Statens skolverks författningssamling

Relevanta dokument
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

ETE302 Allmän elbehörighet, kompletteringskurs, 6hp

ETE302 Allmän elbehörighet, kompletteringskurs, 6hp

Elsäkerhetsverkets författningssamling

YH-POÄNG Elinstallatör Allmän behörighet

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Elsäkerhetsverkets författningssamling

ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Elingenjör, 400 yh-poäng Kursplaner

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Kursplaner och betygskriterier för Elkonstruktör för Europamarknaden, läsåret

Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:154) om ämnesplan

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Bosse Johansson RPS

MATERIAL OCH VERKTYG. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

beslutade den - november 2013.

Ändring av Högskoleverkets beslut om en anmälan mot Högskolan Väst om felaktiga besked i en kursplan

PRODUKTIONSUTRUSTNING

beslutade den 26 september Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

Statens skolverks författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning

Svensk författningssamling

Hejsan! Jag går i tankar på om jag skall spara dom små slantarna jag har och läsa upp behörigheten.

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK

Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

ELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Praktisk elteknik. Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning. Bygger din kompetens

Yh-YrkeshögskolanYrkeshögskolan

Regelverk om elektriska anläggningar

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte

KURSPLANER och betygskriterier för Elkonstruktör för Europamarknaden YHEK

Innehåll. Protokoll provning 45

Örjan Borgström. Elbranschens-Utvecklings och Utbildningscenter

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Tillfälliga elanläggningar

Utbildningsplan YH Vattenkrafttekniker 2014/15

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4

Vilka regelverk styr arbetet i Telestörningsnämnden? Anders Richert avdelningschef Anläggningar Teknisk Direktör

UTBILDNINGSPLAN. Kurser som programmet omfattar

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

VATTENKRAFTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Elföreskrifter & installationsregler

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER. TILL ELSÄK-FS 2013:1 INKLUSIVE ÄNDRINGAR ENLIGT ELSÄK-FS 2014:2 och 2015:4

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

FÖRFATTNINGSKOMMENTARER TILL ELSÄKERHETSVERKETS FÖRESKRIFTER ELSÄK-FS 2013:1

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

KONSTRUKTION. Ämnets syfte

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet.

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

UTBILDNINGSPLAN. Kurser som programmet omfattar

Statens skolverks författningssamling

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker;

MARIN EL OCH ELEKTRONIK

Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

FLYGPLATSTEKNIK. Ämnets syfte

Kursplan för VA-projektör, 300 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslövs Kommun

Elkraftingenjör, 180 hp

DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

Vems är ansvaret? William Persäter. W Persäter Elkonsultering

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Undervisningen i ämnet hantverkskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursplaner Elingenjör med auktorisation, 400 yh-poäng

Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling. Välkommen. Lars Hedström Robin Alsterberg

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB

1EL01D Elteknik och reglerteknik, 26 högskolepoäng Electric and Control Engineering, 26 credits

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Rikspolisstyrelsens författningssamling

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kvalificerad Yrkesutbildning Elkonstruktion för f r Europamarknaden 45p TB engineering ab och KY Eslöv

Kursplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: CAD-konstruktör - Mekanik Ansvarig utbildningsanordnare: Kungsbacka kommun, Yrkeshögskolan

Marinel och elektronik

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Transkript:

Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Elinstallation allmän behörighet SKOLFS 2006:14 Utkom från trycket den 30 maj 2006 2006-04-10 Skolverket föreskriver med stöd av 2 kap. 9 och 20, 3 kap. 7 samt 4 kap. 6 förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning följande. 1 Påbyggnadsutbildningen Elinstallation allmän behörighet (PUN001) avser att ge den kompetens som motsvarar kraven för arbetet som ansvarig ledare för elinstallationsarbeten. 2 För utbildningen skall tillämpas plan över verksamhetspoäng och beskrivning över utbildningen och kursplaner med betygskriterier enligt bilagan till dessa föreskrifter. 3 Som förkunskapskrav för utbildningen skall gälla slutförd gymnasieutbildning inom elprogrammet inriktning elteknik samt kurserna Matematik B och Kraftelektronikkretsar, eller motsvarande kunskaper. Dessutom skall som förkunskapskrav gälla 2 års erfarenhet inom starkströmsområdet varav minst 1 års installationsarbete under ledning av behörig installatör. Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter den dag då föreskrifterna utkom från trycket och skall tillämpas på utbildningar som startar fr.o.m. 2007-01-01. Genom dessa föreskrifter upphävs Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Elinstallation Allmän behörighet inom kommunal vuxenutbildning (SKOLFS 1995:1). De äldre föreskrifterna får dock tillämpas för utbildningar som påbörjats under 2006. På Skolverkets vägnar PER THULLBERG Ylva Malm 1

