott 9 Är med pojk-flickvän 9 Shoppar 9 36 Vi har grupperat elevernas svar i kategorier. 37 Vi har grupperat elevernas svar i kategorier 22 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Har du under förra veckan gjort något av det som står här? Har du under förra veckan gjort något av det som står här? Ja % Högstadiet Gymnasiet Ja Gymnasiet % Tagit det lugnt 90 86 Träffat kompisar 76 76 Läst böcker 69 31 Varit på fritidsgård 64 12 Gått snabba promenader, minst 30 minuter 31 29 Dansat 24 22 Tränat på gym 24 29 Varit i någon kyrka 18 8 Varit på café 14 28 Fiskat, vandrat, plockat bär eller liknande i skogen och naturen 14 11 Badat i simhallen 14 33 Spelat musik i en replokal 11 1 Varit på bibliotek 10 13 Varit i stallet 7 16 Spelat bowling 3 13 Varit på aerobics, spinning m.m. 3 4 Spelat teater 3 3 Varit med i scouterna 3 1 Sett på bio 0 21 Varit på Monokrom/Kulturskolan 0 6 Pojkar Tagit det lugnt 90 Träffat kompisar 80 Tränat på gym 45 Badat i simhallen 41 Läst böcker 33 Sett på bio 22 Varit på café 22 Gått snabba promenader, minst 30 minuter 22 Flickor Tagit det lugnt 84 Träffat kompisar 73 Gått snabba promenader, minst 30 minuter 39 Dansat 36 Varit på café 34 Läst böcker 29 Badat i simhallen 25 Varit i stallet 24 Sett på bio 20 Har du under förra veckan gjort något av det som står här? Ja Gymnasiet % Pojkar Flickor Tagit det lugnt 90 84 Träffat kompisar 80 73 Tränat på gym 45 14 Badat i simhallen 41 25 Läst böcker 33 29 Gått snabba promenader, minst 30 minuter 22 39 Varit på café 22 34 Sett på bio 22 20 Varit på fritidsgård 18 5 Varit på bibliotek 16 10 Spelat bowling 13 10 Fiskat, vandrat, plockat bär eller liknande i skogen och naturen 11 12 Dansat 9 36 Varit i stallet 9 24 Varit på Monokrom/Kulturskolan 4 7 Varit i någon kyrka 2 14 Varit på aerobics, spinning m.m. 2 7 Spelat musik i en replokal 2 0 Spelat teater 0 7 Varit med i scouterna 0 2 Har du besökt en fritidsgård under hösten? Högstadiet % Totalt Pojkar Flickor Ingen gång 31 35 17 1 gång 3 4 0 2 gånger 7 9 0 3 eller fler gånger 59 52 83 Gymnasiet % Totalt Pojkar Flickor Ingen gång 74 71 78 1 gång 9 12 7 2 gånger 3 4 2 3 eller fler gånger 13 14 13 Besökt under hösten. Ja % Totalt Pojkar Flickor Högstadiet 69 65 83 Gymnasiet 26 29 22 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 23

Hur många gånger har du läst eller lyssnat på en bok under förra veckan? (Räkna inte de gånger du läst läxor eller i skolböcker) Högstadiet % Totalt Pojkar Flickor Ingen gang 36 36 33 1 gång 37 36 17 2 gånger 18 14 33 3 eller fler gånger 14 14 17 Hur mycket tid satt du vid tv:n, datorn eller mobiltelefonen under förra veckan? Mycket % Högstadiet Pojkar Flickor Mobiltelefonen 27 60 Dator 41 20 TV 50 0 Gymnasiet % Totalt Pojkar Flickor Ingen gang 58 59 57 1 gång 22 24 22 2 gånger 7 10 4 3 eller fler gånger 12 8 17 Gymnasiet Pojkar Flickor Dator 75 51 Mobiltelefonen 44 61 TV 46 30 Läst eller lyssnat på en bok under förra veckan? (Räkna inte de gånger du läst läxor eller i skolböcker) Gymnasiet Kalmar Jönköping Pojkar Flickor Pojkar Flickor Dator 75 51 66 37 Mobiltelefonen 44 61 41 26 TV 46 30 46 53 Ja % Totalt Pojkar Flickor Högstadiet 64 64 67 Gymnasiet 42 41 43 Hur mycket tid satt du vid tv:n, datorn eller mobiltelefonen under förra veckan? Högstadiet Mycket Ibland Lite/ inte alls Dator 42 23 35 TV 37 52 11 Mobiltelefonen 33 30 37 Gymnasiet Mycket Ibland Lite/ inte alls Dator 63 23 14 Mobiltelefonen 52 30 19 TV 38 41 21 24 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011

Vad är viktigt i livet i stort och på din fritid? Skulle du vilja göra något av det här? Ja % Högstadiet Gymnasiet Träffa kompisar 93 90 Ta det lugnt 93 87 Gå på bio 82 77 Spela bowling 58 68 Gym 58 62 Vara på café 59 59 Bada i simhallen 82 56 Sjunga 30 44 Läsa böcker 48 44 Hålla på med någon idrott/motionera själv 59 44 Spela instrument 54 40 Dans, balett, showdans, hiphop m.m. 39 39 Vara på fritidsgård 75 30 Hålla på med någon idrott i en idrottsförening 37 30 Fiska, vandra eller plocka bär eller liknande i skogen eller naturen 35 29 Vara på Monokrom/Kulturskolan 11 27 Vara i stallet 26 24 Vara på bibliotek 41 23 Spela teater 33 21 Vara med i kyrkan 22 19 Aerobics, spinning m.m. 7 17 Vara med i scouterna 14 8 Något annat du vill göra, vad? Skulle du vilja göra något av det här? Gymnasiet Ja % Pojkar Träffa kompisar 88 Ta det lugnt 86 Gym 75 Gå på bio 65 Spela bowling 59 Bada i simhallen 57 Vara på café 51 Hålla på med någon idrott/motionera själv 46 Läsa böcker 41 Fiska, vandra eller plocka bär eller liknande i skogen eller naturen 40 Flickor Träffa kompisar 93 Ta det lugnt 89 Gå på bio 89 Spela bowling 78 Vara på café 67 Sjunga 58 Bada i simhallen 55 Dans, balett, showdans, hiphop m.m. 52 Hålla på med någon idrott/motionera själv 51 Gym 50 Gymnasiet Ja % Pojkar Flickor Träffa kompisar 88 93 Ta det lugnt 86 89 Gå på bio 65 89 Spela bowling 59 78 Vara på café 51 67 Sjunga 30 58 Bada i simhallen 57 55 Dans, balett, showdans, hiphop m.m. 27 52 Hålla på med någon idrott/motionera själv 46 51 Gym 75 50 Läsa böcker 41 46 Spela instrument 39 42 Vara i stallet 16 33 Vara på Monokrom/Kulturskolan 30 25 Spela teater 17 25 Vara på bibliotek 22 24 Vara på fritidsgård 37 23 Hålla på med någon idrott i en idrottsförening 35 23 Aerobics, spinning m.m. 13 23 Fiska, vandra eller plocka bär eller liknande i skogen eller naturen 40 19 Vara med i kyrkan 21 18 Vara med i scouterna 9 7 Ung livsstil i Kalmar en undersökning bland ungdomar i särskolan december 2011 25