Kvalitetsredovisning 2015-2016 Privata Gymnasium AB
Innehållsförteckning Privata Gymnasium... 1 Innehållsförteckning... 2 1. Information om huvudmannen... 4 2. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna... 5 3. Viktiga händelser under året... 7 4. Vårt kvalitetsarbete... 8 4.1 Bakgrund... 8 4.2 Vårt sätt att mäta kvalitet... 8 4.3 Vårt kvalitetsarbete inom verksamheten... 8 4.4 Intern och/eller extern granskning... 9 4.5 Klagomål och synpunkter... 9 5. Vårt värdegrundsarbete... 10 6. Resultat... 11 6.1 Funktionell kvalitet... 11 6.1.1 Kunskapsresultat... 11 6.1.2 Sammanfattande analys... 13 6.1.3 Åtgärder för utveckling... 13 6.2 Värdegrundsresultat... 14 6.2.1 Sammanfattande analys... 14 6.2.2 Åtgärder för utveckling... 14 6.3 Upplevd kvalitet... 14 6.3.1 Sammanfattande analys... 15 6.3.2 Åtgärder för utveckling... 15 6.4 Ändamålsenlig kvalitet... 16 6.4.1 Sammanfattande analys... 16 6.4.2 Åtgärder för utveckling... 17
6.5 Våra utvecklingsområden under läsåret 2015-16... 17 6.5.1 Sammanfattande analys... 17 6.5.2 Åtgärder för utveckling... 17 7. Nya utvecklingsområden... 18 7.1 Utvecklingsområde 1... 18 7.1.1 Bakgrund... 18 7.2 Utvecklingsområde 2... 18 7.2.1 Bakgrund... 18 7.3 Utvecklingsområde 3... 18 7.3.1 Bakgrund... 18
Information om huvudmannen Privata Gymnasium AB är ett fristående gymnasieföretag inom AcadeMedia. Vi erbjuder studieförberedande utbildningar vid fyra skolor Helsingborg (start 1997), Växjö (start 1999), Malmö (start 2002) och Lund (2014). Inom har vi som ambition att vara Sveriges Bästa Gymnasieskola. Vi lägger stor kraft och möda för att skapa en bästa tänkbara miljö som attraherar engagerade och välutbildade lärare och studiemotiverade elever. Denna kombination ger en stabil plattform. Skolorna har på varje ort en stark koppling till det lokala näringslivet. Genom gästföreläsningar och en egen mentor till varje elev skapar vi en drivkraft hos våra elever. Detta tar sig bl.a. utryck i att vi vid ett flertal tillfällen under senare år blivit Svenska Mästare i Ung Företagsamhet och har erhållit en rad andra utmärkelser. Skolmiljön är ett högt prioriterat område och eleverna - som vi ser som kunder - har mycket att säga till om på skolan. Det existerar mycket sällan skadegörelse och det råder ordning och reda på skolorna, något som vi ser som en självklar förutsättning för goda studieresultat. har en tydlig strävan att bli Sveriges bästa gymnasieskola. erbjuder engagerade lärare och studiemotiverade kamrater som ger förutsättningar för goda studier, detta är självklart grunden men skolorna har även som mål att utveckla elevernas drivkraft, sociala förmåga och självförtroende, egenskaper som vi ser som nycklar för framgång. Det som är mest utmärkande för de elever som dras till är en vilja att göra någonting bra av sin gymnasietid och att de vill tillbringa den i en miljö där kvalitet är ett nyckelord. Samtliga skolor har mycket bra lokaler och bra materiella förutsättningar, till det naturvetenskapliga programmet har skolorna byggt upp egna mycket väl utrustade laborationslokaler. Alla skolor har bl.a. en-till-en sedan flera år tillbaka. erbjuder de studieförberedande programmen; Samhällsvetenskapligt program, Naturvetenskapligt program samt Ekonomiskt program. finns på följande orter: Helsingborg ca 500 elever Startade 1997 Växjö ca 360 elever Startade 1999 Malmö ca 600 elever Startade 2002 Lund ca 170 elever (300 elever fullt utbyggt) Startade 2014
2. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: 2016-02-05 Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Totalt antal Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Totalt antal Andel (%) med pedagogisk högskoleex amen Andel (%) med lärarlegitim ation och behörighet i minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74,9 1 378 77,6 73,9 52,0 86,4 64 85,9 84,4 Privata Gymnasium, Helsingborg 18,4 85,6 23 91,3 87,0 Privata Gymnasium, Lund - - - - - Privata Gymnasium, Malmö 19,0 88,9 22 86,4 86,4 Privata Gymnasium. Växjö 14,6 84,0 19 78,9 78,9 Riket Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015. 15 450,0 79,1 19 973 86,6 79,5 Samtliga skolor leds av erfarna behöriga rektorer med rektorsexamen. Skolorna har som synes en hög andel behöriga lärare som enligt plan kommer att vara nära 100% behörighet under kommande år. har mycket låg personalomsättning vilket vittnar om att personalens trivsel är bra, något som även bekräftas av våra egna undersökningar. Huvudmannen gav inför föregående läsår direktiv om att skolornas elevhälsa skulle stärkas och utvecklas, då huvudman sett ett ökat och mer varierat behov hos eleverna av fler och olika elevhälsofunktioner på skolorna. Till följd av detta har skolornas elevhälsa utvecklats mycket under det gångna året, samtliga skolors elevhälsoteam besår nu av skolsköterska, skolläkare, kurator, skolpsykolog samt specialpedagog. Även skolornas näringslivskoordinatorer deltar i elevhälsoteamet och de har uppdraget som SYV. Samtliga skolor har under året fått bl.a. en egen anställd kurator på plats på skolorna med mottagning för skolornas elever och träffar pedagogerna regelbundet för att planera det främjande och förebyggande arbetet.
