hem & samhälle Nr 2 sommaren 2010 Y Utges av riksförbundet hem och samhälle
Tidskrift för Riksförbundet Hem och Samhälle Riksförbundet Hem och Samhälle Verkar aktivt för en positiv utveckling av samhälle och lagstiftning, skapar trygghet socialt och mänskligt, värnar om familjen, är remissinstans, bevakar konsumentfrågor, kämpar för kvinnors jämställdhet. Är medlem i Sveriges Konsumenter, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens främjande, NTF, Svenska FN-förbundet, Nordens Kvinnoförbund, NKF, Associated Country Women of the World, ACWW samt Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, KSAN, Folk och Försvar, UNICEF Representeras i Cancerfonden, Stiftelsen Fistulasjukhuset i Addis Abbeba samt Allmänna reklamationsnämndens avdelningar för tvätt, el, textil och allmänna frågor, Stiftelsen Kungafonden. Förbundsordföranden är ledamot av Jämställdhetsrådet. Är politiskt och religiöst obundet. Riksförbundsordförande och ansvarig utgivare Siw Warholm, tel 0140-169 71, 070-397 15 19 e-post: siw.warholm@telia.com Förbundsstudieledare Yvonne Brunander yvonne.brunan@ystad.nu Konsumentkommittén Harriet Gillberg, tel 08-663 17 68 e-post: harriet.gillberg@glocalnet.net Sociala kommittén Karin Sternberg, tel 0472-554 910 e-post: jksternberg@brikks.com Utbildning/kulturkommittén Mairon Friberg, tel 0470-239 29 Verksamhetskommittén Kerstin Edfeldt, tel 08-686 09 29 e-post: kerstin.edfeldt@swipnet.se Kansli och expedition, förlagsverksamhet Box 19109, 104 32 Stockholm Besöksadress: Tulegatan 49, 2 tr. Telefon: 08-612 28 20 Telefax: 08-612 72 14 e-post: rikshs@comhem.se Postgiro: 60 92 18-3 Redaktör Birgitta Collenius BiCo PR, Strandvägen 50, 193 30 Sigtuna Tel: 08-592 565 90 Mobil: 070-268 80 20 e-post: bico.pr@zeta.telenordia.se Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts. Tryck VTT-Grafiska, Vimmerby Omslag: Sigtunafjärden en del av Mälaren. Foto: BiCo Nummer 3 ute vecka 38. Manusstopp: 25 juli. www.hemochsamhalle.se HS Aktiva Kvinna Knappt har vi utsett 2009 års Aktiva Kvinna förrän det är dags att påminna om nästa. Men ta det lugnt, ni har sommaren på er att fundera. Förbundet behöver ha in nomineringarna före den 30 september. Tänk över vem som gjort något alldeles särskilt för att vår värld ska bli lite tryggare, människor må bättre och livet kännas lättare och roligare. Läs tidningar, se på TV och rådgör med era närmaste. Någonstans där ute finns hon, som är värd att bli HS Aktiva Kvinna 2010. Nominera henne! Skicka nomineringen till: Riksförbundet Hem och Samhälle Kansliet Box 19109 104 32 Stockholm Märk kuvertet HS Aktiva Kvinna Unga bjuder in tjuven genom Facebook Många skriver glatt om sina semesterplaner och nya inköp i sociala nätverk, utan att tänka på att uppgifterna är tillgängliga även för exempelvis inbrottstjuvar. Trygg-Hansa har undersökt hur stort problemet är. Unga människor är överrepresenterade vad gäller att annonsera både sina semesterplaner och nya inköp i sociala medier. På flera sociala nätverkssajter, som exempelvis Facebook, kan man lägga till sina kontaktuppgifter. Om man gjort det och sedan skriver in sin Facebookstatus att man kommer att vara bortrest är det enkelt för en inbrottstjuv att operera ostört. Kanske en konsekvens av vårt uttalande och krav från Rikskursen 2009? Vi har tagit del av ett pressmeddelande från Jordbruksdepartementet där man meddelar att fem miljoner kronor avsätts för att förbättra kompetensen ute i kommunerna när det gäller den offentliga maten det vill säga den mat som levereras till skolorna, sjukhusen och inom äldrevården. Kanske kan vi slippa mat serverad i svarta plasttråg, massproducerad och med långa transporter och lång hållbarhet. Inte riktigt det man önskar vare sig barn, patienter eller boende inom äldrevården. Mat ska smaka gott, vara näringsriktig och producerad det vill säga tillagad i närtid och nära den som ska äta. Tyckte vi på Rikskursen! Alla är välkomna! Bor Du i Korpilombolo eller i Svedala? Då kan du vara med i Hem och Samhälle. Ja, var du än bor i Sverige, kan du gå med i vår gemenskap. Har din förening lagts ned, eller finns ingen förening i närheten av din hemort? Då kan du bli riksmedlem! Du får tidskriften fyra gånger per år samt nyhetsbrev sex gånger per år för 250 kronor. Dessutom kan du engagera dig på olika vis inom HS centralt. Vill du bara prenumerera på tidskriften kostar den 75 kronor per år. Hör av dig till HS kansli för mer info. Där kan man också hjälpa dig att komma i kontakt med någon närliggande förening som du kan besöka. Kontaktuppgifter finns på sidan 2. Välkommen som riksmedlem! Gå in på vår hemsida www.hemochsamhalle.se så får du veta mer om Riksförbundet Hem och Samhälle och om våra samarbetsorganisationer såväl i Sverige som ute i världen. Nr 2 sommaren 2010 hem & Samhälle
Ledare Handlingsplaner och millenniemål foto: Janne Wrangberth I denna ledare har jag valt att ta upp och återge information från senaste Jämställdhetsrådet *. I huvudsak rör det sig om Brottsförebyggande rådets (BRÅ) båda handlingsplaner samt kvinnokommissionens ** utvärdering av millenniemålen. Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni inledde med en kort information från mötet i New York 1 12 mars. Varje år utvärderar kvinnokommissionen vad man uträttat inom millenniemålen. Sverige deltog i sex resolutioner, som handlar om kvinnors arvsrätt, fördelning hemarbete/yrkesarbete ur ett jämställdhetsperspektiv, utbildningssystem, flickor och teknikämnen samt den allra viktigaste av dem alla -mödradödligheten ett eftersatt millenniemål. I många länder är det mycket kontroversiellt med aborter och sexualundervisning, vilket fråntar kvinnorna rätten att bestämma över sin egen kropp. Miljontals dör genom olagliga aborter. Det finns ett uttalat önskemål om större stöd från EU när det gäller att förhindra könsstympning och våld mot flickor. Man diskuterar bland annat hur det ska kunna förhindras att föräldrar reser till sina forna hemländer för att där låta omskära sina döttrar. 13 miljoner dollar kommer att gå till utvecklingsarbetet för att minska mödradödligheten enligt ett FN-beslut. Det är också viktigt att arbeta för en könsneutral skola. I sitt tal i FN tog Nyamko Sabuni upp integrationsfrågor och -problem relaterade till religion och fundamentalism. En stor eloge till ministern för att hon gav sig in på områden, som ingen annan vågade beträda. * Brottsförebyggande rådet redogjorde för sitt arbete med de båda handlingsplanerna. Plan 1, om bland annat våld mot kvinnor, innehåller 56 åtgärder och Plan 2, om prostitution och människohandel, innehåller 36 åtgärder. Plan 1 skall redovisas i december. Bland insatserna dominerar utbildning och kommunerna har fått 300 miljoner till lokala projekt. Man arbetar för en förbättrad lagstiftning när det gäller rättsliga åtgärder. Stöd till utsatta kvinnor men även till män. När det gäller våld mot kvinnor har 10 000 poliser utbildats och inom kommuner och ideella föreningar har upp till 500 utbildningar ägt rum. Vad beträffar bemötandet av brottsoffer inom rättsväsendet har Rikspolisstyrelsen haft utbildning i varje län. 500 poliser, åklagare och domare har utbildats. När det gäller att ta hand om unga, som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck, så har både rektorer och tjejjourer fått utbildning. Uppfattningen om antalet faktiska tvångsäktenskap går isär men man tror att det handlar om några hundra fall per år. Socialstyrelsen håller på att utvärdera sin verksamhet för att ta hand om våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och män som utövar våld samtidigt som man ser över kvinnojourernas verksamhet. Det lär dröja något år innan granskningen är klar. Ingen kommun lever helt upp till lagens krav men 70 procent uppfyller kraven på utbudet av insatser. Övriga kan främst erbjuda rent akuta åtgärder. Brister i omhändertagande finns främst inom vissa grupper, till exempel funktionshindrade och invandrare. * Handlingsplan 2 handlar om prostitution och människohandel och innehåller 36 åtgärder, vilka skall slutredovisas i januari 2012. Utbildning dominerar även i denna plan. Tyngdpunkten läggs på en förbättrad lagstiftning avseende rättsliga åtgärder samt förebyggande insatser för unga. En stor utbildningssatsning inom polisen planeras när det gäller människohandel samt för ökad upptäckt av brott. Unicef ordnar, tillsammans med Socialstyrelsen, seminarier för socialtjänsten, migrationsverket, tullverket, polisen, rättsväsendet/ åklagare, hälso- och sjukvården. Länsstyrelserna utbildar personer inom bland annat taxi, hotelloch restaurangnäringen. Även konsulat och ambassader ska få utökad information. Totalt har 300 personer inom skilda verksamheter utbildats i bättre bemötande av offer för prostitution och trafficking. BRÅ har genomfört en enkät avseende: 1. Allmänhetens attityder till sexhandel 2. HBT- personer (homo bi transsexuella) som köper eller säljer sex 3. Ungdomar som via internet utsätter sig för risken att bli, eller faktiskt blir, utsatta sexuellt 4. Kvinnor och mäns erfarenheter av att sälja sex Resultaten av undersökningen är något osäkra, då endast hälften svarat men det finns ett stort stöd för sexköpslagen. Dock tror man inte att prostitutionen minskat. 