Förvaltningsberättelse 4S

Förvaltningsberättelse 4S 2013-2015

1. Förvaltningsberättelse 2. Budget 2014 2015 3. Redovisning 2013 4. Redovisning 2014 5. Projektförteckning 6. Projekt 18 7. Projekt 23 8. Projekt 27 9. Projekt 25 10. Projekt 32 11. Projekt 31 12. Projekt 19 13. Projekt 30 14. Projekt 29 15. Projekt 33 16. Projekt 28 17. Projekt 26 18. Revisorernas underskrifter Innehållsförteckning

1.Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse 2013-2015 Budget 2014 (okt) 2015 (sept) För perioden planeras tio projekt med ett sammanlagt projektvärde uppgående till 8 203 000:- Projekten handlar om alltifrån ny innovationsupphandling till materialtester och arbetsmiljö VA. Projekten finansieras av 4S och externa finansiärer. Ledningsnätsägarens del blir genom samarbetet med 4S mycket gynnsam man kan få ta del av projektvärdet för de prioriterade projekten på mer än 8 MSEK genom att bara behöva bidra med den årliga medlemsavgiften, 100 000:-. Lagd budget för godkännande av styrelse utgår från att ledningsnäts ägare får ut 38 gånger insatt kapital! Utväxlingen per medlem blir således extremt fördelaktig, en insats ger projektvärde på 38 ggr mer på erlagd budget!!!!!

Budget 2014 (okt) 2015 (sept) 9000000 8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 0 Del av projektvärdet Projektvärde Extern finansiering 4S Finansiering Ledningsägarens finansiering

Förvaltningsberättelse 2013-2015 4S Ledningsnät har bedrivit framgångsrik verksamhet alltsedan 2012. Redovisning 2012 Under det första verksamhetsåret 2012 drev 4S egna projekt för 900 000:- Under detta år genomfördes också den första årliga konferensen (som sedan blivit en tradition) där projektresultat började redovisas. Redovisning 2013 Det andra verksamhetsåret kännetecknades av fortsatt stor uppmärksamhet kring VA-frågorna. Samarbeten intensifierades (bland annat med Svenskt Vatten) och materialfrågorna kom alltmer i fokus. 4S bjöds in att deltaga i styrgrupper (ex SIS) och certifieringsgrupper såsom Instacert. Medlemmar från 4S inbjöds att medverka vid externa konferenser som föredragshållare. Verksamheten började också generera massmedial uppmärksamhet i allt större utsträckning.

Förvaltningsberättelse 2013-2015 Redovisning 2013, forts Medlemmar från 4S blev inbjudna av tillverkare och genomförde en utbildning enlig DVS (tysk norm) som avser kontroll av svetsfog. Under året togs en grafisk profil fram och den egna hemsidan lanserades bland medlemmarna. Tillsammans med Swerea-Kimab och SVU-projekt tog 4S fram en NDT-teknik (röntgen) för att säkerställa svetsbarheten för muff och PE-rör. (Alltsedan starten av 4S har ett omfattande arbete lagts ned på att testa VA-materiel.) Årets projektvärde uppgick till c:a 3.200 000:-. Redovisning 2014 Tre stora projekt avslutades under året; Innovationsupphandling (i nära samarbete och delfinansiering från Vinnova), Läggningsanvisningar 4S AMA och Kontrollantutbildning.

Förvaltningsberättelse 2013-2015 Redovisning 2014, forts 4S fungerade som handledare för ett examensarbete från KTH som avsåg läckningsfrekvenser hos svenska VA-huvudmän. För första gången genomfördes den årliga konferensen som en tvådagskonferens med utställare stor succé. Arbetet kring 4S röner nu internationell uppmärksamhet med samarbete med engelska UKWIR och utländska tillverkare. Under året bildades föreningen 4S, ideell, opolitisk och icke vinstdrivande. Årets projektvärde uppgick till c:a 5.500 000:-.

2. Budget 2014 2015

4S Ledningsnät Budget från 1 oktober 2014 till 29 september 2015 Priser exkl moms Uppdaterad 15 november Belopp Ingående saldo från 29 september 2014 623 815,00 Intäkter Konferens 590 600,00 Medlemsavgift 900 000,00 Försäljning Utbildningar 200 000,00 Försäljning 4S AMA 100 000,00 Vinnova 2 532 600,00 Behov av nya medlemmar 1 000 000,00 SUMMA INTÄKTER 5 947 015,00 Kostnader Projekt nr 23-3 682 600,00 Projekt nr 27-150 000,00 Projekt nr 25-235 000,00 Projekt nr 32-50 000,00 Projekt nr 31-185 000,00 Projekt nr 19-200 000,00 Projekt nr 30-250 000,00 Projekt nr 29-250 000,00 Projekt nr 33-300 000,00 Konferens projekt nr 18-366 400,00 Sekretariat -200 000,00 SUMMA KOSTNADER -5 869 000,00 Resultat 78 015,00 Ej budgeterade projekt Projekt nr 28 2670000 Projekt nr 26 100000 Total 2770000

4S Ledningsnät Projektvärde Priser exkl moms Uppdaterad 15 november Projektvärde Projekt nr 23 3 682 600,00 Projekt nr 27 900 000,00 Projekt nr 25 1 110 000,00 Projekt nr 32 250 000,00 Projekt nr 31 185 000,00 Projekt nr 19 200 000,00 Projekt nr 30 250 000,00 Projekt nr 29 250 000,00 Projekt nr 33 979 000,00 Konferens projekt nr 18 396 400,00 SUMMA KOSTNADER 8 203 000,00 Projektvärde 8 203 000,00 Ej budgeterade projekt Projekt nr 28 2670000 Projekt nr 26 100000 Total 2770000

4S Ledningsnät Extern finansiering Priser exkl moms Uppdaterad 15 november Extern finansiering Projekt nr 23 2 532 600,00 Projekt nr 27 750 000,00 Projekt nr 25 875 000,00 Projekt nr 32 200 000,00 Projekt nr 31 0,00 Projekt nr 19 0,00 Projekt nr 30 0,00 Projekt nr 29 0,00 Projekt nr 33 679 000,00 Konferens projekt nr 18 0,00 SUMMA KOSTNADER 5 036 600,00 Extern finansierin 5 036 600,00 Ej budgeterade projekt Projekt nr 28 2670000 Projekt nr 26 100000 Total 2770000

4S Ledningsnät Ledningsnätsägarens kostnad Priser exkl moms Uppdaterad 15 november Ledningsnätsägarens Finansiering Projekt nr 23 115 000,00 Projekt nr 27 15 000,00 Projekt nr 25 23 500,00 Projekt nr 32 5 000,00 Projekt nr 31 18 500,00 Projekt nr 19 20 000,00 Projekt nr 30 25 000,00 Projekt nr 29 25 000,00 Projekt nr 33 30 000,00 Konferens projekt nr 18 39 600,00 SUMMA KOSTNADER 316 600,00 Ledningsnätsägarens finansiering 316 600,00 Ej budgeterade projekt Projekt nr 28 2670000 Projekt nr 26 100000 Total 2770000

4S Ledningsnät Faktureringsbarhet timmar ledningsnätsägare Priser exkl moms Uppdaterad 15 november Faktueringsbart för ledningsnätsägaren Projekt nr 23 1 150 000,00 Projekt nr 27 100 000,00 Projekt nr 25 80 000,00 Projekt nr 32 50 000,00 Projekt nr 31 0,00 Projekt nr 19 50 000,00 Projekt nr 30 0,00 Projekt nr 29 50 000,00 Projekt nr 33 300 000,00 Konferens projekt nr 18 0,00 SUMMA KOSTNADER 1 780 000,00 Total 1 780 000,00 Ej budgeterade projekt Projekt nr 28 2670000 Projekt nr 26 100000 Total 2770000

3. Redovisning 2013

4S Ledningsnät Ekonomisk redovisning 2013 Priser exkl moms Uppdaterad 31 dec 2013 Belopp Ingående saldo från 2012 23 035,00 Intäkter - medlemsavgifter 2013 Stockholm vatten 100 000,00 Växjö kommun 100 000,00 NSVA AB 100 000,00 Kretslopp och vatten 100 000,00 MittSverige Vatten 100 000,00 Norrvatten 100 000,00 Oslo kommun 100 000,00 Norrköping vatten 100 000,00 Intäkter konferens oktober 2013 (se separat flik) 359 100,00 SUMMA INTÄKTER 1 182 135,00 Kostnader Swerea KIMAB AB -176 216,00 26-aug Logi Achat Comfort Hotel -11 865,00 09-sep Swerea KIMAB AB -114 000,00 19-nov Park Inn - möte 15 nov 2013-3 617,00 15-nov Stockholm vatten -292 200,00 17-dec Dator inkl program, väska -13 315,00 30-dec Projektledning, uformning webb-plats Meetagain 2013-78 599,00 inkl grafisk profil, ekonomisk redovisning, administration Kostnader i samband med konferens och 4S-dagen -152 155,00 SUMMA KOSTNADER -841 967,00 Resultat per 31 december 2013 340 168,00 Projekt (intern redovisning Meetagain) 600 4S Webbplats Konferens 4S Ledningsnät + 4S-dagen 626 4S-gruppen - Medlemsavgifter