Gymnasieskolan - Personalstatistik Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15,4 1 525,0 15,2 60,2 24,7 61,2 23,8 Privata Gymnasium, Helsingborg 20,5 26,1 19,1 26,0 Privata Gymnasium, Lund - - - - Privata Gymnasium, Malmö 23,9 24,9 24,5 24,2 Privata Gymnasium. Växjö 15,8 22,4 17,6 20,7 Riket 27 244,5 11,9 27 145,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober 2014. Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Åk Helsingborg Lund Malmö Växjö 1 71-107 41 219 2 67-64 51 182 3 83-75 34 192 1 71-36 28 135 2 67-69 27 163 3 72-33 26 131 1 37-70 40 147 2 33-67 51 151 3 34-74 55 163 Totalt per skola 535 0 595 353 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober 2015. Tot alt 148 3 Inom lägger vi stor kraft och möda för att skapa en bra skolmiljö som attraherar engagerade och studiemotiverade elever. Det talas gott om skolan bland elever och föräldrar samt inom det lokala näringslivet som vi har en naturlig koppling till via vår satsning på mentorer från näringslivet. Ett självklart mål för skolorna, och ett kvitto på skolornas kvalitetsarbete, är att vara en attraktiv skola för eleverna, ofta i en hård konkurrens. Skolorna har etablerat sig ett självklart förstahandsval för många elever på orten och söktrycket är stort, vilket leder till att antagningspoängen ofta ligger mycket högt.
Skolornas mål är att attrahera studiemotiverade elever, något som skolorna lyckas mycket bra med, både Helsingborg och Malmö har ortens högsta intagningspoäng till sina skolor. Även nystartade skolan i Lund och skolan i Växjö har elever med höga meritpoäng. Skolorna lockar idag studiemotiverade elever med höga betyg från alla bakgrunder och skolor, vilket är resultatet av hårt och medvetet arbete. Stenkulaprojektet är ett exempel på detta arbete där elever från Stenkulaskolans högstadium, en skola med elever av åtskilliga nationaliteter, har kommit till i Malmö och under tre timmar per vecka läst svenska, matematik och engelska med lärare. Eleverna har även haft läxläsning med hjälp av elever. Detta är ett projekt som nu fortlöpt under fyra år och som återspeglas i vilka elever som söker till skolan. 3. Viktiga händelser under året På skolorna hände otroligt mycket varje år, här kommer en kort sammanfattning av ett axplock av viktiga händelser, aktiviteter eller andra nyheter som skett under året. Skolinspektionen gjorde en huvudmannagranskning av samtliga skolor och huvudmannen. Skolinspektionen var mycket nöjda och imponerade över skolornas utveckling och arbete, en av inspektörerna hade varit på skolorna och gjort granskning där flera gånger tidigare och kunde se den kvalitetsutveckling som skett. Ingen av skolorna eller huvudmannen fick någon anmärkning och samtliga protokoll såg ut som nedan vilket var mycket glädjande. Samtliga skolor har haft elevkickoff, ett viktigt teambuildingläger för alla elever i åk1 som ligger till grund för elevtrivseln på skolorna. Samtliga skolor har byggt upp sitt elevhälsoteam och på ett helt annat sätt än tidigare börjat jobba främjande och förbyggande. Nu finns samtliga discipliner med i EHT-teamen och arbetet är systematiskt och långsiktigt, elevhälsan har även tidigare fungerat relativt bra men långsiktigheten har saknats. Tillsammans med EHT så har även värdegrundsarbetet varit i fokus på skolorna och många intressanta projekt har genomförts mer om detta kan läsas i skolornas egna kvalitetsrapporter. Att varje skola har en IKT pedagog som tillsammans med andra skolornas IKT-pedagoger inom Academedia har ett nätverk, där idéer och erfarenheter och planer för IKT gjorts upp, har utvecklat skolornas användning och gjort att många verktyg har kommit på plats och används nu av alla lärare
