Fortlevnadsprincipen. En studie om dess inverkan på redovisningen. Av: Alexandra Lucia Makdissi och Helena Sylvia Makdissi Handledare: Jan Svanberg

Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Redovisning vårterminen 2009 Ekonomiekandidat programmet Fortlevnadsprincipen En studie om dess inverkan på redovisningen Av: Alexandra Lucia Makdissi och Helena Sylvia Makdissi Handledare: Jan Svanberg

Förord Vi vill härmed tacka alla de personer som medverkat i vår studie, i synnerhet de fyra revisorer som valde att ställa upp i de personliga djupintervjuerna. De har givit en oss värdefull inblick i en revisors vardag och därmed bidragit till genomförandet av denna uppsats. Vi vill även tacka vår handledare Jan Svanberg som tillhandahållit oss konstruktiv kritik och varit en hjälpsam rådgivare under arbetets gång. Södertörns Högskola Campus Flemingsberg 2009-05-25 Alexandra Lucia Makdissi Helena Sylvia Makdissi

Sammanfattning Titel: Fortlevnadsprincipen - En studie om dess inverkan på redovisningen. Bakgrund och problem: Fortlevnadsprincipen är en av de redovisningsprinciper som redovisningen grundar sig på. Problemet med denna princip är att det verkar råda en stor förvirring kring tillvägagångssättet vid dess tillämpning av revisorer. Att felaktigt tillämpa fortlevnadsprincipen kan få svåra konsekvenser för företagen då intressenter baserar sina beslut på den information som finns i årsredovisningen och revisionsberättelsen, någgot som föranleder undersökningen av huruvida konkursdrabbade företag upprättar kontrollbalansräkning vid deras sista årsredovisning. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om företag som gått i konkurs använt sig utav fortlevnadsprincipen i deras senaste årsredovisning. Vidare är syftet att undersöka hur principen om en going concern tillämpas i praktiken. Teori: Vår teoretiska referensram består av en beskrivning av fortlevnadsprincipens historik och tillämpning. Här presenteras även de regelverk och vägledande bestämmelser som principen berör. Metod: Då vi haft metodtriangulering som angreppssätt har studien föregåtts av en kombination av kvalitativa och kvantitativa studier. Arbetets sekundärdata bestod av bland annat artiklar, broschyrer och böcker medan arbetets primärdata bestod av en granskning av 100 konkursdrabbade aktiebolags årsredovisningar, intervjuer med auktoriserade och godkända revisorer samt en webbenkät. Empiri och slutsatser: Fortlevnadsprincipen är en princip av stor väsentlighet. Dess väsentlighet styrks av att de flesta konkursdrabbade företagen tillämpar denna vid deras sista årsredovisning. Vid tillämpningen upplevs principen som allt för komplicerad att förstå sig på. Svårigheterna består till största delen i att kunna förutspå framtiden. Två funna regressioner konstaterar att oerfarna revisorer har svårare att tillämpa fortlevnadsprincipen samt att revisorer med mindre erfarenhet inom branschen har svårare att hålla en oberoende ställning vid bedömningen av ett företags fortlevnad. Behovet av mer vägledande praxis är betydande då fortlevnadsprincipen verkar vara lika viktig som svår att förstå sig på.

Förkortningar AB Aktiebolag ÅRL Årsredovisningslagen BFN Bokföringsnämnden BFNAR Bokföringsnämndens Allmänna Råd BFL Bokföringslagen FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer IASB International Accounting Standards Board IFAC International Federation of Accountants IFRS International Financial Reporting Standards ISA International Standards on Auditing RR Redovisningsrådets Rekommendationer (rådet för finansiell rapportering) RS Revisions standard SRS Svenska Revisorsamfundet

Innehållsförteckning 1. Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Problemformulering/ problemdiskussion...3 1.3 Syfte...5 1.4 Avgränsningar...5 2. Teori...6 2.1 Revisionens intressenter...6 2.2 Historik om fortlevnadsprincipen...8 2.3 Historik RS 570...8 2.6 Vägledande bestämmelser...9 2.6.1 Rättvisande bild...9 2.6.2 God redovisningssed...9 2.6.3 God revisionssed...10 2.7 Regelverken...11 2.7.1 Fortlevnadsprincipen i ÅRL...11 2.7.2 Fortlevnadsprincipen i RR...11 2.7.3 Fortlevnadsprincipen i BFNAR...12 2.7.4 Fortlevnadsprincipen i IFRS...12 2.4 Tillämpning av fortlevnadsprincipen...13 2.5 Svårigheter vid tillämpningen...14 2.5.1 Förutspå framtiden...14 2.5.2 Självuppfyllande profetia...14 2.5.3 Kompetensbrist...16 2.5.4 Principens komplexitet...16 2.5.5 Tillgång till korrekt underlag...16 2.5.6 Oberoendeställning...17 3. Metod...18 3.1 Forskningsmetod...18 3.2 Datainsamlingsmetod...18 3.2.1 Sekundärdata...18 3.2.1.1 Insamling av sekundärdata...18 3.2.2 Primärdata...19 3.2.2.1 Personlig intervju...19 3.2.2.2 Granskning av de Konkursdrabbade företagen...20 3.2.2.3 Webbenkät...20 3.3 Urval...21 3.3.1 Djupintervju...21 3.3.2 Granskning av årsredovisningar...21 3.3.3 Webbenkät...21 3.4 Problem vid informationsinsamling av kvantitativ data...22 3.4.1 Upplysningar från författarna...22 3.4.2 Validitet och reliabilitet...22 3.5 Problem vid informationsinsamlig av kvalitativ data...22 3.5.1 Studiens trovärdighet...22 3.5.2 Noggrannhet...23 3.5.3 Rimlighet...23 3.5.4 Pålitlighet...23

