i FK90010_006_G Avdelningen för sjukförsäkring 1 (10) Fördelningsmodell för statens medelstilldelning till samordningsförbunden Förslag till modell Parametrar För att ett förbund ska kunna bedriva en verksamhet ges som bas en grundtilldelning om 400 tkr. Storleken på grundtilldelningen ses över inför medelstilldelning för 2017. Utöver grundtilldelningen bygger modellen på fördelningsnycklarna 75 procent försörjningsmått och 25 procent invånarantal (16-64 år) i förbundens geografiska områden. Dessa parametrar syftar till att fånga upp behov av såväl rehabiliterande som förebyggande samverkansinsatser i ett område. Beräkningsmodell/trappa för rekommendation om rimlig storlek på eget kapital (Nationella rådets rekommendation 2013-10-02). Överskridande av rimlig storlek på eget kapital påverkar och begränsar medelstilldelning kommande år. Tid för ikraftträdande Den nya fördelningsmodellen ska börja gälla från år 2016 och ska tillämpas i samband med medeltilldelning inför år 2016 (hösten 2015). Se även nedan om hantering av eget kapital. Övergång till ny fördelningsmodell Många förbund kommer att få en minskad medelstilldelning. I modellen finns därför en spärr så att ett förbund får maximalt 10 procent minskning från ett år till nästa för 2016 och 2017. Inför medelstilldelningen för 2018 görs en ny bedömning av 10-procentspärren utifrån de ekonomiska förutsättningar som råder då. Förbund vars egna kapital överstiger rimlig nivå enligt beräkningsmodellen/ trappan omfattas inte av 10-procentspärren. Se vidare rubrik Hantering av eget kapital. Alla förbund som har möjlighet enligt modellen att få en högre tilldelning än idag kommer sannolikt inte att kunna eller vilja ta emot den möjliga tilldelningen, på kort eller lång sikt. Det innebär att medel frigörs och kan användas för att mildra effekterna av annars nödvändiga minskningar.
2 (10) Hantering av eget kapital Nationella rådet har under 2013 tagit fram en rekommendation om rimlig storlek på eget kapital enligt en beräkningsmodell som fått namnet trappan. Enligt denna beräkningsmodell kan förbunden totalt ha ett överskott på cirka 100 miljoner kronor. Detta ska jämföras med de cirka 238 miljoner kronor som förbunden har i eget kapital vid ingången till 2014. För de förbund som berörs tas det egna kapitalet, som överstiger beräkningen enligt trappmodellen, i anspråk under en tvåårsperiod med start år 2015. Det innebär att stort eget kapital har beaktats vid medelstilldelningen som avser år 2015 (hösten 2014) och kommer att beaktas och vid behov reducera medelstilldelningen som avser 2016 (hösten 2015). Bakgrund Den statliga medelstilldelningen för finansiell samordning genom samordningsförbund är beräknad till 280 miljoner kronor för 2015. Budgetpropositionen för 2015 saknar uppgift om tilldelning på längre sikt. Försäkringskassan har kontakt med Socialdepartementet för att undersöka vilka tankar som finns för tid därefter. Budgetpropositionen för 2014 angav 280 mkr årligen till och med 2017. I dagsläget bygger medelstilldelningen till samordningsförbunden mer på historisk utveckling än transparent modell. Förbundens nuvarande medelstilldelning är en konsekvens av utvecklingen hittills inom Finsam. Faktorer som inverkat på medelstilldelningen är hur länge förbund har funnits, de ambitioner som initierats och effektuerats i förbundens verksamhet och även till en del betalningsförmåga hos kommun/kommuner och landsting som ingår. Vid utgången av 2014 finns 85 samordningsförbund som omfattar 240 av landets 290 kommuner. Gävleborgs län med 10 kommuner startade förbund i mitten av december 2014. Stockholms stad har planer för start 2016 och diskussioner om att starta förbund pågår i flera norrortskommuner i Stockholms län samt på flera håll i Skåne. Sammantaget innebär det att statens medelstilldelning inom ett par år ska räcka till betydligt fler. På uppdrag av Nationella rådet har Nationella rådets arbetsgrupp tagit fram ett förslag på modell för medelstilldelning. Under framtagandet har arbetsgruppen fört diskussioner med NNS (Nationella nätverket för samordningsförbund) och med enskilda förbund som inte ingår i NNS. Efter att parterna i Nationella rådet som helhet ställt sig bakom förslaget har detta varit ute på remiss till samtliga samordningsförbund och NNS. Remisstiden löpte till och med den 18 september och 55 av förbunden samt NNS har lämnat synpunkter. Syfte med ny modell för medelsfördelning Syftet med den nya modellen är att få en transparent, långsiktig modell för medelstilldelning till samordningsförbunden. Modellen ska ge förbunden möjlighet att få medelstilldelning efter samma parametrar. Den ska utgå från
