Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2011

Transkript

1 Folkhälsorådet Hjo kommun Verksamhetsplan 2011

2 Innehåll Folkhälsorådet... 1 Hjo kommun... 1 Verksamhetsplan Inledning... 3 Folkhälsan ett samhällsansvar... 3 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Folkhälsorådet... 5 Delaktighet och inflytande... 6 Äldres hälsa... 6 Bästa möjliga liv hela livet... 6 Trygghetstelefon... 6 Brottsförebyggande arbete... 6 Barns och ungdomars uppväxtvillkor... 7 Avgörande inriktning... 7 Föräldrastödsprogram... 7 Kunskap för livet... 7 Hälsofrämjande skola skolutveckling... 8 Det är bättre att stämma i bäcken än i ån... 8 Fysisk aktivitet... 9 Avgörande inriktning... 9 Cykla eller gå till jobbet... 9 Fysisk aktivitet/friskvårdsdag för seniorer... 9 Matvanor och livsmedel Avgörande inriktning Mat till barn och unga Skolmatsakademin Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Avgörande inriktning Antirök- och snuskort Att våga se att bry sig Arbete mot langning av alkohol till unga Övrigt Fokusområde Psykisk hälsa Utbildning och konferenser Långsiktig folkhälsoplan Uppföljning Budget

3 Inledning Ett av de viktigaste värdena i livet är att ha en god hälsa. Människor som har goda utbildningsmöjligheter, meningsfull sysselsättning och en rik fritid i ett samhälle byggt på framtidstro, delaktighet och kreativitet mår bra. Folkhälsoarbetet utgår från befolkningens behov. Utifrån statistik och kartläggning, bland annat Behovsunderlag Skaraborg 2010 och Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa, beskriver och tydliggör Verksamhetsplan 2011 de prioriteringar som Folkhälsorådet gjort för folkhälsoarbetet i Hjo kommun. Planen beskriver även de mål som det lokala folkhälsoarbetet vilar på. Folkhälsan ett samhällsansvar Befolkningens välfärd, invånare som trivs och är friska är sannolikt en den främsta förutsättningen till en kommuns utveckling och tillväxt. Folkhälsan påverkas av arv, kön och ålder men framför allt av levnadsvanor, levnadsvillkor och strukturer i samhället. Ansvaret är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället. För ett framgångsrikt folkhälsoarbete i Hjo krävs samverkan och samarbete mellan kommunens olika verksamheter, hälso- och sjukvård, lokala myndigheter, organisationer samt företag och det handlar främst om att stärka människor att göra hälsofrämjande val. Folkhälsoarbetets två synsätt Folkhälsoarbetet delas in i två synsätt: Det sjukdomsförebyggande synsättet bygger på kunskap om vad som orsakar sjukdom. Det innebär att man med olika medel undanröjer risker, förmår människor att ändra livsstil eller att göra förändringar i miljön. Det hälsofrämjande synsättet innebär att de förhållanden som främjar hälsa och välbefinnande stärks och stöttas. Det kan vara möjligheter att påverka sitt eget liv, goda sociala relationer, eller en skola som ger livskompetens. 3

4 Mål för folkhälsoarbetet Hjo kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella folkhälsomålet: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och dess elva målområden. Ojämlikhet i hälsa beskrivs i folkhälsopolitiken som en av de viktigaste folkhälsopolitiska utmaningarna. Folkhälsorådets verksamhetsplan för 2011 utgår från det nationella folkhälsomålet, Folkhälsoplan samt kommunfullmäktiges avgörande inriktningar. = Målområden och avgörande inriktningar som folkhälsorådet prioriterar. De elva målområdena Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungdomars uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Kommunfullmäktiges avgörande inriktningar Hjo kommuns verksamhet utgår från hjobornas behov och önskemål Hjo kommuns verksamhet präglas av valfrihet för hjoborna Hjo kommun är aktiv i arbetet med långsiktig hållbar utveckling som främjar miljön Hjo kommun skapar kreativa och hälsofrämjande förutsättningar för människor och näringsliv Hjo kommuns egenart och särprägel tas tillvara och vidareutvecklas 4