3.6 Källkritik...24 4. Empiri...26 4.1 Insamlad data från de konkursdrabbade företagen...26 4.2 Insamlad data från personintervjuerna...29 4.2.1 Information om de intervjuade...29 4.2.2 Hur har fortlevnadsprincipen påverkat Ditt arbete som revisor?...29 4.2.3 Har Du under Din arbetsgång upplevt svårigheter med fortlevnadsprincipen?...30 4.2.4 Har införandet av RS 570 medfört förbättringar vad gällande Ditt jobb som revisor?...32 4.2.5 Hur bedömer Du ett företags fortlevnad?...32 4.2.6 Är fortlevnadsprincipen en princip av stor betydelse enligt Dig eller skulle redovisningen kunna fortskrida problemfritt utan denna?...33 4.2.7 Vad anser Du om företagens förpliktelse att upprätta kontrollbalansräkning?...33 4.2.8 Är den rådande praxisen kring fortlevnadsprincipen tillräcklig enligt Dig?...34 4.3 Insamlad data från webbenkät...36 4.3.1 Hur länge har Du arbetat som revisor?...36 4.3.2 Anser Du att fortlevnadsprincipen är en princip av stor väsentlighet för redovisningen?...37 4.3.3 Anser Du att det föreligger svårigheter vid bedömningen av ett företags fortlevnad?...37 4.3.4 Om ja, vilka typer av svårigheter anser Du föreligger?...38 4.3.5 Har företagsledningens bedömning av företagets fortsatta drift någon gång avvikit från Din?...38 4.3.6 Vid bedömningen av den fortsatta driften, upplever Du svårigheter med att hålla en oberoende ståndpunkt?...39 4.3.7 Hur har införandet av RS 570 påverkat Ditt arbete som revisor?...39 4.3.8 Av de företag som behöver upprätta kontrollbalansräkning, hur vanligt är det att de inte gör det?...40 4.3.9 Är den rådande praxisen kring fortlevnadsprincipen enligt Dig tillräcklig?...40 4.4 Konstaterade regression...41 4.4.1 Regression 1...41 4.4.2 Regression 2...41 4.4.3 Regression 3...42 5. Analys...43 5.1 Fortlevnadsprincipens väsentlighet...43 5.2 Tillämpning av fortlevnadsprincipen...44 5.2.1 Regression 1...46 5.2.2 Regression 2...46 5.3 Praxis...47 5.3.1 Regression 3...48 5.4 Kontrollbalansräkning...49 6. Slutsats/ Slutdiskussion...51 6.1 Fortlevnadsprincipen och dess väsentlighet...51 6.2 Fortlevnadsprincipens tillämpning...51 6.3 Innebörden av principen för konkursdrabbade företag...51 6.4 Kontrollbalansräkning...52 6.5 Praxis...52 6.6 Förslag till vidare forskning...53 7. Källförteckning...54 8. Bilagor...56

1. Inledning I det inledande kapitlet skall bakgrunden till vårt uppsatsämne beskrivas. Utifrån denna skall sedan problemområdet diskuteras. Diskussionen kommer att leda till en problemformulering som blir grunden till studiens syfte. 1.1 Bakgrund Ekonomin kan ses som en komplex apparat bestående av många viktiga komponenter, där en av dessa är redovisningen. Dess syfte definieras enligt Stellan Nilsson som att tillhandahålla information som är användbar vid ekonomisk beslutsfattande. 1 Då företagets redovisning ligger till grund för viktiga beslut blir det på grund därav essentiellt att den ger en rättvisande och korrekt bild av företagets redovisning. Redovisningen är bestående av ett antal principer som var och en uppfyller ett syfte. Vissa principer är av så stor betydelse att de är grundläggande för en fungerande redovisning. Fortlevnadsprincipen, även kallad going concern behandlar företagets fortsatta drift och anses vara en av de elementära principerna inom redovisningen. 2 Denna princip framhäver kravet på att redovisningen skall upprättas under antagandet om att företaget skall bedrivas i överblickbar framtid, om inte annat anges. 3 Detta innebär att hela redovisningen grundas på att företaget kommer att fortleva en tid framöver, och därmed ej avvecklas efter varje nytt projekt eller affärshändelse. 4 För ett företag innebär detta i praktiken att tillgångar förutsätts kunna upptas till anskaffningsvärde med reducering för eventuella avskrivningar. 5 Om fortlevnadsprincipen av någon anledning inte tillämpas skulle tillgångarna istället värderas till nettoförsäljningsvärdet. 6 Då revisionen granskar skötseln av företaget, dess bokföring och årsredovisning är fortlevnadsprincipen ett effektivt hjälpmedel som finns att tillgå. 7 Fortlevnadsprincipen åvilar en stor makt över revisionen och därigenom över revisorerna. Revisorerna besitter i sin tur förmågan att influera denna då det är dem som i slutändan tillämpar principen i praktiken. De gör en enskild bedömning av företagen för att fastslå huruvida ett företag har förmåga att fortleva. Som revisor kan man även vid behov göra en 1 Stellan Nilsson, Redovisningens normer och normbildare. 3:e upplagan s 16 2 Kristina Artsberg, Revision en praktisk beskrivning (Stockholm: FAR förlag, 2006) s 19 3 SFS 1995: 1554 2 kap. 4, s 344 4 Kristina Artsberg, Revision en praktisk beskrivning (Stockholm: FAR förlag, 2006) 5 Magnus Torén, Helena Adrian, RS 570 Fortsatt drift ytterligare reflektioner, Balans, nr 3 (2006) 6 Stellan Nilsson, Redovisningens normer och normbildare (Lund: Studentlitteratur, 2005) 7 Ibid 1

