Verksamhetsplan 2010 Ockelbo Folkhälso-BRÅ 0
Innehåll Sida Innehållsförteckning 1,2 1. Inledning 3 1.1 Folkhälsoarbete - ett samhällsansvar 3 1.2 Brottsförebyggande arbete 4 1.3 Folkhälso- BRÅ 4 1.3.1 Arbetsmodell 4 2. Mål för folkhälso- och brottsförebyggande arbete 5 2.1 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället 6 2.1.1 Äldres hälsa och säkerhet 6 2.1.2 Hälsodagar - Prova på dagar 7 2.1.3 Långsiktig folkhälsoplan 7 2.1.4 LUPP-lokal uppföljning av ungdomspolitiken 8 2.2 Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 9 2.2.1 Brottsförebyggande arbete 9 2.2.2 Trygghetsmätning 9 2.2.3 Medling vid brott 9 2.2.4 Skolmedling 9 2.3 Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 11 2.3.1 Barnkonventionen 11 2.3.2 Familjecentral 11 2.3.3 Vuxna på byn 12 2.3.4 Tjejgrupp 12 2.3.5 COPE föräldravägledning 12 2.3.6 Familjeverkstan - föräldravägledning 13 2.4 Målområde 5: Miljöer och produkter 14 2.4.1 Byvakter och Grannsamverkan 14 2.4.2 Trygghetsmätning 14 2.5 Målområde 10: Matvanor och livsmedel 15 2.5.1 Insatser för att främja goda matvanor, barn och ungdomar 15 2.6 Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 16 2.6.1 Det lokala målet 16 2.6.2 Tobakspreventiva insatser 16 2.6.3 Premiera tobaksfria elever 16 2.6.4 Alkohol- och drogpolitisk policy Kommunen som arbetsgivare 16 2.6.5 CAN undersökning 17 2.6.6 Öckerömetoden 17 2.6.7 Länsstyrelseprojekt 17 2.6.8 Drogfri skolavslutning 18 2.6.9 sfull alkoholservering 18 2.6.10 Tänk om kampanj 18 1
3. Kvalitetssäkring 19 3.1 Årlig uppföljning av verksamhetsplanen 19 3.2 Välfärdsbokslut 19 3.3 Utbildningar och konferenser 19 2
1. Inledning Att ha en god hälsa är något som de flesta av oss värdesätter allra högst. Att ha invånare som mår bra och kan vara i arbete är sannolikt en av de allra viktigaste förutsättningarna för att kommunen ska utvecklas. En god hälsa kan ses som en investering med utdelning i en mer välmående befolkning och lägre kostnader för exempelvis vård, omsorg, våld, olyckor och skadegörelse. En mycket viktig uppgift för politiken är att skapa förutsättningar för en positiv hälsoutveckling. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor". 1.1 Folkhälsoarbete - ett samhällsansvar Folkhälsoarbetet kan delas in i två synsätt: Det sjukdomsförebyggande synsättet som bygger på kunskap om vad som orsakar sjukdom. Det kan innebära att man med olika insatser undanröjer risker, förmår människor att ändra livsstil eller gör förändringar i miljön. Det hälsofrämjande synsättet innebär att de förhållanden som främjar hälsa och välbefinnande stärks och stöttas. Exempel på detta är möjligheten att påverka sitt eget liv, att ha goda sociala relationer eller en skola som ger livskompetens. Folkhälsoarbetets fokus har under senare år förskjutits från medicinsk specialisering till social helhet och ett tvärsektoriellt arbete, från levnadsvanor till levnadsvillkor, från riskgrupper till stödjande miljöer och från målgrupper till arenor för folkhälsoarbete. Folkhälsofrågorna berör alla samhällsektorer och alla nivåer i samhället. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete är långsiktigt, systematiskt och bör ses i ett helhetsperspektiv Hälsans bestämningsfaktorer. Källa: Landstinget i Östergötland. Bearbetad illustration efter original av Göran Dahlgren och Margret Whitehead. Bilden beskriver olika bestämningsfaktorer för hälsan. De innersta cirklarna beskriver faktorer som finns hos den enskilde individen och de yttre nivåerna beskriver faktorer som finns i det omgivande samhället. 3
