Verksamhetsåret 2013

Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret 2013 Utförd av Rapport färdigställd: 2014-02-10

Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel 2013 Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska Spel (Svenska Spel) beräknat klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter (CO 2 e) från Svenska Spels verksamhet under 2013. I beräkningen av klimatpåverkan ingår energiförbrukningen i lokaler, tjänsteresor med flyg, bil och tåg samt de pappersmaterial som förbrukas i koncernverksamheten. I rapporten ingår även klimatpåverkan från transporter baserat på de utsläpp som Svenska Spels transportleverantörer har redovisat. Tricorona har tidigare beräknat klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet för år 2010, 2011 och 2012. I denna rapport jämförs resultatet över åren. Den totala klimatpåverkan från verksamheten 2013 uppgick till 4 580 ton CO 2 e, vilket innebär en minskning med 7 % jämfört med föregående år. Utsläppen från den beräknade klimatpåverkan från verksamheterna har förändrats enligt följande: Tjänsteresor: Total klimatpåverkan från tjänsteresor har ökat med 3%. Antalet enkelresor med flyg har ökat med ca 125 vilket motsvarar ca 1% ökning. Materialförbrukning: Materialförbrukningen har minskat med 19% och klimatpåverkan av detta har minskat med 18%. Lokaler: Klimatpåverkan från lokaler har minskat med 6 %. Under 2013 har samtliga av Svenska Spels lokaler haft ursprungsmärkt förnybar el vilket har lett till relativt låga utsläpp. Transporter: Klimatpåverkan från transporter har ökat med 5 %, beräknat på av leverantörerna redovisad klimatpåverkan. I tabellen nedan visas fördelningen av klimatpåverkan från de ovan nämnda områdena för 2010, 2011, 2012 och 2013. Sammanfattning av utsläpp från verksamheten 2010 2011 2012 2013 Andel av total 2013 Förändring 2012-2013 Tjänsteresor 2 292 2 191 1 933 1 998 44 % +3 % Varav flyg 1 803 1 695 1 486 1 586 35 % +7 % Varav väg 488 495 446 412 9 % -7 % Varav tåg 0,002 0,63 0,62 0,00 0 % -100 % Materialförbrukning 1 929 1 834 2 165 1 767 39 % -18 % Varav tryckmaterial 1 587 1 489 1 617 1 407 31 % -13 % Varav wellpapp 24 15 15 12 0 % -20 % Varav papper 316 330 533 348 8 % -35 % Lokaler 1 189 859 542 509 11 % -6 % Transporter 278 307 293 306 7 % +5 % Summa 5 688 5 190 4 932 4 580 100% -7% Tabell 1. Sammanfattning klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet 2010-2013. 1

De två största posterna av Svenska Spels klimatpåverkan kom från tjänsteresor och materialförbrukning, se figurer nedan för fördelningen inom posterna. Figur 1. Klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet 2013, med fördjupad insyn i tjänsteresor. Figur 2. Klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet 2013, med fördjupad insyn i materialförbrukning. 2

Nedan visas nyckeltal över klimatpåverkan för att sätta Svenska Spels utsläpp i relation till verksamhetens storlek. Klimatpåverkande utsläpp per anställd har minskat jämfört med föregående år vilket visar på att verksamheten har blivit effektivare i förhållande till sina klimatpåverkande utsläpp. Klimatpåverkan per omsatt krona har också minskat jämfört med året innan. Nyckeltal verksamhet 2010 2011 2012 2013 Enhet Förändring 2012-2013 Utsläpp per anställd 2,51 2,36 2,22 2,05 ton -8 % CO 2 e/anställd Utsläpp per omsatt 0,72 0,66 0,61 0,57 ton CO 2 e/mkr -8 % krona Tabell 2. Nyckeltal Svenska Spels verksamhet 2010-2013 3

Innehåll Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel 2013... 1 Innehåll... 1... 1 Introduktion... 1 Resultat klimatberäkning av Svenska Spels verksamhet... 1 Klimatberäkning enligt GHG-protokollet... 3 Klimatberäkning av tjänsteresor... 4 Flygresor... 6 Klimatberäkning av materialförbrukning... 6 Klimatberäkning av lokaler... 7 Klimatberäkning av transporter... 10 Värdering av resultat... 11 Tillförlitlighet... 11 Bilaga 1 - Tricoronas beräkningsmetod... 12 Riktlinjer enligt GHG-protokollet... 12 Scope 1 (Direkta GHG utsläpp)... 13 Scope 2 (El, Indirekta GHG utsläpp)... 13 Scope 3 (Andra indirekta GHG utsläpp)... 13 Beräkningsmetod lokaler... 13 Fjärrvärme... 14 Beräkningsmetod tjänsteresor... 16 Referenser... 19 Bilaga 2 Svenska spels flygresor 2013... 20 Flygrutter med högsta andelen klimatpåverkande utsläpp... 20 Flygrutter med högst andel enkelresor... 20

Introduktion Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska Spel (Svenska Spel) beräknat klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter (CO 2 e) från Svenska Spels verksamhet under 2013. I beräkningen av klimatpåverkan ingår energiförbrukningen i lokaler, tjänsteresor med flyg, bil och tåg samt de pappersmaterial som förbrukas i koncernverksamheten. I rapporten ingår även klimatpåverkan från transporter baserat på de utsläpp som Svenska Spels transportleverantörer har redovisat. Resultat klimatberäkning av Svenska Spels verksamhet Beräknad klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet uppgick till 4 580 ton CO 2 e år 2013. Nedan presenteras resultatet av klimatberäkningarna uppdelat på tjänsteresor, materialförbrukning, lokaler och transporter. De två största posterna för Svenska Spels klimatpåverkan kom från tjänsteresor och materialförbrukning. Utsläppen från materialförbrukning har minskat under 2013 jämfört med året innan. Inom tjänsteresor stod flygresor för den största klimatpåverkan med 44 % av Svenska Spels totala klimatpåverkan vilket är en ökning jämfört med året innan. I figurerna nedan visas fördelningen av klimatpåverkan 2013 och i tabell 1 och 2 nedan redovisas Svenska Spels totala klimatpåverkan under 2010 till 2013. Figur 1. Klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet 2013, med fördjupad insyn i tjänsteresor. 1