anmärkelse i ett företags årsredovisning som allmänheten får ta del av. De tillsynes allt vanligare förekommande ekonomiska kriser så som Worldcom och Enron har väckt den internationella debatten angående vikten av en förändring av revisorers beteende vid bedömningen av ett företags fortlevnad. Något som föranleder i att man som revisor ska vara mer uppmärksam på de varningssignaler som kan tydas för att undvika eventuell likvidation av företaget. 8 Att bedöma huruvida ett företag kommer att fortleva är inte ett lätt åtagande. Detta dels på grund av att det generellt sätt är svårt att veta hur framtiden kommer att se ut. Implementeringen av principen kan också variera beroende på företagets ställning, värdering av tillgångar och skulder, avskrivningar och periodiseringar som lätt kan bedömas på ett missvisande sätt. 9 Fortlevnadsprincipen är en redovisningsprincip som inte bara tillämpas av företag med en stabil ekonomi utan även av företag som har en dålig ekonomisk situation. Det är en princip som påverkar och influerar ända in i ett företags upphörande. För ett företag där det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, är det av stor vikt att en kontrollbalansräkning upprättas. Företagsledningen har som skyldighet att omedelbart upprätta en sådan då behov föreligger. 10 Att ett företag upprättat en kontrollbalansräkning antecknas i årsredovisningen som är offentligt material. En artikel som belyser vikten av en kontrollbalansräkning är Paul Krugmans artikel: Balance Sheets, the Transfer Problem, and Financial Crises. Där skildras kontrollbalansräkningen som ett effektivt hjälpmedel som finns att tillgå för att undvika framtida ekonomiska kriser. 11 Så som nästan allt förekommande innehar även fortlevnadsprincipen negativa effekter. Effekter som speglas en stor förvirring, osäkerhet och tvivel kring huruvida principen verkligen uppfyller dess avsedda syfte. Detta är något som kan verifieras av den senaste tidens skriverier som kritiserar fortlevnadsprincipen och som ifrågasätter dess relevans och betydelse inom redovisningen. Man menar att revisorer fruktar en självuppfyllande profetia. Något som resulterar i att revisorerna undviker att anmärka i revisionsberättelsen. 12 Det upplevs även svårt att veta ifall ett företag är en going concern eller inte. Principen anses vara generell, dvs baserad på generella hypoteser, men grundar sig i själva 8 Andrès Guiral and Francisco Esteo, Are Spanish auditors skeptical in going concern evaluations?(2006) 9 Stellan Nilsson, Redovisningens normer och normbildare (Lund: Studentlitteratur, 2005) 10 Torkel Gregow, Aktiebolagslagen, (2009) 11 Paul Krugman, Balance Sheets, the Transfer Problem, and Financial Crises, (1999) 12 Ann Vanstraelen, The Auditor s Going Concern Opinion Decision: A Pilot Sudy (1999) 2

