LEVANDE HUS. Tema: Isolering och klimatet. 96 sidor inspiration och gör-det-själv-anvisningar ETT IDÉMAGASIN FÖR HUSÄGARE



Relevanta dokument
100 sidor inspiration och gör-det-själv-anvisningar. Läs mer på Ett idémagasin för husägare

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Bygg och bo energismart i Linköping

Renovering och tilläggsisolering

Spara pengar varje år på att tilläggsisolera! Spara pengar varje år på att tilläggsisolera! Levande Hus annons 2

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover

Energideklaration. Smultronvägen Åby. Datum: Utförd av:

Väggbankboken. Spara pengar med tilläggsisolering

100 sidor inspiration och gör-det-själv-anvisningar. Läs mer på Ett idémagasin för husägare

100 sidor inspiration och gör-det-själv-anvisningar. Läs mer på Ett idémagasin för husägare

PRODUKTÖVERSIKT. Isover Light Träregelskiva 39 C600 Format 1160 x 560 mm. Tjocklek mm. Isolering mellan träreglar. Euroklass: A1.

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Visby Mullvaden 26

Gällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen 13 kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover.

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hällsätter 1:16

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen Norrköping. Datum: Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

Isolerasjälv Vindsull. Det snabba, smidiga sättet att isolera vinden och sänka dina energikostnader.

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Dammgärdet 7

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Angelstads-Kärragården 1:29

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre.

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Broby 2:4

Marcel Berkelder Exergi B(y)rån. Certifierad energiexpert Nivå K Certifierad ventilationsfunktionär, ISOLERING

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Isolering och klimatfrågan

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energideklarationen. nu gäller den dig som ska sälja din villa!

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Levide Pejnarve 1:67

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Börje-Broby 8:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Lena-Ängeby 5:8

Värmelära. Fysik åk 8

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Energideklaration ST JOHANNES 3:31. Kårtorpsv

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Uppvärmning av flerbostadshus

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

Vindsutrymmen Allmänna råd

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

Välkommen in i min energivärld! Energisituationen i världen Småhus allmänt

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Östanbyn 8:7

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 6:392

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 5 augusti Adress/ort: Västra Torps byav Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Järnbrott 40:26. Radiomastgatan 4 / Västra Frölunda. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Harby 37:2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sanda Lekarve 1:70

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Morjhult 4:8

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Urtavlan 3

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Sveriges första Isover Multi-Comfort House: BRF Dalgången vid Ramberget i Göteborg

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energirapport villa. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Varför isolera? Bevara din energi

EXAMENSARBETE. Passivhus. Framtidens byggnadssätt. Sami Junttila. Högskoleexamen Bygg och anläggning

Byte av fönster: - Ett av de viktigaste stegen till energieffektivisering. Sven-Ove Östberg Svenska Fönster

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Snedtak. Ventilerad konstruktion. Applikationer. Snedtak

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hult 4:77

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintapparen 6

Transkript:

LEVANDE HUS ISOLERA TIPS & RÅD INSPIRATION BYGGA NYTT RENOVERA 96 sidor inspiration och gör-det-själv-anvisningar Tema: Isolering och klimatet ETT IDÉMAGASIN FÖR HUSÄGARE

Apropå energieffektivitet! Effektivitet känns ibland som ett slitet begrepp. Vi ska vara effektiva på jobbet, i hemmet och på alla sätt och vis. Inte desto mindre används termen i en mängd olika sammanhang. Ett aktuellt ord i dessa tider är energieffektivisering. Det låter fint men vad innebär det? Att sprida kunskapen om vikten av att isolera för att spara energi, är en viktig uppgift för oss på Isover. Det är vårt sätt att bidra till energieffektivisering. Begreppet rymmer även en rad andra åtgärder och metoder som syftar till att bättre utnyttja den energi som produceras. Energieffektivisering är helt enkelt att hushålla med och minska energianvändningen. När det gäller bostäder finns det mycket att göra. Denna sektor står för 40 % av energianvändningen i samhället. Ett viktigt steg är så kallade passivhus som inte behöver något traditionellt värmesystem. Något vi kommer att få se mer av i framtiden. Faktum är att majoriteten av Sveriges villor har några decennier på nacken. Så vad gör man då om man bor i ett äldre hus? Ska man ha dåligt samvete? Nej, det är kanske lite drastiskt, men samtidigt finns det många enkla åtgärder man kan göra för att minska sin energianvändning. I detta nummer kan du bland annat läsa om en renovering av ett 70-tals hus med målet att uppnå nästintill passivhusstandard. Är det möjligt? Ja, vi tror det och därför finns det hopp och möjligheter för alla er husägare där ute. Vi kämpar oförtrutet vidare med vårt budskap isolering sparar energi. Välkommen till årets upplaga av Levande Hus, ett effektivt magasin när det gäller energieffektivisering! Mer information hittar du på vår hemsida: www.isover.se. Du kan även ringa oss på tel 042-840 00. Johan Bergström Försäljningschef Bygg Saint-Gobain Isover AB