Figur 2. Klimatpåverkan från Svenska Spels verksamhet 2013, med fördjupad insyn i materialförbrukning. Sammanfattning av utsläpp från verksamheten 2010 2011 2012 2013 Andel av total 2013 Förändring 2012-2013 Tjänsteresor 2 292 2 191 1 933 1 998 44 % +3 % Varav flyg 1 803 1 695 1 486 1586 35 % +7 % Varav väg 488 495 446 412 9 % -7 % Varav tåg 0,002 0,63 0,62 0,00 0 % -100 % Materialförbrukning 1 929 1 834 2 165 1 767 39 % -18 % Varav tryckmaterial 1 587 1 489 1 617 1407 31 % -13 % Varav wellpapp 24 15 15 12 0 % -20 % Varav papper 316 330 533 348 8 % -35 % Lokaler 1 189 859 542 509 11 % -6 % Transporter 278 307 293 306 7 % +5 % Summa 5 688 5 190 4 932 4 580 100 % -7 % Tabell 1. Sammanfattning Svenska Spels verksamhet 2010-2013. Nedan visas nyckeltal över klimatpåverkan för att sätta Svenska Spels utsläpp i relation till verksamhetens storlek. Klimatpåverkande utsläpp per anställd har minskat jämfört med föregående år vilket visar på att verksamheten har blivit effektivare i förhållande till sina klimatpåverkande utsläpp. Klimatpåverkan per omsatt krona har också minskat jämfört med året innan. Nyckeltal verksamhet 2010 2011 2012 2013 Enhet Förändring 2012-2013 Utsläpp per anställd 2,51 2,36 2,22 2,05 ton -8 % CO 2 e/anställd Utsläpp per omsatt krona 0,72 0,66 0,61 0,57 ton -8 % CO 2 e/mkr Tabell 2. Nyckeltal Svenska Spels verksamhet 2010-2013. 2

Kommentar: Svenska Spels klimatpåverkan ligger enligt Tricoronas bedömning i linje med övrig kontorsbaserad verksamhet. Klimatpåverkan per anställd har minskat från år till år vilket tyder på att verksamheten har blivit effektivare i förhållande till sin klimatpåverkan. Klimatpåverkan från materialförbrukning är hög vilket kan förklaras av den verksamhet som Svenska spel driver där lotter och tryckmaterial är del av kärnverksamheten. Klimatberäkning enligt GHG-protokollet GHG-protokollet är den mest använda internationella redovisningsstandarden och används av regeringar, företag och organisationer som ett verktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. Företagets eller organisationens operativa gränser omfattas enligt GHG-protokollet av tre scope och i tabellen och figuren nedan visas Svenska Spels klimatpåverkan utifrån scope 1, 2 och 3 enligt GHG-protokollet. 1 I scope 1 ingår för Svenska Spels del klimatpåverkan från tjänstebilar. I scope 2 handlar det för Svenska Spels del om el, kyla och värme som köps in från leverantörer och i scope 3 ingår övriga tjänsteresor, materialförbrukning och transporter. Tabellen och figuren nedan visar att den enskilt största klimatpåverkan finns i scope 3 och kan framför allt hänföras till klimatpåverkande utsläpp från flygresor och materialförbrukning. Klimatpåverkan i scope 1 minskade med 12 % vilket främst berodde på en minskad förbrukning av diesel och E85. Scope 2 minskade med 2 % vilket berodde på en minskning i förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Scope 3 minskade med totalt 7 % främst pga. minskad materialförbrukning. Sammanfattning utsläpp verksamhet per GHG scope 2010 2011 2012 2013 Andel av total 2013 Förändring 2012-2013 Scope 1 330 234 250 220 5 % -12 % Scope 2 885 712 372 364 8 % -2 % Scope 3 4 473 4 245 4 310 3 996 87 % -7 % Summa 5 688 5 190 4 932 4 580 100 % -7 % Tabell 3. Svenska Spels klimatpåverkan per GHG scope 2010-2013 1 I scope 1 ingår direkt klimatpåverkan från källor som företaget har kontroll över, i scope 2 ingår indirekt klimatpåverkan från inköpt el, värme och kyla och i scope 3 ingår övrig indirekt klimatpåverkan. 3

Figur 3. Fördelning av klimatpåverkan per GHG scope 2013 Klimatberäkning av tjänsteresor Svenska Spels klimatpåverkan från tjänsteresor uppgick till 1 998 ton CO 2 e år 2013, vilket innebär en ökning med 3 % jämfört med föregående år. Klimatpåverkan härrör från flygresor, tjänsteresor med bil, taxiresor och tågresor. Klimatpåverkan från flygresor har ökat med 7 % sedan förra året, och flygresorna har stått för 79 % av tjänsteresornas totala klimatpåverkan. Förbrukningen av diesel och fordonsgas har ökat jämfört med år 2012 och således också utsläppen av växthusgaser som har ökat med 106 % för diesel och 135 % för fordonsgas. Förbrukningen av bensin och E85 har minskat jämfört med 2012 och utsläppen likaså, 34 % minskning för bensin och 46 % minskning för E85. Tågresor har tidigare haft en mycket låg utsläppsfaktor men har sedan i år minskat till nära noll. För detaljer se tabell och diagram nedan. Tjänsteresor Förbrukning 2010 Förbrukning 2011 Förbrukning 2012 Förbrukning 2013 Enhet Flygresor 5 681 983 5 456 725 4 640 090 4 732 310 km Bilresor Diesel 6 557 12 596 29 051 59 945 liter Bensin 65 614 49 180 43 235 28 302 liter Fordonsgas 870 1 782 3 097 3 937 m 3 E85 203 812 209 635 181 539 126 639 liter Biogas - - 345 - m 3 Taxi 2 356 016 2 066 643 2 104 699 1 927 381 kr Tågresor 880 397 1 228 009 1 207 251 1 122 198 km Tabell 4. Förbrukning tjänsteresor, 2010-2013. 4