och elever. IKT pedagogerna har framförallt lyckats lyfta de svagaste användarna att börja använda GAFE och DigiExam m.m. 4. Vårt kvalitetsarbete 4.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 4.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 4.3 Vårt kvalitetsarbete inom verksamheten Vårt utvecklingsarbete sker systematiskt utifrån en helhetssyn på vad som är relevant att utveckla och stärka för våra elever beroende på vår vision och inriktning, vår värdegrund, våra målsättningar kopplat till kvalitet, tillväxt och ekonomi samt vår övertygelse om vilka vi vill vara och hur vi vill framstå, allt utifrån elevernas och verksamhetens behov Huvudmannen: Har regelbundna avstämningar och uppföljningar för samtliga skolor med rektorerna där resultat, enkäter och undersökningar sammanställs, diskuteras och analyseras. Arbetar efter analyser fram nya strategier, utvecklingsområde, mål och arbetssätt för kommande år. Tillser att HM-kvalitetsrapport och HM-verksamhetsplan skrivs utifrån kvalitetsaspekterna. Rektor:
Säkerställer arbetet på den lokala skolan genom regelbundna uppföljningar löpande under året i takt med att resultat från enkäter och undersökningar blir tillgängliga. Rektor har regelbundna möte och samtal med ledningsgrupp, arbetslag och elevkår där arbetet och resultaten diskuteras och analyseras. Resultatet sammanställer rektor i kvalitetsrapport. Arbetar efter analys fram nya strategier, utvecklingsområde, mål och arbetssätt för kommande år. Dessa skrivs in i den nya verksamhetsplanen och följs upp av rektor. Personal på enheten: Deltar i enkäter och undersökningar under året. Bidrar till resultatinsamling Deltar i analysarbetet av resultat, enkäter och undersökningar och ger input till kvalitetsrapporten utifrån sina områden. Elever: Ges möjlighet att genom enkäter och intervjuer bidra med att utvärdera verksamheten. Elevutvärderingarna är ett verktyg i skolans ständiga förbättringsarbete. Analys av utvärderingarna återfinns till viss del i skolans kvalitetsrapport vilket i sin tur skapar en grund för verksamhetsplanen. Vidare hålls "klassråd" under ledning av en klasscoach samt återkommande möten mellan rektor och Elevkår där olika planer analyseras tillexempel planen för diskriminering och kränkande behandling. Utkomsten vävs in i kvalitetsarbetet. 4.4 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. 4.5 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Elever informeras om denna rådande rutin och innebörd av densamma vid varje läsårsstart. Utöver detta läggs även information om rutinerna på hemsidan samt på Schoolsoft vilket gör att även vårdnadshavare har tillgänglig information. De klagomål och synpunkter som kommer in under året utreds, åtgärdas, analyseras, sammanställs och används i vårt vidare systematiska kvalitetsarbete.