verket på provisoriska antaganden, 13 något som kan ses som en bidragande faktor till den oklarhet som råder vid tillämpningen av fortlevnadsprincipen. 14 Detta kan förklara revisorernas oförmåga att fatta korrekta beslut om ett företags fortlevnad. Problemet tas även upp i studien: Are Spanish auditors skeptical in going concern evaluations? av Andrès Guiral och Francisco Esteo. Där gjordes tester med ett antal spanska revisorer. Författarna konstaterar att revisorer inte tar med eventuella osäkerhetsfaktorer i revisionsberättelsen. Något som enligt dem tyder på a lack of professional skepticism in evaluation of the client s going concern status 15 Fortlevnadsprincipen kan liknas vid en kedjereaktion där en felaktig implementering av revisorn i värsta fall kan leda till konkurs för ett företag som i slutändan påverkar den enskilda individen som får ta del av konsekvenserna. Det råder inga tvivel om att fortlevnadsprincipen har satt sin prägel på redovisningen. Det är en redovisningsprincip som förutom redovisningen även påverkar dess intressenter och omgivning som i sin tur influerar den enskilda individen. Då fortlevnadsprincipen är en viktig komponent i redovisningen kan det upplevas oroande att redovisningen vilar på redovisningsprinciper som är allt för svårförstådda. Om de befarade negativa konsekvenserna med fortlevnadsprincipen anses kunna bekräftas innebär detta att hela redovisningen vilar på en redovisningsprincip som ingen riktigt förstår sig på. Att revisorerna som har huvudansvaret för principens tillämpning inte vet hur bedömningen skall göras. 1.2 Problemformulering/ problemdiskussion Trots att principen om ett företags fortlevnad verkar spela en stor och viktig roll inom redovisningen råder en brist på omkringliggande information. Det är ett ämnesområde som inte givits den uppmärksamhet den förtjänar. Redovisningsreglerna existerar inte i ett vakuum utan de påverkar ekonomin och samhället liksom ekonomin och samhället påverkar redovisningen. Vi har på grund därav ett stort intresse av att granska principen om en going concern på ett utförligt sätt samt att redogöra för de lagar som principen berör och belysa aspekter som den inverkar på. Vi fann även brist på studier som beskriver hur ett företag som löper risk att försättas i konkurs förhåller sig till plikten att upprätta en konrollbalansräkning. Det verkar även råda en missuppfattning av 13 Robert R. Sterling, The Going Concern: An Examination (1968) 14 James M. Fremgen, The Going Concern Assumption: A Critical Appraisal, The Accounting Review. Vol43, No.4 15 Andrés Guiral and Francisco Esteo, Are Spanish auditors skeptical in going concern evaluations?, (2006) 3

konrollbalansräknings betydelse och funktion. Upprättandet av en kontrollbalansräkning har som huvudsyfte att underlätta för företagen. 16 Då upprättandet av en kontrollbalansräkning är något som är lagstadgat kan man tänka sig att alla företag följer denna, vi ämnar undersöka om så verkligen är fallet och om inte varför? Det verkar även finnas oklarheter vad gällande tillämpningen samt tolkningen av fortlevnadsprincipen. Detta är något som påpekats av ett flertal forskare. Fortlevnadsprincipen verkar vara en allt för komplicerad princip som tolkas på differentierad vis av olika revisorer. Då det är svårt att förutspå framtiden krävs det att revisorn får korrekt information från företagsledningen. 17 Här kan svårigheter uppstå då besluten som revisorerna fattar kan grundar sig på falska uppgifter från företagsledningen. Då en anmärkelse i revisionsberättelsen kan få förödande konsekvenser för företaget i fråga väljer en del revisorer att inte anmärka vid eventuella osäkerheter kring going concern. 18 En annan anledning till revisorernas försiktighet vid anmärkningar i revisionsberättelsen kan vara rädslan om att detta ska resultera i en självuppfyllande profetia. Deras brist på kompetens vad gällande fortlevnadsprincipen kan resultera i en allt för försiktig bedömning av ett företags förmåga att fortleva. 19 Det faktum att oerfarna revisorer har det ännu svårare att förstå sig på principen kan verka logiskt men är så verkligen fallet? Det krävs sålunda enligt oss ytterligare studier för att tydliggöra dessa påstådda svårigheter som är förknippade med fortlevnadsprincipen, något vi vill vara med och bidra till. Vi vill även få med revisorernas synvinkel för att på ett bättre sätt förstå hur principen tillämpas i praktiken. Den ovanstående problemdiskussionen bottnar för vidare utredning av principen. Utifrån det ovan nämnda formulerar vi här nedan de viktigaste problemområden som vi skall rikta in oss på under arbetets gång. Vad är egentligen fortlevnadsprincipen? Hur ser revisorer på denna princip och dess tillämpning? Vad innebär den för företag som riskerar att gå i konkurs? Är upprättandet av kontrollbalansräkning vid behov vanligt förekommande? 16 Torkel Gregow, Aktiebolagslagen, (2009) 17 Robert R. Sterling, The Going Concern: An Examination, (1968) 18 Andrés Guiral and Francisco Esteo, Are Spanish auditors skeptical in going concern evaluations? ( 2006) 19 Ibid. 4