1.2 Brottsförebyggande arbete Det övergripande målet för det brottsförebyggande arbetet är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Arbetet bedrivs på många nivåer i samhället och engagerar en lång rad olika aktörer. Några av dessa aktörer finns representerade i Folkhälso-BRÅ. Brottsförebyggande arbete delas ofta in i två huvudområden. Social prevention: åtgärder som på lång sikt påverkar de förhållanden som har betydelse för individens brottsbenägenhet. Situationell prevention Åtgärder som minskar antalet situationer som kan resultera i brottslighet. 1.3 Folkhälso- BRÅ Folkhälso-BRÅ är ett samverkansorgan mellan Ockelbo kommun, Gävleborgs läns landsting och Länsstyrelsen Gävleborg. Syftet är att initiera, utveckla och samordna resurser för ett förebyggande, hälsofrämjande och brottsförebyggande arbete. Ockelbo kommun: Bertil Andersson, (s) ordförande Magnus Jonsson, (s) vice ordförande Eva-Marie Åkerlund, (c) Else-Britt Eriksson, (s) Sune Lang, (s) Torbjörn Hallberg Mia Lindblom Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Utbildnings- och kulturnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnden ig för säkerhet och beredskap Folkhälsosamordnare Landstinget: Maud Liljeqvist, (v) Marianne Nygren,(kd) Maria Aspers, (mp) Adjungerade Palle Danielsson Lotta Wennlund Mikael Wall Anna- Lena Åström Per-Ove Granath Stefan Nilsson Landstinget Gävleborg Landstinget Gävleborg Länsfolkhälsorådet Socialchef Utbildnings- och kulturnämnden Folkhälsoenheten Landstinget Gvbg Verksamhetschef Hälsocentralen Polisen Kyrkoherde, Svenska Kyrkan Folkhälso-BRÅ ska ha god kännedom om folkhälsoläget i kommunen för att kunna prioritera och skapa strategier för hälsofrämjande insatser. Det sker med fokus på den enskildes ansvar för sin hälsa. Basen i det lokala folkhälsoarbetet utgörs av den ordinarie verksamheten inom kommunen, primärvård och tandvård. 1.3.1 Arbetsmodell Kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen Verka för att konsekvenserna för folkhälsa belyses i såväl planering som beslutsprocess inom samtliga nämnders ansvarområde. Skapa förutsättningar för att genomföra praktiskt folkhälso- och brottsförebyggande arbete. Samordna och utveckla tvärsektoriellt folkhälso- och brottsförebyggande arbete. Årligen upprätta verksamhetsplan samt utvärdera den för året som passerat(budget) Årligen avge verksamhetsberättelse 4
2. Mål för folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, dessutom skall Ockelbo vara en trygg och säker kommun att verka och bo i. Det övergripande målet har delats upp i följande målområden: 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Ockelbo Folkhälso-Brå har valt att prioritera målområde 1, 2, 3, 5, 10 och 11. 5
2.1 Målområde 1: Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Invånarna ska ha möjlighet att leva ett aktivt liv, att uppleva gemenskap med andra och kunna ta del av den information och kunskap de önskar. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. 2.1.1 Äldres hälsa och säkerhet Insatser som leder till minskad ensamhet, isolering och otrygghet är viktiga att verka för, när det gäller ovanstående målgrupp, liksom möjlighet till ökad delaktighet inom olika verksamheter. Genomföra en trygghetsmätning Främja äldres hälsa med olika insatser såsom: 1. Wii-spel på Bysjöstrand 2. Projekt, gymnastik, styrketräning (Bysjöstrand) 3. Att låta brukarna på Bysjöstrand få träffa en vårdhund 4. Iordningställa en Sinnenas trädgård i anslutning till Bysjöstrand 5. Social gemenskap ig Socialförvaltningen, FolkhälsoBRÅ Samverkan Wij Trädgådar, Polis Vilka insatser har gjorts? Har en trygghetsmätning genomförts? Vilka problemområden har lokaliserats? Vilka insatser har gjorts/planeras att göras, utifrån detta? 6
2.1.2 Hälsodagar prova på dagar 2008 genomfördes på initiativ av Folkhälso-BRÅ två hälsodagar i kommunen. Det skedde i samverkan med bl.a. primärvården, tandvården, kyrkorna och idrottsföreningar. Syftet var att fler invånare skulle ges möjlighet att upptäcka någon av alla de hälsofrämjande aktiviteter som finns i kommunen. Samverka för att fler Hälsodagar ska komma till stånd ig FolkhälsoBRÅ, Service och handel Samverkan FolkhälsoBRÅ, UKN, primärvården, ideella föreningar och organisationer m.fl. Har arrangemang genomförts, antal deltagare? Budget? 2.1.3 Långsiktig folkhälsoplan Planering av folkhälsoarbete bör vara långsiktigt och väl förankrat i kommunen. Att se effekter av det hälsofrämjande arbetet kan ta flera år, beroende på aktivitet och mål. Genom att ta fram en folkhälsoplan som sträcker sig flera år framåt synliggörs Folkhälso-BRÅs strävan att nå mål och visioner med arbetet. Stämmer dessa överens med andra verksamheter i kommunen, möjliggörs effektivare samverkan och tydligare fokusering. Att ta fram en Folkhälsoplan som sträcker sig över åren 2011-2013 Folkhälso- BRÅ Har en långsiktig folkhälsoplan tagits fram? 7