INNEHÅLL ~ LEVANDE HUS 04 Isolera ditt hus så mår både du och huset bra! 06 Isoleringen är husets mest energismarta investering 08 70-talshus renoveras till lågenergistandard 10 Värme och isolering, hur funkar det egentligen? 12 Minska brandfaran och isolera för brandsäkerhet och trygghet 16 Så här undviker du fuktproblem 18 God ventilation gör susen för hälsa och ekonomi 20 Värmekameran ser var det läcker 22 Energideklarationen visar om villan slösar med energi 24 Isovers glasull från tillverkning till kund! 26 Nu stannar stugvärmen kvar 28 Ovanvåningen blev husets bästa våning 30 Joel tillläggsisolerade och passade på att byta fasad 32 Fakta om olika fasadsystem 34 Planerar du hemmabio? Tänk på ljudisoleringen och akustiken! 36 Ju mer glasull, desto bättre ljudisolering 38 Drömmen om en egen gård, så här blir den sann! 40 Tio danska villor - utan värmesystem 42 Sveriges första Isover Multi-Comfort House 44 Så får du en varm och ombonad källare 46 Tjälisolering ger effektivt skydd mot sättningar och sprickor 48 Här ligger stenarna jämnt - jämt! 50 Golvvärme för komfortens skull, men glöm inte att isolera grunden! 52 Ett varmt garage ger fler möjligheter 54 Bygg en härligt, het bastu! 56 Isover Vario Duplex UV 57 Nyhet på marknaden - Isover Vario TightTec 58 Rör och kanaler kan vara dyra energitjuvar Så här gör du 59 Innan du börjar! 60 Innehåll - Så här gör du 62 Vindsbjälklag 64 Takfot 66 Stödben och snedtak 67 Hanbjälklag 68 Gavelvägg 70 Lufttätning 72 Yttervägg utifrån 76 Yttervägg inifrån 78 Mellanvägg 80 Isolera fönster 82 Golvbjälklag från krypgrunden 84 Källarvägg inifrån 86 Källarvägg utifrån 88 Bygga en grund 90 Garageuppfart 92 Produktöversikt ETT IDÉMAGASIN FÖR ALLA HUSÄGARE

Isolera ditt hus så mår både du och huset bra! Har du tänkt på att nästan allt du gör i ditt hus kräver isolering av något slag? Isoleringen har en viktig roll för att skapa komfort i ditt hus den ger dig skön värme, ett sunt klimat och en behaglig ljudmiljö. Även när det gäller brandsäkerhet har isoleringen en viktig funktion. Levande Hus är ett magasin som vi på Isover tagit fram speciellt för dig som har hus och tycker om att fixa själv. Använd magasinet som inspiration men också som kunskapskälla när du ska renovera, bygga till eller bygga nytt. Du får tips och enkla beskrivningar som visar hur du ska gå till väga när du isolerar. Men du får också värdefull kunskap som exempelvis att undvika fuktproblem, spara energi, inreda vinden, tjälskydda garageuppfarten och bygga en bastu. Du hittar också intressanta artiklar och intervjuer med familjer som delar med sig av sina erfarenheter. Dessutom får du massor av inspirerande bilder som får dig att vilja sätta igång direkt. Här nedan ser du de namn vi använder på husets olika delar. Du får också en hänvisning till de sidor som handlar om att isolera just den delen av ditt hus. Lycka till! Takfot sid 64 Vindsbjälklag sid 62 Gavelvägg sid 68 Mellanvägg sid 78 Yttervägg sid 72 Källarvägg sid 84 4 LEVANDE HUS