3 (10) medborgarnas behov inom respektive förbunds geografiska område och verka för att tilldelade medel omsätts i verksamhet. En grundtilldelning för administration ska ge förutsättningarna för alla förbund att, oavsett storlek, bedriva och utveckla verksamhet. som har inkommit under beredningen, konsekvensbeskrivning och arbetsgruppens förslag - i fråga om övergång till ny modell även specifik kommentar från Försäkringskassan Sammanfattning Av de 56 svaren som har inkommit från samordningsförbunden och NNS uttrycker de flesta att de i grunden är positiva till att på sikt införa en transparent modell för medelstilldelning. Sammanlagt 58 procent är positiva eller delvis positiva till förslaget (30 positiva, 3 delvis positiva). De invändningar som uttalats handlar främst om de negativa konsekvenserna för förbund som förlorar genom den nya modellen. Många (31 svar) framför att Försäkringskassan måste äska mer medel från staten för att kompensera de förbund som förlorar på förslaget som överför medel till förbund med låg tilldelning. I några remissvar, framför allt i svaret från NNS, uttrycks farhågor för att små förbund med låg tilldelning kommer att tvingas lägga ner sin verksamhet om modellen genomförs. Många lyfter också att behovet av ökad tilldelning accentueras när fler kommuner tillkommer. Flera förbund och NNS har synpunkter på försörjningsmåttet som man inte anser är tillräckligt kvalitetssäkert och förordar måttet helårsekvivalenter som alternativ. Några förbund och NNS anser att sjukersättningen, som är en av komponenterna i försörjningsmåttet, får för stor tyngd samt att modellen inte tar hänsyn till unga som varken arbetar eller studerar. Andra synpunkter som förs fram är att det ska vara möjligt med tilläggsäskanden för särskilda satsningar, att rapporteringen i SUS ska beaktas och att modellen kan hämma lokala och regionala ägarsamråd. Några förbund lyfter att ägardialogerna sätts ur spel när statens medelstilldelning görs efter en på förhand given modell. Även förbundens möjlighet att vara projektägare eller medverka i ESF-projekt omnämns i skenet av farhågor för vad minskad medelstilldelning kan innebära. Det är en stor spännvidd i synpunkterna, från enbart positiv syn på förslaget till att väsentliga delar saknas och behöver klaras ut innan beslut tas. Nedan redovisas kommentarer som inkommit under beredningen och arbetsgruppens synpunkter/förtydliganden i direkt anslutning till rubrikerna i förslaget.
4 (10) Grundtilldelning För att ett förbund ska kunna bedriva en verksamhet ges som bas en grundtilldelning. Det finns ett starkt stöd för en grundtilldelning men många saknade ett förslag om belopp under beredningen. Olika förslag som inkommit på storlek är 600 tkr, 1,2 mkr och 5 mkr som avser medel från parterna totalt. Grundtilldelningen ska utgöra en bas för tjänstemannens lönekostnader, den politiska organisationen, lokal, telefoni, dator samt övriga omkostnader som revision och ekonomiadministration. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att säkra att förbunden kan bedriva verksamhet på ett kvalitativt bra sätt. I relation till den totala medelstilldelningen per år (för närvarande 560 mkr) bedömer arbetsgruppen att en rimlig nivå kan vara 800 tkr per förbund totalt. Det innebär 400 tkr per förbund från staten vilket i dagsläget summerar sig till 34 mkr (12 % av 280 mkr). Grundtilldelningen måste vara på en rimlig men ändå relevant nivå i fördelningsmodellen. Små förbund med lågt invånarantal gynnas av en grundtilldelning. Stora förbund med stor medelstilldelning har möjlighet att själva avsätta mer medel för behövlig administration. För 2014 har förbunden för administration budgeterat från 266 tkr till 5,7 mkr. Nationella rådet anser att det är viktigt att administrationen inom Finsam inte tar en alltför stor del av resurserna. Fördelningsnycklar Utöver grundtilldelningen bygger modellen på fördelningsnycklarna 75 procent försörjningsmått och 25 procent invånarantal (16-64 år) i förbundens geografiska områden. Dessa parametrar syftar till att fånga upp behov av såväl rehabiliterande som förebyggande samverkansinsatser i ett område. Rent principiellt ansluter sig förbunden till en modell med fördelningsnycklar. Det finns inga invändningar mot fördelningsnyckeln 25 procent invånarantal (16-64 år) och flertalet förbund står också bakom 75 procent försörjningsmått. Det finns dock synpunkter enligt nedan: - Försörjningsmåttet är inte kvalitetssäkrat - Sjukersättning väger för tungt i försörjningsmåttet - Måttet helårsekvivalenter som SCB tar fram är bättre att använda - Fördelningsnycklarna fångar inte hela behovet hos målgruppen unga - Modellen behöver kompletteras med ytterligare mått