2.1.4 LUPP-lokal uppföljning av ungdomspolitiken Bättre kännedom om ungas levnadssituation är många gånger nyckeln till en framgångsrik kommunal ungdomspolitik. Ungdomsstyrelsen har utvecklat enkätverktyget Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, för att kommuner på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. : Genomföra LUPP-undersökning i kommunen ig: UKN, Folkhälsosamordnaren Vidare arbete: Analys samt rapport av resultatet : Rapportera resultatet vidare Knyta vidare arbete mot rapporten 8
2.2 Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. 2.2.1 Brottsförebyggande arbete I Ockelbo ingår det brottsförebyggande arbetet i FolkhälsoBRÅ. Det finns en gemensam arbetsgrupp som träffas för att samordna och utveckla det brottsförebyggande arbetet Ta fram åtgärdsplan, bla utifrån överenskommelse Polis Ockelbo kommun, för att minska antalet brott och skadegörelsen i kommunen. Folkhälso-BRÅ i samverkan med polis Är en åtgärdsplan för att minska antal brott och skadegörelse framtagen? 2.2.2 Trygghetsmätning En trygghetsmätning ska genomföras för att ge kommunen och polisen en ökad kunskap om hur Ockelboborna ser på problemnivån inom detta område, deras utsatthet för brott samt deras känsla för trygghet/otrygghet Genomföra en trygghetsmätning Folkhälsosamordnare och ansvarig för säkerhet och beredskap Har en trygghetsmätning genomförts? Vilka problemområden har lokaliserats? Vilka insatser har gjorts/planeras att göras, utifrån detta? 2.2.3 Medling vid brott Kommunerna är från den 1 januari 2008 skyldiga att erbjuda medling vid brott till alla gärningsmän under 21 år. Medling innebär att brottsoffer och gärningsman möts tillsammans med en opartisk medlare för att samtala om brottet och dess konsekvenser. Syftet med medling är att gärningsmannen ska få ökad insikt om brottets konsekvenser samt eventuellt reparera skadan och förhoppningsvis inte återfalla i brott. För brottsoffrets del handlar det om att ges möjlighet att bearbeta händelsen och dess negativa följder. Alla gärningsmän under 21 år erbjuds medling. ig Socialnämnden tillsammans med polis. Hur många medlingar har genomförts i Ockelbo? 2.2.4 Skolmedling I Ockelbo finns personal inom skolan som är utbildad i skolmedlingsmodellen. Skolmedling används som ett strukturerat verktyg vid större konflikter mellan elever i skolan eller konflikter som påverkar skolarbetet negativt. Medling i skolmiljö bidrar till: 9
Färre konflikter Lugnare skolklimat Bättre skolresultat Ökas självkänsla hos eleverna Stödja och uppmuntra personalen att använda skolmedling vid konflikter mellan elever inom skolan. Utbildnings- och kulturnämnden Hur många skolmedlingar har genomförts? 10
2.3 Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Barn och ungdomar ska ha en bra uppväxtmiljö, bra kvalitet på förskola, skola och kultur- och fritidsverksamhet. Olika föräldrastödjande verksamheter skall erbjudas. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Familjen och föräldrarna har störst betydelse som skydd för att unga inte ska få problem och hamna snett i tillvaron och ska kunna fungera som stöd när det händer. Den trygghet som finns i ett bra samspel inom familjen är en förutsättning för ett hälsosamt liv. 2.3.1 Barnkonventionen Kommunen ansvarar för de flesta frågor som direkt rör barn och ungdomar. Därför är det viktigt att beslut inom kommunen utgår från FN: s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen). Inte enbart inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs i allra högsta grad av beslut i tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö. Kommunens nämnder och styrelser 2.3.2 Familjecentral Familjecentralen är en viktig del av kommunens och primärvårdens satsning för barns hälsa. På familjecentralen bedrivs verksamhet som är hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande och riktar sig till föräldrar och barn. Flera olika yrkeskategorier arbetar tillsammans kring barnfamiljen. Insatserna förväntas ge fler trygga familjer, minskat antal familjer som är i behov av extra samhällsstöd och färre omhändertaganden av barn. Stödja familjecentralen i arbetet att initiera/utveckla metoder och verksamhet som främjar hälsa hos barn och föräldrar. Samverkan Socialnämnden, FolkhälsoBRÅ, Utbildnings- och kulturnämnden, primärvård, och Svenska Kyrkan. 11
2.3.3 Vuxna på byn Vuxna på byn är en grupp vuxna i Ockelbo som under vissa kvällar rör sig ute där ungdomar finns i syfte att öka tryggheten och vara ett vuxenstöd. Stödja vuxna på byns verksamhet. ig Svenska kyrkan i Ockelbo Hur många kvällar har man vuxenvandrat? 2.3.4 Tjejgrupp Tonårsflickor har ofta mycket frågor och funderingar de vill prata med andra om. En "Tjejgrupp" är ett forum där flickor ges möjlighet att vara sig själva på sina egna villkor. Syftet är att stärka identitet och självförtroende. Samverka så att fler tjej grupper kan komma igång. ig Utbildnings- och kulturnämnden, kyrkorna, Folkhälso- BRÅ. Hur många flickor har deltagit i tjej grupper? 2.3.5 COPE-Föräldravägledning Syftet med COPE-programmet är att ge föräldrar verktyg får att förstå och hantera sitt barns beteende och att stärka dem i deras föräldraskap. Erbjuda föräldrar COPE programmet får att förbättra samspelet i familjen samt få ett utökat stödjande nätverk. ig Socialnämnden Hur många föräldrar har gått COPE utbildningen? 12
2.3.6 Familjeverkstan-Föräldravägledning Hur kan man förebygga konflikter och stärka goda relationer mellan föräldrar och barn? "Familjeverkstan" är ett föräldrastödsmaterial för alla som har barn i åldern tre till tolv år. Starta upp föräldragrupper i metoden ig Familjecentral och Folkhälso-BRÅ I samverkan med Studieförbund 13
2.4 Målområde 5: Miljöer och produkter Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan. 2.4.1 Byvakter och Grannsamverkan Brottsligheten i samhället har ökat och en del av detta beror på en ökad anmälningsbenägenhet. Brottslighet skapar en ökad oro och otrygghetskänsla bland befolkningen. Folkhälsosamordnare och ansvarig för säkerhet och beredskap Stödja Byvakter och Grannsamverkan för en ökad trygghet och säkerhet i kommunen Informationsmöte till allmänheten, om ovanstående Samverkan Socialtjänst, polis, service och handel, FolkhälsoBRÅ, BoM, politiker mfl Fungerar Byvakterna alt. Grannsamverkan i alla delar av kommunen? 2.4.2 Trygghetsmätning En trygghetsmätning ska genomföras för att ge kommunen och polisen en ökad kunskap om hur Ockelboborna ser på problemnivån inom detta område, deras utsatthet för brott samt deras känsla för trygghet/otrygghet Genomföra en trygghetsmätning Folkhälsosamordnare och ansvarig för säkerhet och beredskap Har en trygghetsmätning genomförts? Vilka problemområden har lokaliserats? Vilka insatser har gjorts/planeras att göras, utifrån detta? 14
2.5 Målområde 10 - Matvanor och livsmedel Goda matvanor och säkra livsmedel är en förutsättning för en god hälsoutveckling hos befolkningen. Matbeteendet grundläggs när vi är små och därför är det av största vikt att barn och ungdomar ges möjlighet att utveckla goda matvanor. et för barn och ungas kost delas av föräldrar, barnomsorg och skola. En av förutsättningarna för en god hälsa är att skapa positiva attityder till goda matvanor. 2.5.1 Insatser för att främja goda matvanor hos barn och ungdomar Barn och ungdomar är vår viktigaste tillväxtfaktor. Genom att ge dem en bra start i livet skapar vi på sikt en positiv samhällsutvecklingen. En viktig grund till en hälsofrämjande livsstil är att ha goda vanor och ett sunt förhållningssätt. Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökat. Att få till stånd bättre matvanor bland barn och ungdomar kräver mobilisering och engagemang inom fler olika sektorer i samhället. Stödja skolornas verksamheter inom ämnet hälsa och livsstil. Utveckla skolmaten utifrån en helhetssyn där hänsyn tas till miljö, näringsinnehåll, sensorisk, mm. Utveckla samverkan mellan olika aktörer som arbetar med målgruppen inom området för att kunna stötta varandras verksamheter, få större genomslagskraft samt effektivare resursanvändning. Erbjuda föräldrastöd och föräldrautbildning för att främja goda matvanor inom familjen Folkhälso-BRÅ. I samverkan med Utbildnings- och kulturnämnden, Bygg- & miljönämnden, Primärvården, Folktandvården, studieförbund m.fl. Vilka aktiviteter/verksamheter har genomförts i skolorna inom ämnet hälsa och livsstil? Hur har skolmaten utvecklats? Hur ser samverkan ut och hur har den utvecklats? Vilka föräldrastödjande insatser har genomförts? 15
2.6 Målområde 11: Tobak, alkohol narkotika, dopning och spel Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig orsak till ohälsa. Gemensamma drogpreventiva insatser, som leder till ett minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika och dopning, är nödvändiga för att nå en jämlik hälsa för hela befolkningen 2.6.1 Det lokala målet Det lokala målet är att öka kunskapen hos personal och politiker i kommunen om vilka arenor och faktorer som är viktiga och vilka metoder som har påvisad effekt i det förebyggande arbetet. FolkhälsoBRÅ Strategier Information och kunskap till förtroendevalda och tjänstemän om effektiva och vetenskapliga metoder. Utveckla och använda effektiva arbetsmetoder och program i syfte att förebygga alkohol- och narkotikamissbruk Har förtroendevalda och tjänstemän fått utbildning inom området förebyggande arbete? Vilka metoder har använts? 2.6.2 Tobakspreventiva insatser Tobaksbruket är ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan. Tobaksbruket är den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och för tidig död i vårt land. Ta fram en tobakspolicy för Ockelbo kommun Folkhälso-BRÅ i samverkan med Bygg & Miljö Har en tobakspolicy tagits fram? 2.6.3 Premiera tobaksfria elever Elever i åk 7-9 skriver varje år ett kontrakt om tobaksfrihet med elevhälsovården. De elever som förblir tobaksfria premieras. Tobaksfria tillsammans - Premiera tobaksfria elever åk 7-9 Utbildnings- och kulturnämnden/perslundaskolan Hur många elever har skrivit kontrakt om tobaksfrihet? 16
2.6.4 Alkohol- och drogpolitisk policy Kommunen som arbetsgivare Ockelbo kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare, som kännetecknas av bra arbetsmiljö, hög kvalitet och engagerade medarbetare. Medarbetare som brukar och är påverkade av alkohol eller droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet både för sig själv och för sina kollegor. Att ta fram en övergripande alkohol- och drogpolitisk policy Kommunen som arbetsgivare Personalkontoret I samverkan med Socialnämnden/Beroendecentrum 2.6.5 CAN-undersökning Uppgifter om skolelevers alkohol-, drog- och tobaksvanor i Gävleborg samlas in regelbundet. Enkäter har genomförts i årskurs 9 sedan år 1996 och i gymnasiets årskurs 2 sedan år 1998. Undersökningarna har genomförts av CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) på uppdrag av Kommunförbundet Gävleborg och Samhällsmedicin Gävleborg. Information och presentation av enkätundersökningen kommunens olika nämnder och verksamheter Folkhälso- BRÅ i samverkan med skolans elevhälsa. Vilka har tagit del av informationen? 2.6.6 Öckerömetoden Folkhälsoinstitutet och Öckerö kommun vill prova en metod som visat sig vara effektiv i det förebyggande arbetet mot ungdomsdrickande i Öckerö kommun. Metoden har även visat sig vara förebyggande inom andra områden bla rökning och droganvändning. Ockelbo kommun är en av 5 kommuner i landet som kommer att delta i projektet att testa metoden i annan kommun. Kan beskrivas som en utökad ÖPP med mer fokus på varför samt årliga drogvaneundersökningar för uppföljning och utvärdering. Projekttid: 2010-2011 med ev förlängning till juni 2013. FolkhälsoBRÅs ledningsgrupp kommer att fungera som projektets styrgrupp. : Medverkan på 7-9s ordinarie föräldramöten, två gånger/läsår Årlig drogvaneundersökning Folkhälsosamordnaren i samarbete med Utbildnings- och kulturnämnden. Årliga drogvaneundersökningar. På hur många föräldramöten har man medverkat? 17