1997 fanns cirka 300 aktiva inom gatuprostitutionen. Rikspolisstyrelsen fann cirka 400 säljare av sexuella tjänster på internet 2008. Sju procent av alla män angav att de någon gång köpt sex och att två procent av köpen skett i Sverige. Man räknar med 400 600 offer för trafficking. En försöksverksamhet, som bedrivs av kriminalvården, går ut på att stötta utsatta kvinnor. SIS (statens institutionsstyrelse) har ett program för att förbättra insatserna för ungdomar i riskzonen för prostitution. En imponerande mängd åtgärder har inletts av flera aktörer men en bättre samordning av utbildningarna efterfrågas. I mänsklighetens namn måste vi göra vårt yttersta för att bekämpa denna hemska människohandel. Skön sommar önskar jag er alla! Siw Warholm, förbundsordförande * Jämställdhetsrådet är ett forum som sedan 1983 samlar jämställdhetsministern och särskilt inbjudna representanter för olika organisationer på jämställdhetsområdet för informations- och idéutbyte ** Kvinnokonventionen, som fyller 30 år i december, är idag ratificerad av 186 av FN:s medlemsländer, vilket hem utgör & över Samhälle 95 procent. Nr 2 sommaren 2010
Women Worldwide the voice of today Världskonferens i Hot Springs Från Sverige deltog Hem och Samhälles förbundsordförande Siw Warholm och vice ordförande Helén Hellroth Larsson. Här delar de med sig av sina intryck från konferensen i ord och bild. Helens och min resa till ACWW:s konferens i Hot Springs, Arkansas inleddes med dramatik. Skulle vi komma fram i tid? Precis som vi kommit ut till Arlanda på onsdagsmorgonen, stängdes flygplatsen på grund av askmolnet från vulkanutbrottet på Island. Det innebar att vi fick åka buss till Oslo, en resa som tog dryga åtta timmar. Incheckningen av passagerare från sju bussar tog ytterligare tre timmar. Detta medförde att vi kom till Chicago mitt i natten (lokal tid) och inga flygförbindelser till Little Rock fanns så dags. Vi fick övernatta på Hotel Hilton och fortsätta nästa dag. Genom missförstånd mellan ACWW:s kansli och stadens taxiföretag blev vi bortglömda på Little Rocks flygplats. Efter flera telefonsamtal och nästan fyra timmars väntan tog vi till slut en taxi och anlände till Hot Springs lagom till konferensens högtidliga öppningsceremoni på kvällen. Den inleddes med Amerikas nationalsång, som framfördes unisont och därefter följde fanborg. 73 flaggor, en från varje medlemsland, bars in, tre i bredd, och ställdes på podiet. Ordföranden och övriga, med placering på podiet, ledsagades fram av uniformerade veteraner från Räddningstjänsten. Mycket högtidligt. Härefter följde välkomstanförande av ordföranden i Värdinneorganisationen (Beverly Earnhart) åtföljt av USA:s Area president (Louise Nichols) samt ordföranden i Arkansas (Tammy Clampett). Därpå var det världspresidenten Ursula Gohs tur att förklara konferensen Women Worldwide the voice of today för öppnad. Ett tack till samtliga talare framfördes av vice världspresidenten May Kidd och lyckönskningar från statsöverhuvuden, bland annat prinsessan Astrid av Norge, Islands president med flera, lästes upp. Ceremonin avslutades med att vi unisont sjöng A song of Peace och damerna på podiet ledsagades ut av de uniformerade veteranerna. Därefter bjöds vi på kaffe/te och tårta samt alkoholfri drink. På fredagen inleddes så konferensen på riktigt och pågick till och med tisdagen med undantag för måndagen som var utflyktsdag. Världspresident Ursula Goh berättade om sina upplevelser under besöken i olika världsdelar. Hon har hunnit med att besöka sex Areapresidenter (totalt finns nio). Ursula Goh menade att det varit en stor ära och ett privilegium att ha fått leda ACWW i sex år, en period i hennes liv då hon fått möta underbara människor och uppleva en enorm gästfrihet. Hon avslutade med att önska ACWW och dess nya världspresident all lycka i framtiden. Presidenterna i de olika världsdelarna lämnade rapporter om vad som hänt sedan förra konferensen i Åbo för tre år sedan. I Camerun har man arbetat med ett projekt för att producera och marknadsföra palmolja. Kvinnor och föräldralösa ungdomar arbetar med getuppfödning. Änkor har beviljats mikrokreditlån och man arbetar med vattenfiltrering till sina pepparodlingar. Man har en liten textilproduktion och arbetar förebyggande vad gäller HIV/AIDs. I Ghana görs besök hos alla nyfödda då det ingår i ett undervisningsprogram om hur viktig hygien är av hälsoskäl. I Pakistan är kvinnorna mycket glada för sina mikrolån. Då de är synnerligen fattiga kan dessa lån bidra till att generera inkomster, som i sin tur ger dem bättre levnadsvillkor. Några lär ut sömnad, tillverkar gardiner, föder upp får till försäljning, samlar upp kodynga som kan användas till bränsle med mera. De tjänar omkring 3 000 rupier i månaden och betalar av sina lån regelbundet med 1 000 rupier per månad och återstoden utgör således en god vinst. Canada har ett internationellt projekt med hembaserad omsorg för barn, vilka påverkades av Tsunamin i Indien. Man har en vision om att öppna ett hem för föräldralösa barn på Haiti. I Dominikanska Republiken pågår ett projekt med boskapsuppfödning i liten skala. Detta ger mjölk och kött och därmed inkomster. I Grenada satsar man på köksutrustning och -redskap för att lära unga kvinnor matlagning samt allmänt hushållsarbete, så att de skall kunna få anställning. I Bukarest pågår ett arbete med att hjälpa kvinnor i svåra familjesituationer, liksom gatubarn. Detta har visat sig vara ett framgångsrikt projekt. I Papua Guinea hjälper man till med vattenförsörjningen för grönsaksodlingar. Jordbrukskommitten förbinder sig att förmå kvinnor och deras familjer att skapa sina egna trädgårdar på de små ytor, som finns nära hemmen. Lätt tillgängliga färska grönsaker ger förutsättningar för näring och hälsa. Detta är också en ekonomisk fråga. Kommittén anser sig vara i gott sällskap då USA:s presidentfru Michelle Obama låtit gräva upp en del av Vita husets gräsmatta för att skapa en köksträdgård. Produkterna som odlas serveras i presidentpalatset. Till sin hjälp hade hon skolbarn, som fick lära sig såväl näringslära som plantering. I Sierra Leone, världens fattigaste land, pågick ett inbördeskrig i 12 år. Detta medförde tusentals dödade och många hemlösa. Dessa händelser var naturligtvis förödande för landets ekonomi. Hunger och undernäring är stora pro Nr 2 sommaren 2010 hem & Samhälle