5 (10) - Invånarantal ska ges en större viktning (enstaka svar) Arbetsgruppen har valt försörjningsmåttet som är ett relativt etablerat begrepp och som bygger på utbetalda ersättningar för sjukpenning, sjuk-/ och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd, arbetslöshetskassa, etableringsersättning och ekonomiskt bistånd. När förslaget till fördelningsmodell togs fram förelåg en begäran till Socialdepartementet att ge SCB i uppdrag att ansvara för försörjningsmåttet som hittills tagits fram av Försäkringskassan. Sedermera har SCB fått i uppdrag att presentera måttet helårsekvivalenter, antal personer omräknat hela personer 20-64 år, på kommunnivå i stället för som idag på länsnivå. Försäkringskassan har varit i kontakt med SCB och efterfrågat möjligheten att ta fram helårsekvivalenter för åldersgruppen 16-64 år men fått till svar att detta inte är möjligt eftersom SCB saknar grunduppgifter om 16-19 år. För att få svar om skillnader i utfall mellan måtten har Försäkringskassan gjort en jämförande körning mellan försörjningsmåttet och helårsekvivalenter. Jämförelse har också gjorts mellan försörjningsmåttet inklusive respektive exklusive sjukersättning. Resultatet visar i båda fallen på marginella skillnader utom i några enstaka fall. Tabell 1 och 2 sist i detta PM. Beträffande komplettering med ytterligare mått talar många remissvar om vikten av att ha en renodlad modell och att försörjningsmått och invånarantal är relevanta parametrar för att mäta behovet hos medborgarna. Kvalitetsbrister i kommunernas inrapporteringar av försörjningsmåttet bör kunna lösas där bristerna finns och är inget skäl att inte tillämpa försörjningsmåttet.
6 (10) Eget kapital Beräkningsmodell/trappa för rekommendation om rimlig storlek på eget kapital (Nationella rådets rekommendation 2013-10-02). Det råder samstämmighet om att förbundens egna kapital ska ligga på en rimlig nivå och många nämner trappan som relevant och accepterad modell. Vid ingången till 2014 hade samordningsförbunden cirka 238 miljoner kronor i eget kapital. Det egna kapitalet är ytterst ojämnt fördelat. Se vidare rubrik Hantering av eget kapital. Tid för ikraftträdande Den nya fördelningsmodellen ska börja gälla från år 2016 och ska tillämpas i samband med medeltilldelning inför år 2016 (hösten 2015). Se även nedan om hantering av eget kapital. Flera synpunkter handlar om att det går för fort ur flera aspekter. Dels befinner sig många förbund i långtgående lokala processer som med minskad medelstilldelning behöver bromsas in i förtid och förberedande arbete går till spillo. Förbunden behöver få en rimlig chans att arbeta fram samverkansinsatser som passar den nya medelsfördelningen oavsett vilken den blir. Utgångsläget är att det finns ett stort behov av en tydlig och transparent modell för den statliga medelstilldelningen. Som tidigare redovisats är förbundens nuvarande medelstilldelning en konsekvens av utvecklingen hittills inom Finsam. Den motsvarar inte reella skillnader i behov mellan förbund. Sett till kronor/invånare skiljer sig tilldelningen från 13 kr till 255 kr. För att kunna hantera tillkomsten av nya förbund/kommuner och det faktum att små förbund behöver ha möjlighet att växa är det nödvändigt att en ny fördelningsmodell finns att tillgå så snabbt som möjligt. Övergång till ny fördelningsmodell Många förbund kommer att få en minskad medelstilldelning. I modellen finns därför en spärr så att ett förbund inte får mer än maximalt 10 procent