5 Folkhälsorådet Folkhälsorådet i Hjo är ett politiskt samverkansorgan där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården med gemensamma resurser arbetar för att främja en god hälsa för kommunens invånare. Ramarna för ansvar och samverkan styrs av ett avtal mellan Hjo kommun och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN) Östra Skaraborg. Avtalet reglerar även de ekonomiska förutsättningarna för Folkhälsorådets verksamhet, vilket innebär att vardera huvudman avsätter 10 kronor per kommuninvånare. Folkhälsorådets uppgift Att följa och analysera hälsoutvecklingen bland kommuninvånarna Att fastställa mål och inriktning som bygger på hälsoläget i kommunen Att upprätta/utarbeta förslag till folkhälsoplan som kontinuerligt revideras Att utifrån fastställd folkhälsoplan prioritera samt initiera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Att utifrån fastställd folkhälsoplan koordinera tvärsektoriella folkhälsoinsatser Att aktivt medverka till att utveckla arbetsmetoder utifrån ett helhetsperspektiv på folkhälsa Att ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse Att följa upp och utvärdera vidtagna åtgärder Folkhälsorådets ledamöter Hjo kommun Pierre Rydén (S), ordförande Catrin Hulmarker (M) Petter Jönsson (Fp) Ewa F Thorstensson (M) Lars Glad (M) Björn Bröne (Fp) Alf-Göran Waldenvik Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Barn- och ungdomsutskottet Omvårdnadsutskottet Tekniska utskottet Bygglovnämnden Kommunchef Västra Götalandsregionen Linda Henricsson (S), vice ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg Linnéa Hultmark (C) Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg Anna Nordenfeldt Vårdcentralchef Sjöryd Petra André-Eklund Vårdcentralchef Hälsocentralen Inger Hagström Klinikchef Folktandvården Ewa-Britt Carlsson Folkhälsoplanerare Folkhälsorådets beredningsgrupp Beredningsgruppen består av ordförande, vice ordförande, kommunchef samt folkhälsoplanerare och har till uppgift att bereda ärenden till folkhälsorådet och ansvara för handläggning av löpande folkhälsoärenden. 5

6 Delaktighet och inflytande Kommuninvånarna skall känna delaktighet och inflytande över sin livssituation, uppleva gemenskap med andra och ha möjlighet att ta del av information och kunskap Äldres hälsa Bästa möjliga liv hela livet En god hälsa för äldre bygger på de förutsättningar som finns för social gemenskap, meningsfull sysselsättning/att känna sig behövd, fysisk aktivitet och goda matvanor. Samverka kring insatser som främjar äldres hälsa och trygghet samt skadeförebyggande arbete. DHR, PRO, SPF; RPG, Röda Korset, Reuma, Svenska Kyrkan, Vård- och omsorgsenheten och Primärvården. Trygghetstelefon Stimulera och stödja frivilligverksamheten till trygghetsringning. PRO, SPF, RPG, Röda Korset, Svenska Kyrkan, Vård och omsorgsenheten. Brottsförebyggande arbete Trygghets- och säkerhetsfrågor är viktiga välfärdsfrågor. Trygghet är frånvaro av rädsla för att råka illa ut, medan säkerhet är frånvaro av risk. Medborgare vill känna både trygghet och säkerhet i sin vardag och fritid. Stödja det brottsförebyggande arbetet utifrån Brottsförebyggande rådets handlingsplan. Brottsförebyggande rådet. 6