Tjänsteresor 2010 2011 2012 2013 Andel av total Förändring 2012-2013 Flygresor 1 803 1 695 1 486 1 586 79 % +7 % Bilresor 488 495 446 412 21 % -7 % Diesel 19 37 87 180 9 % +106 % Bensin 175 131 116 76 4 % -34 % Fordonsgas 1,3 2,5 4,7 11,1 1 % +135 % E85 229 266 179 96 5 % -46 % Biogas - - 0,0003 - - - Taxi 64 58 59 50 2 % -16 % Tågresor 0,002 0,6 0,6 0,0 0,0 % -100 % Summa 2 292 2 191 1 933 1 998 100 % +3 % Tabell 5. Klimatpåverkande utsläpp per reseslag, 2010-2013. Ton CO 2 e 2010 Ton CO 2 e 2011 Ton CO 2 e 2012 Ton CO 2 e 2013 Figur 4. Klimatpåverkan från tjänsteresor 2010-2013, per reseslag. Tabellen nedan visar att de klimatpåverkande utsläppen från tjänsteresor per anställd har ökat något och ligger år 2013 på 0,9 ton CO 2 e/anställd. Varje anställd har rest i snitt 2 120 km med flyg under året, vilket är en ökning med 2 % jämfört med 2012. Snittsträckan för en enkelresa med flyg har ökat med 1 %. Nyckeltal tjänsteresor 2010 2011 2012 2013 Enhet Förändring 2012-2013 Utsläpp per anställd 1,0 1,0 0,87 0,9 ton +3 % CO 2 e/anställd Flygkilometer per anställd 2 511 2 420 2 088 2 120 km/anställd +2 % Snittsträcka per enkelresa 375 350 336 340 km +1 % med flyg Tabell 6. Nyckeltal Svenska Spels tjänsteresor 2011-2013. 5

Då flygresor utgör en av de största klimatpåverkande posterna redovisas resemönster nedan och i Bilaga 2. Flygresor Den största andelen av flygresorna var under 50 mil per enkelresa 2 och stod för 64 % av utsläppen från flygresor, se tabell 7 och 8. Det totala antalet flygresor har ökat med 1 % och de klimatpåverkande utsläppen har ökat med 7 %. Flygresor Enkelresor 2010 Enkelresor 2011 Enkelresor 2012 Enkelresor 2013 Km 2010 Km 2011 Km 2012 Km 2013 < 500 km 13 208 13 237 11 934 12 176 2 868 947 2 975 346 2 711 173 2 710 422 500-1000 km 1 365 1 453 1 491 1 352 773 987 836 505 839 511 766 589 1000-2500 km 371 368 278 255 555 442 546 419 419 806 375 839 > 2500 km 210 157 108 153 1 483 607 963 107 669 600 879 460 Summa 15 154 15 215 13 811 13 936 5 681 983 5 321 377 4 640 090 4 732 310 Tabell 7. Antal flygresor och sträckor för Svenska Spel 2010-2013. Flygresor 2010 2011 2012 2013 Andel av total Förändring 2012-2013 < 500 km 1 063 1 093 990 1 015 64 % +2 % 500-1000 km 201 217 219 231 15 % +6 % 1000-2500 km 125 123 95 105 7 % +11% > 2500 km 416 258 182 234 15 % +29 % Summa 1 803 1 691 1 486 1 586 100 % +7 % Tabell 8. Klimatpåverkande utsläpp från tjänsteresor, Svenska Spel 2010-2013. Kommentar: De klimatpåverkande utsläppen från tjänsteresor har under 2013 ökat med 3 %. Även antalet flygkilometer per anställd och snittsträckan per resa har ökat sedan föregående år. För att minska utsläppen från tjänsteresor bör kortare flygresor ersättas med tåg. Detta initiativ skulle ge en minskad klimatbelastning på 1 015 ton CO 2 e. Klimatberäkning av materialförbrukning Materialförbrukning stod enligt denna beräkning för 1 767 ton CO 2 e år 2013, vilket utgör 39 % av Svenska Spels totala klimatpåverkan. Klimatpåverkan från materialförbrukning har minskat med 18 %, där förbrukningen av papper är den post som har minskat mest. I beräkningen ingår förbrukning av wellpapp/emballage, papper, samt tryckt material/lotter 3. 2 Se Bilaga 2 för detaljerad information om de vanligaste och mest klimatpåverkande flygrutterna. 3 Här ingår kuponger, kvittorullar, programblad och lotter, då de beräknas ha utsläpp som är i samma storleksordning per viktenhet. 6