HANBJÄLKE STÖDBEN HÖGBEN TAKFOT VINDS- BJÄLKLAG MELLAN- BJÄLKLAG MELLAN- VÄGG BOTTEN- BJÄLKLAG KRYP- GRUND Hanbjälklag sid 67 GRUND- PLINT MARK Stödben och snedtak sid 66 Platta på mark sid 88 Dreva fönster sid 80 Golvbjälklag från krypgrunden sid 82 Garageuppfart sid 90

Isoleringen är husets mest energismarta investering Det kan skilja tusenlappar per år mellan att satsa på en genomtänkt, energismart investering i ditt hus och att göra en alltför förhastad. Det som är viktigast att tänka på är att göra saker i rätt ordning. Börja med att se till att klimatskalet håller kvar värmen i huset. Energianvändningen i ett hus genererar en kostnad som rullar på, år efter år. Att investera för att spara energi är därför smart, och ökar husets värde i framtiden. Tanken med investeringen är ju att behöva köpa så lite energi som möjligt. Det du bör göra först är därför att se till att den dyra värmen inte läcker ut genom klimatskalet; väggar, golv, vindsbjälklag, fönster och tak. Först där efter är det dags att se över värmesystemet. Gör du tvärtom riskerar du att installera ett överdimensionerat system vilket medför att energikostnaden inte sänks så mycket som det är möjligt. Det kan faktiskt skilja flera tusenlappar per år. Genom att göra åtgärderna i rätt ordning kan du alltså räkna hem investeringen snabbare. Dubbel återbäring Att tilläggsisolera huset är en investering som betalar sig på två sätt. Dels sjunker dina uppvärmningskostnader med upp till 25 % medan du bor i huset (se tabellen till höger), dels får du mer betalt när det är dags att sälja huset. Den nya lagen om energideklaration (läs mer på sidan 22) kommer i hög grad att påverka huspriserna i landet. Precis som när det gäller kylskåp kommer samtliga hus efterhand att klassificeras utifrån husets energiprestanda. Ju sämre energiprestanda, desto sämre klassificering och desto lägre marknadspris på huset. På sikt kommer detta att driva på hustillverkarna att bygga hus med allt bättre energiprestanda, vilket i sin tur leder till ännu högre prisskillnader mellan dåligt isolerade och välisolerade hus. Isolering är dessutom ett tacksamt material med lika lång livslängd som huset. Det kräver inte underhåll och behöver aldrig bytas ut. Eftersom all energiproduktion påverkar miljön negativt, drar du samtidigt ditt strå till stacken med ett välisolerat hus. Hushålla med gradskillnaden Genom att sänka inomhustemperaturen med en grad sparar du ca 5 % i uppvärmningskostnader. Betydligt mer än vad ett par innetofflor kostar. Energibov eller toffelhjälte? Bara en gradskillnad! Skumt utan varmvatten Att stänga av duschen när du schamponerar håret kan minska varmvattenförbrukningen med cirka 14 %. Du får mer skum och lägre energikostnader. Skumma energikostnader? Hushåll med vattnet! 6 LEVANDE HUS