4S-dagen 2013 Antal Belopp Exkl moms Moms Inkl moms Intäkter konferens 4S Ledningsnät 115 1900 218 500,00 54 625,00 273 125,00 Intäkter 4S-dagen 74 1900 140 600,00 35 150,00 175 750,00 Totalt 359 100,00 89 775,00 448 875,00

Konferens 4S - 2 okt 2013 KOSTNADER Priser exkl moms Kostnader Antal Pris Total Lokalhyra, Royal Viking 1 22000 22 000,00 Förtäring; kaffe-lunch-kaffe 125 381 47 625,00 Ankomstkaffe 100 3 500,00 Projektledning 26 590 15 340,00 Webb-formulär, program m m 16 590 9 440,00 Deltagaradministration 141 270 38 070,00 Uppföljningsenkät 121 40 4 840,00 Frakt, transporter 540,00 Glynwed 10 800,00 02-okt Totalt 152 155,00

Kostnader 4S Meetagain 1 jan - 31 december 2013 Priser exkl moms Domän 4sledningsnat.se 605,00 Domän 4sledningsnat.com 605,00 Serverlösning Lumik 1 990,00 Bilder Istock, grafiska element m m 2 599,00 Grafisk profil 10 000,00 Uppbyggnad hemsida ver 1.0 25 000,00 Uppdatering hemsida ver 2.0 13 800,00 Uppdat. hemsida i samband med konferens okt 9 600,00 Projektledning, administration möten m m 14 400,00 78 599,00

4. Redovisning 2014

4S Ledningsnät Ekonomisk redovisning 29 sep 2014 Priser exkl moms 07-nov-14 Belopp Ingående saldo från 2013 340 168,00 Intäkter - medlemsavgifter 2014 Stockholm vatten 100 000,00 Växjö kommun 100 000,00 NSVA AB 100 000,00 Kretslopp och vatten 100 000,00 MittSverige Vatten 100 000,00 Norrvatten 100 000,00 Oslo kommun 100 000,00 Norrköping vatten 100 000,00 Sydvatten 100 000,00 SUMMA INTÄKTER 1 240 168,00 Kostnader Swerea KIMAB AB -155 000,00 27-jan Swerea KIMAB AB -33 000,00 27-jan Kerberos Holding -15 000,00 05-maj Swerea KIMAB AB -297 000,00 06-okt Kostnader Meetagain -116 353,00 Se bilaga SUMMA KOSTNADER -616 353,00 Resultat 623 815,00

Kostnader 4S Meetagain 1 jan - 29 september 2014 Priser exkl moms Meetagain administration 2014 50 000,00 Domänkostnader 2014 810,00 Serverlösning Lumik (4S Ledningsnät 2014) 1 990,00 Serverlösning Lumik (4S Pipelines 2014) 1 990,00 Uppbyggnad engelsk hemsida 15 000,00 25 timmar Uppdateringar 4sledningsnät.se 9 600,00 16 timmar Resor 15 402,00 Kongressavgift Plastic pipes 12 755,00 ESTA 197,00 Logi 6 934,00 Visitkort 1 675,00 116 353,00

5. Projektförteckning

Aktivitet 4S Nr Vem Vad När Status 1 SVAB Enkel peel cohesion 2012 Klar i tid 2 KOV(GV) Klorering cemtester 2012/2013 Klar i tid 3 Norrköping Pe-rör expanderar 2013 Klar i tid 4 Norrvatten Toleranser kompabilitet 2012 Klar i tid 5 Alla Studiebesök tillverkare(friatec) 2013 Klar i tid 6 SVAB/MV Webbplats 2013 Klar i tid 7 Alla konferens 2012 2012 Klar i tid 8 Alla Akademikerkonferens 2012 Klar i tid 9 Alla Konferens 2013 2013 Klar i tid 10 Alla 4s-dagen 2013 Klar i tid Aktivitet Åtgärdslista 1 of 3

Aktivitet 4S Nr Vem Vad När Status 11 SVAB Sadlar test av 7 stycken 2013 Klar i tid 12 SVAB Double peel 2013/2014 Klar men sen 13 SVAB/KOV/NV Utvärdering av P78 2013/2014 Klar men sen 14 Alla Läggningsanvisningar & upphandlingsanvisningar 4S AMA 2013/2014 Klar i tid 15 Alla Innovationsuphandling (700 tkr) 2014 Klar i tid 16 SVAB TK226 och instacert Pågår enl plan 17 Oslo Konferens Oslo 2014 Försenad 18 SVAB Konferens Stockholm 2014 Klar i tid 19 Kommande Utbildning Utredare/projektör (200 tkr) Försenad 20 Kommande Utbildning rörläggare (200 tkr) Pågår enl plan Aktivitet Åtgärdslista 2 of 3

Aktivitet 4S Nr Vem Vad När Status 21 Kommande Utbildning kontrallant (200 tkr) Klar i tid 22 Kommande Utvärdering av elektrosvetsmaskiner (60 tkr ) Klar i tid 23 Kommande Ny teknik för kvalitetssäkring av Pe-ledningar Totalt (4,6 Mil) 4S del (1.0 Mil) Pågår enl plan 24 Kommande Ändhuvar (100 tkr) Försenad 25 Kommande Packning i flänsförband Totalt (870 tkr) 4S del (435 tkr ) 26 Kommande Utbildning 4S medlemmar 27 Kommande Proo Fuce Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Aktivitet Åtgärdslista 3 of 3

Aktivitet 4S Nr Vem Vad När Status 28 Norrvatten Läckfrikvenser och IT stöd (2,7 mil) 2015 29 Luleå XYZ-led mätning i skarv 2015 30 NSVA Frysning av ledning 2015 31 Kommande Skjuvprovning av svetsfog 2015 32 Kommande Kravställning svetslängd 2015 33 Kommande Arbetsmiljö VA 2015 34 35 36 37 Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Aktivitet 2 Åtgärdslista 1 of 3

Aktivitet 4S Nr Vem Vad När Status 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Aktivitet 2 Åtgärdslista 2 of 3

Aktivitet 4S Nr Vem Vad När Status 48 49 50 51 52 53 54 Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Pågår enl plan Aktivitet 2 Åtgärdslista 3 of 3

6. Projekt 18

Stockholm Vatten Konferens den 14-15 okober 2014 Clarion Sign Intäkter Antal Pris Total Deltagare 120 2900 348000 Utställare 10 5000 50000 398 000,00 Kostnader Antal Pris Total Lokalhyra, C123 2 40000 80000 Utställningsyta 2 10000 20000 Förtäring dag 1; kaffe-lunch-kaffe-frukt 120 452 54240 3-rätters middag i Bankett-salen 120 525 63000 Dryckespaket 120 425 51000 Förtäring dag 2; kaffe-lunch-kaffe-frukt 120 452 54240 Tekniker 15 570 8550 Projektledning Meetagain 30 600 18000 Inbjudan, webbformulär m m 25 600 15000 Deltagaradministration 120 270 32400 Totalt 396 430,00

7. Projekt 23

Beslutsdatum 2014-11-06 Diarienummer 2014-05872 1 (3) BESLUTSMEDDELANDE VINNOVA har behandlat Er ansökan om bidrag och beslutat bevilja ansökan enligt nedan. Diarienummer: Projekttitel: Koordinator: 2014-05872 Ny teknik för kvalitetssäkring av PE-ledningar 4s Ledningsnät Organisationsnummer: 802489-8069 Firmatecknare/prefekt: Projektledare: VINNOVAs handläggare: VINNOVAs administratör: Tomas Helenius Fredrik Johansson 4s Ledningsnät Johan Lundström Annie Palm VINNOVA beviljar ofta medel i projekt för ett eller ett par år i taget samtidigt som ytterligare medel reserveras för hela projekttiden. Nedan framgår hur mycket som initialt har beviljats och hur mycket som ytterligare har reserverats för projektet som ansökan avser. Summan av beviljad och reserverad finansiering utgör VINNOVAs totalt planerade finansiering av projektet. Under förutsättning att projektplanen följts, och de allmänna och särskilda villkoren uppfyllts, avser VINNOVA att bevilja också de reserverade medlen. Detta gäller dock endast under förutsättning att VINNOVA tilldelas erforderliga medel. Total planerad finansiering: 2 532 600 kronor Startdatum-Slutdatum: 2014-11-05-2015-08-31 Bidraget är beviljat med följande fördelning över kalenderår: 2014 Totalt 2 532 600 2 532 600 För att beslutet ska träda i kraft ska VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE-101 58 Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fakturaadress: VINNOVA, FE 34, 833 26 Strömsund Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005 VINNOVA@VINNOVA.se www.vinnova.se Orgnr: 202100-5216 VAT-nr: SE202100-521601