Materialförbrukning Ton material 2010 Ton material 2011 Ton material 2012 Ton material 2013 Wellpapp/emballage 30 19 18 15 Papper 288 300 485 317 Tryckt material/lotter 1 222 1 145 1 244 1 082 Summa 1 540 1 464 1 747 1 414 Tabell 9. Material förbrukat 2010-2013. Andel av Förändring Materialförbrukning 2010 2011 2012 2013 total 2012-2013 Wellpapp/emballage 24 15 15 12 1 % -20 % Papper 316 330 533 348 20 % -35 % Tryckt material/lotter 1 589 1 489 1 617 1 407 80 % -13 % Summa 1 929 1 834 2 165 1 767 100% -18% Tabell 10. Klimatpåverkan från materialförbrukning 2010-2013. I tabellen nedan visas materialförbrukningen per anställd för ovan nämnda material. Det är alltså inklusive material som förbrukas av kunderna och kallas därför materialåtgång. Nyckeltal material 2010 2011 2012 2013 Enhet Förändring 2012-2013 Materialåtgång per anställd 540 521 560 485 kg papper/anställd -13 % Tabell 11. Nyckeltal materialförbrukning 2010-2013. Utsläppsfaktorer för papper av olika sorter kan variera mycket och Tricorona har gjort antaganden om vilka av de utsläppsfaktorer, som finns tillgängliga i databaser över livscykelanalyser, som är mest lämpliga att använda för Svenska Spels pappersmaterial. För att beräkningarna ska bli mer exakta krävs specifika livscykelanalyser för just Svenska Spels pappersmaterial och för de slutliga formaten av deras lotter och dylikt. Även om dessa beräkningar är baserade på schablonvärden, visar de att klimatpåverkan från tryckt material och lotter har en stor inverkan på Svenska Spels totala klimatpåverkan. Klimatberäkning av lokaler Klimatpåverkan från lokaler uppgick till 509 ton CO 2 e, vilket är en minskning med 6 % jämfört med 2012. Klimatpåverkan kommer från Svenska Spels användning av verksamhetsel, uppvärmning av lokaler samt luftkonditionering i deras två kontor och fyra kasinon. Utsläppsfaktorerna för el, fjärrvärme och fjärrkyla förändras varje år på grund av förändringar i produktionen. Klimatpåverkan från fjärrvärme och fjärrkyla har minskat till följd av en minskad förbrukning. Elförbrukningen har också minskat en aning och därmed har klimatpåverkan också minskat. Elen är 100 % grön, därmed den låga klimatpåverkan. Tabell 12 och 13 och figur 7 nedan visar energiförbrukning och klimatpåverkande utsläpp per energislag. Den största andelen av klimatpåverkan från lokalerna kommer från fjärrvärmen, följt av elförbrukningen. 7

Energiförbrukning kwh 2010 kwh 2011 kwh 2012 kwh 2013 Förändring 2012-2013 El 15 506 879 15 820 367 15 957 107 15 691 989-2 % Fjärrvärme 7 157 524 5 284 735 5 500 888 5 418 334-2 % Fjärrkyla 1 498 956 2 051 264 1 858 000 1 731 900-7 % Summa 24 163 359 23 156 366 23 315 995 22 842 223-2 % Tabell 12. Förbrukning från lokaler 2010-2013, per energislag. Energiförbrukning 2010 2011 2012 2013 Andel av total 2013 Förändring 2012-2013 El 564 255 110 100 20 % -9 % Fjärrvärme 584 513 420 406 80 % -3 % Fjärrkyla 41 91 11 2 0,4 % -82 % Summa 1 189 859 542 509 100 % -6 % Tabell 13. Klimatpåverkan från lokaler 2010-2013, per energislag. Ton CO 2 e 2010 Ton CO 2 e 2011 Ton CO 2 e 2012 Ton CO 2 e 2013 Figur 7. Klimatpåverkan från lokaler 2010-2013, per energislag. I tabellen nedan visas nyckeltal kopplade till utsläppen från lokaler. Klimatpåverkan per anställd har minskat med 6 %, med anledning av den minskade förbrukningen. Nyckeltal lokaler 2010 2011 2012 2013 Enhet Förändring 2012-2013 Utsläpp per anställd 0,5 0,4 0,24 0,23 ton CO 2 e -6 % /anställd Energiförbrukning per m 2 716 686 496 486 kwh/m 2-2 % Energiförbrukning per 10 678 10 530 10 493 10 234 kwh/anställd -2 % anställd Andel ursprungsmärkt el 87 % 97 % 100 % 100 % Tabell 14. Nyckeltal lokaler 2010-2013. 8

Nedan visas nyckeltal för energiförbrukningen specificerat för Svenska Spels respektive lokaler. Huvudkontorets lokal Pumpen i Visby har en hög energiförbrukning, vilket kan förklaras av att cirka 15 % av lokalytan här är en serverhall. Energiförbrukningen i huvudkontorets två lokaler, Lotteriet och Pumpen, har minskat jämfört med år 2012. Kontoret i Sundbyberg är den lokalen som har minskat mest på sina utsläpp per kvadratmeter, detta beror delvis på att man har minskat på förbrukningen men också för att utsläppsfaktorn för fjärrvärme har minskat under året. De flesta lokaler har minskat på sin förbrukning jämfört med föregående år. Casino Cosmopol Göteborg har däremot ökat sin förbrukning fast dess utsläpp har minskat, detta beror på utsläppsfaktorn för fjärrvärme och fjärrkyla var lägre under 2013. För Casino Cosmopol Sundsvall och Casino Cosmopol Malmö hade förbrukningen per kvadratmeter minskat men deras utsläpp ökade pga. den ökade utsläppsfaktorn för fjärrvärme. Nyckeltal per lokal kwh/m 2 2010 kwh/m 2 2011 kwh/m 2 2012 kwh/m 2 2013 Huvudkontor Lotteriet 350 518 399 392 Huvudkontor Pumpen 1 377 1 066 1 062 1 001 Kontor, Sundbyberg 735 677 251 230 Casino Cosmopol, Stockholm 840 827 850 851 Casino Cosmopol, Sundsvall 793 699 725 703 Casino Cosmopol, Göteborg 862 474 743 783 Casino Cosmopol, Malmö 499 507 484 476 Tabell 15. Nyckeltal energiförbrukning, specificerat per lokal. kg CO 2 e/m 2 kg CO 2 e/m 2 kg CO 2 e/m 2 kg CO 2 e/m 2 Förändring Nyckeltal per lokal 2010 2011 2012 2013 2012-2013 Huvudkontor Lotteriet 3 15 9 7-25 % Huvudkontor Pumpen 17 9 11 9-20 % Kontor, Sundbyberg 20 26 2,5 1,6-38 % Casino Cosmopol, Stockholm 36 27 19 18-3 % Casino Cosmopol, Sundsvall 45 34 27 34 +28 % Casino Cosmopol, Göteborg 24 18 6 6-12 % Casino Cosmopol, Malmö 100 40 18 20 +11 % Tabell 16. Nyckeltal klimatpåverkan, specificerat per lokal. Kommentar: Svenska Spels energiförbrukning per kvadratmeter är hög jämfört med snittet för svenska lokaler (ca 225 kwh/kvm enligt SCB/Energimyndigheten) vilket kan förklaras av de serverhallar som inryms i Svenska Spels lokaler. Klimatpåverkande utsläpp per kvadratmeter har minskat för de flesta lokalerna. 9