Spara på att tilläggsisolera! Underlag för beräkningen är ett hus med 140 m 2 vindsbjälklag. Vi har förutsatt att huset är uppvärmt med elpanna med en verkningsgrad på 80 % och att elkostnaden är 1 kr/kwh inklusive energiskatt, moms och elcertifikatavgift. Vi har räknat på två olika vindsbjälklag. Exempel Förutsättningar Tilläggsisolering Ort - Årlig besparing Vindsbjälklag 1 Vindsbjälklag 2 Träbjälklag med 150 mm sågspån Träbjälklag med 100 mm glasull eller stenull 400 mm glasull Lund 8 200 kr Stockholm 9 400 kr Umeå 12 300 kr 250 mm glasull Lund 4 600 kr Stockholm 5 200 kr Umeå 6 900 kr Gå in på www.isover.se, klicka på Sparberäknaren och räkna ut hur mycket just du sparar! Vanliga frågor om tilläggsisolering: Spelar det någon roll vilken typ av värmesystem jag har? Oavsett system är det alltid bra att ha ett välisolerat hus, dels för den egna ekonomin och dels för miljön med mindre koldioxidutsläpp. Största vinsten gör de som har uppvärmning med olja eller el. Hur stor är skillnaden i energinvändning för olika tidsperioder? Småhus byggda efter år 2000 använder ca 20 % mindre energi för uppvärmning och varmvatten jämfört med småhus byggda på 1980-talet, räknat i kilowattimmar per kvadratmeter golvyta och år. Var har tilläggsisolering bäst effekt? Var finns de svaga punkterna? Enklast och bäst effekt ger oftast en tilläggsisolering av vinden. Andra åtgärder för att spara energi är: Täta fönster och dörrar med tätningslister. Dreva fogar mellan väggar och fönster/dörrkarmar. Tilläggsisolera väggarna utifrån i samband med fasadrenovering. Isolera golvbjälklag. Hur mycket går det att spara på att tilläggsisolera? Att tilläggsisolera är en bra affär, både för dig och för miljön. Det du satsar i material och tid får du igen i minskade energikostnader. Ett tilläggsisolerat vindsbjälklag kan sänka uppvärmningskostnaderna med upp till 25 %. Dessutom kommer den nya lagen om energideklaration att medföra att välisolerade hus ökar i värde, läs mer här bredvid och på sidan 22. Hur snabbt kan man räkna hem en investering i mer isolering? Du kan själv enkelt räkna fram detta på www.isover.se, klicka på Sparberäknaren. Fler tips och räkneexempel finns på www.swedisol.se. Hur gör jag för att komma igång? Ta kontakt med din lokala byggfackhandel och din kommunala energirådgivare. De kan hjälpa dig med många praktiska tips och råd. Läs också igenom det här magasinet här hittar du massor av vägledning för att göra ditt hus energisnålare. LEVANDE HUS 7

70-talshus renoveras till lågenergistandard Villa Kanndalen på Öckerö färdigställdes 1970 och är ett tidstypiskt souterränghus i två plan med låglutande tak, samt en vinkelbyggnad mot söder. Huset var i behov av upprustning och en renovering planerades. I samband med detta föddes idén att samtidigt energieffektivisera huset till ett lågenergihus genom att applicera passivhusteknik så långt som möjligt. Ola Henriksson är VD för Energieffektiva Hus AB, som utför renoveringen. Företaget arbetar både med att bygga nya energieffektiva hus och att energieffektivisera befintliga hus. Isover har fungerat som isolerleverantör och rådgivande part i konstruktionsarbetet. Vi såg det här som ett spännande projekt med stor potential och när jag presenterade idéerna för min mamma som bor i huset så blev hon genast intresserad. När vi ändå skulle renovera huset kunde vi slå två flugor i en smäll, säger Ola. Total översyn Bristerna var bland annat dräneringsproblem, sprickor i fasad, dåliga fönster och dörrar, dålig isolerstandard, direktverkande el för uppvärmningen och slitet tak. Det var vanliga problem och renoveringsbehov som många villaägare med denna typ av hus stöter på, berättar Ola. Ny taklösning Istället för att byta och bygga om befintligt tak kom Isover med förslaget att bygga ett nytt tak ovanpå det gamla. Då skulle man få tjockare isolering och nytt tak utan att inkräkta på vindsutrymmet, som kan utnyttjas till ventilationskanaler och andra installationer. Dessutom innebar denna lösning både mindre arbete och bättre isoleringsegenskaper. På ett enkelt sätt skapar vi lufttäthet genom att bygga in en ny ångspärr ovanpå befintlig takkonstruktion, som skyddas och kommer in i värmen. Vi får dubbelt så mycket isolering ovanpå den gamla råsponten som i befintligt vindsbjälklag. Den nya tilläggskonstruktionen byggs utifrån samma principer som i nybyggda passivhus, berättar Hanne Dybro, utvecklingsingenjör på Isover. Fasadpartierna i den gamla vinden lufttätas med en diffusionsöppen takunderlagsfolie. På så sätt släpper fasadpartierna ut fukt som eventuellt trängt upp på vin- 8 LEVANDE HUS