SKOLFS 2006:14 Påbyggnadsutbildning med nationellt inrättad kursplan Elinstallation allmän behörighet (PUN001) Kunskapsområde Kurs Kurskod Poäng Allmän elbehörighet Elinstallationer AEB2601 150 Elkraft AEB2602 150 Elmaskiner AEB2603 50 Författningskunskap El AEB2604 50 Summa verksamhetspoäng 400 Utbildningens syfte Utbildningen inom Elinstallation allmän behörighet skall ge kunskaper om gällande författningar avseende allmän behörighet för elinstallationsarbeten. Syftet är att utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för arbetet som ansvarig ledare för elinstallationsarbeten samt att stimulera till fortsatt lärande. Utbildningens karaktär och uppbyggnad Elsäkerhetsverkets krav för att få behörighet för elinstallationsarbete ligger till grund för utbildningsinnehållet. Godkänt resultat inom samtliga kurser uppfyller den teoretiska delen av Elsäkerhetsverkets krav för att ansöka om Allmän behörighet för elinstallationsarbete. Övriga krav framgår av Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter om behörighet vid elinstallationsarbete. Utbildningen bygger på att de studerande har grundläggande kunskaper och erfarenheter inom området. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på regelverket inom elområdet samt produktion, distribution och installation av elkraft. Utbildningen är uppbyggd av fyra kurser och kan bedrivas som heltids-, deltids- och distansstudier. Kursen Elinstallationer behandlar viktiga materialegenskaper och materialets betydelse för funktion, kvalitet, tillverkning, återvinning och destruktion. Kursen behandlar kraftelektroniska komponenters egenskaper och användningsområden med koppling till elutrustningars funktion och egenskaper. Att med ledning av tillverkarnas instruktioner kunna välja rätt materiel för matning av motordrifter som mjukstartare, frekvensomriktare och stegmotorstyrningar behandlas också. I kursen ingår användning av datorer med yrkesspecifik programvara för informationssökning, ritnings- och beräkningsarbete, framställning av testprotokoll, rapporter m.m. Störningar och brister i elkvaliteten behandlas med tyngdpunkt på spänningsgodhet, överspänningar, övertoner och modifierade sinusvågor samt hur dessa störningsproblem undviks eller begränsas. Kursen Elkraft behandlar produktion, överföring och konsumtion av elkraft ur ett helhetsperspektiv. I kursen ingår delar av matematiken som trigonometri, enhetscirkeln, addition och subtraktion av vektorer samt jämviktsbegrepp för plana kraftsystem. Även fördjupade delar av elläran som beräkningar av effekt och fasförskjutning i trefassystem ingår. Dessutom behandlas olika 2

rörelseformer och samband mellan rörelsemängd, krafter och energi samt hållfasthetsberäkningar för att kunna dimensionera elanläggningar. I elproduktions- och överföringssystems uppbyggnad ingår kunskaper om reläskyddssystem, reservkraftanläggningar, mätsystem, fjärrkontrollsystem och datoruppbyggda kontrollanläggningar samt olika typer av ledningar och linjemodeller. SKOLFS 2006:14 I kursen Elmaskiner ligger tyngdpunkten på funktion, materialval och användning, medan uppbyggnaden av de olika maskinerna endast behandlas översiktligt. I kursen ingår också att utföra uppkopplingar och mätningar på elektriska maskiner och drivsystem, samt att genomföra analyser av mätresultat och sammanställa rapporter. Kursen Författningskunskap El behandlar specifik ellagstiftning som ellagen, förordningen om elektriska starkströmsanläggningar, förordningen om elektrisk materiel, elinstallatörsförordningen och Elsäkerhetsverkets föreskrifter om starkström och behörighet. Dessutom ingår delar av annan lagstiftning av betydelse för elområdet. Skillnader mellan Sveriges och andra länders regelverk med tyngdpunkt på CENELEC-länder behandlas också inom kursen. Elinstallationer AEB2601 150 poäng Kursen skall ge kunskaper i att utföra projektering av installationer för kraft och belysning samt ge kunskaper i entreprenadjuridik och upphandling. Kursen skall ge kunskaper om olika typer av strömförsörjningsanläggningar samt underhåll, säkerhet, elkvalitet och miljö. Kursen skall ge kunskaper i konstruktionsberäkningar och elschemaritning. Dessutom skall kursen ge kunskaper om kraftelektronik och dess tillämpning i olika typer av elkraftsystem. ha kunskaper om entreprenadjuridik och upphandling, kunna genomföra konstruktionsberäkningar och upprätta fullständiga entreprenadhandlingar för installation av kraft-, motordrift- och belysningsanläggningar, kunna upprätta elscheman med tillhörande dokumentation, kunna redogöra för hur olika materialval påverkar anläggningar ur säkerhets-, funktions-, kvalitets-, störnings- och miljösynpunkt, ha kunskaper om hur störningar och brister i elkvaliteten påverkar olika typer av elutrustningar och hur problemen åtgärdas, kunna redogöra för uppbyggnad, funktion och anslutning av utrustningar för reservkraft och avbrottsfri kraft, 3