Klimatberäkning av transporter Klimatpåverkan från transporter uppgick till 306 ton CO 2 e, vilket utgör 7 % av Svenska Spels totala klimatpåverkan 2013. Jämfört med året innan har utsläppen ökat med 5 %. I klimatredovisningen ingår transporter som utförts av Posten, MTD, Schenker och Bring Citymail. Beräkningarna har gjorts av transportörerna och har alltså inte genomförts av Tricorona. Tricorona gjorde 2010 en enklare granskning av transportörernas underlag och valde att använda transportörernas beräknade klimatpåverkan. Även för år 2013 har Tricorona fått beräknad klimatpåverkan från transportörerna, och utgår enligt resonemang ovan ifrån att även denna information är tillämplig, se tabell och diagram nedan. Tricorona har inte fått tillgång till underlag från transportörerna för 2013, varför ingen jämförelse av transportarbete redovisas. Transporter 2010 2011 2012 2013 Andel av total Förändring 2012-2013 Posten 12 46 47 56 18 % +19 % MTD 241 237 221 225 73 % +2 % Schenker 21 16 17 17 6 % +0 % Bring Citymail 4 8 8 8 3 % +5 % Summa 278 307 293 306 100 % +5 % Tabell 17: Klimatpåverkan från transporter 2010-2013. Ton CO 2 e 2010 Ton CO 2 e 2011 Ton CO 2 e 2012 Ton CO 2 e 2013 Figur 8: Klimatpåverkan per transportör 2010-2013. 10

Värdering av resultat Tillförlitlighet Tricorona har värderat det beräknade resultatet utifrån kvaliteten på indata, baserat på andelen uppmätta värden och andelen skattade värden där större osäkerhet finns. Figuren nedan visar att 99 % av Svenska Spels totala beräknade klimatpåverkan baseras på uppmätta värden, och att 1 % baseras på skattade värden där större osäkerhet finns. Tricorona har inte tagit del av Svenska Spels transportörers beräkningar, men dessa bedöms av Svenska Spel vara uppmätta, varför de ingår i posten för uppmätta värden. Klimatberäkningen av taxiresor är baserad på mer osäkra värden. Figur 9. Klimatberäkningens tillförlitlighet 2013. 11

Bilaga 1 - Tricoronas beräkningsmetod En del av en heltäckande klimatstrategi är att ta reda på hur stora utsläpp företagets verksamhet har. Tricorona har bred erfarenhet inom klimatberäkningar som hjälper företag att ta fram underlag för åtgärdsplaner, klimatkompensation och kommunikation. All beräkning och rapportering sker enligt GHG-protokollets riktlinjer. Tricoronas utsläppsfaktorer innefattar i den mån det är möjligt och relevant samtliga växthusgaser (CO 2, CH 4, N 2 O, HFCs, PFCs och SF 6 ), redovisade i CO 2 -ekvivalenter (CO 2 e), och tar hänsyn till utsläpp över hela livscykeln. För utsläppsfaktorer som förändras årligen (exempelvis el och fjärrvärme) använder Tricorona i första hand en utsläppsfaktor för det år beräkningen avser. Om detta inte finns tillgängligt använder Tricorona den senast publicerade utsläppsfaktorn inom området. Läs mer om Tricoronas utsläppsfaktorer för respektive utsläppskälla nedan. Riktlinjer enligt GHG-protokollet Tricoronas beräkningsmetod följer GHG-protokollets riktlinjer för rapportering och de omfattar följande övergripande principer: Relevans (relevance): rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla företagets eller organisationens utsläpp så att den kan fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt. Fullständighet (completeness): rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras. Jämförbarhet (consistency): metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras. Transparens (transparency): all bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras. Noggrannhet (accuracy): de beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt. Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av nationer och företag som ett verktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. GHG-protokollet har ett tio år långt samarbete med World Resources Institute och World Business Council for Sustainable Development, och arbetar med företag, nationer och miljögrupper världen över för att bygga en ny generation av trovärdiga och effektiva program för att hantera klimatförändringarna. Företagets eller organisationens operativa gränser omfattas enligt GHG-protokollet av tre scope enligt nedan. 12