I en grupp glada damer ses bland andra i bakre raden till vänster Andrea B. Latif, Brunei Darussalam och till höger Mrs Margaret Mackey Scottland, ordförande i projektkommittén. Europapresidenten Merja Siltanden ses här tillsammans med nya världspresidenten May Kidd stående bakom HSrepresentanterna förbundsordförande Siw Warholm och vice förbundsordförande Helén Hellroth Larsson. Presidenten för Öst-, Väst- och Centralafrika Emende Evelyn Nojang tillsammans med en dam från värdlandet USA. Vid invigningen serverades specialdesignade tårtor. blem. Landet är beroende av importerad mat, vilket leder till stigande priser och ökad fattigdom. Fastän jorden är bördig förekommer mycket liten växtodling och djurhållning. Här är man i stort behov av undervisning i praktiska arbetsmetoder. Kvinnorna har planer på att starta en jordbruksskola för hela distriktet. Jordbrukskommittén stöttar detta projekt. Endast några månader efter att man fått fondmedel har kvinnorna odlat och skördat en enorm mängd ris och börjat med en liten kreatursbesättning. Kvinnorna finner nu en mening i livet, de håller huvudet högt och har beslutat sig för att lyckas. En fjärdedel av skörden behåller de själva, en fjärdedel sparas till sådd, en fjärdedel ger de till andra kvinnor och en fjärdedel säljs. Projektkommittén Winning the way for women verkar över hela världen genom utbildningssatsningar inom kost, rent vatten, hälsa, hygien. Kvinnorna har också fått möjlighet till inkomst genom mikrokreditlånen. Från oktober 2007 till mars 2009 fick man 108 projektansökningar från 31 länder varav 94 projekt godkändes. Kostnad: 370 000 pund. FN-kommittén Syftet med ACWW är att höja levnadsstandarden för kvinnor genom utbildning så att de kan få självförtroende och styrka. Därmed får de en röst även på internationell nivå. De åtta millenniemålen har utvecklats långsammare än vad man förväntat sig. Tidigare Generalsekreteraren i FN Kofi Annan sade för nästan 10 år sedan: Vi måste konfrontera våld, fanatism och avsky mera resolut. FN:s arbete måste fortsätta att inrikta sig på vår tids konflikter och okunnighet, fattigdom och sjukdomar. På ACWW:s konferens i Åbo för tre år sedan sa Elisabeth Rehn i sitt tal, att det är den civila befolkningen, huvudsakligen kvinnor och barn, som drabbas av vapenkonflikter, våld, våldtäkter och som är flyktingar. Antalet kvinnor som hamnat i dessa situationer i världen har inte minskat fram till våra dagar. Vi måste fråga oss själva vad vi kan göra på nationell nivå i våra egna länder. hem & Samhälle Nr 2 sommaren 2010
Helén och jag deltog i tre workshops inom områdena stress, ledarskap och återvinning. Stresstemat gav oss en del att tänka på och föreläsaren Enda Junkins metoder lockade till flera spontana skratt. Skratt är också den enkla lösningen på stress, menar Enda Junkins, psykolog med 30 års yrkeserfarenhet. Man talar om akut stress vid till exempel olyckor och naturkatastrofer och kronisk stress till exempel vid relationsproblem av typen; kan du lita på din man. Vid rädsla blir man kallsvettig och vid ilska får man varm svett. Enda rekommenderar hattar (jo ni läste rätt) mot stress. Hon visade de mest vansinniga hattmodeller att bära vid olika tillfällen. Hon förstärkte sitt budskap med en mängd attribut till exempel leksaksdjur som fåglar med olika läten men även lösnäsor. På podiet 73 flaggor en från varje medlemsland. Resolutioner och Rekommendationer De två första resolutionerna, som antogs, handlade om ändringar i ACWW:s konstitution. De två resolutioner, som vi enades om i Southampton, blev också antagna. 1. Att kvinnor skall kunna få kreditlån för att starta inkomstbringande aktiviteter. Kan tyckas självklart för oss i vår del av världen, men i många länder får kvinnor till exempel inte ärva jordegendom och utan säkerhet blir det ingen kredit i banken. 2. Att alla ACWW:s medlemsorganisationer påskyndar sina kommuner att sluta använda plastpåsar samt minska användningen av emballage. En plastpåse har en livstid på 20 minuter, såvida den inte används till soppåse. Förmultningen av plastpåsar varierar mellan 100 och 1 000 år. Plastpåsar i naturen är ett enormt miljöproblem. Bland de fem leende damerna i färgglada dräkter ses, andra från vänster, presidenten för Öst-, Västoch Centralafrika Emende Evelyn Nojang Övriga resolutioner försäkra sig om att kvinnor har tillräcklig kunskap om hushållsekonomi genom utbildning i hur man lägger upp en budgetplan, för att säkerställa ekonomin i hushållet. påskynda beslutsprocesser hos sina respektive regeringar och försäkra sig om att tillräckliga arealer odlingsbar mark reserveras för matproduktion och inte för odling av säd till biobränsle. Rekommendationer ACWW påskyndar alla medlemsorganisationer över hela världen att plantera träd som ett bidrag till att bekämpa klimatförstöringen. Detta kan bli ett internationellt eller ett grupprojekt. Tänk om alla kunde plantera ett träd! På lördagskvällen var det USA-evening. Det var många utställare som delade ut foldrar om olika näringar som till exempel uppfödning av köttdjur, kyckling, kalkon samt olika spannmålsodlingar för ris, bomull med mera. Av det senaste hade man kvalitetsprover, så att vi kunde se och känna. En sexmannagrupp underhöll med Countrymusik. Mycket medryckande och så gott som alla passade på att ta sig en svängom. Det bjöds på alkoholfria drinkar, kaffe/te samt bakelser och andra godsaker. Alla fick också en kasse med blandat innehåll, till exempel ett paket ris, olika sorters godis, kakor med mera. På söndagen var det val May Kidd från Scotland, (som vi nominerat) och som varit vice värlspresident, valdes nu till president, vilket gladde oss mycket. Till FN- kommittén hade vi nominerat Helga Gudmundsdottir från Island. Tyvärr fick hon se sig besegrad av Sharon Hatten från Canada. Merja Siltanen omvaldes till Europapresident för ännu en period. Övriga val var för vår del ej så intressanta. Nr 2 sommaren 2010 hem & Samhälle
till höns. En värphöna lägger upp till 200 ägg per år. Djuren flygs till de olika länderna. Heifer International har en farm i Arkansas på 1 200 acres (ett acre är ungefär 40.5 ar). Organisationen bedriver sin verksamhet och lever vidare genom donationer och gåvor från bland annat olika kyrkor. Helén Hellroth Larsson tillsammans med damer i vackra Saris. Heifer Village har designats med tanke på miljön och man har endast använt naturligt och miljövänligt material, som är lätt att återvinna. Man har naturellt ljus och det är riktat uppåt, vattentank på taket samlar upp regnvatten, som används till uppvärmning av byggnaden. Golven är av bambu. En brandsoldat i stilig uniform flankerad av världspresident May Kidd och före detta världspresidenten Ursula Goh På måndagen, innan vi gav oss iväg på utflykt, hölls en morgongudstjänst. (Interfaith på engelska.) Pastor Duwan Mearns, Presbyterianska kyrkan, medverkade. Läsning utfördes av ACWWmedlemmar och man sjöng bland annat Morning has broken Helen och jag kom i samma buss och vår tur gick till Little Rock, huvudstad i Arkansas och Bill Clintons hemstad. Resan tog en timme. Först besökte vi Heifer Village en organisation, som arbetar med hjälp till självhjälp. Under det spanska inbördeskriget på 1930-talet hjälpte den amerikanske biståndsarbetaren Dan West helt outtröttligt till med att hälla upp mjölk i koppar till ändlösa rader av flyktingar. Han visste att hans ansträngningar bara var en tillfällig lösning på ett livslångt problem. Inspirerad av en Helt i vitt Areapresident Asia South & Far East HRH Princess Azizah of Pehang. vision att nyckeln till självhjälp inte var en kopp utan en ko, startade han denna organisation. 60 års erfarenhet har lärt Heifer International att en godtagbar förändring börjar när utfattiga familjer tar ansvar för att förbättra sina liv och bryr sig om sin miljö. Heifer International är en humanitär organisation, som arbetar för att avhjälpa hunger och fattigdom i världen. Sedan 1944 har man hjälpt 10.5 miljoner människor i mer än 125 länder. Det började med att man skänkte en betäckt ko, som gav både mjölk och en kalv. Kalven gavs till grannen. En annan familj fick en tjur. Den första kon skänktes för 65 år sedan. En ko får en kalv per år samt ger fyra gallon (1 amerikansk gallon = 3,78541 liter) mjölk per dag. Organisationen har även skickat lamor som ger ull, bin som ger honung, kycklingar som växer upp Efter detta besök gick resan till Capitolium, stadens guvernörspalats, där Bill Clinton en gång var guvernör. En vacker byggnad i marmor. Vi fick även se salen där förhoppningsvis kloka beslut fattas. Dagen avslutades på Clinton Library - en enorm glasbyggnad i tre våningsplan. Här finns Clintons bil som han hade som president att beskåda och här finns gåvor från alla stadsbesök samt Ljusets träd en enorm uppenbarelse i glas av Dale Chihulys. Man förundras över hur det varit möjligt att skapa allt detta. Här finns också en biograf där man kan ta del av Bill Clintons liv. Han föddes som Bill Blythe och hans biologiske far dog tre månader innan han föddes. Mamman gifte om sig Clinton och när Bill var i 10- årsåldern tillfrågades han av sin fosterfar om han ville bli adopterad och det ville han. 1974 ställde han upp i kongressvalet och 1980 blev han landets yngste guvernör med säte i Little Rock. 1991 ställde han upp i presidentvalet och blev 1992 Amerikas president. Han valdes sedermera om och kvarstannade därmed på posten i två perioder. Medan jag såg filmen tittade Helen på Madeleine Albrights (Clintons utrikesminister) broschsamling. Många av smyckena är så stora att hon måste bära dem på axeln. Sista dagen gjordes en summering av konferensen och nyvalda världspresidenten May Kidd tackade Ursula Goh för att hon under sex år haft privilegiet att få arbeta med henne och att Ursula Goh hem & Samhälle Nr 2 sommaren 2010