Beslutsdatum 2014-11-06 Diarienummer 2014-05872 2 (3) Basrapport inklusive kopior av samtliga 'Projektparts godkännande' skickas in via VINNOVAs Intressentportal, https://portal.vinnova., senast det datum som anges i detta beslutsmeddelande under avsnittet Rapportering. Basrapporten måste godkännas av VINNOVA innan utbetalningarna kan påbörjas Projektledaren får ett separat e-postmeddelande med instruktioner om inloggning på VINNOVAs Intressentportal. Under fliken 'Mina projekt' hittar ni formuläret för Basrapport, där ni även hittar mer information om blanketten 'Projektparts godkännande'. Följande dokument utgör en integrerad del av VINNOVAs beslut om bidrag: VINNOVAs allmänna villkor för bidrag - 2014 Rapportering Nedan angivna rapporter skickas in elektroniskt via VINNOVAs Intressentportal, https://portal.vinnova.se Rapport Rapportnamn Lämnas senast Basrapport 2014-11-19 Lägesrapport 2015-05-22 Slutrapport 2015-09-30 Utbetalningsplan Medlen utbetalas enligt nedanstående preliminära utbetalningsplan förutsatt att också reserverat belopp beviljas. Första utbetalning sker när Basrapporten inkommit till och godkänts av VINNOVA. Om begärda lägesrapporter uteblir medför det att utbetalningar till projektet stoppas. Utebliven slutrapport ger VINNOVA rätt att vidta åtgärder enligt gällande Allmänna villkor. Planerat utbetalningsdatum Planerat belopp 2014-11-24 2 532 600

Beslutsdatum 2014-11-06 Diarienummer 2014-05872 3 (3) Lägsta finansiering per part utöver VINNOVAs bidrag 2015 4s Lednignsnät 1 150 000 Motiv för beslut Projektets ansökan har legat till grund för bedömningarna. Ansökan har bedömts av VINNOVA utifrån utlysningens kriterier och mål. Projektet bedöms kunna bidra till att uppfylla utlysningen mål och är relevant med avseende på kriterierna. Projektet kommer därför att finansieras av VINNOVA. Beslut i ärendet har fattats av Enhetschef Ann-Mari Fineman och föredragande har varit Johan Lundström. Frågor besvaras av ansvarig handläggare Johan Lundström, tel +4684733084 Verket för innovationssystem, VINNOVA

VINNOVAs allmänna villkor för bidrag - 2014 1 (5) Villkoren ska tillämpas såvida inte annat följer av beslut, särskilda villkor eller utlysningstext. När det enbart finns en Projektpart gäller inte villkor om projektavtal, överföring av bidrag till annan Bidragsmottagare eller andra villkor som uppenbarligen förutsätter fler än en Projektpart. Ensam Projektpart ansvarar både för vad som åligger Projektpart och Koordinator i tillämpliga delar. Rätt till beslutat bidrag som avser annat kalenderår än innevarande förutsätter att VINNOVA erhåller erforderliga anslag från regeringen. Definitioner Basrapport elektronisk blankett som ska ha inkommit till VINNOVA och som är en förutsättning för att starta projektet. Bidragsmottagare Projektpart som direkt eller indirekt får bidrag från VINNOVA. Dispositionstid den tidsperiod under vilken projektets kostnader får uppstå för att vara stödberättigade. Koordinator den Projektpart som samordnar projektet, mottar VINNOVAs utbetalning av bidrag och som i övrigt har särskilda åtaganden enligt 1.6 under rubriken Koordinatorns åtaganden. Projektbeskrivning detaljerad beskrivning av projektet, inklusive tidplan och budget, som är bifogad ansökan. Ändring av projektbeskrivning förutsätter godkännande av VINNOVA. Projektpart den eller de aktörer, inklusive Koordinatorn, som deltar i utformningen av projektet, bidrar till genomförandet och delar på risken och resultatet i samband därmed. Finansiär eller underleverantör är inte Projektpart. Projektparts godkännande åtagande av Projektpart att genomföra projektet i enlighet med beslutet, inklusive dess villkor och av VINNOVA godkänd Projektbeskrivning. Blankett tillhandahålls av VINNOVA. Stödnivå VINNOVAs bidrag uttryckt i procent av Bidragsmottagares stödberättigande kostnader. 1 Genomförande av projektet Projektpart åtar sig att genomföra projektet i enlighet med beslutet, inklusive dess villkor och av VINNOVA godkänd Projektbeskrivning. 1.1 Projektparts godkännande Projektparterna ska underteckna Projektparts godkännande. Allmänna villkor för bidrag, Dnr 2012-04460 Beslut nr 60-2013 1.2 Organisation Projektparterna ska ha en ändamålsenlig organisation för att säkra ett effektivt genomförande av projektet. 1.3 Projektreferat Projektparterna ska tillhandahålla VINNOVA ett projektreferat för publicering på VINNOVAs hemsida. Projektreferat är en kortare beskrivning av projektet och ska utformas enligt VINNOVAs anvisningar. Projektreferatet får inte innehålla någon konfidentiell information. VINNOVA har rätt att göra ändringar i projektreferatet.

VINNOVAs allmänna villkor för bidrag - 2014 2 (5) 1.4 Projektavtal Projektparterna ska ingå ett projektavtal. Projektavtalet ska innehålla Projektparternas inbördes åtaganden, villkor om rätt till projektresultat och bakgrundsinformation (jfr 7.2) och annat av betydelse för samarbetet. Innehållet i projektavtalet ska vara förenligt med VINNOVAs villkor. Projektparterna ska ha ingått projektavtalet senast dagen då första lägesrapporten ska vara VINNOVA tillhanda. Om det inte åligger Projektparterna att lämna lägesrapport, ska Projektparterna ha ingått projektavtalet senast dagen för inlämnande av Basrapport. 1.5 Rapportering och uppföljning Rapportering och uppföljning ska ske i enlighet med VINNOVAs beslut och anvisningar. Projektpart ska även efter att projektet upphört tillhandahålla uppgifter i enlighet med VINNOVAs anvisningar och förfrågningar, dock högst tre gånger inom tio (10) år från dagen då slutrapporten ska vara inlämnad. 1.6 Koordinatorns åtaganden Utöver vad som gäller för Projektpart har Koordinatorn följande åtaganden. Det åligger Koordinatorn att ha erforderlig behörighet att företräda övriga Projektparter avseende projektet i förhållande till VINNOVA, att samordna projektet och företräda övriga Projektparter i förhållande till VINNOVA, att förvara projektavtal och samtliga Projektparters godkännande i original, att motta VINNOVAs utbetalning av bidrag, att omgående överföra VINNOVAs bidrag till övriga Bidragsmottagare i enlighet med beslutet, att inte överföra medel till Bidragsmottagare som befinner sig i ekonomiska svårigheter (se 5 nedan), att under projekttiden rapportera enligt VINNOVAs beslut och anvisningar, att omgående till övriga Projektparter vidarebefordra VINNOVAs ändringsbeslut och annan för Projektpart relevant information från VINNOVA och att omedelbart underrätta VINNOVA - om projektet försenas eller riskerar att försenas, liksom om det framkommer en risk att projektet inte kommer att motsvara rimligt ställda förväntningar, - om omständigheter av betydelse som kan påverka projektets genomförande eller dess finansiering (t.ex. ytterligare offentligt stöd, förutsättningarna för nyttjande av projektresultatet minskar), - om egna eller annan Projektparts ekonomiska svårigheter (se 5 nedan), - om ändring av firma, firmatecknare och adress samt - om ändring av Bidragsmottagares status (t.ex. från SMF till stort företag). Koordinatorn är ansvarig för projektledaren. Projektledaren ska i förhållande till VINNOVA vara behörig att företräda Koordinatorn avseende projektet. Byte av projektledare förutsätter VINNOVAs godkännande. Allmänna villkor för bidrag, Dnr 2012-04460 Beslut nr 60-2013 2 Underleverantör 3 Tillträde och frånträde 1.7 Underlag till Koordinatorn m.m. Projektpart ska bistå Koordinatorn med underlag och annan information så att denne kan fullgöra sina åtaganden gentemot VINNOVA enligt ovan. Projektpart får upphandla tredje man (underleverantör) att utföra mindre omfattande arbete inom ramen för projektet. Projektpart ansvarar för sin underleverantör såsom för sig själv. Projektpart får inte tillträda eller frånträda projektet såvida det inte framgår av beslutet eller godkänns av VINNOVA.