1.3 Syfte Syftet med arbetet är att undersöka om företag som gått i konkurs använt sig utav fortlevnadsprincipen i deras senaste årsredovisning. Vidare är syftet att undersöka hur principen om en going concern tillämpas i praktiken. 1.4 Avgränsningar Vi kommer under arbetets gång att framhäva revisorernas syn på ett företags fortlevnad och till följd därav inte inkludera exempelvis företagsledningens bedömningar. Vi kommer att göra en geografisk avgränsning på studien av de 100 konkursdrabbade företagen samt på djupintervjun innefattande fyra revisorer. Dessa avgränsas till Stockholms län. Avgränsning görs då det är här vi gruppmedlemmar är bosatta. Revisorerna som skall medverka i djupintervjuerna är sådana som jobbar i mindre företag medan de som kommer att ingå i webbenkäten arbetar i både stora och små företag. Då vi under arbetets gång kommer att använda oss av flera källor för att bilda en bra grund till studien ansåg vi att en djupintervju med fyra revisorer skulle ge oss en tillräcklig bra inblick i deras dagliga arbete. Webbenkäten kommer att skickas till 300 revisorer då vi räknar med att få ett stort bortfall. Vi skall på grund av de varierande studierna att få ett mer tillförlitligt och trovärdigt resultat på arbetet. Vi kommer därigenom kunna dra mer valida slutsatser, tolkningar och analyser. 5

2. Teori I detta kapitel redogörs för den referensram som kommer att utgöra grunden för vår uppsats. Fortlevnadsprincipens historik och tillämpning skildras närmare likaså de vägledande bestämmelser och lämpliga regelverk. 2.1 Revisionens intressenter Figur 1. Revisionens intressenter 20 Leverantörer Vid utvärdering om huruvida ett företag skall leverera till ett annat är revisionen av stor betydelse för leverantörerna. Detsamma gäller vid övervägning och fastställandet av kredittid. Med hjälp av revisionen kan leverantörerna även trygga leveransprocessen genom att upprätta leveransvillkor. 21 20 FAR Förlag, FAR:s samlingsvolym del 1 (Stockholm: FAR Förlag, 2006) 21 Edenhammar & Torell, Företagets Redovisning - Att förstå Årsredovisningar. Uppsala (2005) 6

Ägare Ägarna är de som utser revisorerna 22 och som ur egen ficka satsar riskkapital i företaget. Revisionen är på grund därav betydelsefull för ägarna då de genom att använda denna kan försäkra sig om att den information styrelsen och VD tillhandahåller dem är korrekt. Revisionen har en inverkan på ägarnas beslutsfattande avseende deras investering i företaget. Den ger ägarna en möjlighet att bedöma risker samt kontrollera hur företaget finansierar deras investerade kapital. 23 Anställda Då anställda och fackföreningar vill uppskatta anställningens säkerhet samt träffa överenskommelse avseende lön och anställningsvillkor kan företagets revision komma till hands. Här kan de få kännedom om bland annat företagets ekonomiska ställning. 24 Kunder Som företagets kunder är det viktigt att kunna förlita sig på att företaget ifråga med stor säkerhet kommer att kunna leverera deras varor. Detta särskilt då kunden eftersöker ett långsiktigt samarbete med företaget eller då köpet avser ett betydande belopp. 25 Kreditgivare/ Banker För att banker/kreditgivare ska låna ut pengar förutsätts att de försäkrar sig om företagets betalningsförmåga. Revisionen informerar dem om just detta och ger även möjligheten att kontrollera att de uppgifter som företaget redovisar är korrekta. 26 Stat och kommun Vad gällande statens och kommunens intresse för företagets revision är denna annorlunda gentemot ovanstående intressenter då det är förgående års redovisning som är av betydelse för dem. 27 Detta på grund av att det är den som utgör underlag för beskattningen. Deras intresse ligger även i att kontrollera informationen i de finansiella rapporterna. 28 22 FAR Förlag, Revision en praktisk beskrivning (2006) 23 Edenhammar & Thorell, Företagets Redovisning Att förstå Årsredovisningar. Uppsala (2005) s. 16-17 24 Ibid. 25 Edenhammar & Thorell, Företagets Redovisning Att förstå Årsredovisningar. Uppsala (2005) s. 18 26 Ibid. 27 Dag Smith, Redovisningens språk. (Danmark: studentlitteratur, 2006)s. 22 28 FAR Förlag, Revision en praktisk beskrivning (2006) 7