varit en mycket respekterad och älskad världspresident. Ursula Goh tackade all personal för en välarrangerad och väl genomförd konferens. Hon tog farväl som president och introducerade sin efterföljare May Kidd samt presenterade den nya styrelsen. Föreläsaren Enda Junkins okonventionella metoder att bemästra stress lockade till glada skratt. I sångarflickornas repertoar ingick bland annat flera välkända Abbalåtar. Härefter följde Song of peace och fanorna bars ut i procession. På eftermiddagen var det möte inom respektive världsdel och vi från Europa inbjöds till Dublin 4 8 april nästa år. Kvällen avslutades med galamiddag och underhållning av Hot Springs flöjtensemble Global Unity Players. Sammanfattningsvis var både Helén och jag helt nöjda med konferensen, såväl de mer formella delarna som kringarrangemangen. Vi fick till exempel alltid små överraskningar vid måltiderna; små påsar med godis, ACWW-armband, brynsten att vässa knivar med och mycket annat smått och gott. SIW WARHOLM Ekonomisk kris i kommunerna kan skapa kvinnofälla Hög arbetslöshet bland unga kvinnor kan bidra till att fler barn föds. Detta ökar trycket på förskoleplatser (daghemsplatser) samtidigt som kommunernas ekonomi blir allt sämre. Vissa kommuner försöker lösa problemet genom att erbjuda arbetslösa småbarnsmammor jobb som dagmammor, som då även får räkna sina egna barn som dagbarn. Genialisk lösning? Men för vem? Barnen? Kvinnorna? Kommunen? Många frågetecken men eftersom barnens första år är den tid då de utvecklas snabbast ska de ha rätt till utbildad personal, som med kunskap och engagemang, ger dem de bästa utvecklingsmöjligheterna. Kvinnor ser vi inte heller som några vinnare då flertalet ställer upp för de egna barnens skull. Det känns som om vi är tillbaka till tiden då kvinnornas karriär inte var lika viktig som mannens. För kommunen är det säkert en snabb lösning. Vi anser att vi ska ha ögonen öppna och se om det i vår egen närmiljö förekommer värvning av outbildade dagmammor och i så fall diskutera för och nackdelar med detta. Utbildnings- och kulturkommittén genom Inga Lundberg Ta med dig tygkasse när du handlar! Enligt FN-statistik förbrukar världen ca 1 000 miljarder plastpåsar varje år. Varje påse används i genomsnitt under 20 minuter. 80 % av allt skräp i havet kommer från land och 90 % av detta är plaster, som dödar minst 100 000 fåglar, valar, sälar och andra havsdjur varje år. När djuret dör upplöses kroppen men inte plastpåsen. Bara en av 200 påsar återanvänds, resten hamnar i naturen. Nu har den kommit. Den nya HS-kassen med ett diskretare tryck. Med kassen följer ett bärvänligt handtag. Kasse inkl. handtag kostar 40 kronor. Beställ från HS kansli. Nr 2 sommaren 2010 hem & Samhälle
Kemikalier i vår vardag farliga och ofarliga 3 Kosmetika och hygienprodukter Foto: BiCo Med kosmetika och hygienprodukter menas ämnen eller blandningar, som är avsedda att användas på kroppens yttre delar till exempel huden, naglarna, håret eller tänderna och slemhinnorna i munhålan. Syftet med sådana produkter ska vara att rengöra eller parfymera, förändra utseende, korrigera kroppslukt, skydda hud, slemhinnor och tänder eller att bevara dem i bra skick. Tvål, tandkräm, hudkräm, schampo, smink eller deodorant är några exempel på kosmetika och hygienprodukter. Reglerna för kosmetika och hygienprodukter är gemensamma inom EU och syftet med lagstiftningen är att skydda folkhälsan. En grundläggande bestämmelse är att kosmetika och hygienprodukter inte får vara skadliga vid normal användning. Produkterna är inte godkända eller förhandsgranskade av någon myndighet utan ansvaret för att de inte innehåller skadliga ämnen ligger på tillverkaren eller importören. I USA och andra delar av världen gäller andra regler. Produkter som man köper i eller importerar från utlandet kan alltså innehålla ämnen som inte är tillåtna i kosmetika och hygienprodukter inom EU. Ytterförpackningar och behållare (burk, flaska, tub etc.) för kosmetika och hygienprodukter inom EU ska vara märkta. Märkningen ska exempelvis innehålla en fullständig ingrediensförteckning, produktens användningsområde, speciella varningar och försiktighetsåtgärder man ska uppmärksamma vid använd- hem & Samhälle Nr 2 sommaren 2010
ningen, hur länge produkten kan användas (till exempel bäst före datum ) samt namn och postadress till den inom EU/EES, som är ansvarig för produkten. Är man överkänslig mot något ämne bör man alltid noggrant läsa ingrediensförteckningen innan man börjar använda en produkt. Reglerna säger också att kosmetika och hygienprodukter ska vara säkerhetsbedömda, så att produkterna är säkra för människors hälsa. Det ställs också höga krav på tillverkningen bland annat med avseende på hygien, kontroll av ingående råvaror och tillverkningsprocess med mera. Dessutom måste tillverkaren kunna bevisa påstådda effekter som till exempel solskyddet hos en solkräm. Kosmetika och hygienprodukter får aldrig påstås ha medicinska effekter. Då hör preparaten hemma bland läkemedel och sådana måste vara godkända av myndigheterna innan de släpps ut på marknaden. Ansvariga för kontrollen av kosmetika och hygienprodukter är Läkemedelsverket och kommunerna. Läkemedelsverket kontrollerar tillverkare, införare och importörer medan kommunerna ansvarar för tillsynen av företag och återförsäljare inom den egna kommunen. Kosmetika kan innehålla ämnen som är allergena eller på annat sätt skulle kunna vara skadliga i sig, men då ingår de i så liten mängd eller produkten exponeras på sådant sätt att den inte bedöms vara skadlig. Parfymer innehåller ofta allergiframkallande ämnen och är man överkänslig för ett visst parfymämne kan man reagera. En rekommendation för den som är överkänslig är därför att alltid välja oparfymerade produkter. Lagstiftningen tillåter inte ftalater i kosmetika och hygienprodukter, även om motsatsen ibland påstås. Kosmetika innehåller ofta konserveringsmedel för att förhindra bakterietillväxt i produkterna. EU-reglerna begränsar vilka konserveringsmedel som får användas och i vilka halter. EDTA finns inte med bland de tillåtna konserveringsmedlen vilket däremot formaldehyd gör. Men maximala koncentrationen av formaldehyd får vara 0,2 procent och får aldrig förekomma i sprayförpackningar (aerosoler). Över 1 300 ämnen och ämnesgrupper är förbjudna att använda i kosmetika och hygienprodukter inom EU. En del ämnen är till exempel förbjudna att använda i produkter avsedda för barn. I regelverket finns även så kallade positivlistor, vilket innebär att inga andra ämnen än de som står på dessa listor är tillåtna att användas för ett visst ändamål. Positivlistor finns för färgämnen, konserveringsmedel och UV-filter, som får användas i kosmetika och hygienprodukter. För permanenta hårfärgningsprodukter finns det många restriktioner. Barn och ungdom ska inte använda permanenta hårfärgningspreparat då dessa innehåller starkt allergiframkallande ämnen. Permanenta hårfärger ska aldrig användas på huden som till exempel tatueringsfärg. Titta på innehållsförteckningen om färgen innehåller parafenylendiamin, vilket kan ge upphov till livslånga allergiproblem och svåra eksem. Vid hårfärgning skall alltid skyddshandskar användas. Ämnen i hårfärger och produkter för färgning av ögonbryn och fransar skiljer sig åt beträffande vilka ämnen som är tillåtna. Använd därför en hårfärgningsprodukt endast på det ställe där den är avsedd. Barnsmink och ansiktsmålningsfärger bör aldrig sitta på hela dagar. Det finns risk för att barnen kan utveckla allergier vid långvarig exponering. All kosmetika och alla hudvårdsprodukter skall ha en fullständig förteckning över alla ingående ingredienser i fallande ordning. Detta gäller alla hudvårdsprodukter och all kosmetika som saluförs. Märkningen skall finnas på burken, tuben, behållaren samt på eventuell ytterförpackning. Det skall finnas adress och telefonnummer till tillverkaren. web-adess räcker inte! Produktens hållbarhet skall också anges. För kosmetikprodukter finns en särskild öppen-burk-symbol, som visar en burk med avskruvat lock, vilket betyder att produkten har längre hållbarhet än 30 månader i oöppnat skick. När man väl öppnat produkten är produkten hållbar enligt tidsangivelsen på eller vid symbolen, till exempel 12M = hållbar under 12 månader. Tandkräm skall vara märkt med varningstext så att barn inte använder för mycket fluor och med rekommendation att barn skall övervakas vid tandborstning så att de inte sväljer tandkrämen eller använder för stor mängd. Hör av dig till miljögruppen! Vi vill alla ha en bättre miljö. Små, små åtgärder utförda av många kan göra underverk. Dela med dig av dina tips och idéer. Ring, skriv eller mejla till Hem och Samhälle. 