2.6.7 Länsstyrelseprojekt Ockelbo kommun är beviljad utvecklingsmedel från Länsstyrelsen inom alkohol- och narkotikaområdet. Bidraget går till samordning inom området. er Verka för att skolorna ska utbildas i skolkomet Föreläsningar kring riskbruk Utbildningsinsatser riktade mot idrottsföreningar Föräldrautbildningar FolkhälsoBRÅ I samverkan med Utbildnings- och kulturnämnden, beroendecentrum, studieförbund, mfl CAN-undersökning Undersökning av kunskaperna kring riskbruk före och efter föreläsningar Idrottsföreningar: Undersökning av attityder kring alkohol och droger före och efter utbildning Hur många har gått föräldrautbildningar? Har utbildningen gett mer kunskap och mer verktyg som förälder? 2.6.8 Drogfri skolavslutning Arrangera en drogfri skolavslutning. Utbildnings- och kulturnämnden I samverkan med ABF, Folkhälso- BRÅ, Socialnämnden och polisen. Hur många ungdomar har deltagit i aktiviteterna? 2.6.9 sfull alkoholservering sfull alkoholservering är en arbetsmetod som sänker berusningsdrickandet på restaurangerna, ökar trivseln och minskar det alkoholrelaterade våldet i restaurangmiljön. Genom att inte servera alkohol till märkbart berusade personer kan våldet minskas. Det finns många vinster att arbeta med metoden, både samhällsekonomiska och hälsovinster för individen. er En tvådagars utbildning för krögare och serveringspersonal i alkoholens medicinska effekter, alkohollagen, polismyndighetens arbete, narkotika på krogen samt konflikthantering. Alkoholhandläggaren i samråd med länsstyrelsen, landstinget, polismyndigheten och lokala krögare Under 2008 och 2009 har ca 15 personer från restaurangbranschen genomgått en tvådagars utbildning i sfull alkoholservering. Hur många har gått utbildningen 2010? Budget Deltagarna får själva betala kurskostnaden. 18
2.6.10 Tänk om - kampanj Det är inom ramen för ett regeringsuppdrag som Statens folkhälsoinstitut genomför informationsinsatsen TÄNK OM under 2010. Syftet är att sprida kunskap kring tonåringar och alkohol, med föräldrar till tonåringar som primär målgrupp. Genom att vara tydliga gränssättare kan föräldrar spela en nyckelroll för att senarelägga alkoholdebuten och därmed minska risken för våld och olyckor i tonåren samt för alkoholrelaterade problem senare i livet. Marknadsföra och arbeta med kampanjen FolkhälsoBRÅ I samarbete med Länsstyrelsen Hur har marknadsföringen genomförts? 3. Kvalitetssäkring Återkommande arbete och insatser för att följa upp och för att hålla en fräsch kunskapsnivå inom folkhälsoområdet. 3.1 Årlig uppföljning av verksamhetsplanen En årlig uppföljning av verksamhetsplanen, för utvärdering, uppföljning samt kvalitetssäkring ska göras. FolkhälsoBRÅ Att årligen rapportera resultat till KS 3.2 Välfärdsbokslut Välfärdsbokslut görs får att användas som ett styrdokument för att rikta uppmärksamhet på insatser som bidrar till att en folkhälso- och välfärdsutveckling samt för att se om insatserna är i linje med mål och prioriteringar som satts upp. Välfärdsbokslutet skall även fungera som ett uppföljningsinstrument som visar hur verksamheten utvecklats och bidragit till att uppfylla uppsatta mål. FolkhälsoBRÅ Att årligen rapportera resultat till KS 3.3 Utbildningar och konferenser Det är viktigt att höja kunskapsnivån inom folkhälso- och brottsförebyggande området för att kunna bedriva ett kunskapsbaserat arbete och utveckla det. er Att delta i, samt arrangera utbildningar och konferenser. Vilken intern utbildning har genomförts? Vilka kurser och konferenser har Folkhälso-BRÅ deltagit i? 19
20