VINNOVAs allmänna villkor för bidrag - 2014 3 (5) 4 Ändrade förutsättningar 5 Ekonomiska svårigheter 1 6 Finansiella bestämmelser Projektpart får inte utan VINNOVAs godkännande bedriva projektet om förutsättningarna för nyttjande av projektresultatet minskat i väsentlig omfattning. Detta gäller även om det uppkommer tekniska eller ekonomiska omständigheter som har väsentlig inverkan på projektets genomförande. Bidragsmottagare får under projektet inte vara i ekonomiska svårigheter och ska omedelbart informera Koordinatorn om sådan situation uppkommer. VINNOVA får inte lämna stöd till Bidragsmottagare i ekonomiska svårigheter. 6.1 Stödberättigande kostnader 2 VINNOVAs bidrag avser hela eller andelar av Bidragsmottagares totala stödberättigande kostnader. Om VINNOVA godkänner att den totala projektkostnaden hos en Bidragsmottagare minskar, kommer VINNOVAs bidrag att minskas i motsvarande mån. För att en kostnad ska vara stödberättigande ska den vara verklig och reviderbar, bäras av Projektpart, ha uppkommit under Dispositionstiden, vara fastställd i enlighet med Projektparts vanliga redovisningsprinciper och god redovisningssed, vara bokförd och enbart ha till syfte att uppnå projektets mål. Projektkostnaderna ska i Projektpartens redovisning vara särskiljbar från organisationens övriga transaktioner. Stödberättigande kostnader är 1. personalkostnader, dock med den begränsning som framgår nedan, 2. övriga driftskostnader, såsom material- eller lagringskostnader, 3. kostnader för instrument, utrustning, mark och byggnader, 4. kostnader för konsulter och liknande tjänster, 5. övriga direkta omkostnader, samt 6. indirekta kostnader i den omfattning som framgår nedan. Detta gäller om inte annat följer av förordningen (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation eller av beslutet, till exempel i särskilda villkor. Stödberättigande personalkostnader hos Projektpart som inte är universitet eller högskola får beräknas till högst 800 kr per timme. Kostnader för revisorsintyg enligt 8.1 nedan är inte en stödberättigande kostnad. Universitet och högskola får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Allmänna villkor för bidrag, Dnr 2012-04460 Beslut nr 60-2013 Övriga Projektparter får göra påslag för indirekta kostnader med högst 30 % på sina stödberättigande personalkostnader. 1 Med ekonomiska svårigheter avses enligt förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation att en stödmottagare inte med egna finansiella medel eller med medel från ägare, aktieägare eller långivare kan hejda förluster som, utan stöd från en offentlig myndighet, leder till att en stödmottagare på kort eller medellång sikt med största sannolikhet försätts i konkurs. 2 Se vidare Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader.

VINNOVAs allmänna villkor för bidrag - 2014 4 (5) 6.2 Utbetalning Förutsättning för första utbetalning av bidrag är att Basrapport och kopia av samtliga Projektparts godkännande har inkommit i rätt tid samt att VINNOVA godkänt Basrapporten. Förutsättning för fortsatt utbetalning är att rapport inkommit i rätt tid och godkänts av VINNOVA. Om medel inte kan utbetalas under det kalenderår som de fördelats på av skäl hänförliga till Projektpart, förlorar Bidragsmottagare rätt till dessa medel. Dock kan VINNOVA besluta att omfördela medlen till kommande kalenderår. 6.3 Återbetalning av överskott Om stödberättigande kostnader, med hänsyn till beslutad Stödnivå, understiger vad som utbetalats, ska mellanskillnaden återbetalas till VINNOVA. Återbetalning av överskott ska ske senast när slutrapport ska vara inlämnad. På sådant belopp utgår ränta enligt räntelagen (1975:635) från den dag slutrapport ska vara inlämnad. 6.4 Kvittning VINNOVA har rätt att kvitta en fordran mot Bidragsmottagare i ett annat projekt mot ej utbetalda medel till samma Bidragsmottagare i detta projekt. 7 Nyttiggörande av resultat och spridning m.m. 7.1 Nyttiggörande av resultat Projektparterna ska nyttiggöra projektresultat i enlighet med plan för nyttiggörande. Med nyttiggörande avses att projektresultat kommer till användning t.ex. genom kommersialisering, licensiering eller offentliggörande. Vid offentliggörande ska hänsyn tas till Projektparts behov av skydd för immateriella tillgångar och företagshemligheter. Bidragsmottagare får inte överlåta eller upplåta projektresultat eller på annat sätt vidta någon åtgärd som medför att det blir fråga om otillåtet indirekt statligt stöd. VINNOVA åberopar inte äganderätt till projektresultat. 7.2 Nyttjanderätt till projektresultat och bakgrundsinformation 3 Om Projektpart för genomförande av projektet behöver tillgång till eller nyttja annan Projektparts projektresultat, ska denne ha rätt till detta i erforderlig omfattning utan att ersättning ska utgå. Om Projektpart för genomförande av projektet behöver tillgång till eller nyttja annan Projektparts bakgrundsinformation, ska denne ha rätt till detta i erforderlig omfattning. Om Projektpart för att nyttja eget projektresultat (innefattar även gemensamt ägt projektresultat) behöver tillgång till eller nyttja annan Projektparts projektresultat eller bakgrundsinformation, ska denne beviljas nyttjanderätt i erforderlig omfattning. Projektpart som innehar bakgrundsinformation har rätt att senast vid projektavtalets undertecknande undanta bakgrundsinformation från Projektparts rätt som följer av detta villkor. Allmänna villkor för bidrag, Dnr 2012-04460 Beslut nr 60-2013 3 Se vidare Guide till VINNOVAs villkor om nyttjanderätt. Med bakgrundsinformation avses t.ex. uppfinningar (patenterade, patenterbara eller ej), know-how, upphovsrätt, mönsterrätt, och nyttjanderätt till tredje mans rättigheter som Projektpart innehar och som är av betydelse för genomförande av projektet. 7.3 Angivande av VINNOVA som finansiär Vid information om projektet och vid varje offentliggörande av projektresultat ska det anges

VINNOVAs allmänna villkor för bidrag - 2014 5 (5) att arbetet utförts med stöd från VINNOVA (på engelska återges namnet med Swedish Governmental Agency for Innovation Systems). Med offentliggörande avses t.ex. publicering oavsett medium och muntliga presentationer. 7.4 VINNOVAs rätt att sprida information från projektet VINNOVA har rätt att mångfaldiga och sprida hela eller delar av rapporter från projektet samt även rätt att i övrigt sprida information från och om projektet, dock under förutsättning att uppgifter som omfattas av sekretess inte röjs. 8 Revision 8.1 Revision VINNOVA eller person/-er som VINNOVA utsett, t.ex. auktoriserad revisor eller utvärderare, har rätt att granska projektet och ta del av handlingar som kan lämna upplysningar om ekonomiska, tekniska eller andra förhållanden i projektet. Projektpart ska då ställa allt erforderligt material till förfogande. Denna rätt gäller under projektet och upp till fem (5) år efter det att slutrapport inkommit till VINNOVA. 8.2 Revisorsintyg Om Bidragsmottagare får tre (3) miljoner kronor eller mer i bidrag från VINNOVA ska revisorsintyg från auktoriserad/godkänd revisor bifogas slutrapporten. För kommun, landsting, statliga myndigheter, universitet och högskola accepteras också revisorsintyg från internrevisor. Revisorsintyg ska även bifogas rapport om VINNOVA så särskilt begär. I revisorsintyg intygar revisor att redovisade kostnader för projektet hämtats ur Bidragsmottagarens redovisning under Dispositionstiden, att kostnaderna är verifierade (styrkta) och att Bidragsmottagarens redovisningsrutiner är utformade i enlighet med god redovisningssed. 9 Sanktioner VINNOVA kommer att besluta att ett beviljat bidrag helt eller delvis inte ska betalas ut om 1. den som ansökt om bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stödet beviljats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av något annat skäl har beviljats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, eller 3. villkoren för bidraget inte uppfylls. Bidragsmottagare är återbetalningsskyldig om någon av de grunder som anges i punkterna 1 3 ovan föreligger. VINNOVA kommer att efter särskilt beslut helt eller delvis kräva tillbaka stödet jämte ränta enligt räntelagen (1975:635). Staten har vidare rätt att upphäva och ändra sitt beslut och återkräva utbetalda kontanta medel om Europakommissionen, genom beslut som vunnit laga kraft, eller EU-domstolen har funnit att bidraget strider mot artikel 107 i EU-fördraget. Sådant beslut om upphävande eller ändring av VINNOVAs beslut fattas av regeringen. Därvid fastställs i varje enskilt fall villkoren för återbetalning av bidrag. Projektpart som inte uppfyller sina åtaganden i detta projekt kan undantas från möjligheten att erhålla framtida bidrag från VINNOVA. Allmänna villkor för bidrag, Dnr 2012-04460 Beslut nr 60-2013 10 Ändringar och tillägg Ändringar eller tillägg till VINNOVAs beslut ska upprättas skriftligen för att gälla. VINNOVA har rätt att fatta beslut om ändring eller tillägg till Projektparts fördel.