den. Då behöver man inte plocka bort den gamla ångspärren i vindsbjälklaget. Övriga större åtgärder Krypgrunden under vinkelbyggnaden mot söder tilläggsisoleras på traditionellt sätt underifrån. Fasaden renoveras med Maxits tjockputs ovanpå ny tilläggsisolering. De nya fönstren, av passivhustyp, har ett U-värde på 0,9 W/m 2 ºC och förhindrar effektivt kallras. De direktverkande elelementen togs bort och ersattes av en ventilationsanläggning med effektiv värmeväxling och behovsstyrd ventilation. Som komplement installerades en vattenmantlad kamin för biobränsle. Framtida referenshus Vi bedömer att energiprestandan kommer att bli mycket god, men vi kommer inte att nå ner till samma nivå Sammanfattning av åtgärder Ny dränering runt huset Tilläggsisolering av platta på mark ovanifrån i suterrängdelen, 100 mm Utvändig tilläggsisolering av fasad, 150 mm Takkonstruktionen höjs och tilläggsisoleras ca 290 mm Tilläggsisolering av krypgrund under vinkelbyggnad 160 mm Lufttätning Nya energieffektiva fönster och dörrar Ventilation, värmeåtervinning: FTX-system Solpanel med ackumulatortank för varmvatten som ett nybyggt passivhus eftersom förutsättningarna skiljer sig åt. Grunden (platta på mark) kan vi t.ex. inte göra om, den ligger där den ligger. Alla svar finns inte när man ger sig in i ett sånt här projekt. Därför är det viktigt att ha en bred förankring med system- och materialleverantörer, som t.ex. Isover, där vi kan utbyta erfarenheter och gemensamt finna lösningar för att det ska bli så bra som möjligt. Det ska bli spännande när vi kan redovisa förbrukningssiffror. Vi vill visa att det faktiskt går att renovera ett befintligt hus till nästan passivhusstandard. Tanken är att detta utvecklingsprojekt, som är det första i sitt slag, ska bli en bra referens för framtiden, avslutar Ola Henriksson. Mål Villa Kanndalen Minska energianvändningen från 162 till 45 kwh/m 2 år Förbättrat värmeeffektbehov från 64 till 13 W/m 2 år Minska värmeläckaget med 75 % Mer information Vi kommer att följa Villa Kanndalen en längre tid för att se att de föreslagna isoleringslösningarna fungerar som de ska. Under 2009 kommer vi att lägga ut mer information om renoveringsprojektet på vår hemsida www.isover.se. Det kommer även att finnas information på hemsidan www.energieffektivahus.se. LEVANDE HUS 9

Värme och isolering, hur funkar det egentligen? Alla behöver vi värme i våra hus för att inte frysa och för att få ett skönt och behagligt inomhusklimat. Hur mycket som behöver tillföras beror på utomhustemperaturen, men också på hur bra huset är på att behålla den värme som redan finns. Det här med värme, isolering och värmeöverföring är inte alltid så lätt att förstå. Här får du en snabblektion som förhoppningsvis ska ge dig en insikt i hur allt hänger ihop. Hur mycket är en kwh? Kilowattimme (kwh) är ett mått på den energimängd du använder, oavsett vilken uppvärmningsmetod du valt. En kwh motsvarar ungefär den energi som krävs för att värma upp 10 liter vatten från 0 C till 100 C. 1 m 3 olja motsvarar 10.000 kwh 1 m 3 ved motsvarar 1.630 kwh 1 000 kg pellets motsvarar 4.700 kwh Värme och olika material Värme är en slags rörelseenergi där molekylerna vibrerar på ett ostrukturerat sätt. Ju snabbare rörelse, desto högre temperatur. Värme lagras i materia och olika material har olika förmåga att lagra värmen. Vatten har exempelvis mycket god värmelagringskapacitet medan luft har betydligt sämre. Temperaturförändringar kan ske olika snabbt eller långsamt i olika material. I ett hus med tung stomme, exempelvis en kyrka med tjocka stenväggar, sker temperaturförändringar mycket långsamt vilket kan vara positivt på sätt och vis. Men det går åt mycket energi och tar lång tid att höja temperaturen igen efter det att huset kylts ned. Värmeisolering och värmekapacitet När det gäller hus är det viktigt att skilja mellan byggnadens värmeisolering (förmåga att hålla kvar värmen inne i huset) och värmekapacitet (förmåga att lagra värme i väggarna). Tänk dig en kamin som är klädd med täljsten och en annan kamin som är klädd med isolering. Täljstenen håller kvar värmen länge och leder samtidigt ut värmen så att man får del av den. En täljstenskamin har alltså hög värmekapacitet men behöver ständig tillförsel av vedklampar eftersom värmen konsumeras. 10 LEVANDE HUS