7 Barns och ungdomars uppväxtvillkor Avgörande inriktning Barn och ungdomar skall ha en trygg uppväxtmiljö, bra kvalitet på förskola, skola och kultur- och fritidsverksamhet. Föräldrastödsprogram Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Föräldrarnas roll och deras ansvar för sina barn är en av samhällets viktigaste resurs i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa. Föräldrastödsprogram ser olika ut under barnets uppväxt. Under spädbarnstiden rekommenderas metoder som främjar trygg anknytning. Under förskoleåren rekommenderas samspelsprogram och under skolåren kommunikationsprogram för att minska risken för att ungdomarna ska börja använda tobak, alkohol och droger. Samverka och stötta Barn och utbildningsenheten och primärvården i genomförande och utveckling av föräldrastödsprogram. Mödra-/barnhälsovården, familjecentralen Arken, skolan och socialtjänsten. Kunskap för livet Precis som att kunna läsa, skriva eller räkna är det grundläggande att fungera bra tillsammans med andra människor. Skolor som arbetar systematiskt med att utveckla elevernas sociala och känslomässiga färdigheter visar på bättre studieprestationer, ett mjukare skolklimat och en minskning av elevernas riskbeteenden. Att stötta utvecklingsarbetet för ett gott skolklimat, trygga relationer och en bra lärandemiljö. Att samverka med skolan runt en föreläsning riktad till elever i högstadiet. Skolans resursenhet. 7

8 Hälsofrämjande skola skolutveckling Hälsofrämjande skolutveckling handlar om att dels utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande men även att stärka och utveckla hälsoundervisningen i ett vidare perspektiv. En av grundstommarna i arbetssättet är att hela skolan är engagerad. Det innebär att all personal, elever och föräldrar får vara med och utforma ett sätt att arbeta för den gemensamma visionen - en Hälsofrämjande skola. Genom att fokusera på skolans möjligheter och utgå från redan befintliga förutsättningar för att få elever och personal att må bra kan en Hälsofrämjande skola bidra till att påverka ungdomars livsstil och hälsoval i en positiv riktning. Folkhälsorådet har tagit ett beslut om att stötta Korsberga skola i utvecklingsarbetet under en treårsperiod där 2011 är första året. Att stödja Korsberga skola i arbetet utifrån konceptet Hälsofrämjande skola. Korsberga skola. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån Att samverka preventivt och tidigt kring barn och unga är en lönsam investering. Gynnsamma faktorer är helhetssyn, långsiktighet och ett investeringstänkande, delaktighet och egenmakt. Att föreslå kommunstyrelsen att Hjo kommun skall delta i Ingvar Nilssons utbildning för att värdera de socioekonomiska effekterna av prevention, tidiga och samordnade insatser samt rehabilitering. Att delta i utbildning för att värdera de socioekonomiska effekterna av prevention, tidiga och samordnade insatser samt rehabilitering. Kommunstyrelsen. 8

9 Fysisk aktivitet Avgörande inriktning Offentliga miljöer skall utformas så att de är trygga, trivsamma och ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Cykla eller gå till jobbet Att cykla och gå till jobbet är ett utmärkt motionssätt som passar de flesta och som dessutom skonar miljön från buller och avgaser. Vara medarrangör i kampanjen Cykla eller gå till jobbet som syftar till en ökad fysisk aktivitet, minskad klimatpåverkan och en säkrare trafikmiljö. Samhällsutvecklingsenheten och Vägverket. Fysisk aktivitet/friskvårdsdag för seniorer Börjar man träna som äldre eller fortsätter med en aktiv livsstil på äldre dar kan man leva oberoende och klara sig själv längre än om man är inaktiv. Motion är en mycket effektiv medicin som förutom hälsomässiga effekter även ger stora möjligheter till social samvaro. Stimulera fysisk aktivitet samt stödja genomförandet av en friskvårdsdag/aktivitetsdag som vänder sig till seniorer. Äldrereferensgruppen 9

10 Matvanor och livsmedel Avgörande inriktning Förutsättningar skall skapas för goda matvanor bland barn och unga. Mat till barn och unga Matbeteendet grundläggs i tidiga barnaår och det är av största vikt att barn och ungdomar ges möjlighet att utveckla goda matvanor. Ansvaret för barn och ungas kost och ätbeteende delas av föräldrar, barnomsorg och skola. Stärka och stödja arbetet för att främja goda matvanor. Barn- och utbildningsenheten, kostenheten, tand- och primärvården samt studieförbund. Skolmatsakademin Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk inom Västra Götalandsregionen som syftar till att ge barn och ungdomar en bättre hälsa, en positiv attityd till mat och kunskap om hur valet av livsmedel påverkar vår miljö. I nätverket ingår 24 kommuner och stadsdelar i regionen. Stödja utvecklingsarbetet inom ramen för Skolmatsakademin. Kostenheten och barn- och utbildningsenheten. 10