10 Nr 2 sommaren 2010 hem & Samhälle
Alla tillverkare och importörer av kosmetika och hygienprodukter skall anmäla sin verksamhet och sina produkter till Läkemedelsverket, som tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnderna i kommunerna har ansvaret för tillsyn av vad som finns på den svenska marknaden. Lagstiftningen är mycket restriktiv och det skall inte vara hälsovådligt för någon, inte heller gravida eller ammande kvinnor, att använda de krämer och produkter som finns i butikerna. Möjligen bör dessa kvinnor undvika hårfärgning och parfymer, vilka kan ge upphov till allergier. Det finns också en del svanen- och miljömärkta produkter men alla har samma krav på de ämnen som ingår. Mer om regelverket LVFS 2007:4 för kosmetika kan läsas på www. lakemedelsverket.se Där finns listorna på tillåtna och förbjudna kemikalier. Mer information, i lite mer lättsam version, finns under rubriken Kosmetika och hygienprodukter på samma hemsida samt uppgift om kraven vid tillverkning och en hel del annan nyttig kunskap för den som vill blanda till egna kosmetika- och hudvårdsprodukter. Solskydd Solskyddsprodukter kan innehålla både kemiska och fysikaliska UV-filter. De kemiska filtren absorberar UV-strålningen och omvandlar denna till oskadlig strålning som till exempel avges som värmestrålning. De fysikaliska filtren reflekterar bort solstrålarna från huden. En solskyddsprodukt ska skydda mot både UVA- och UVB-strålning och kan innehålla både kemiska och fysikaliska filter. Använd solglasögon men inte med blått glas. Det finns speciella kläder, framför allt för barn, som skall skydda mot solen. En internationell standard med krav på textilkvaliteten i sådana kläder finns. En vanig t-shirt är ganska gles och skyddar inte särskilt bra. Barn under ett år skall överhuvudtaget inte vara i solen. Mer om solskydd, solindex på olika semesterorter med mera finns på www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmänheten Ingrid Lodén Läkemedelsverkets rekommendation för solskydd: Den som vistas i stark sol riskerar att få hudcancer och barn som bränner sig i solen löper ökad risk att få hudcancer senare i livet. Barn under ett år skall inte utsättas för direkt solljus och äldre barn som vistas i stark sol bör skyddas med kläder, solhatt samt solkräm på oskyddad hud. Tänk på att solen lyser som starkast mitt på dagen mellan kl. 11 och 15 och då är det extra viktigt att skydda sig eller försöka undvika solen. Smörj in huden med solkräm innan ni går ut i solen för att ha skydd redan från början. Det är viktigt att använda tillräcklig mängd solkräm (enligt anvisning på produkten) och att upprepa insmörjningen efter till exempel bad eller handdukstorkning. Tänk på att solkräm aldrig ger ett fullständigt skydd mot solen. Foto: BiCo hem & Samhälle Nr 2 sommaren 2010 11
målning från galleri Nästan äkta i Järvsö. Foto: BiCo Visa social status eller väcka åtrå? Smink är minsann inget nytt påfund De flesta så kallade damtidningar brukar ha tips om vårens eller höstens färger för makeup och hur de skall appliceras för att ge den aktuella looken. För riktigt, riktigt länge sedan var det i stället män som målade sig inför jakt eller krig kamouflage eller för att skrämmas. Ja, soldater har ju faktiskt fortfarande kamouflagemålning! I Mesopotamien, för dryga 5000 år sedan, sminkade sig både män och kvinnor så också i Babylon, Assyrien och naturligtvis i det forntida Egypten. Där kunde den som hade råd smörja in sig med väldoftande och kryddiga oljor, bada i till exempel åsnemjölk, som gjorde huden mjuk tänk på Kleopatra! färga kinder och läppar med rouge av röd lera och förutom kol eller sot blandat med olja runt ögo- nen också lägga på ögonskugga gjord av grön koppar eller bly. Ögonsminket fick underhållas flera gånger om dagen och den uppgiften vilade på särskilda slavar. Pudret skyddade mot solen och dolde då liksom nu rynkor och ojämnheter och sminket runt ögonen skyddade mot insekter. Det var förstås finare att ha vit hy, vilket var liktydigt med att man inte behövde arbeta på fälten, men den vita färgen fick man oftast från bly eller till och med arsenik. Man kunde färga naglarna och också handflator och fotsulor med henna, som man får från hennabuskens blad. Redan i början av vår tideräkning användes henna till hårfärgning, som rouge och till bemålning, både i Kina och i Indien. Än i dag målas 12 Nr 2 sommaren 2010 hem & Samhälle
bruden och ibland också brudgummen i Indien konstfärdigt med henna. I det antika Grekland sminkade män sig inte medan kvinnor kunde bättra på sitt utseende. Rika romarinnor kunde hålla sig med en ornatrix, det vill säga en makeupartist. Som mascara användes bland annat en rest från tjärtillverkningen. Svart, grått, grönt och blått importerades från Egypten. På 800-talet ska Europas första skönhetssalong ha öppnats i Spanien och på 1300-talet uppstod ett hårdsminkat ideal i Venedig. Man blekte håret med lut, plockade bort ögonbrynen helt och pudrade huden likblek. Detta mode spreds till England på 1500-talet, där drottning Elizabeth och hennes hov kunde framhäva vitheten med att till och med måla blå ådror på tinningarna. Läpparna skulle vara klarröda. Nu sminkade sig även män. För att få den åtrådda vita hyn gällde blyvitt, mask av äggvita, mald alabaster och vit lera. Kläder, frisyrer och huvudbonader var omständliga saker och de underlättade inte den personliga hygienen så åtgången av starka parfymer på mysk och sibet (från sibetkatt) var stor för den som hade råd! Nu kom det på modet att droppa belladonna i ögonen för att vidga pupillerna, allt för den sexuella attraktionen. Det kunde förstås också skada ögonen. 1600-talet var flärdfullt, alla kunde sminka sig. Kläder, smycken och parfym visade att man tillhörde överklassen. Nu började skådespelare, som tidigare använt masker, att i stället använda smink både på scenen och utanför och sminkbruket spreds till fler samhällsklasser. Mouchen, den svarta skönhetsfläcken, som framhävde hyns vithet, blev på modet och kunde bestå av sammet eller siden. Gråpudrade peruker och vitt smink med rött rouge var inne före franska revolutionen 1789. Revolutionen medförde att överklassen slutade sminka sig och nu blev det i stället bara prostituerade som använde kosmetika. Fina flickor på 1800-talet skulle vara naturliga men bleka och klena medan herrarna gärna använde hår- och rakvatten och skäggpomada. Nu blev det viktigt med den personliga hygienen med hjälp av rosenvatten, glycerin och sprit och det blev populärt att använda och tillverka olika preparat på örter. För att bleka användes citronsaft, syra och filmjölk och man skrubbade sig med havre- och mandelmjöl. 