8. Projekt 27

Sökande Karin Jacobson Organisation Swerea KIMAB Projektledare Karin Jacobson Adress Box 7047 16407 Kista 39-14, Swerea KIMAB, Karin Jacobson Orsak till dålig svetsbarhet av polyetenrör - varför skrapas rören? Projektansökan Tfn +46(0)735127103 E-post karin.jacobson@swerea.se Ansökans titel Orsak till dålig svetsbarhet av polyetenrör - varför skrapas rören? Projektets kostnad totalt Sökes hos SV-Utveckling Övriga finansiärer Sökes hos övriga finansiärer 900 000 kr 750 000 kr Projektstart (år/mån) 2015-01-05 Slutdatum (år/mån) 2015-12-31 Sammanfattning av projektet Det har i en förstudie visat sig att det, som man tidigare trott, med största säkerhet inte är en oxidation av polyetenen som leder till problem med svetsbarhet utan att det är additiv som tillsats materialet för att underlätta tillverkningen som tar sig ut till ytan och orsakar dålig svetsbarhet. Det föreslagna projektet skulle fokusera på att studera migrationen av de inblandade additiven och svara på hur snabbt de rör sig till ytan och vid vilken halt de förhindrar svetsning. För slutanvändare och entreprenör kan då svar på frågor såsom hur lång tid efter skrapning eller skalning måste svetsen utföras, hur olika rörtyper och kvaliteter skiljer sig åt, och vad som bör specificeras vid beställning när det kommer till innehåll i rören. Vidare kan vetskapen om vad som orsakar den dåliga svetsbarheten öka möjligheterna till att förstå hur och varför svetsbarheten försämras då rören inte skrapats och därmed föreslå lämpliga oförstörande provningsmetoder (OFP) för att hitta dåliga svetsar. För att kunna säkerställa en tilltänkt livslängd på 150 år så har projektet som syfte och mål att: Kvantifiera den kritiska halten metallstearater på ytan som förhindrar svetsning. Bestämma hur lång tid mellan skrapning/skalning och svetsning som är acceptabelt. Studera skillnaden mellan olika rördimensioner och kvaliter med avseende på stearatmängd och typ av stearat. Arbeta vidare med LA-ICP-MS-metoden för att kunna använda den ännu bättre för plastmaterial, öka kvalitén på mätdata och för att kvantifiera halten av additiv på ytan och i bulken. Undersöka varför och hur stearaterna hindrar svetsprocessen och baserat på detta föreslå vilken typ av OFP-teknik som kan vara lämplig för att kunna bedöma svetskvalitén. Vilken nytta kan projektets resultat ha för andra än sökanden? Projektet syftar till att ge operatörer och kvalitetssansvariga bättre förståelse för vad som påverkar svetsresultatet för att i slutändan kunna säkerställa kvalitet på svetsar och minska antalet kostsamma haverier. Detta för att få de bästa förutsättningarna för en lång livslängd av ledningsnätet. Ökad kunskap kring svetsbarhet gör att seglivade myter kan förkastas och ny kunskap utnyttjas till att öka svetskvaliteten. www.svensktvatten.se

39-14, Swerea KIMAB, Karin Jacobson Orsak till dålig svetsbarhet av polyetenrör - varför skrapas rören? Bakgrund Swerea KIMAB har under 2013-14 på uppdrag av 4s-ledningsnät, undersökt 29 haverier av elektrosvetsmuffar och sadlar. Den klart främsta orsaken till haverierna var dålig eller obefintlig skrapning av rören. I montagebeskrivningen står det tydligt att rörändarna skall vara skrapade med roterande skrapverktyg minst 10 mm längre än insticksdjupet på aktuell elektromuff. Skrapning skall utföras i direkt anslutning till svetsningen. Orsaken sägs vara att det är för att ta bort ett oxidskikt som orsakar undermåliga svetsar. Om man inte svetsar i direkt anslutning till skrapningen så måste röret skrapas om. Sedan 90-talet finns en produkt kallad Profuse, polyetenrör med en skyddande ytterkappa av polypropen, på marknaden. Ytterkappan är framförallt tänkt att skydda PE-röret från repor men röret marknadsförs även som skrapfritt. Skrapningen ska enligt leverantörerna kunna ersättas av att polypropenkappan vid ändan på röret tas bort kort innan svetsning. Detta skall då motsvara en skrapning. Som bevis för att detta motsvarar en skrapning är att man inte kunnat mäta upp någon oxidation i ytskiktet. Då det förekommit en del läckande svetsar på Profuserör och en misstanke om att det kan bero på att rören inte skrapats har Swerea KIMAB på uppdrag av Stockholm Vatten utfört en förstudie av orsaken till dålig svetsbarhet. En liknande studie har även utförts i ett examensarbete från Chalmers [1]. I både Swerea KIMABs och Chalmersstudien har ett antal tekniker utvärderats för att studera vad som skiljer en skrapad och icke skrapad polyetenyta åt, samt vad skillnaden mellan ett Profuserör och ett vanligt PE-100 rör är. Det viktigaste resultatet av Swerea KIMABs studie har varit att det med största säkerhet inte är en oxidation av polyetenen som leder till problem med svetsbarhet utan att additiv som tillsats materialet för att underlätta tillverkningen (processhjälpmedel i form av metallstearater) tar sig ut till ytan och förhindrar tillförlitlig svetsning. För att studera ämnena på ytan av rören användes tekniken LA-ICP-MS. Detta är en väldigt känslig teknik för att studera vilka grundämnen som finns närvarande. Det föreslagna projektet skulle fokusera på att studera migrationen av de inblandade additiven och svara på hur snabbt de rör sig till ytan och vid vilken halt de påverkar svetsningen negativt. Slutanvändare och entreprenör kan då få svar på frågor såsom hur lång tid efter skrapning eller skalning måste svetsen utföras, hur olika rörtyper och kvaliteter skiljer sig åt, och vad som bör specificeras vid beställning när det kommer till innehåll i rören. Vidare kan vetskapen om vad som orsakar den dåliga svetsbarheten öka möjligheterna till att förstå hur svetsbarheten försämras och därmed föreslå lämpliga oförstörande provningsmetoder (OFP) för att hitta dåliga svetsar. Syfte och mål Projektet har som syfte och mål att:

39-14, Swerea KIMAB, Karin Jacobson Orsak till dålig svetsbarhet av polyetenrör - varför skrapas rören? Kvantifiera den kritiska halten metallstearat på ytan som ger upphov till dåligt svetsresultat. Bestämma hur lång tid mellan skrapning/skalning och svetsning som är acceptabel. Studera skillnaden mellan olika rördimensioner och kvaliter med avseende på stearatmängd och migreringstid. Jobba vidare med LA-ICP-MS-metoden för att kunna använda den ännu bättre för plastmaterial och öka kvalitén på mätdata. Undersöka varför och hur stearaterna påverkar svetsprocessen, och baserat på detta föreslå vilken typ av OFP-teknik som kan vara lämplig för att bedöma svetskvalitén. Metod Som i förstudien, tidigare utförd på uppdrag av Stockholm Vatten, kommer LA-ICP-MS att användas för att följa migrationsförloppet både kvalitativt och kvantitativt. LA-ICP-MS är en relativt ny metod som kan mäta mycket låga koncentrationer av olika grundämnen. Den har visat mycket stor potential för att studera migrationen av metallstearater i polyeten. Figur 1 visar resultatet av en mätning av halten kalciumstearat på ytan av ett skrapat PE-100 rör som funktion av tid från skrapningen. Mer arbete behövs dock för att minska spridningen i datan och för att kunna kvantifiera mängden stearat. Figur 1 Mängden Ca-stearat på ytan av ett PE100-rör efter olika tider efter skrapning. Figuren visar en markant ökning av stearat redan efter ca 15 timmar. I Figur 2 visas hur LA-ICP-MS kan påvisa mängden stearat på ökande djup in i bulken för ett PE-100 rör. Detta visar att om man skrapar bort de föreskrivna 0,2 mm ytmaterial så har man tagit bort delen med mycket stearat. Frågan är dock om den totala halten i bulken är så hög att den fortfarande kan ge problem vid svetsning, samt hur lång tid det tar för den nya ytan att bli icke svetsbar. Det är därför intressant att kvantifiera hur mycket stearat det finns i olika rör av olika diametrar. Det är sannolikt att det finns mer i stora rör än de med liten diameter då det är svårare att bearbeta de stora rören.

39-14, Swerea KIMAB, Karin Jacobson Orsak till dålig svetsbarhet av polyetenrör - varför skrapas rören? Figur 2. Data från mätning med LA-ICP-MS kan visa mängden Ca-stearat på ökande djup in i bulken för ett PE-100 rör. Djupet är endast en steglängd (beror på intensiteten som lasern bränner bort materialet med) som vi ännu inte vet exakt hur stor den är. Gissningsvis runt 0,2 mm Förstudien har också visat att det går att laka ur stearaterna med återloppskokning i varm etanol. Det behövs dock mer arbete för att bestämma vilka stearater som finns i de olika materialen och i vilken mängd samt om olika stearater, t.ex. kalcium och magnesium har olika stor påverkan på svetsbarheten. Det är också intressant att undersöka formsprutade komponenter, såsom sadlar och elektrosvetsmuffar då dessa antagligen innehåller mindre stearat eftersom formsprutning inte kräver lika stor tillsats av processhjälpmedel. Om det är så skulle det kunna leda till att det inte finns någon anledning till att börja skrapa även dessa komponenter. En ytterligare effekt av en bättre förståelse av vad det är som verkligen ligger till grund för den dåliga svetsbarheten är att det skulle underlätta möjligheten till att hitta en lämplig oförstörande provningsmetod (OFP) för muffar. Idag är brist på skrapning den klart främsta anledningen till läckage i elektrosvetsmuffar. Det är dock ytterst oklart om någon av de befintliga OFP-metoder som finns på marknaden är speciellt bra på att detektera detta. En förlängning av den ökade kunskapen av additivmigrationens inverkan på svetsbarheten är att det blir lättare att förstå vad det är som leder till dålig sammansmältning och vad det i sin tur ger upphov till för mätbara egenskaper hos polyetenen t.ex. densitets- eller kristallinitetsskillnad. Projektorganisation Funktion Namn Organisation Projektledare Karin Jacobson Swerea KIMAB (Forskningsledare) Seniorforskare Daniel Ejdeholm Swerea KIMAB Forskare Rikard Kärrbrant Swerea KIMAB Svetsare Richard Hansson Stockholm Vatten

39-14, Swerea KIMAB, Karin Jacobson Orsak till dålig svetsbarhet av polyetenrör - varför skrapas rören? Referensgrupp Tomas Helenius 4s-Ledningsnät Kostnadssammanställning och plan för finansiering Aktivitet Undersöka Profuserör och PE-100 rör svetsade olika lång tid från skrapning/skalning. Utvärdera med förstörande provning och relatera till koncentrationen av typ och halt stearat på ytan och i bulken. Bestämma vid vilken halt som stearaterna påverkar svetsningen negativt samt tidsberoendet för migrationen. Jämförelse av rör av olika dimensioner och kvalité med avseende på stearatmängd och migreringstid. Analysera fysikaliska skillnader så som kristallinitet och densitet över olika svetsars tvärsnitt. Utvärdera baserat på detta vilken OFP metod som kan vara lämplig att detektera detta med. Kostnad (ksek) 250 150 150 200 Summa sökt från SVU 750 4S-ledningsnär bidrar med rör och muffar, svetsning av 150 Profuse och PE-100 rör och engagemang som referensgrupp. Total budget 900 De tekniker som är tänkt att användas för det laborativa arbetet innefattar tillexempel mekanisk provning, LA-ICP-MS, FTIR, extraktion, SEM-EDS och WAXS. Alla dessa finns tillgängliga på Swerea KIMAB. Tidplan Början av januari 2015 till slutet på december 2015 [1] Surface analysis of polyethylene pipes and failure characterization of electrofusion joints, L. BOGE & E. HJÄRTFORS, 2011

9. Projekt 25

23-14, SP, Jan Henrik Sällström Täthet hos flänsförband del 2 Projektansökan Sökande Jan Henrik Sällström Organisation SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektledare Jan Henrik Sällström Adress Box 24036 400 22 Göteborg Tfn 010 516 5802 E-post jh.sallstrom@sp.se Ansökans titel Täthet hos flänsförband del 2 Projektets kostnad totalt 1110000 Sökes hos SV-Utveckling 555000 Övriga finansiärer 4S ledningsnät Borås Energi och Miljö Mölndal Tekniska förvaltningen Sökes hos övriga finansiärer 395000 Projektstart (år/mån) 2014-10-01 Slutdatum (år/mån) 2016-03-31 Sammanfattning av projektet Ansökan ligger inom det av SVU prioriterade området Rörnät och Klimat och projektets inriktning ligger inom kvalitet och materialval. Flänsförband för fogning av polyetenrör av stora dimensioner (300 mm och uppåt) har ofta fått läckage efter en tids användning. Konsekvensen blir dyra åtgärder som efterdragning av förband eller byte av packningar hos rör som ligger nedlagda i mark eller sjöar. Ett problem är att den finns ett antal leverantörer av enskilda komponenter till flänsförbanden med olika utgångspunkter. Det saknas konsistent, öppen information och leverantörer eller projektingenjörer med ibland otillräcklig kunskap om mekaniken hos flänsförbandet får svårt att göra korrekta val av produkter och monteringskrav. Föreslaget projekt syftar till att undersöka täthet hos andra typer av flänsförband än de som under-sökts i ett tidigare projekt. Projektet utgör en byggsten för ett framtida kvalitetssäkrat rörnät. Ledningsägarna behöver bättre underlag för val av komponenter till flänsförband, så att dessa förblir täta under ledningarnas tänkta livslängd på 100 år. Tre olika typer av förband skall studeras: Polyetenrör med lösfläns mot stålfläns, polyetenrör med bordringspaket mot stålfläns och stålfläns mot stålfläns. I projektet används tre olika typer av packningar: Planpackning, gummipackning med stålkärna samt gummipackning med stålkärna och integrerad O-ring. Tre laboratorieuppställningar byggs upp med de tre typerna av flänsförband som skall analyseras. Packningar sätts dit och förbanden dras åt successivt varefter täthet undersöks. Ett efterföljande täthetsprov görs under 1-2 veckors tid. Betydelsen av efterdragning studeras. Finita elementmetoden används för att byggas upp matematiska modeller av förbanden med en större dimension 630 mm och en mindre 315 mm. Materialdata för polyeten och gummi kommer att tas fram. Relaxationsförloppet studeras genom att kontakttrycket och deformation analyseras vid olika tidpunkter. Efterdragning simuleras också. Vilken nytta kan projektets resultat ha för andra än sökanden? Det finns inga bra standarder för flänsförband och packningar. Det är svårt att handla upp skarvar så att kvaliteten i nätet kan säkerställas. Flänsförband och packningar som ledningsägarna använder i dag undersöks i föreslaget projekt. Resultaten kommer att utgöra en byggsten för ett framtida kvalitetssäkrat rörnät. Ledningsägarna behöver oberoende och bättre underlag för val av komponenter till flänsförband, så att dessa förblir täta under ledningarnas tänkta livslängd på 100 år. Svenskt Vatten, Box 14057, 167 14 Bromma Tel: 08-506 002 00 svensktvatten@svensktvatten.se www.svensktvatten.se