5. Vårt värdegrundsarbete På strävar vi efter att skapa självständiga, ansvarstagande individer och goda samhällsmedborgare. Vi vill att verksamheten präglas av trygghet och tolerans men har nolltolerans mot kränkande behandling. Det är vår skyldighet att förankra de värden som samhället vilar på hos eleverna. Vi jobbar mycket med värden och utveckling av andra egenskaper än bara de teoretiska Alla verksamma i ska därav arbeta målinriktat för att främja lika rättigheter och möjligheter och förebygga trakasserier och kränkande behandling. Detta ska speglas i undervisning såväl som i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. I planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vi tydligt koppla vision och mål med verksamheten och kartlägga, förtydliga konkreta åtgärder, följa upp och utvärdera. Vårt mål är att planen ska vara känd av all personal, alla elever och vårdnadshavare. Alla ska veta vad planen innebär och var den finns att hämta. Planen mot diskriminering och kränkande behandling arbetas fram tillsammans med eleverna. Medverkar gör också skolledning och personal. Därefter tar klassrepresentanter upp planen i respektive klass för att sedan ta med sig arbetet tillbaka till elevplenum och personal. Därefter fastställs planen. Värdegrundsarbetet följs upp på många sätt bl.a. via enkätundersökningar två gånger/år. Skolans strategi är också att agera snabbt i de ärenden som dyker upp under året och snabb respons från skolan har gett en tydlig effekt. Arbetet följs upp av huvudman under året genom att man har återkommande möten med rektorerna där värdegrundsuppdraget diskuteras. Skolorna arbetar något olika med värdegrundsarbetet och till exempel i Helsingborg har man sedan flera år jobbat med ett värdegrundsarbete som kallas SKALD. SKALD står för Servicemedvetenhet, Kreativitet, Ansvar, Ledarskap och Drivkraft. Dessa förmågor tränas eleverna ständigt i och är nyckeln till deras framgång. De får två gånger varje år genomgå en självskattningsprocess för att kunna förstå sina styrkor och svagheter samt sätta mål för sin egen utveckling. Värdegrunden ska sedan vara ett självklart förhållningssätt på skolan mellan samtliga aktörer. Med utgångspunkt från skolornas goda resultat gällande trivsel, trygghet, studiero och mycket få kända fall av misstrivsel bland eleverna har skolorna till viss del slagit sig till ro med sitt värdegrundsarbete. Vid de interna granskningarna upptäcktes i Helsingborg och Växjö brister inom systematiken gällande värdegrundsarbetet. Värdegrundsarbetet har där varit präglat av skolorna själva och varierat i kvalitet.
6. Resultat 6.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. 6.1.1 Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis GBP för elever med examen Program 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** Helsingborg 98,4 98,5 18,0 17,6 18,1 17,7 Ekonomiprogrammet 96,2 98,5 17,8 17,4 18,0 17,5 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 100,0 18,0 18,1 18,0 18,1 Samhällsvetenskapsprogrammet 100,0 97,4 18,3 17,4 18,3 17,6 Lund - - - - - - Ekonomiprogrammet - - - - - - Naturvetenskapsprogrammet - - - - - - Samhällsvetenskapsprogrammet - - - - - - Malmö 100,0 97,6 17,9 17,7 17,9 17,8 Ekonomiprogrammet 100,0 99,0 18,0 17,8 18,0 17,8 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 100,0 18,7 18,9 18,7 18,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 100,0 94,4 17,5 17,0 17,5 17,4 Växjö 97,3 92,7 14,8 15,0 15,0 15,5 Ekonomiprogrammet 97,1 99,0 15,5 15,3 15,6 15,6 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 100,0 15,0 16,6 15,0 17,1 Samhällsvetenskapsprogrammet 96,2 94,4 14,4 13,9 14,6 14,4 totalt 98,7 96,7 17,2 17,0 17,3 17,2 AcadeMedia Gymnasium 89,7 87,4 14,1 13,9 14,6 14,5 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS
Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12 Program Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 4 år (examen 2014/15) Inom 3 år (examen 2013/14) Helsingborg 98,3 89,1 Ekonomiprogrammet 97,2 88,7 Naturvetenskapsprogrammet 98,6 88,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 100,0 91,2 Lund - - Ekonomiprogrammet - - Naturvetenskapsprogrammet - - Samhällsvetenskapsprogrammet - - Malmö 94,4 90,2 Ekonomiprogrammet 93,1 90,3 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 92,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 90,3 87,5 Växjö 85,1 77,7 Ekonomiprogrammet 83,0 75,5 Naturvetenskapsprogrammet 95,8 87,5 Samhällsvetenskapsprogrammet 81,8 75,0 totalt 93,5 86,9 AcadeMedia Gymnasium 73,3 68,3 Nationella program totalt - riket 77,0 71,4 Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december
Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska 5 563 4,8% 82,1% 13,1% Engelska 6 554 7,4% 72,2% 20,4% Matematik 1B 313 1,9% 74,1% 24,0% Matematik 2B 368 0,5% 77,2% 22,3% Matematik 2C 147 0,0% 76,2% 23,8% Matematik 3B 203 0,5% 87,2% 12,3% Matematik 3C 20 0,0% 70,0% 30,0% Svenska 1 563 10,7% 70,2% 19,2% Svenska 3 444 8,3% 60,4% 31,3% Svenska som andraspråk 1 4 0,0% 25,0% 75,0% totalt 3 179 5,5% 73,8% 20,8% AcadeMedia Gymnasium 33 488 8,7% 60,9% 30,4% Riket (VT2015) 703 032 8,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling 6.1.2 Sammanfattande analys skolor har genomgående mycket bra resultat, detta är produkten av mycket hårt och målinriktat arbete på skolorna men hjälps också av att ha studiemotiverade elever med relativt goda förkunskaper. När det gäller måluppfyllelsen så upplever skolorna en nytta av att arbete med EWS (Early Warning System) för att kunna sätta in tidiga insatser samt förstärkningen av elevhälsan. Skolorna har under det senaste året jobbat hårt med måluppfyllelsen och fokuserat på att inte tappa några elever, genom att skolorna har mycket få elever som inte har förmågan att klara kurserna är det mycket realistiskt mål att ha 100% måluppfyllelse för skolorna, det har varit viktigt att förankra detta mål hos skolornas personal för att inte tappa någon elev på vägen. När det gäller betyg så ser vi en positiv trend på samtliga skolor och nästan alla program. När det gäller glidningen mellan nationella prov och kursbetyg så ligger den på rimliga nivåer, det finns enstaka kurser där rektorer har gjort uppföljningar med lärarna för att få förklaringar både när det gäller positiva och negativa avvikelser. I de fall som skolverket har begärt omrättning av nationella prov så har det endast visat mindre avvikelser vilket är glädjande. 6.1.3 Åtgärder för utveckling Arbete med EWS och elevhälsan fortsätter tillsammans med de höga målsättningarna om 100% måluppfyllelse skall garantera att de goda resultaten behålls och förhoppningsvis förbättras ytterligare.
6.2 Värdegrundsresultat totalt AcadeMedia Gymnasium 2016 2015 2016 2015 Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 83% 85% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 90% 92% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 97% 98% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 82% 83% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 85% 87% 69% 71% Källa: Markör 6.2.1 Sammanfattande analys Mycket goda resultat men det är en besvikelse att alla resultat har försämrats marginellt. 6.2.2 Åtgärder för utveckling Skolorna gör stora arbeten gällande värdegrundsarbetet. När det gäller trygghet, arbetsro och respekt så ser vi på detta som en grundförutsättning för en bra och effektiv skola, därför kommer inte skolorna slå sig till ro med de fina resultat som undersökningen ger utan alltid sikta på att förbättra detta ytterligare. 6.3 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. Helsingborg Lund Malmö Växjö totalt AcadeMedia Gymnasium NKI 89 74 85 71 82 64 Rek. grad 97 82 95 79 91 66 Trivsel 96 88 95 88 93 77 Studiemiljö 89 82 84 76 84 73 Undervisning 81 78 77 64 76 66 Källa: Markör
100 80 60 Upplevd kvalitet 9796 95 95 89 89 88 82 85 88 81 82 84 79 74 78 77 71 76 64 9193 82 84 76 77 73 6466 66 40 20 0 Helsingborg Lund Malmö Växjö totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 6.3.1 Sammanfattande analys i Helsingborg och Malmö har mycket goda resultat medan det finns stor potential till förbättringar i Lund och Växjö. En slutsats som vi har kunnat dra är att vi ser en koppling mellan elevernas nöjdhet och klassernas generella antagningspoäng, dvs elever som upplever studiemässiga svårigheter och som därmed kan vara i behov av olika former av anpassningar är mindre nöjda med framförallt undervisningen. En slutsats blir att vårt pågående arbete med ett effektivt och främjande elevhälsoarbete vid våra skolor måste fortgå och om möjligt intensifieras och individualiseras ytterligare. 6.3.2 Åtgärder för utveckling Att ha elever på skolorna som är nöjda och trivs måste ses som ett grundläggande mål för all skolverksamhet, det är dock alltid svårt att hitta nycklarna för att uppnå detta. Ibland kan man identifiera orsaker till misstrivsel och skolorna måste hela tiden jobba för förbättras, målsättningen Sveriges Bästa Gymnasieskola förpliktigar att ständigt jobba med förbättringar och alltid stå på tå. När det gäller elevernas betyg gällande undervisning är vi långt ifrån nöjda och vi har på olika sätt arbetat med kompetensutveckling, stöd och stimulans men också uppföljning och översyn av anställningar.