Figur 2: Operativa gränser för verksamhetsutsläpp (källa: GHG Protocol) Scope 1 (Direkta GHG utsläpp) Scope 1 innefattar verksamhetens direkta utsläpp från egenkontrollerade källor. Detta kan exempelvis innebära utsläpp från egenägda fordon eller förbränning av bränslen för uppvärmning i egenägda pannor eller i produktion. Scope 2 (El, Indirekta GHG utsläpp) Scope 2 består av indirekta utsläpp från inköpt el, värme och kyla, som sker hos leverantören. Scope 3 (Andra indirekta GHG utsläpp) Scope 3 omfattar övriga indirekta utsläpp som uppkommer från källor som inte kontrolleras av företaget, till exempel tjänsteresor med flyg, tåg eller buss, hotellvistelser, inköpt material eller transporter som utförs av tredje part, samt alla övriga utsläpp som följer från produktion uppströms av inköpta varor och tjänster. För att enklare förstå vad som kan ingå i Scope 3, kan man dela upp sina utsläpp i uppströms (upstream) och nedströms (downstream) aktiviteter. Med uppströms menar man klimatpåverkan på saker som företaget har köpt, exempelvis klimatpåverkan av en bil man har köpt. Med nedströms, menas klimatpåverkan på saker som företaget säljer; exempelvis den klimatpåverkan en bil genererar under dess livslängd. I Tricoronas verksamhetsberäkningar ingår alltid samtliga utsläpp i Scope 1 och Scope 2 och utsläpp från tjänsteresor i Scope 3. I vissa fall ingår även utsläppskällor utöver tjänsteresor i Scope 3, såsom transporter och materialförbrukning. Nedan beskrivs hur Tricoronas generella beräkningsmetodik ser ut inom dessa områden. Beräkningsmetod lokaler För många företag och organisationer kommer en stor del av verksamhetens utsläpp från energiförbrukningen i de lokaler som nyttjas inom verksamheten. Nedan följer en beskrivning av Tricoronas beräkningsmetodik för beräkning av utsläpp från energiförbrukning i lokaler. För varje utsläppskälla illustreras vilket eller vilka Scope utsläppen tillhör enligt GHG-protokollet. 13

El Sverige För el används i första hand en producentspecifik utsläppsfaktor. Detta är dock enbart tillämpbart för stora industriella företag som har direkt tillförsel av elen, vid sidan av det nationella elnätet, och köper elen direkt av producenten. För el med specificerat avtal om Bra Miljöval eller ursprungsmärkt förnybar el, beräknas klimatpåverkan för utsläpp vid förbränning utifrån utsläppsfaktorer från Naturvårdsverket. För utsläpp uppströms i bränslets livscykel beräknas utsläppen med hjälp av utsläppsfaktorer från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. Om det specificerade avtalet inte tydliggör vilken typ av förnybar produktion som avses, används en genomsnittlig utsläppsfaktor för förnybar elproduktion i det nordiska kraftnätet. I sista hand används en utsläppsfaktor för koldioxid i Nordisk elmix (restmix med avräkning för ursprungsmärkt el), vilken har tagits fram av Energimarknadsinspektionen. Globalt För energiförbrukning utanför Norden beräknar Tricorona klimatpåverkan baserat på utsläppsfaktorer från IEA (International Energy Agency). Dessa inkluderar dock enbart direkta koldioxidutsläpp vid förbränning. Redovisning per Scope De utsläpp som kan kopplas till produktionen av el (vilket motsvarar huvudparten av utsläppen för ospecificerad el) redovisas som Scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i elens livscykel redovisas som Scope 3. Se blå partier i bild. Fjärrvärme För fjärrvärme används i första hand respektive fjärrvärmeleverantörs utsläppsfaktor, i andra hand ett genomsnitt för aktuell kommun och i sista hand ett svenskt genomsnitt i enlighet med statistik från Svensk Fjärrvärme. Vid samproduktion med el i kraftvärmeanläggningar används alternativproduktionsmetoden som allokeringsmetod. Allokeringsmetoden förordas i GHG-protokollet och även i de produktspecifika reglerna för EPD 4. Metoden utgår från den resursförbrukning som skulle vara aktuell om el respektive värme producerades var för sig i produktionsanläggningen. Om alternativa verkningsgrader i anläggningarna inte är kända har alternativ verkningsgrad för el antagits till 40% och för värme till 90%. Eventuell värmeutvinning i rökgaskondenseringsanläggning tillhörande 4 Environmental Product Declaration 14

kraftvärmeverket ingår inte i allokeringen utan ses uteslutande som värmeproduktion. Redovisning per Scope De utsläpp som kan kopplas till produktionen av fjärrvärme (vilket motsvarar huvudparten av utsläppen) redovisas som Scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i fjärrvärmens livscykel redovisas som Scope 3. Se blå partier i bild nedan. Fjärrkyla För fjärrkyla används respektive leverantörs utsläppsfaktor alternativt beräknad utsläppsfaktor för respektive leverantör som beräknas av Tricorona utifrån statistik från Svensk Fjärrvärme, där utsläppsfaktor för tillförd el i fjärrkylaproduktionen används enligt ovan. Om inte leverantören går att spåra i Svensk Fjärrvärmes statistik beräknar Tricorona utsläppen utifrån ett genomsnitt av Sveriges fjärrkylaproduktion enligt Svensk Fjärrvärme. Redovisning per Scope De utsläpp som kan kopplas till produktionen av fjärrkyla (vilket motsvarar huvudparten av utsläppen) redovisas som Scope 2 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i fjärrkylans livscykel redovisas som Scope 3. Se blå partier i bild. Bränsleförbränning Vid förbränning av exempelvis olja, naturgas eller träpellets beräknar Tricorona utsläppen av CO 2 e i hela livscykeln utifrån uppgifter från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. Redovisning per Scope De utsläpp som kan kopplas till förbränningen av bränslet redovisas som Scope 1 medan de utsläpp som kan hänföras till aktiviteter i övriga delar i bränslets livscykel redovisas som Scope 3. Se blå partier i bild. Material Tricorona har för beräkningen av klimatpåverkan från materialförbrukning på kontor använt en schablon per anställd som grundar sig på ett antagande om hur mycket papper, kaffe, frukt, kontorsmaterial etc. som varje anställd gör av med per år. I dessa beräkningar ingår inte klimatpåverkan från anskaffningar såsom datorer, möbler etc., utan endast förbrukningsvaror är inkluderade. För vissa verksamheter beräknar Tricorona också in annat material som är relevant. Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från material redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. 15