SKOLFS 2006:14 förstå vikten av att kontrollera installationsarbeten och känna till hur kontrollen skall utföras, ha kännedom om uppbyggnad, funktion och användning av drivsystem samt utrustningar och metoder för drift, underhåll och övervakning av elkrafttekniska utrustningar, kunna välja driftutrustning för olika typer av motordrift, i detalj kunna diskutera och beskriva person-, egendoms- och funktionssäkerhet i elanläggningar. Den studerande tillämpar självständigt säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för såväl person som utrustning och miljö. Den studerande gör självständigt relevanta val av metod och utrustning för sina beräknings- och konstruktionsuppgifter och hanterar utrustning och väljer material och materiel med hänsyn till säkerhet och miljö. Den studerande kvalitetsbedömer och analyserar sina konstruktioner samt motiverar sina val och föreslår förbättringar. Elkraft AEB2602 150 poäng Kursen skall ge kunskaper om elproduktion, elöverföring och elkonsumtion i Sverige ur teknisk, ekonomisk, social och miljöteknisk synvinkel. Kursen skall ge kunskap om begreppet elmiljö och ge en orientering om den globala energisituationen och miljökonsekvenser av energiproduktion och konsumtion. Kursen skall ge kännedom om de konsekvenser för människa och miljö som produktion, distribution och användning av elenergi innebär. Dessutom skall kursen ge de kunskaper om mekanik, hållfasthets- och materiallära som behövs för beräkningar inom verksamhetsområdet. 4 ha kunskaper om vanliga typer av konventionella och alternativa energisystem samt deras arbetsprinciper, miljöpåverkan och produktionsförutsättningar, kunna redogöra för olika elproduktions- och överföringssystems uppbyggnad, kunna utföra energi-, effekt-, förlust-, kortslutnings- och jordslutningsberäkningar och dimensionera enklare nät, känna till olika elkonsumtionsmönster samt kunna jämföra och värdera taxor och abonnemangsalternativ, ha kunskaper om överspänningars uppkomst och överspänningsskydd,

ha kännedom om vilka regler som finns inom miljöområdet, ha kännedom om tekniska åtgärder för att minska utsläppen i luft och vatten, samt i anslutning till detta känna till miljötekniska mätmetoder och användning av miljökonsekvensbeskrivningar, kunna redogöra för hur magnetiska och elektriska fält inverkar på människans elmiljö samt riskerna med elektrisk ström, kunna tillämpa säkerhetsföreskrifter och verka för säker arbetsmiljö. SKOLFS 2006:14 Den studerande diskuterar och reflekterar över frågor som rör teknik och miljö inom området. Den studerande tillämpar självständigt säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för såväl person som utrustning och miljö. Den studerande gör självständigt relevanta val av metod och utrustning för sina beräknings- och arbetsuppgifter och hanterar utrustning på ett säkert sätt. Den studerande kvalitetsbedömer, analyserar och drar slutsatser, samt anger vid avvikelser tänkbara orsaker och föreslår åtgärder för att minska avvikelserna. Elmaskiner AEB2603 50 poäng Kursen skall ge kunskaper om uppbyggnad och funktion hos transformatorer och de vanligast förekommande roterande elmaskinerna samt deras användning. Kursen skall också ge översiktliga kunskaper om gällande standarder inom elmaskinområdet. kunna redogöra för olika typer av transformatorers och roterande elmaskiners funktion och användning samt kunna genomföra beräkningar på tillämpningsproblem, ha kännedom om transformatorers och roterande elmaskiners uppbyggnad, kunna genomföra beräkningar av utrustningsdata och med ledning härav välja transformatorer och elmaskiner, ha översiktliga kunskaper om övriga typer av roterande maskiner och deras användning, ha kännedom om gällande standarder inom elmaskinområdet, tillämpa säkerhetsföreskrifter och verka för en säker arbetsmiljö. 5

SKOLFS 2006:14 Den studerande tillämpar självständigt säkerhetsföreskrifter och agerar för att förebygga och minimera risker för såväl person som utrustning och miljö. Den studerande gör självständigt relevanta val av metod och utrustning för sina beräkningar och andra uppgifter. Den studerande bedömer och analyserar sina beräkningar samt motiverar sina val och föreslår förbättringar. Författningskunskap El AEB2604 50 poäng Kursen skall ge kunskaper om regler och standarder inom elområdet. Dessutom skall kursen ge kunskaper om gällande regler inom miljö- och arbetarskyddsområdet samt bygg- och brandskyddsföreskrifter av betydelse inom elområdet. ha kunskaper om och kunna tillämpa gällande regler inom elområdet och inom svensk miljölagstiftning, ha översiktliga kunskaper om skillnader mellan Sveriges och andra länders regelverk, kunna söka, ha förståelse för och tillämpa gällande svensk standard samt känna till internationell standard, ha kännedom om gällande EG-direktiv, kunna redogöra för den lagstiftning som reglerar arbetarskydd samt kunna diskutera arbetsmiljöns betydelse, ha kunskaper om och kunna tillämpa bygg- och brandskyddsföreskrifter av betydelse för elområdet. Den studerande uppvisar god förmåga att diskutera, förstå och tillämpa regelverk och standarder inom området. Den studerande analyserar och drar slutsatser av regelverket och presenterar med ledning av detta relevanta val av produkter och installationsmetoder. 6