Om du tänker tillbaka på din gymnasieskol a i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommende ra din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? 6.4 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommendera din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? totalt AcadeMedia Gymnasium 2015 99% 71% 2014 96% 63% 2015 98% 74% 2014 97% 69% 2015 80% 65% 2014 81% 55% 2015 62% 42% 2014 59% 34% Källa: telefonintervjuer av elever genomförda av Markör under 2015. Leverans av resultat skedde januari 2016. Ändamålsenlig kvalitet 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 0% 20% 40% 60% 80% 100% AcadeMedia Gymnasium totalt 6.4.1 Sammanfattande analys Av alla undersökningar som genomförs inom AcadeMedia så är det när det gäller ändamålsenlig kvalitet som står i en absolut särställning, något som är mycket glädjande. Glädjande är ju också att resultaten t.o.m. förbättrats från förra året. Resultaten gällande ändamålsenlig kvalitet är ett kvitto på skolornas långsiktiga kvalitetsarbete, övriga undersökningar påverkas ibland av aktuella händelser på skolorna medan den ändamålsenliga kvaliteten ger en helhetsbedömning av skolorna, ett resultat att vara stolt över. Vi arbetar hårt med att stimulera studiemotiverade elever och inspirera dem till fortsatta studier genom en tydlig teroetisk bas och en praktisk näringslivskoppling.
6.4.2 Åtgärder för utveckling Vi fortsätter vårt arbete med att till alla delar uppfattas som Sveriges Bästa Gymnasieskola. 6.5 Våra utvecklingsområden under läsåret 2015-16 Förra årets gemensamma utvecklingsområden var: IKT-arbete Elevhälsa Skolutveckling enligt projektet Bra Blir Bäst (BBB) Förstelärare 6.5.1 Sammanfattande analys IKT arbetet har tagit ett stort kliv framåt på samtliga skolor, infrastrukturen fungerar nu och IKTpedagogerna har gjort ett viktigt arbete. Huvudmannens centrala resurs har styrt och drivit IKTpedagogerna vilket givit mycket bra resultat. Elevhälsan har byggts ut på samtliga skolor och blivit mer systematiskt och långsiktigt, arbetet med att få arbetet att bli främjande och förebyggande fortsätter. Under året har en del personal bytts ut vilket har varit gynnsamt för arbetet. Växjö och Helsingborg har med mycket bra resultat genomförts skolutvecklingsprojekt enligt AcadeMedias struktur BBB. Det är ett omfattande arbete som Malmö gjort sedan tidigare, Lund kommer att genomföra detta 2017-2018. Förstelärarsatsningen har fungerat med blandat resultat på skolorna, i vissa fall har resultatet varit fantastiskt och varit drivande i kvalitetsarbetet och skolutvecklingen och har verkligen haft stor betydelse för måluppfyllelsen medan i andra fall har resultatet varit svårare att se. 6.5.2 Åtgärder för utveckling Då skolorna jobbat intensivt med skolutveckling och har genomfört många stora förändringar så kommer utvecklingsområdena från förra året att i stort behållas.
7. Nya utvecklingsområden Som övergripande mål har vi alltid att öka måluppfyllelsen. På central nivå har tagits besluten att på följande utvecklingsområden skall en fortsatt satsning ske. IKT, en central resurs finns för att leda utvecklingsarbetet. Elevhälsan, finns centralt stöd och tidigare satsningar gällande ökad personaltäthet består. Studiemiljön, satsningar skall läggas in i budget. Arbetet med förstelärarna kommer fortfarande ligga som en grund i utvecklingsarbetet och kollegialt lärande. Matematiklyftet kommer att fortsätta på samtliga skolor och få sällskap av det nya läslyftet. 7.1 Utvecklingsområde 1 Fortsatt satsning på EHT-teamet och måluppfyllelsen 7.1.1 Bakgrund Skolorna har utvecklat sina EHT-team under året och denna satsning fortsätter, göra hela arbetet med EHT främjande och förebyggande och bidra till elevernas måluppfyllelse. 7.2 Utvecklingsområde 2 Vi vill göra skolorna attraktivare och öka elevernas trivsel. 7.2.1 Bakgrund Vi känner att detta har varit ett eftersatt område där man med ibland små medel kan göra något som upplevs som mycket positivt av elever och anställda. 7.3 Utvecklingsområde 3 En fortsatt satsning med en central resurs tillsammans med IKT-pedagoger på samtliga skolor för att driva arbetet framåt. 7.3.1 Bakgrund Detta har varit ett mycket positivt arbete under de två senaste åren och stora framsteg har gjorts, framförallt gäller det att få med de som sedan tidigare legat efter i kunskap gällande IKT.