1908 öppnade Helena Rubinstein skönhetssalong i London. Återigen användes smink mest av skådespelare både på scenen och privat och på så sätt spreds det så småningom till kvinnor i alla sociala skikt. Ryska balettens Europaturné 1909 ökade användningen av kolpenna och ögonskugga., men det var bara i Frankrike som både den lättfotade och den verkliga damen sminkade sig. 1911 gjorde puderdosan succé på marknaden. Några år senare kom läppstiftet och ögonbrynspennan. Mascaran blev oumbärlig under 1930-talet. Med stumfilmerna på 20-talet spreds tidens skönhetsideal med ljus hy, mörka ögonlock och gärna platinablont hår. Glamouren var en motpol till den ekonomiska depressionen. Mascara och kolpenna användes, ögonbrynen skulle vara tunna och höga. Läpparna målades med ett tjockt lager läppstift. Även naglarna målades röda. Ljusa mulatter, som ville framstå som vita, kunde forma ljusa nagelbågar med hjälp av lack. Den bleka huden hade varit statusmarkör i årtusenden men på 30 40-talen betydde solbränna att man hade råd och tid att resa till sol och bad och brun kräm och rouge blev populära. De flesta sminkprodukter tillverkades i Frankrike. I Tyskland förbjöd nazisterna allt smink. Nästa stora sminknyhet var den flytande eyelinern som introducerades med framgång under tidigt 1960-tal. Nu för tiden använder en tredjedel av EU:s invånare smink, det vill säga de flesta kvinnor. Smink industritillverkas i stor skala över hela världen men de klassiska franska märkena står sig fortfarande. Yvonne Brunander målning från galleri Nästan äkta i Järvsö. Foto: BiCo hem & Samhälle Nr 2 sommaren 2010 13
Cirkelledaren Gunni Nilsson tillsammans med deltagarna i projektet Ylva Alderin, Ulla Granberg, Lena Hjelm, Kristina Jansson, Elvy Nilsson, Harriet Pernehed, Ulla- Maria Ringqvist, Maj Strömberg, Irene Sundqvist och Birgit Svensson. Projektnytt körglädje Säker bakom ratten igen vilken succé! Alla är vinnare damerna som friskar upp sina körkunskaper och bilskolorna inom STR (Sveriges Trafikskolors Riksförbund), som fått nya elever i mer mogen ålder. Instruktörerna menar att det är roligt och omväxlande att emellanåt byta ut 18- åringar mot vuxna damer. Kursdeltagarnas familjer har också fått en nyutbildad förarresurs. Många HSmedlemmar har hört av sig och vill vara med i projektet. - Faktiskt en hel del ickemedlemmar också, säger Evy Kimson, som är HS-ansvarig för projektet. Så passa på att värva nya damer till er förening! Dessutom har vår satsning uppmärksammats av ortspressen på flera håll och TV4 har haft programinslag. Så visst märks det att vi gör nytta, menar Evy. att intresset för studiecirklarna med teori och övningskörning är så stort. Inom kursens ram har erbjudits ett smörgåsbord med åtgärder lätt anpassbara till varje deltagare, berättar Evy Kimson. Eleverna har bland annat fått lära sig om eco-driving, att köra i rondeller och fickparkera. Nu kan de flesta deltagare också fylla på motorolja och kontrollera lufttrycket i däcken. 30 damer från tre län, Östergötland, Fyrbodal och Västernorrland, har nu haft sina sista teori- och körlektioner. Varje deltagare har övningskört tre gånger med två kurskamrater i baksätet. Alla har körkort sedan många år, men NTF och Hem och Samhälle har fått pengar från Trafikverket (före detta Vägverket) för att genomföra pilotprojektet, som kommit till för att först och främst återerövra kvinnornas trafikkompetens och öka deras självförtroende. Tänk vilken frihet det innebär att sätta sig bakom ratten och fara ut och shoppa eller hälsa på barnbarnen, utan att vara beroende av någon annan. Inte underligt HS-ansvarig för projektet Evy Kimson. Här tillsammans med Claes Litsner, NTF. 14 Nr 2 sommaren 2010 hem & Samhälle
har av olika anledning inte kört bil på länge. Många har helt enkelt överlåtit bilkörningen till mannen. Körrutinen minskar samtidigt som trafikintensiteten ökat och nya lagar kommit till. Då känns det jobbigt att sätta sig bakom ratten. Men vad händer om manen råkar ut för något och inte själv kan köra? Då vågar hustrun/ sambon kanske inte ens köra till sjukhus eller vårdcentral. Därför har dessa kvinnor tyckt att det är så viktigt att fräscha upp sina kunskaper. Diplom har utdelats till alla deltagare efter genomgången kurs. Uppföljning Arbetsgruppen för Säker bakom ratten igen samlades den 17 och 18 maj för att sammanställa och utvärdera. Dessutom diskuterades möjligheterna för hur projektet kan leva vidare utan subventioner. Kanske kan man förhandla med körskolorna om att ta lektioner på förmiddagarna, då det inte är så många bokningar, för att få ett något lägre pris. I arbetsgruppen ingår förutom Evy Kimson från Hem och Samhälle, konsumentombuden i Fyrbodal Gunilla Liljeqvist, Vänersborg för Östergötland Gunni Nilsson, Norrköping och för Västernorrland Ellinor Johansson, Örnsköldsvik. Trafikskolarna representeras av Karin Joelsson och Berit Johansson, STR och NTF av Claes Litsner Varje deltagare fick en plakett av Norrköpings Trafikskola. Och så här säger de tre cirkelledarna Jättespännande! Vi blev eld och lågor över den här projektidén, säger Gunilla Liljeqvist från Vänersborg. Det här är det roligaste vi gjort inom HS och särskilt trevligt är det att vara ett av länen i pilotprojektet. Jag försökte få tio damer, som ville ställa upp och jag fick 14. Så alla kunde inte komma med. Kanske blir det en fortsättning. Men den blir ju inte gratis förstås. Vi har samarbetat med två bilskolor och de tyckte att det var lika roligt som vi från HS. De ställde upp med lokaler och bjöd på kaffe. Samarbetet med Folkuniversitetet och alla övriga inblandade har löpt perfekt. Vi har följt boken 65+, som är särskilt anpassad för oss som är lite äldre. Trafikundervisning har tidigare getts till pensionärsorganisationer så instruktörerna har ett bra upplägg för oss som inte är purunga. Teoriboken på nattduksbordet Gunni Nilsson i Norrköping fick in hela 20 anmälningar. De tio som valdes ut till kursen hade alla mycket liten körvana, berättar hon. En del hade inte kört på många år och vågade sig därför inte in i stan eller köra i rondeller. Vi har haft en mycket bra kvinnlig instruktör i 60-årsåldern, som deltagarna känt förtroende för. Nu är jag inte rädd längre och Nu vet jag att jag inte är en fara i trafiken längre är kommentarer från cirkeldeltagarna. Gruppen ska sammanstråla i september igen för halkkörning. Denna ingår inte i projektet, utan man gör en tilläggsbeställning hos körskolan. Den som vill kan ju på egen bekostnad komplettera körcirkeln med flera övningslektioner, allt efter behov. Själv kör Gunni ganska ofta och tycker inte att hon känner sig osäker. Men det gäller att vara ordenligt påläst också. Därför har hon stundom teoriboken på nattduksbordet. Enormt nöjda! Ellinor Johansson från Örnsköldsvik fick stöta på lite för att få ihop till tio deltagare. Tre föreningar i länet tillfrågades och från två av dem kom fyra plus sex personer. Trafikskolan har skött sig jättebra. Ägaren, som är i övre medelåldern, tog hand om utbildningen. Han utstrålade ett verkligt lugn och även de som från början var lite nervösa kunde slappna av. Ellinor är den enda i det här gänget, som inte har körkort, så en del trodde väl att hon inte riktigt förstod problematiken. - Men jag har suttit framme på passagerarplatsen i 40 år, så jag förstår en hel del i alla fall, säger hon. Från kommunen berättade en handläggare om eco-driving på ett otroligt entusiasmerande vis. Hon fick många att tänka i de rätta banorna. Här uppe har vi inte haft någon halka i vinter, så det blev ingen särskild halkkörning, men kanske blir det till hösten. Vi har diskuterat en uppföljning av cirkeln och får se hur stort intresset blir. Text och foto: Birgitta Collenius hem & Samhälle Nr 2 sommaren 2010 15