Beräkningsmetod tjänsteresor Flygresor Modellen för beräkningar av klimatpåverkan från flygresor baseras på NTM:s (Nätverket för Transporter och Miljön) beräkningsmodell som beräknar koldioxidutsläpp. För flygresor hanterar NTM-modellen följande indatafaktorer: Ursprungsort och destination Flygplanstyp (t.ex. Boeing 747-400) för att veta passagerarkapacitet och bränsleförbrukning Kabinfaktorn (dvs. hur stor andel av platserna som är upptagna) - för att kunna fördela de beräknade emissionerna per passagerare Användaren har oftast inte tillgång till kabinfaktorn eller flygplanstyp, så vi använder NTM:s standardvärden, som i sin tur baseras på data från International Civil Aviation Organization (ICAO). Mer specifikt fungerar NTM modellen så här: För resor med mellanlandning beräknas varje enskild delresas emissioner för sig, eftersom varje start och landning har stor effekt på utsläppen. På varje delsträcka beräknas avstånd som storcirkelavstånd mellan flygplatserna, baserat på deras latitud och longitud. Därefter beräknar vi de totala koldioxidutsläppen för flygningen baserat på fasta värden för start och landning plus ett variabelt värde som baseras på avståndet, som beräknats i föregående steg. De fasta värdena för start och landning är unika för varje kombination av flygplan och kabinfaktor (t.ex. "Boeing 747-400 med en kabinfaktor mellan 50-75%" är en sådan kombination). Dessa fasta värden för start och landning innehåller också utsläpp motsvarande 100 km flygning, ett standardvärde för väntetid vid inflygning. Därefter dividerar vi flygningens totala utsläpp med antal passagerare, baserat på flygplanets kapacitet och den angivna kabinfaktorn (eller standardvärdet). Resultatet blir alltså den mängd koldioxidutsläpp som kan tillskrivas en passagerare på den flygningen. Klimatpåverkan är dock större än bara koldioxidutsläppen. FN:s klimatpanel, IPCC, samt många andra forskningsorgan, har uppskattat att den uppvärmande effekten (RFI 5 ) av flygets utsläpp är cirka 2-4 gånger större än den från enbart flygets koldioxidutsläpp. Tricorona korrigerar därför NTM:s resultat med en korrigeringsfaktor på 2,7, för att ta hänsyn till klimatpåverkan från andra utsläpp än koldioxid. 5 Radiative Forcing Index, se sid. 39 i ICAO Environmental Report 2010. 16

Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från tjänsteresor med flyg redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. Bilresor I de fall där bilresor är inrapporterat i form av förbrukning av bränsle använder Tricorona uppgifter från Trafikverkets årliga rapport Index över nya bilars klimatpåverkan 6. Utsläppsfaktorerna inkluderar utsläpp i hela livscykeln. Då inrapporterad data är i formatet kilometer, utan specifikation av bilmodell och bränsleförbrukning, använder Tricorona medelvärdet för nya bilars utsläpp per kilometer enligt samma rapport (Trafikverket). Utsläpp från taxiresor beräknas i första hand utifrån antalet körda kilometer och i andra hand utifrån taxikostnader. Underlag om bilparkens fördelning per bränsletyp hämtar Tricorona från Taxiförbundets rapport Branschläget. Bränsleförbrukning per bränsletyp beräknar Tricorona utifrån ett genomsnitt hos de största Taxiföretagen i Sverige. Utsläppet per kilometer beräknas slutligen genom multiplicering med schabloner ut Trafikverkets rapport. Utsläpp från hyrbilsresor beräknas i första hand utifrån antalet körda kilometer och i andra hand utifrån antalet hyrdagar. Redovisning per Scope Direkta utsläpp från bilar som kontrolleras av företaget eller av företagets anställda i tjänst, redovisas i Scope 1. Indirekta utsläpp, främst produktion och distribution av fordonsbränsle, redovisas i Scope 3. Då bilarna kontrolleras av tredje part, exempelvis taxiresor, redovisas samtliga utsläpp i Scope 3. Se blå partier i bild. Hotell Beräkningarna för hotellvistelser är baserade på schablonuppskattningar av en genomsnittlig energianvändning per gästnatt. Tricorona beräknar klimatpåverkan baserat på energiförbrukning hos miljömärkta respektive icke miljömärkta hotell i Norden (vilket representerar kalla klimat) och för miljömärkta och icke miljömärkta hotell i Europa (vilket representerar temperade klimat) samt i övriga världen. Energiförbrukningen baseras på bland annat Green Globe 21:s och Nordisk Miljömärknings statistik för hotell. För att beräkna klimatpåverkan används sedan en utsläppsfaktor för Nordisk elmix (se avsnitt för beskrivning av elberäkning) för alla hotellnätter i Norden och för hotellnätter utanför Norden har Tricorona utgått från IEA:s (International Energy Agency) statistik över energimix i Europa och övriga världen och antagit ett genomsnitt. I beräkningen för hotellvistelser ingår även klimatpåverkan från en frukost, 6 Rapporten är framtagen i samarbete med Naturvårdsverket och Konsumentverket. 17