En kamin som är klädd med isolering håller däremot kvar värmen inuti kaminen vilket innebär att det inte går åt så mycket ved, den har god värmeisolering. Å andra sidan får du ju inte del av värmen. Överföring av värme Om det råder temperaturskillnad mellan två material strävar naturen efter att utjämna denna skillnad. Den naturliga förflyttningen av värme sker från högre till lägre temperatur. Denna överföring av värme kan ske på tre olika sätt; genom ledning, strålning och konvektion. Värmeledning I fasta material, till exempel metaller, överförs värme från varm till kall del genom ledning. Även vätskor och gaser leder värme, men här spelar även strålning och konvektion en stor roll. Som jämförelse kan nämnas att aluminium leder värme ca. 10.000 gånger bättre än stillastående luft. Värmestrålning Värmestrålning (infraröd strålning) förekommer i vätskor och gaser samt i vakuum. Ett vanligt exempel på strålningseffekt är när du upplever vissa platser som kalla. Då är det egentligen din kropp som avger strålningsvärme till den kalla ytan, exempelvis i ett fönster. Konvektion Det finns två typer av konvektion, egenkonvektion och påtvingad konvektion. Egenkonvektion (naturliga luftrörelser) kan uppstå i gaser och vätskor när dessa utsätts för en temperaturskillnad. Eftersom varm luft (gas) är lättare än kall så stiger den varma luften. Luften rör sig och kommer i kontakt med kallare ytor, kyls ned och sjunker. Värmen kan genom detta förlopp spridas långt. Påtvingad konvektion orsakas av exempelvis vind, alltså skillnader i lufttryck. Det är därför viktigt att ha lufttäta konstruktioner. Hur fungerar isolering? På marknaden finns det flera olika isolermaterial och de flesta har en bra värmeisoleringsförmåga. Utformningen är gjord för att försvåra för värmen att ta sig över från den varma sidan till den kalla. Materialen består av ett skelett som ser lite olika ut beroende på vilket material det är; t.ex. glasulls-, stenulls- och cellulosa-fiber eller cellplast. Mellan detta skelett finns en gas som oftast är luft. Isoleringens roll är att skapa en balans mellan de tre värmeöverföringssätten. Fibrerna i glasullen är långa och tunna vilket försvårar värmeledning (ledning). Genom att ha många fibrer så blir det många hinder i isoleringen vilket minskar risken för att värmen ska stråla direkt från den varma sidan till den kalla (strålning). Fibrerna håller också luften stilla och minimerar egenkonvektion, det vill säga att varm luft stiger, kyls ner mot en kallare yta och sjunker (konvektion). För att beskriva hur mycket värme som går igenom ett material använder man begreppet värmekonduktivitet (värmeledningsförmåga). Det betecknas λ (lambda) och kallas ofta lambdavärde. Om lösfyllnadsisolering På vindsbjälklag använder man oftast lösfyllnadsisolering, som sprutas ut. En vanlig isolertjocklek är 500 mm. Beroende på lösullstyp (glasull, stenull, cellulosa etc.) krävs olika densitet för att uppnå samma isolervärde. Isovers lösullsprodukter består av många långa tunna fibrer med stor specifik yta. För att uppnå samma isolervärde och luftmotstånd kan dessa produkter därför blåsas i en lägre densitet jämfört med andra lösullsprodukter. För en och samma produkt innebär en högre densitet ett bättre isolervärde, men samtidigt påverkar isolerskiktets tjocklek konstruktionens värmemotstånd i ännu högre grad, vilket kan vara fördelaktigare i vissa lösningar. Simuleringar och beräkningar visar att de värmeförluster som uppstår bland annat av egenkonvektionen, eventuell blåst eller luftrörelser på vinden är små i den lösullsisolering som används i Sverige idag. Värmeledning Värmestrålning Konvektion LEVANDE HUS 11