2.2 Historik om fortlevnadsprincipen Mellan 1200-1500- talet utvecklades redovisningen markant. Denna utvecklig ägde främst rum i Italien, där bland annat dubbelbokföringen framställdes. Redovisningen delades upp i den kontinentala och den anglosaxiska redovisningstraditionen. De främsta skillnaderna mellan dessa är finansieringen där man i den kontinentala traditionen i större utsträckning lånar kapital från bland annat banker. I denna tradition redovisar man i överensstämmelse med försiktighetsprincipen. 29 Till den kontinentala gruppen hör bland annat Sverige, Tyskland, Frankrike och Japan. Finansieringen i den anglosaxiska redovisningstraditionen sker å andra sidan främst i form av tillskjutet kapital från privata investerare. Här redovisar man i enlighet med matchningsprincipen. USA, Kanada, Storbritannien och Nederländerna är ett fåtal av de länder som hör till denna grupp. 30 I samband med utvecklingen av bokföringstekniken kom fortlevnadsprincipen till och växte sig stark. Fortlevnadsprincipen var förr inte av så stor betydelse. Man tänkte inte långsiktigt utan bedrev handel som affärsresor, där man sålde tillgångarna. Det kapital man sedan intjänade fördelades lika mellan de inblandade. Den form av handel som brukades visade sig dock vara svår att bedriva då man inte alltid lyckades sälja de tillgångar man ägde. De varor som inte såldes började användas vid nästkommande affärsresor vilket kom att leda till uppkomsten av företagsformen aktiebolag på 1600-talet. Denna företagsform innebar att likvidation inte krävdes efter varje affärsresa. Den grundläggande tanken var att man investerade kapital i företaget som någon form av säkerhet. Detta hade till följd att tanken om ett företags fortsatta drift nu började växa fram och kom så småningom att bli ett grundläggande antagande inom redovisningen. 31 2.3 Historik RS 570 En revisor har bland annat som skyldighet att revidera och granska ett företags redovisning. Vid utförandet dennes arbetsuppgifter ligger det i revisorns förpliktelse att använda sig av RS. RS 570 trädde i kraft den 1 januari 2004 och grundar sig på IASB som revisionsorganet IFAC har i uppgift att lämna ut. 32 Redovisningsstandarden om ett företags fortlevnad kan även härledas från ISA 570 Going Concern. 29 Kristina Artsberg, Revision en praktiskbeskrivning (Stockholm: FAR förlag, 2005) 30 Nobes, C. (1998), Towards a General Model of the Reasons for International Differences in Financial Reporting, ABACUS, nr 2, s 162-187. 31 Kristina Artsberg, Revision en praktisk beskrivning (Stockholm: FAR förlag, 2006) 32 http://alltomrevision.wordpress.com/rs-revisionsstandard-i-sverige/ 8

I standarden 570 återfinns de grundläggande principer som revisorerna torde använda sig av. Den behandlar antagandet om ett företags fortlevnad och har för avsikt att lägga fast standarder för och ge vägledning om revisorns ansvar vid en revision när det gäller den princip om antagande om fortsatt drift som används när årsredovisningen upprättas innefattande även överväganden om företagsledningens bedömning av företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. 33 2.6 Vägledande bestämmelser 2.6.1 Rättvisande bild True and fair view har sedan länge funnits i den anglosaxiska redovisningsteorin. Då Sverige hade för avsikt att lämpa sig efter EG-direktiven så introducerades true and fair view i svensk lag. År 1997 infördes den i årsredovisningslagen som en av redovisningens tre huvudprincipen och begreppet översattes till rättvisande bild. 34 Det är av stor betydelse att ett företags redovisning ger en rättvisande bild av den rådande ekonomiska situationen. Då det i definitionen av en rättvisande bild inte klart och tydligt framgår var, hur och när denna skall tillämpas kan den upplevas som svår att förstå sig på. På grund därav är praxis kring bedömningen av en rättvisande bild väldigt betydelsefull. I ÅRL kan läsas att för att ett företag skall ge en rättvisande bild av företaget i fråga krävs att: Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. 35 Vid avsteg från denna bör man upplysa om grunden för avvikelsen i form av en not. Det kan nämnas att man kan få medgivanden att frångå god redovisningssed med hänvisning till rättvisande bild. 2.6.2 God redovisningssed Grunden för redovisningen är att bokföringen skall ske i enlighet med god redovisningssed. Detta är något som bekräftas av exempelvis ÅRL 3 kap 2. Där framgår att Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet mad god redovisningssed. 33 FAR Förlag, samlingsvolym 2007 del 2 (Stockholm: FAR Förlag, 2007) s 495-496, p 1SE 34 Jan Thomasson m fl., Den Nya Affärsredovisningen. Lund 2003, s 104-106 35 SFS 1995:1554, 2kap. 3, s 344 9

Att bokföra enligt god redovisningssed innebär att man vid upprättandet av bokföring, ska följa de lagar som rör redovisning samt rådande praxis. Man skulle kunna beskriva seden som en referensram som innefattar alla redovisningsprinciperna, däribland fortlevnadsprincipen. 36 Då det inte alltid är lätt för företag att veta hur de skall göra för att uppfylla denna grundläggande redovisningssed finns rekommendationer att tillgå. Dessa innehåller redogörelser för hur bokföring och redovisning bör ske i olika situationer. FAR och BFN är några expertorgan som kan tillhandahålla rekommendationer vid behov. 37 Både BFL och ÅRL hänvisar till god redovisningssed i de fallen det inte finns stadgad i svensk lag. Dock kan nämnas att den instans som har huvudansvaret för utvecklandet av denna sed är BFN. 38 2.6.3 God revisionssed Då god redovisningssed omfattar riktlinjer för redovisningens upprättande och struktur har god revisionssed istället till uppgift att vägleda revisorerna i deras dagliga arbeten. God revisionssed har funnits en längre tid och används för att komplettera lagar så som ABL och revisionslagen. Även denna sed ses som en rekommendation som motsvarar revisionskårens och RS generella uppfattning om vad anses vara rätt respektive fel. Seden är under ständig utveckling och uppdateras successivt av exempelvis andra revisorer, FAR, Revisornämnden samt praxis från domstolar. I ABL framgår att revisorerna har en skyldighet att upprätta revisionen i enlighet med god revisionssed. Det är av stor vikt att man har förtroende för revisorn och på grund därav är god revisionssed väldigt betydelsefull då den stärker revisorernas trovärdighet. God revisionssed behandlar följaktligen revisorns kunnighet, yrkesmässiga förmåga att bedöma och tydliggör revisorns tillvägagångssätt vid revidering. 39 36 Jan Thomasson m fl. Den nya affärsredovisningen (Malmö: Liber, 2005) 37 http://www.expowera.se/mentor/ekonomi/bokforing.htm 38 Jan Thomasson m fl. Den nya affärsredovisningen (Malmö: Liber, 2005) 39 FAR Förlag, Revision - en praktisk beskrivning (2006) 10