23-14, SP, Jan Henrik Sällström Täthet hos flänsförband del 2 Projektfo rslag: Ta thet hos fla nsfo rband del 2 Bakgrund Ansökan ligger inom det av SVU prioriterade området Rörnät och Klimat och projektets inriktning ligger inom kvalitet och materialval. Den stöds av 4S ledningsnät, Borås Energi och Miljö samt Mölndal Tekniska förvaltningen. Flänsförband för fogning av polyetenrör av stora dimensioner (300 mm och uppåt) har ofta fått läckage efter en tids användning. Konsekvensen blir dyra åtgärder som efterdragning av förband eller byte av packningar hos rör som ligger nedlagda i mark eller sjöar. Ett problem är att den finns ett antal leverantörer av enskilda komponenter till flänsförbanden med olika utgångspunkter. Det saknas konsistent, öppen information och leverantörer eller projektingenjörer med ibland otillräcklig kunskap om mekaniken hos flänsförbandet får svårt att göra korrekta val av produkter och monteringskrav. Jacobsson & Andersson (2011) rapporterade om ett projekt som studerade symmetriska flänsförband där två polyetenrör fogas ihop med hjälp av lösflänsar. I projektet studerades täthet med beräkningsmodeller (FEM) och experiment där tidshorisonten är 10 000 h i beräkningarna och 7 dygn (168 h) i experimenten. Två olika breda flänsar (bordringar) provades tillsammans med olika typer av packningar men med endast en typ av lösfläns. För de studerade förbanden uppnåddes inte den förväntade skruvkraften vid valt åtdragningsmoment. Faktorer som är viktiga för flänsförbandets täthet, är plastmaterialets tidsberoende egenskaper, den geometriska utformningen hos förbandet, funktionen hos packningarna, proceduren vid åtdragning av bultarna och relationen mellan åtdragningsmoment och skruvkraft. Projektet gav en god kvalitativ förståelse för funktionen hos förband med bordringar av polyeten, gummipackning och lösfläns av stål. På grund av det begränsade experimentella underlaget som kunde inrymmas var det inte möjligt att ge generella entydliga principiella rekommendationer eller kvantitativa krav. Det finns även andra typer av flänsförband mellan polyetenrör med s.k. bordringspaket, där bordringens yttermått stämmer överens med den bakomliggande stålflänsen. Vidare finns det flänsförband mellan polyeten och stål vid ventiler och övergångar till andra typer av material. Det finns leverantörer, som tycker att de har lösningen på hur ett flänsförband skall se ut, men beställare inom det kommunala VA-området är skeptiska. De behöver oberoende underlag som verifierar nyttan med fördyrande lösningar. Syfte och mål Föreslaget projekt syftar till att undersöka täthet hos andra typer av flänsförband än de som undersökts i det tidigare projektet. Projektet utgör en byggsten för ett framtida kvalitetssäkrat rörnät. De kommunala förvaltningarna inom Svenskt Vatten behöver bättre underlag för val av komponenter till flänsförband, så att dessa förblir täta under ledningarnas tänkta livslängd på 100 år. I projektet skall komponenter som används av kommunerna idag analyseras med matematiska modeller och experiment. Metoderna stödjer varandra och täcker in polyetenets tidsberoende egenskaper. Urvalet av fabrikat på komponenterna görs med hjälp av 4S. Hänsyn skall tas till hur komponenterna sätts samman till system i enlighet med rekommendationer från leverantörer. 1

23-14, SP, Jan Henrik Sällström Täthet hos flänsförband del 2 För de testade förbanden bestäms kvarvarande tätningstryck efter lång tid. Tillsammans med tillåtet driftstryck bestäms säkerheten mot läckage. Utgående ifrån detta bedöms de testade förbandens långtidsfunktion. Rekommendationer angående upphandling och montering av flänsförband ges för de verifierade förbanden och tillhörande anvisningar. Metodbeskrivning Tre olika typer av förband skall studeras: Polyetenrör med lösfläns mot stålfläns Polyetenrör med bordringspaket mot stålfläns Stålfläns mot stålfläns För dessa förband är det aktuellt att använda tre olika typer av packningar: Planpackning Gummipackning med stålkärna Gummipackning med stålkärna och integrerad O-ring Två olika stora dimensioner studeras. Undersökningarna utgår från den tidigare studerade dimensionen 630 mm och en mindre dimension Ø315 mm analyseras teoretiskt med beräkningar. I projektet ingår följande delar 1. Urval av komponeter med tillhörande instruktioner 4S ledningsnät och SP väljer ut de komponeter som skall analyseras i projektet. Dimensionen hos rören bör ligga kring Ø630 mm, som i det tidigare projektet. Alla komponenter specificeras och tillhörande instruktioner plockas fram. Urvalet bygger på att projektet skall undersöka produkter som används av de kommunala förvaltningarna. 2. Analys av instruktioner 4S ledningsnät och SP analyserar instruktioner, både leverantörers och generella sådana i litteraturen, som finns tillgängliga för att kunna ta hänsyn till detta vid försöken. 3. Materialprovning av polyeten för att få indata till matematiska modeller Indata till materialmodeller för finita elementberäkningarna tas fram för polyetenmaterialen genom relaxations- eller krypförsök. 4. Materialprovning av gummi för att få indata till matematiska modeller Materialdata för att kunna simulera gummit i packningarna tas fram med experiment i laboratoriet. En begränsad testning förslås för att fånga upp packningens beteende i förbandet. 5. Finita elementmodeller av förband Finita elementmodeller (FEM) byggs upp av förband där polyetens tidsberoende ingår. Olika packningar och flänsar modelleras. Relaxationsförloppet studeras genom att kontakttrycket och deformation analyseras vid olika tidpunkter. Efterdragning simuleras också. 6. Täthetsförsök genomförs med totalt nio varianter på förband med olika tätningar Tre laboratorieuppställningar byggs upp med de tre typerna av flänsförband som skall analyseras. Packningar sätts dit och förbanden dras åt successivt varefter täthet undersöks under ökande tryck. Ett efterföljande täthetsprov görs under 1-2 veckors tid. Åtdragning sker med momentnyckel och fyra skruvkrafter i förbandet mäts. Betydelsen av efterdragning studeras. Jämförelse sker med rekommendationer. 2

23-14, SP, Jan Henrik Sällström Täthet hos flänsförband del 2 7. Analys av resultaten från beräkningar och experiment Kontaktryckens och deformationernas variation med tiden analyseras för de olika beräkningsmodellerna. Beräkningarna korreleras så att initial dragkraft stämmer överens med uppmätt kraft. Resultaten från beräkningarna jämförs med experimenten. Kvarvarande tätningstryck bestäms när relaxationen avtagit och förbandens säkerhet mot läckage bedöms utgående ifrån tillåtet driftstryck. Utgående från säkerhet mot läckage bedöms förbandens långtidsfunktion. 8. Analys av ett förband av mindre dimension Finita elementmodeller av likadana förbandstyper byggs upp, men av en mindre dimension såsom Ø315 mm. Även här studeras kontaktryckens och deformationernas variation med tiden för att analysera om mindre förband uppför sig på samma sätt som större. 9. Rapportering Resultaten sammanfattas i en rapport, som publiceras i SV-Utvecklings publikationsserie. Rekommendationer angående upphandling och montering av flänsförband ges för de verifierade förbanden och tillhörande anvisningar. Skillnader mellan täthet hos flänsförband av större och mindre dimension diskuteras. Resultaten bör vara tillämpliga omgående, men tiden fram till tillämpning i fält beror på den tid det tar för förvaltare av VA-nät att introducera dessa i sina instruktioner. Begränsningar Kemisk nedbrytning beaktas inte. Tidplan Projektet kan utföras under en tidsperiod på 18 månader. Organisation Projektet utförs vid SP Pipe Centre i Göteborg och i samarbete med 4S ledningsnät och Mölndal Tekniska kontoret. En styrgrupp bildas, som ansvarar för att de ekonomiska ramarna och tidplan följs. Här föreslås Stockholm Vatten (Tomas Helenius), Göteborg Kretslopp och Vatten (Fredrik Johansson eller Johan Hultén), Borås Energi och Miljö (Claes Ranweg), Mölndal Tekniska förvaltningen (Kent Andersson) och SP (Jan Henrik Sällström). SP medverkar i samtliga arbetsuppgifter. 4S ansvarar för att urval av komponenter, monteringsinstruktioner och tillhörande dokumentation som kan infogas i slutrapport, samt leverans av material. 3