Landet runt foto: BiCo Påskparad i Åmål Den traditionellt återkommande påskparaden hölls lördagen den 3 april i strålande vackert vårväder. Stora snöhögar här och var påminde om den sega vintern, som så småningom släppt greppet. Uppemot tusentalet åmålsbor hade samlats längs gatan där påskparaden drog fram. Till paraden kommer såväl barn som vuxna utklädda till påskkärringar/ gubbar, kycklingar, ägg, troll, häxor, spöken med mera, fantasin har inga gränser. Främst i ledet går enligt traditionen musikkåren som en pampig introduktion, därefter följer drillflickorna, som visar upp sin skicklighet. Sedan kommer hela skaran av utklädda barn och vuxna. Festtåget är säkerligen flera hundra meter långt. Efter stadsmarschen samlas alla utklädda på torget. Här sker prisutdelning för bästa dräkter. I kulturhuset serverar Hem och Samhälle saft och bullar till alla utklädda barn. HS hade gått på tiggarstråt och fått förtäringen från Konsumbutiken i Åmål. Maud, Märtha, Susanne, Margareta, Sonja, Marianne och Gun skötte serveringen. Den lokala HS-föreningen är en av arrangörerna till påskparaden tillsammans med Lions och Åmåls kom- Sagolikt gott tyckte den här lilla prinsessan. mun. Lions delar ut godispåsar till utklädda barn. HS damer har dukat upp till saftkalas i kulturhuset. Påskparaden är en av de stora händelserna på orten och ett säkert vårtecken, som samlar familjer och släktingar, vänner och bekanta år från år. Det är en tradition väl värd att bevara och där Hem och Samhälle gör en verkligt fin insats. * Information och bilder om denna trevliga tradition har skickats in av Maud Gustafsson, ordförande och Inger Rungardt, sekreterare. Kanske något att införa på flera orter? (red.) Årsmöte i Skåne När Skåneförbundet hade årsmöte i Hässleholm var Birgitta Notlöf från Livstycket i Tensta på besök, något som uppskattades av samtliga skånedamer. Det gavs möjlighet att köpa av Livstyckets utbud av egentillverkade produkter. Som väl alla känner till utsågs Birgitta Notlöf till HS aktiva kvinna 2009. Om Livstyckets verksamhet och Birgittas insatser står att läsa i vår tidskrift nr 4-09 och nr 1-10 samt på www.livstycket.se Många rika år i Tierp avskedsord från ordföranden Vår sista gemenskap inom Tierp Hem och Samhälle hade vi på Nya Gästgivaregården tisdagen den 8 februari. 31 medlemmar deltog. En god middag intogs och två Lionsbröder underhöll med egen sång samt ledde allsång. Måltiden följdes av många avtackningar. Kassören Siv Löfgren, som har ställt upp i många år fick HS klocka, liksom studieledaren Kerstin Norberg Karlsson och sekreteraren Majlis Nyman. Vävkommitténs ledamöter Kerstin 16 Nr 2 sommaren 2010 hem & Samhälle Bohlin, Britt Magnusson, Birgitta Lind, Kerstin Johansson, Gudrun Lindberg och Marianne Pettersson fick varsin ljushållare i keramik, likaså konsumentombudet Annalisa Linna och suppleanterna Karin Edin och Majbritt Nohrenius samt vår revisor Gun Andersson. Alla tackade med en varm applåd. Övriga medlemmar fick var sin ros. Till sist avtackades så jag själv i egenskap av ordförande, efter mina 13 år på posten, med en stor ljushållare i glas. Den får pryda mitt bord både hemma och i sommarstugan och påminna om all den fina gemenskap vi har haft under alla år inom vår förening, som här och nu lägger ned sin verksamhet. Personligen hade jag önskat lite mer intresse från Riksförbundet när en förening lägger ner. Det behövs bara några få ord, en liten rad på ett papper, bara det att få en liten peppning eller ett stöd. Vi har i alla fall under alla år varit med och bidragit en hel del. Att det varit alldeles tyst tycker jag känns väldigt tomt och ledsamt. Men tänk gärna på det när nästa förening lägger ner, vilket jag förstås ej önskar ska ske. Det har varit många rika år inom föreningen; en fin gemenskap, många fina minnen genom våra intressanta omväxlande resor, som vi avslutat våraktiviteterna med samt all studieverksamhet och allt annat arbete vi ägnat vår verksamhet åt genom de 88 år som gått. Historik framtagen till Tierps 80-årsjubileum finns att läsa på www.hemochsamhalle.se. Varmt tack från Inger Axzell, Tierp
Årsmöte i Storuman Västerbottens Länsförbund Hem och Samhälle höll i år sitt årsmöte i Storuman, vår nordligaste lokalförening. Möteslokal var församlingsgården där de 36 deltagarna bänkade sig i en härlig byggnad med ljus och rymd, ritad av Per Tobé, och uppförd 1977. Byggnaden inger en känsla av fjällvärldens storslagenhet. I kyrkan, också den belägen i församlingsgården, utmärks en rustik inredning med kraftfulla men mjuka milda färger och grova vitrappade väggar. Efter kaffe och registrering hölls en kort andakt med Lina Sandberg, präst i Storuman. Lunchen intogs på intilliggande hotell med god mat och Marsmöte i Umeå möte med kändisar som Björn Ferry och Errold Westman. Därefter följde sedvanliga årsmötesförhandlingar samt information från riksförbundet, studieverksamheten och länsförbundets årligen återkommande höstkurs. Vid mötet rapporterade lokalavdelningarna om sina verksamheter, vilket resulterade i många nya idéer. Efter årsmötet serverades kaffe och samtidigt underhöll trubaduren Sören Hellkvist, som sjöng och växlade mellan gitarr och dragspel. En uppskattad avslutning på en i alla avseenden intressant dag. Ordföranden Elly- Marie Rydman framförde årsmötets tack till lokalföreningen i Storuman. Inga Lundberg kasse, gick vi upp till den ordinarie lokalen där kaffe och smörgås serverades. Elsa-Maria Norin gav konsumentinformation och ordföranden Anna-Greta Lindqvist överlämnade Hem och Samhälles nyframtagna blå kassar till Ingrid Lindqvist, Berith Hammarström, Ethel Adolfsson, Eivor Nilsson och Ann-Gret Zingmark som Trubaduren Sören Hellkvist flankerad av glada damer. Sonja Mannberg (91 år) och ordförande Ann-Mari Kristoffersson (längst fram). uppskattning för nedlagt arbete i Umeåföreningen. Siv Lagunoff visade handarbeten från nystartade handarbetscirkeln samtidigt som hon framförde en önskan om fler cirkeldeltagare. Elsa-Maria Norin läste En vårvintervisa och avslutade därefter mötet. Ann-Gret Zingmark Från vänster Ingrid Lindqvist, Berith Hammarström, Ethel Adolfsson, Eivor Nilsson och Ann-Gret Zingmark Umeåföreningen Hem och Samhälles marsmöte inleddes i Folkuniversitetets aula där föredragshållaren Uno Höök hade förberett kvällens bildvisning. Han berättade om sina seglingar utmed de östra och västra svenska kusterna samt i farvattnen runt Finland, Danmark, England med flera länder. Från Ystad genom Tyskland och Frankrike på floder och även via kanaler ned till Medelhavet. Uno Höök visade bilder och berättade om olika länder runt Medelhavet, vilka han hade seglat till, liksom Italien, Kroatien, Grekland och dessa länders öar. Det var en mycket intressant föreläsning och vackra vyer visades liksom bilder av segelbåten Mi-Mi och Unos familj. De har seglat tillsammans under många år. Efter att Elsa-Maria tackat Uno Höök, och överlämnat en HS- Granö HS bjöds på en utsökt vårsupé i Beckasingården. Värdinnor var Maiken Granström och Märtha Jonsson. hem & Samhälle Nr 2 sommaren 2010 17
Nytt från Fistulasjukhuset i Addis Abeba Under hösten och våren har jag varit ute i olika föreningar och träffat många av er och det har varit så jättetrevligt. Då har jag berättat om verksamheten vid Hamlin Fistula Hospitals i Etiopien och vi har diskuterat hur man på likvärdigt sätt kan göra en insats för våra medsystrar där. Då har jag också lovat att skriva och berätta om adressen dit ner, så ni kan sända paket med strumpbyxor (eller vanliga trosor), garn med stickor eller vad man har för avsikt att samla in. Portot är ganska dyrt, men man kan till exempel ha en liten sparbössa framme vid månadsmötena så kan det bli en slant varje gång. Adressen är alltså: Addis Abeba Fistula Hospital, PO Box 3609, Addis Abeba, Etiopien. Skriv utanpå paketet att det innehåller tights (strumpbyxor) eller yarn (garn). Jag kan berätta för er att i början av hösten 2010 kommer det sjätte Hamlin Fistula Sjukhuset att invigas i en liten otillgänglig ort som heter Metu. Det ligger i sydöstra delen av Etiopien, inte långt från gränsen till Sudan. De första barnmorskorna, som utbildats inom Hamlin Fistula Hospital, kommer att utexamineras till hösten. Det blir givetvis en stor händelse, då just detta var makarna Hamlins största önskan att kunna genomföra, då de 1959 anlände till Etiopien från sitt hemland Australien. Utbildningen av barnmorskorna har godkänts av den etiopiska staten och man har fått mycket beröm för den fina utbildningen. En ny kull elever kommer att tas in redan under våren 2010. Annette Bennett, som varit rektor för barnmorskeutbildningen, går nu över till att bli vice rektor och kommer att arbeta vidare med utvecklingen av utbildningen. Jacqueline Bernhard heter den nya rektorn. Hör gärna av er om ni funderar på något! Med bästa hälsningar till er alla, Kerstin Edfeldt Dr. Cathrine Hamlin med en av de nyantagna barnmorskeeleverna. Nyantagna elever till barnmorskeutbildningen. 18 Nr 2 sommaren 2010 hem & Samhälle