2.7 Regelverken 2.7.1 Fortlevnadsprincipen i ÅRL Fortlevnadsprincipen nämns i ÅRL 2 kap 4 1st. Där kan läsas att förtaget förutsättas fortsätta sin verksamhet. 40 Paragraferna i ÅRL 6 kap är dock de mest intressanta ur fortlevnadsprincipens perspektiv. Här finns en redogörelse för företagets upplysnings krav. Ett företag måste upplysa om dess Förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. 41 I ÅRL 4 kap finns regler som innefattar förfarandet vid upp- eller nedskrivning för att täcka redovisningsområdet. Då det råder brist på information kring användningen av fortlevnadsprincipen hänvisar man till rådande redovisningspraxis. 2.7.2 Fortlevnadsprincipen i RR RR 22 är en rekommendation utgiven av rådet för finansiell rapportering. Denna rekommendation behandlar antagandet om ett företags fortlevnad som en del i upprättandet av årsredovisningen. Utformningen och innehållet i denna är baserad på IAS 1 som innefattar utformning av finansiella rapporter. I rapporten kan läsas att ett företag skall i anknytning till upprättandet av finansiella rapporter göra en bedömning av sin förmåga att fortsätta verksamheten. 42 Detta innebär att de finansiella rapporterna skall utformas utifrån antagandet om att företaget i fråga kommer att fortleva. Om så inte vore fallet, dvs. att det föreligger väsentliga osäkerhetsfaktorer rörande företagets framtid krävs särskilda upplysningar. 43 Företaget måste också utförligt redogöra för effekterna detta har på resultatoch balansräkning. 44 Rekommendationen nämner vidare att vid bedömning av ett företags fortsatta drift skall minst en period på tolv månader efter bokslutsdagen beaktas. Den information som finns tillgänglig för respektive period bör bedömas då förhållandena för varje enskilt fall är avgörande. Dock klargör rekommendationen för de företag som varit vinstdrivande under en längre period och som har stabila finansieringskällor att en detaljerad analys för fastställandet av dess fortlevnad inte nödvändig. 45 40 Torkel Gregow, Årsredovisningslagen, (2009) 41 SFS 1995: 1554, 6 kap. 1 42 Ibid 43 SFS 1995: 1554, 6 kap. 1, s 357 44 Ibid 45 FAR Förlag, FAR:s samlingsvolym del 1 (2006) RR 22, p 21-22, s 1168-1169 11

2.7.3 Fortlevnadsprincipen i BFNAR Av de grundläggande principer som finns i ÅRL 2 kap 4 görs inga generella förtydliganden av BFN. Anledningen till detta är att man anser att de grundläggande principerna inte har någon större betydelse för praxis, utan man väljer istället att inrikta sig på mer praktiska frågor. 46 BFN U 96:6 anser vi vara intressant ut ett going concern perspektiv då den innefattar Förvaltningsberättelsens innehåll. Här kan läsas att Ett bolag som avviker från den så kallade fortlevnadsprincipen i 2 kap 4 första stycket i ÅRL skall således dessutom i särskild not lämna upplysning om detta och om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på bolagets ställning och resultat. Detta innebär att det enligt BFN:s förtydligande är främst de bolag som likviderats eller försatts i konkurs som inte uppfyller kraven för antagandet om ett företags fortlevnad. Då BFN förtydligar hur ett företag skall agera då fortlevnadsprincipen frångås tyder detta på att det i praxis emellanåt kan vara lämpligt att göra på det viset. 2.7.4 Fortlevnadsprincipen i IFRS Det internationella redovisningsorganet IASB:s regelverk IFRS innefattar regler för koncernredovisning. Dessa regler implementeras av alla svenska noterade börsbolag. IFRS är ett regelverk som belyser vikten av en rättvisande bild vid företagets redovisning samt sätter aktieägarnas intressen framför andras. Fortlevnadsprincipen har på ett direkt och indirekt satt sina spår i IFRS. Differentierade kopplingar kan hittas till resonemang kring fortlevnadsprincipen. Det kan exempelvis vara resultaträkningens betydelse, olika diskussioner kring verkligt värde och historiska värden, hantering av immateriella tillgångar samt nedskrivningar. I IASB 23pkt kan läsas om utformningen av finansiella rapporter: Normalt upprättas finansiella rapporter utifrån antagande om att företaget driver en fortlöpande verksamhet och även kommer att göra så under överblickbar tid. Det antas således att företaget varken avser eller är tvingad att väsentligt skära ner på verksamhetens omfattning. Om en sådan avsikt eller ett sådant behov föreligger kan de finansiella rapporterna behöva upprättas på annan grund och med upplysning om detta. Rent praktiskt innebär detta att en bedömning av företagets förmåga att fortsätta verksamheten skall göras av företagsledningen. Om bedömningen visar sig vara positiv skall de finansiella rapporterna upprättas enligt fortlevnadsprincipen. Om bedömningen visar sig vara negativ skall man redogöra för de 46 BFN U 96:6 12