7 (10) minskning från ett år till nästa. Spärren ska tillämpas till dess fördelningsmodellen är genomförd. Förbund som har möjlighet enligt modellen att få en högre tilldelning än idag kommer sannolikt inte att kunna eller vilja ta emot den möjliga tilldelningen, på kort eller lång sikt. Det innebär att medel frigörs och kan användas för att mildra effekterna av annars nödvändiga minskningar. om en spärr på maximalt 10 procent minskning av tilldelningen jämfört med året innan tas emot positivt. Enligt de beräkningar som är gjorda innebär modellen, med grundtilldelning 400 tkr/förbund från staten och resterande fördelning enligt de föreslagna fördelningsnycklarna 75/25 upp till 280 mkr, att cirka en fjärdedel av de nuvarande förbunden får en minskad tilldelning för 2016 med max 10 procent. För nya förbund finns ett fiktivt medelstillskott till nuvarande 280 mkr från staten genom ianspråktagande av fortsatt stort eget kapital hos nuvarande förbund. Uppgift om utfallet för eget kapital vid ingången till 2015 föreligger först i slutet av januari 2015 och storleken på eget kapital kommer att påverkas/minskas genom den verksamhet som bedrivs under 2015. Det är därför mycket svårt att uttala sig om storleken på eget kapital som kan tas i anspråk vid medelstilldelningen för 2016. Det egna kapitalet avser dessutom parterna totalt, det vill säga stat, kommun/kommuner och landsting. Även kommuner och landsting berörs av minskad statlig medelstilldelning såtillvida att medelstilldelning enligt Finsamlagen ska vara 50+25+25. Arbetsgruppen föreslår att Försäkringskassan redan under första kvartalet 2015 inhämtar underlag från förbunden om prognos för eget kapital vid utgången av året. Försäkringskassan har redan skickat en påminnelse till förbunden om vikten av att rapportera in uppgift om eget kapital i SUS under januari. Se vidare stycket Hantering av eget kapital. Försäkringskassans ställningstagande efter kompletterande intern beredning (Nationella rådet har ställt sig bakom justeringen 2015-01-21) Den statliga medelstilldelningen för finansiell samordning genom samordningsförbund är beräknad till 280 miljoner kronor för 2015. Budgetpropositionen för 2015 saknar uppgift om tilldelning på längre sikt. För att fördelningsmodellen ska fungera även utan ökad statlig tilldelning gäller som övergångslösning att förbund får maximalt 10 procent minskning från ett år till nästa för 2016 och 2017. Inför medelstilldelningen för 2018 görs en ny bedömning av 10-procentspärren utifrån de ekonomiska förutsättningar som råder då. Förbund vars egna kapital överstiger rimlig nivå enligt beräkningsmodellen/ trappan omfattas inte av 10-procentspärren. Se vidare rubrik Hantering av eget kapital. Försäkringskassan undersöker förutsättningarna att äska mer statliga medel till den finansiella samordningen med hänsyn till att antal kommuner som ingår i samordningsförbund ökar.
8 (10) Hantering av eget kapital Nationella rådet har under 2013 tagit fram en rekommendation om rimlig storlek på eget kapital enligt en beräkningsmodell som fått namnet trappan. Enligt denna beräkningsmodell kan förbunden totalt ha ett överskott på cirka 100 miljoner kronor. Detta ska jämföras med de cirka 238 miljoner kronor som förbunden har i eget kapital vid ingången till 2014. För de förbund som berörs ska det egna kapitalet, som överstiger beräkningen enligt trappmodellen, tas i anspråk under en tvåårsperiod med start år 2015. Det innebär att stort eget kapital kommer att beaktas och vid behov reducera medelstilldelningen som avser år 2015 (medelstilldelningen sker hösten 2014) och år 2016 (medelstilldelningen sker hösten 2015). Som redovisats tidigare råder det samstämmighet om att förbundens egna kapital ska ligga på en rimlig nivå och många nämner trappan som relevant och accepterad modell. Hanteringen av hur eget kapital ska påverka förbundens framtida medelstilldelning kommer, framförallt de första åren, att kräva analyser och ställningstaganden angående förbundens medelsanvändning och ekonomiska utfall. Dessa måste i förekommande fall ske i nära samråd med berörda förbund. På sikt bör dock den nya modellen innebära allt mindre av såväl godtyckliga som korrigerande processer, då förbunden ges tydliga principer om medelstilldelning som underlag för att bedriva och utveckla sina verksamheter. För att komma tillrätta med kvarvarande stort eget kapital inför medelstilldelningen för 2016 föreslår arbetsgruppen att hela det egna kapitalet (den statliga delen) som överstiger rimlig nivå enligt trappmodellsberäkningen reducerar ny tilldelning för 2016. Eftersom detta påverkar behovet av tilldelning från kommun/kommuner och landsting för 2016 krävs dialog på ägarnivå under våren 2015. Det måste ges möjlighet till en beredskap hos kommuner och landsting att justera medelstilldelningen kommande år när det egna kapitalet är i balans.