Konsumentfrågor Harriet Gillberg harriet.gillberg@glocalnet.net Tfn 0708-631 760 foto: BiCo Konsumentvägledning i alla kommuner och konsumentkunskap i alla skolor kan det bli verklighet? Till Kommunstyrelsen i kommun Juni 2010 Ja, om alla vi som är engagerade i konsumentfrågor tycker till och tar kontakt med beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Idag finns det enligt en undersökning, som Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas Förening tagit Lokalföreningen i tillhörande Riksförbundet Hem och Samhälle kräver en konsumentvägledning värd namnet i vår kommun. Riksförbundet har i mer än 60 år lagt ner mycket tid och kraft på att försöka övertyga beslutsfattare på olika nivåer om att konsumentvägledning skall vara obligatorisk i alla kommuner. Sedan det blev en kommunal angelägenhet har så vitt vi kan bedöma läget inte förbättrats. Konsumentvägledarna behövs för att kunna hjälpa konsumenterna genom ett allt snårigare regelverk med nya konsumentregler som tas fram i EU och sedan införs i svenska lagar. Det är inte lätt för en vanlig konsument att veta vad som gäller och har man inte heller tillgång till dator och internet, blir det än omöjligare. För yngre konsumenter som har tillgång till modern teknik ligger snarare svårigheten i att de inte vet var de skall leta efter vad som gäller. Konsumentvägledarna behövs i alla kommuner för att hjälpa konsumenter i alla åldrar och med många olika problem där sakkunskap behövs. Vi kräver konsumentvägledning av god kvalitet. Kraven gäller öppettider, kompetens, förebyggande arbete, statistikföring och andra faktorer för en god service. Bland annat bör invånarna ha tillgång till direktrådgivning minst fyra dagar i veckan. Konsumentfrågor är en färskvara som kräver ständig bevakning. För att upprätthålla god kvalitet är vi positiva till samarbete över kommungränserna. fram, ett 80-tal kommuner i Sverige som inte har någon, eller bristfällig, konsumentvägledning. Så vill vi inte ha det! Därför har vi tagit fram ett brev, som passar att skicka till kommunstyrelserna. Gör det och passa sedan på att informera lokalpressen, så ökar chansen att budskapet når ut till allmänheten. Vi måste få en ändring till stånd också när det gäller timantalet för konsumentkunskap i skolorna. Skolverket har tagit fram en ny plan men vi ser helst att man ökar ut lektionstiden. Att vara konsument/kund i dagens samhälle är inte lätt, då måste man kräva att ungdomar i alla fall ges chansen till en god grundutbildning, för att sedan kunna göra aktiva val och vara kritiska konsumenter. Konsumentkunskap, -vägledning och andra spännande ämnen kommer vi bland annat att diskutera på höstens Rikskurs i Södertälje den 23-24 oktober. Då samlas vi konsumentombud och studieledare för att under två dagar fördjupa oss i olika ämnen. En hel del kommer att handla om projektet Säker bakom ratten igen och en hel del om konsumentkunskap. Boka dagarna och håll ögonen öppna för inbjudan! Eftersom tidningen kommer ut mitt i den härliga sommaren så vill vi från konsumentkommittén önska En skön sommar till alla Harriet Gillberg Med vänlig hälsning hem & Samhälle Nr 2 sommaren 2010 19
Konsumentkortisar Bruna bönor från Öland Livsmedelsverket har lämnat in en ansökan om namnskydd för bruna bönor från Öland. De skall vara godkänt odlade och torkade. Även för Kalix löjrom har en ansökan lämnats in. Andra tidigare svenska geografiskt namnskyddade produkter är: Falukorv, Svecia, Skånsk spettekaka och Hushållsost. 80 kommuner sviker konsumenterna. Konsumentvägledning värd namnet saknas i 80 av landets kommuner. Det skall alltså vara mer än några timmar i veckan. Försök att påverka politikerna i höstens kommunalval. www.dolceta.eu/sverige Här finns massor av konsumentkunskap att hämta både för unga och gamla på många olika områden. Det är Sveriges Konsumenter som har hand om den svenska versionen med stöd av EU. Hälsopåståenden Numera skall ju EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa, godkänna hälsopåståenden. Av 416 ansökningar har åtta godkänts. De flesta rör påståenden om nyttan med omega-3 och omättade fetter. Efsa har bland många andra inte godkänt påståenden om nyttan med probiotika, antioxidanter och GI-index Ny EU-symbol för ekologiska livsmedel Från 1 juli är det nya märket obligatoriskt på alla färdigförpackade ekologiskt producerade livsmedel. Märket har röstats fram av 130 000 personer i EU. Märket kallas för Europalövet. Det är grönt med EU-stjärnorna i form av ett löv.. Sverige, Grekland och Slovakien leder saltkonsumtionen i EU Knappast något vi skall vara stolta över. Det rekommenderade saltintaget är 5-6 gram per person och dag men vi lyckas få i oss 12 gram! Färdigmat och bröd anses vara stora bovar i sammanhanget. Miljösmarta förpackningar Läs på paketen! Där skall det stå hur de skall sorteras för återvin- ning. De nya mejeriförpackningarna med skruvlock i plast är väldigt bra för handsvaga, som inte kan riva upp paketet och kanske har svårt att hantera en sax. Paketen sorteras precis som andra mjölkförpackningar. Inte i hushållssoporna! Ur vinterns och vårens pressmeddelanden från Livsmedelsverket. Två av fem känner sig lurade när de handlar mat. Många tycker att märkningen är dålig och SLV konstaterar att inte alla livsmedelsföretag följer de lagar för märkning som finns. Kommunernas kontroll är inte tillräcklig Salmonella i kyckling är ovanligt i Norden. De nordiska länderna är bäst i Europa på att bekämpa salmonella och campylobacter. De flesta EU-länderna arbetar med att minska smittan i kyckling och det går framåt. Annonskampanj från Life anmäls för vilseledande reklamkampanj. Att konsumenter får i sig för lite av de näringsämnen som behövs beror framför allt på att de äter för mycket skräpmat i stället för riktig mat, som enligt SLV inte alls har lägre näringsvärde nu än tidigare, vilket alltså Life påstår. Dyra kosttillskott behövs inte för den som äter bra mat. Stort utbud av nyckelhålsmärkta matvaror i våra livsmedelsbutiker närmare bestämt cirka 2500 plus all frukt, bär, grönsaker, korvar, pålägg, bröd, med mera, med mera. Vi behöver inte den svårtydda GDA-märkningen! Miljösmart mat Närodlat är inte alltid det bästa för miljön. Växthusodlade grönsaker i Sverige är oftast mycket mer energikrävande än de som odlas på friland i sydligare trakter, trots långa transporter. Mer miljösmart mat. All livsmedelsproduktion påverkar miljön. Kor, grisar och kyckling utfodras med soja, många gånger från Sydamerika. Vid förfrågan hos Livsmedelsverket säger de att de besprutningsmedel som används inte finns rester av i djurfodret eller köttet. Vi i Sverige och EU har sagt nej tack till GMO-produkter även om de skulle kräva mindre mängd och kanske mindre kraftfulla besprutningsmedel. Ät mer lamm! Det är klimatsmart! Ingrid Lodén Årsmöte hos Sveriges Konsumenter Rapport i sammandrag Det är alltid lika trevligt att besöka Sveriges Konsumenter i deras nya lokaler på Hornsgatan i Stockholm. I april hölls årsmöte och HS representerades av Inger Wahlberg, Evy Kimson samt Ingrid Lodén, som ingår i valberedningen och Harriet Gillberg, som är medlem i styrelsen. Sveriges konsumenter har 27 medlemsorganisationer varav 14 närvarade. Ordförande Inger Persson hälsade oss välkomna och överlämnade så ordet till Adam Svensson, Konsumentföreningen Stockholm och Emelie Högström, Medveten Konsumtion, vilka berättade om sina erfarenheter av sociala medier. Till sist berättade Emelie Högström om sin organisation Medveten Konsumtion, som är ny medlem i Sveriges Konsumenter. www.medvetenkonsumtion.org Årsmötet diskuterade regeringens förfrågan om organisationer som skall representera Sverige i EESK. Årsmötet beslöt enhälligt att nominera Sveriges Konsumenter även för kommande femårsperiod. Efter några små ändringar ställde sig årsmötet bakom Sveriges Konsumenters valplattform 2010. En enkät har redan skickats till och besvarats av partikanslierna. Valplattform och enkätsvar finns på www.sverigeskonsumenter.se. Valplattformen kommer sedan att läggas fram och diskuteras i Almedalen den 7 juli. Valplattformen avslutas med: Vi kräver att plattformens frågor får sin rättmätiga plats i program, utspel och debatter inför höstens val. Evy Kimson och Ingrid Lodén 20 Nr 2 sommaren 2010 hem & Samhälle