11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Avgörande inriktning Minderåriga skall avstå från tobak och alkohol. Under graviditeten, i trafiken och i arbetslivet skall ingen alkohol förekomma. Kommuninvånarna skall ha ett sunt förhållningssätt till spel. Antirök- och snuskort Att stödja Ungdomsgruppen Hjo-Ti-Borg och skolan i arbetet med Antirök och snuskorten i syfte att förhindra tobaksdebut bland elever i åk Ungdomsgruppen Hjo-Ti-Borg och skolan. Att våga se att bry sig Att våga se att bry sig riktar sig till föräldrar som har barn i årskurs sex. Syftet är att ge en lokal bild av hur ungdomar i Hjo har det, att förmedla kunskap och fakta om droger, diskutera vuxnas roll som förebilder samt kanske det viktigaste att bilda kontaktnät mellan föräldrarna i klassen. Föräldrarna kan till sin hjälp bjuda in sakkunniga resurspersoner från olika myndigheter och förvaltningar. Att erbjuda Att våga se att bry sig cirklar till föräldrar. Att vara medarrangör till en föreläsning om vikten av ett gott samarbete mellan föräldrar och skola. Samverkansgruppen Barn och ungdom, Studiefrämjandet Arbete mot langning av alkohol till unga Ett led i arbetet med att förskjuta alkoholdebut är att arbeta aktivt mot langning av alkohol till unga. Deltaga i länsövergripande kampanjer och kraftsamlingar mot langning av alkohol. Polisen, Folkhälsoenheten Skaraborg, Länsstyrelsen, Skolan Övrigt 11

12 Fokusområde Psykisk hälsa Med ett medvetet och kraftfullt samarbete kring det prioriterade fokusområdet avser kommunerna i Skaraborg och hälso- och sjukvårdsnämnderna att förstärka och utveckla samarbetet inom folkhälsoområdet. Samverka kring temat psykisk hälsa för gemensam kunskapsuppbyggnad och fördjupning med särskild betoning på skola och fritid. Folkhälsoråden och kommunerna i Skaraborg. Utbildning och konferenser För att bedriva ett framgångsrikt folkhälsoarbete måste kunskapsnivån gällande folkhälsofrågor ligga på en hög nivå bland politiker och tjänstemän. Deltaga/anordna utbildningar och konferenser inom kunskapsområdet folkhälsa. Långsiktig folkhälsoplan Folkhälsorådet har som uppgift att utarbeta och lämna förslag till en flerårig folkhälsoplan. Planen ska ange inriktning på det lokala folkhälsoarbetet samt prioritera de grupper som är i störst behov av förebyggande insatser samt integreras och implementeras av övriga kommunala och regionala styrdokument. Överlämna en folkhälsoplan till hälso- och sjukvårdsnämnden för godkännande och till kommunen för fastställande. Kommunala förvaltningar, utskott och nämnder, näringslivet, ideella sektorn m.fl. Uppföljning Verksamhetsmålen och ekonomisk redovisning inom de olika målområdena kommer att följas upp i kommunens tertial 1-redovisning, delårsbokslut sista augusti samt i folkhälsorådets verksamhetsberättelse som ska vara kommunstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg tillhanda senast den sista februari Budget 12

13 Folkhälsorådets budget samfinansieras av Hjo kommun och Västra Götalandsregionen hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Skaraborg med tio kronor per kommuninvånare och huvudman. Intäkter Hjo kommun Hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Skaraborg Summa: kr kr kr. Kostnader Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungdomars uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Övrigt Summa: kr kr kr kr kr kr kr. 13