23-14, SP, Jan Henrik Sällström Täthet hos flänsförband del 2 Kostnadssammanställning Aktivitet/Material Kostnad [SEK] Val av komponenter, Analys instruktioner 40 000 Komponenter till skarvar 80 000 Materialprovning polyeten och gummi 130 000 Skapa finita elementmodeller 60 000 Beräkningar med olika konfigurationer 60 000 Övrig utrustning/material till täthetsförsök 20 000 Täthetsförsök 370 000 Analys av resultat från beräkningar och experiment 60 000 Skapa finita elementmodeller av mindre dimension & 90 000 tillhörande analys Rapportskrivning (slutrapport) 40 000 Rapportering till styrgrupp 40 000 Styrgruppsarbete 120 000 Totalt 1110 000 Plan för finansiering Projektet föreslås med en samfinansiering från Svenskt Vatten Utveckling (SVU), de deltagande kommunerna och SP. Sökt belopp hos SVU är 555 kkr. Finansiär Medel [SEK] SVU - kontanta medel 555 000 4S - kontanta medel 155 000 4S - material 80 000 4S - egen tid 80 000 SP - egen tid 160 000 Borås Energi och Miljö - kontanta medel 10 000 Borås Energi och Miljö - egen tid 30 000 Mölndal Tekniska förvaltningen - kontanta medel 10 000 Mölndal Tekniska förvaltningen - egen tid 30 000 Totalt 1 110 000 SP kan delta i finansieringen, om SP har rätt att publicera alla resultat. Referenser L Jacobsson & H Andersson (2011), Undersökning av täthet hos flänsförband i grova plaströr med beräkningar och experiment, Svenskt Vatten Utveckling, Rapport Nr 2011 17. 4

23-14, SP, Jan Henrik Sällström Täthet hos flänsförband del 2 Kommentarer till ansökan Detta är en reviderad ansökan, som baseras på 49-13 Undersökning av täthet hos flänsförband för stora dimensioner del 2. Fokus på ansökan har breddas till att även omfatta något mindre dimensioner. Ytterligare modellering har inkluderats för att undersöka hur tätningsproblematiken för dessa förband. För att ta tillvara kunskapen och resultaten från det tidigare projektet föreslås experiment omfatta förband av samma dimension som gjordes i det tidigare projektet. Det experimentella arbetet för att ta fram materialdata har bedömts mer omfattande än i tidigare ansökan. En styrgrupp är tänkt att bildas med 4S ledningsnät, Borås Energi och Miljö samt Mölndal Tekniska förvaltningen och SP, men SP står fortfarande som sökande. Finansieringen har breddats så att SVU endast skulle behöva stå för 50%. Budgeten har ökat jämför med tidigare projektförslag på grund av införande av en styrgrupp, fler intressenter och ett mer omfattande projekt där nya beräkningar införts för att beakta mindre dimensioner och även mer omfattande experimenten vad gäller framtagande av materialdata. 5

10. Projekt 32

Project proposal Project name: Quality rating of PE electrofusion socket fittings Date Version Section Background Leakages in water piping systems have during the past years lead to costly reparations. These leakages are due to quality problems in electrofusion fittings. At the moment, there are standards that define, e.g., a minimum length off fusion zone for the welds but it is generally known that these requirements are not enough. Thus, new and better acceptance criteria are needed in the purchase process of water piping systems. In order to define requirements and acceptance criteria for the mechanical properties, more information on the loading and mechanical behaviour of the current electrofusion socket fittings is needed. Aim The aim of the project is to: 1. Understand the short and long term loading that electrofusion socket fittings, especially the fusion zone, are subjected to due to variations in, e.g., temperature, water pressure and testing pressure. 2. Suggest relevant mechanical testing methods for PE electrofusion fittings based on (1). 3. Determine mechanical properties for electrofusion fittings at relevant loads and temperatures. The results can be used to develop acceptance criteria for electrofusion socket fittings. 4. Develop a fixture and testing method for simplified (shear) testing of electrofusion sockets for rating of electrofusion sockets from different suppliers or with known faulty fusion joint. 5. Combine the findings from non-destructive tests (NDT) to changes in mechanical strength. Industrial aims To improve the quality of plastic piping systems for water supplies and minimize costly failures by developing acceptance criterion for electrofusion socket fittings. Work plan The planned work is divided in five work packages that are explained below. WP 1. Literature review on simulation and testing of electrofusion fittings An overview on scientific papers and relevant standards concerning electrofusion welds in water supply piping systems is made. The literature study serves as an input to work packages 2 and 3. The applicability of standardized test methods and recommendations concerning dimensions (e.g., length of the fusion zone) given in standard should be critically reviewed. WP 2. FE-modeling of electrofusion socket fittings In this work package, loading of electrofusion socket fittings in practical application is numerically simulated. The loading shall consider both testing at high pressure direct after installation, water pressure and variations in pressure over time as well as variations in temperature leading to thermal loading. The Swerea KIMAB AB 2012-03-27/bb Box 7047 Isafjordsgatan 28A Phone +46 (0)8 440 48 00 kimab@swerea.se SE-164 07 Kista, Sweden SE-164 40 Kista, Sweden Telefax +46 (0)8 440 45 35 www.swereakimab.se

focus is on the fusion zone and also geometrical effects (length of the zone, dimensions of the fitting vs. pipe) shall be considered. The results of this WP serve as an input to WP3. WP 3. Development of mechanical testing methods for electrofusion socket fittings In this work package, methods for testing of mechanical behaviour of electrofusion socket fittings are developed based on the results of work packages 1 and 2. The purpose is to develop methods that consider the loading cases and environment that are most relevant in practical applications. The methods may include both short term loading tests as well as long term creep tests at various temperatures. FEsimulations are also used in the development of the test method. Preparation of representable specimens needs to be considered as the mechanical properties along the fusion zone may greatly vary. Results from WP 4 can also be utilized in this work. The results of these tests can be used to develop acceptance criterion for electrofusion fittings. The budget for this task considers development of the test method and suggestion for a test matrix. Costs for fixture and specimen preparation are a rough estimation and will be specified after the suggested method is presented and discussed with the customer. WP 4. Development of testing method and comparative mechanical tests of electrofusion sockets A simplified, quasi-static mechanical testing method that is aimed for ranking of fusion welded PE pipes and fittings is developed. A fixture that can be used to (shear) load specimens is designed and a specimen geometry suggested. The total budget for this task includes design and manufacturing of the fixture and machining specimens from material delivered by the customer (three types of electrofusion fittings, tot. 24 specimens) and testing at room temperature. Variables in the specimens to be tested can be, e.g., manufacturer (specimens cut from electrofusion fittings with same dimensions but from two suppliers), location along the fusion zone or other geometrical factors. The types of electrofusion fittings for the tests are selected together with the customer. WP 5. Non destructive testing and mechanical properties There are ongoing and planned projects to study the applicability of various non-destructive testing (NDT) techniques to find faults in the fusion zone. The aim of this working package is to quantify the effect of various types of faults identified using NDT techniques on the mechanical strength. This requires a close collaboration with the NDT-project(s). Testing methods developed in WP 3 and/or 4 are used to quantify the changes in mechanical properties. The results of this WP can be used to evaluate the risks of different type of findings from ND-testing, and thus the need for replacement of a component. The project plan for this WP shall be finalized with the customer and participant(s) in the NDT project(s). Swerea KIMAB AB 2012-03-27/bb Box 7047 Isafjordsgatan 28A Phone +46 (0)8 440 48 00 kimab@swerea.se SE-164 07 Kista, Sweden SE-164 40 Kista, Sweden Telefax +46 (0)8 440 45 35 www.swereakimab.se

Schedule Finishing date: 2015-09-30 Activities 2014 2015 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 WP 1, literature review WP 2, FE-simulations WP 3, Development of advanced testing method WP 3, testing advanced method WP 4, Development and testing using the simplified method WP 5, NDT + mechanical testing Reporting Milestone Date Work completed at milestone 1 2014-12-15 Literature review, FE-simulations (WP1 & 2) done 2 2014-11-15 Suggestion for simplified testing method including fixture design, specimen geometry and test matrix (WP4) 3 2015-01-31 Tests using the simplified method (WP4) done 4 2015-03-31 Suggestion for an advanced testing method and test matrix using this method (WP3) 5 2015-05-31 Testing matrix for specimens from NDT-evaluations, decision on mechanical testing method 6 2015-09-30 Final report Budget for project Swerea KIMAB AB 2012-03-27/bb Box 7047 Isafjordsgatan 28A Phone +46 (0)8 440 48 00 kimab@swerea.se SE-164 07 Kista, Sweden SE-164 40 Kista, Sweden Telefax +46 (0)8 440 45 35 www.swereakimab.se