9 (10) Tabell 1. Differens procentenheter andel av riket för försörjningsmått jämfört helårsekvivalenter På grund av registrens uppbyggnad har jämförelse gjorts för samtliga 290 kommuner enskilt och inte per samordningsförbund. Vid utgången av 2014 beräknas 240 kommuner ingå i samordningsförbund. Nationella rådets arbetsgrupp har fångat upp att det pågår diskussioner om att ingå i samordningsförbund hos ytterligare 18 kommuner. Tabellen visar att det är marginella skillnader för flertalet av kommunerna. De kommuner som har fördel av att försörjningsmåttet används syns överst i tabellen. Jämförelsen avser första halvåret 2014, det vill säga för den tid som det föreligger jämförbara uppgifter. Med Radetikett nedan avses skillnaden mellan andel försörjningsmått av riket och andel helårsekvivalenter av riket. Radetiketter Antal av Kommun 0,21% 1 Stockholm 0,06% 2 Kungsbacka, Solna 0,05% 2 Täby, Nacka 0,04% 5 Kungälv, Huddinge, Mölndal, Tyresö, Norrtälje 0,03% 11 0,02% 17 0,01% 66 0,00% 131-0,01% 29-0,02% 9-0,03% 3 Sandviken, Trollhättan, Växjö -0,04% 2 Karlskrona, Kalmar -0,05% 2 Gävle, Hässleholm -0,06% 1 Landskrona -0,07% 1 Helsingborg -0,08% 2 Örebro, Eskilstuna -0,09% 2 Göteborg, Kristianstad -0,10% 1 Linköping -0,13% 1 Södertälje -0,17% 1 Norrköping -0,42% 1 Malmö Totalsumma 290
10 (10) Tabell 2. Differens procentenheter försörjningsmått inklusive respektive exklusive sjukoch aktivitetsersättning På grund av registrets uppbyggnad har även här jämförelse gjorts för samtliga 290 kommuner enskilt och inte per samordningsförbund. Vid jämförelse har även aktivitetsersättning exkluderats eftersom nuvarande försörjningsmått visar utbetald sjuk- och aktivitetsersättning sammantaget. Aktivitetsersättningen utgör dock en liten andel, 9 procent, av det totala antalet sjuk- och aktivitetsersättningar varför det har marginell påverkan på utfallet som helhet. (antal sjukersättningar 332 604, antal aktivitetsersättningar 30 998) Tabellen visar att det är marginella skillnader för flertalet av kommunerna. De kommuner som har fördel av att tillämpa hela försörjningsmåttet ses överst i tabellen. Med Radetikett nedan avses skillnaden mellan andel försörjningsmått av riket inklusive respektive exklusive sjuk- och aktivitetsersättning. Radetiketter Antal av Kommun 0,09% 1 Borås 0,07% 4 Motala, Piteå, Skellefteå, Norrtälje 0,06% 1 Jönköping 0,05% 2 Umeå, Mark 0,04% 5 Söderhamn, Simrishamn, Haninge, Solna, Boden 0,03% 8 0,02% 38 0,01% 98 0,00% 88-0,01% 19-0,02% 6-0,03% 2 Sandviken, Strängnäs -0,04% 2 Botkyrka, Nacka -0,05% 4 Linköping, Sundsvall, Växjö, Västerås -0,06% 1 Helsingborg -0,07% 2 Huddinge, Karlstad -0,08% 1 Örebro -0,09% 1 Norrköping -0,10% 1 Trollhättan -0,11% 1 Eskilstuna -0,14% 1 Gävle -0,17% 1 Södertälje -0,27% 1 Göteborg -0,35% 1 Stockholm -0,55% 1 Malmö Totalsumma 290