baserat på en schablon. Schablonen är beräknad på en av Tricorona komponerad standardfrukost på hotell med utsläppsfaktorer från forskningsrapporter inom livsmedelsområdet, bland annat hämtade från livscykeldatabasen Ecoinvent. Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från hotellnätter redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. Båtresor Vid beräkning av klimatpåverkan från båtresor används utsläppsfaktorer från NTM alternativt underlag från KTH. Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från båtresor redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. Tågresor För tåg i Sverige använder Tricorona statistik över energiförbrukning per personkilometer från NTM, med ett antagande om en fyllnadsgrad på 50 % och att det är eltåg. För tågresor utanför Sverige används en utsläppsfaktor från DEFRA 7. Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från tågresor redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. Buss För bussresor används en utsläppsfaktor från NTM (Euro 4 diesel, fjärrbuss). Redovisning per Scope Samtliga utsläpp från bussresor redovisas i Scope 3. Se blå partier i bild. 7 Department for Environment Food and Rural Affairs 18

Referenser Bohdanowicz P., Martinac I, Determinants and benchmarking of resource consumption in hotels case study of Hilton International and Scandic in Europe, (2007). International Energy Agency (IEA), http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/co2emissionsfromfuelcombustionhighlights2 013.pdf IVL, Miljöfaktabok för bränslen (2011) Nordisk Miljömärkning, Svanenmärkning av Hotell och vandrarhem, (2013). http://www.svanen.se/portaler/hotell--restaurang/ Nätverket för Transporter och Miljön (NTM), www.ntmcalc.se Svensk Energi AB, Vägledning angående ursprungsmärkning av el (2013-12-12) http://www.svenskenergi.se/global/dokument/%c3%96verenskommelser%20och%20avtal/vagledning-2012- angaende-ursprungsmarkning-av-el.pdf Svensk Fjärrvärme, "Miljövärdering 2013, Guider för beräkning av fjärrvärmens miljövärden http://www.svenskfjarrvarme.se/global/rapporter%20och%20dokument%20inte%20fj%c3%a4rrsyn/ovriga_rappor ter/miljo/milj%c3%b6v%c3%a4rdering%202013,%20guide%20f%c3%b6r%20allokering%20i%20kraftv%c3%a4rmeve rk%20och%20fj%c3%a4rrv%c3%a4rmens%20elanv%c3%a4dning.pdf Svenska Taxiförbundet, Branschläget 2013 http://www.taxiforbundet.se/media/47807/bl_2013.pdf Trafikverket, Index över nya bilars klimatpåverkan 2012 i riket, länen och kommunerna http://www.trafikverket.se/pagefiles/121269/2013_053_bilindex_2012.pdf 19

Bilaga 2 Svenska spels flygresor 2013 I den första tabellen nedan visas de tio rutterna som stod för den största andelen av utsläppen från flygresorna Svenska Spels personal bokade via resebyrå under 2013. I den andra tabellen nedan visas de tio vanligaste rutterna. Flygrutter med högsta andelen klimatpåverkande utsläpp Utsläpp/ Antal Andel av enkelresa (kg Totala utsläpp Andel av Andel av Rutt flygresor enkelresor CO 2 e) (kg CO 2 e) utsläpp Sträcka (km) sträcka Bromma-Visby 9 616 69 % 75 722 924 46 % 1 831 405 39 % Bromma-Malmö 641 5 % 155 99 477 6 % 323 736 7 % Bromma-Göteborg 491 4 % 123 60 515 4 % 186 314 4 % Arlanda-Visby 572 4 % 84 47 823 3 % 127 893 3 % Arlanda New York 21 0 % 1 754 36 830 2 % 132 484 3 % Arlanda-Chicago 19 0 % 1 904 36 170 2 % 130 290 3 % Arlanda-Luleå 154 1 % 202 31 064 2 % 105 949 2 % Arlanda-London 76 1 % 399 30 309 2 % 111 179 2 % Bromma-Sundsvall 247 2 % 117 28 790 2 % 87 228 2 % Arlanda-New York 16 0 % 1 749 27 991 2 % 100 684 2 % Annat 2 083 15 % 223 463 862 29 % 1 595 147 34 % Total 13 936 100 % 114 1 585 754 100 % 4 732 310 100 % Rutt Flygrutter med högst andel enkelresor Antal flygresor Andel av enkelresor Utsläpp/ enkelresa (kg CO 2 e) Totala utsläpp (kg CO 2 e) Andel av utsläpp Sträcka (km) Andel av sträcka Bromma-Visby 9 616 69 % 75 722 924 46 % 1 831 405 39 % Bromma-Malmö 641 5 % 155 99 477 6 % 323 736 7 % Arlanda-Visby 572 4 % 84 47 823 3 % 127 893 3 % Bromma-Göteborg 491 4 % 123 60 515 4 % 186 314 4 % Bromma-Sundsvall 247 2 % 117 28 790 2 % 87 228 2 % Helsingborg-Bromma 167 1 % 142 23 775 1 % 75 924 2 % Arlanda-Sundsvall 163 1 % 108 17 620 1 % 52 142 1 % Arlanda-Luleå 154 1 % 202 31 064 2 % 105 949 2 % Arlanda-Göteborg 149 1 % 127 18 988 1 % 58 994 1 % Arlanda-Malmö 149 1 % 162 24 174 2 % 79 383 2 % Annat 1 587 11 % 322 510 603 32 % 1 803 342 38 % Total 13 936 100 % 114 1 585 754 100 % 4 732 310 100 % 20

Tricorona Climate Partner AB www.tricorona.se info@tricorona.se +46 (0)8 506 885 00 1