faktorer som givit upphov till tvivel kring företagets förmåga att fortleva samt redogöra för alternativa principer som då skulle bli aktuella. 2.4 Tillämpning av fortlevnadsprincipen För att fortlevnadsprincipen skall kunna tillämpas och på ett så verkningsfullt sätt som möjligt fungera i praktiken finns redovisningsnormer. Redovisningsnormerna fungerar som tillämpningsregler vilka definierar och tolkar principen. Dessa normer har för syfte att bidra till en redovisning som är förenlig med god redovisningssed. 47 IASB:s definition av fortlevnadsprincipen lyder som följer: Normalt upprättas finansiella rapporter utifrån förutsättningen att företaget driver en fortlöpande verksamhet och även kommer att göra så under överblickbar tid. Det antas således att företaget varken avser eller är tvingat att likvidera eller att väsentligt skära ned på verksamhetens omfattning. Om en sådan avsikt eller ett sådant behov föreligger kan de finansiella rapporterna behöva upprättas på annan grund och med upplysning om detta. 48 Principen om ett företags fortlevnad innebär att man redovisar till anskaffningsvärdet. Detta då man vid anskaffandet av en tillgång beräknar en viss nyttjandeperiod för denna och räknar med att nyttjandevärdet på tillgången är större än det man anskaffat den för, något som ger upphov till en lönsam investering. Dock bör nämnas att redovisning till anskaffningsvärde (efter reducering av avskrivningar) skall göras även om nuvärdet på tillgången är lägre än det man anskaffat den för. 49 Till följd av antagandet om företagets fortsatta drift är man inte i behov av att omedelbart likvidera sina tillgångar. 50 I de fall då man har väsentliga skäl att inte följa fortlevnadsprincipen, närmare bestämt då man av någon anledning tror att företaget kommer tilländalöpa inom snar framtid, har man som skyldighet att inte längre redovisa i enlighet med antagandet om företagets fortsatta drift. 51 Detta innebär emellertid att företagets tillgångar och skulder bör omvärderas och istället redovisas till likvidationsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet. Följaktligen orsakar detta betydliga konsekvenser för företaget, däribland hanteringen av verksamhetens periodiseringar. 52 47 FAR Förlag, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (2007) 48 Ibid. 49 Kristina Artsberg, Revision en praktisk beskrivning (Stockholm: FAR förlag, 2006) 50 Magnus Torén, Helena Adrian, RS 570 Fortsatt drift ytterligare reflektioner, Balans, nr 3 (2006) 51 Dag Smith, Redovisningens språk. (Danmark: studentlitteratur, 2006) 52 Stellan Nilsson, Redovisningens normer och normbildare (Lund: Studentlitteratur, 2005) 13

2.5 Svårigheter vid tillämpningen 2.5.1 Förutspå framtiden Då ingen besitter egenskapen att kunna förutspå vad som komma skall, kan man inget annat än att anta vad som kommer att hända. Vid bedömningen av ett företags förmåga att fortleva kan det således uppstå svårigheter. 53 Denna problematik har sin grund i att man som revisor måste fatta ett beslut angående ett företags förmåga att fortleva som grundar sig på korrekt information. 54 Då man inte vet vad framiden döljer kommer beslutet ifråga att grunda sig på provisoriska antaganden. dvs. antaganden som skulle kunna visa sig vara felaktiga. Vid bedömningen av en going concern kan dessa spekulationer baseras på huruvida företaget kommer att generera framtida vinster och mäter därigenom företagets verkliga inkomst och position. 55 För ett företag som befinner sig under going concern omständigheter kan inkomsten och företagets position bara antas, alla uttalanden är således tillfälliga. Om underlaget tyder på att företaget antas bli vinstdrivande kan man ponera att företaget kommer att fortleva en tid framöver, i varje fall minst fram till nästa bokslut. Man måste följaktligen anta en icke negativ inkomst för det likvida företaget James M. Fremgen menar att en enhet antas fortleva tills de existerande programmen slutförs. Den plan man haft för företaget vid exempelvis ett projekts början, ska ha genomförts. 56 Vid försök att förutspå något om framtiden kan man ha tur och få sina antagelser besannade. Man måste med andra ord ha gjort rätt antagelser för att sedan kunna fatta ett korrekt beslut om huruvida företaget är en going consern. 57 2.5.2 Självuppfyllande profetia Revisionsberättelsen i ett företags årsredovisning är offentlig material, något som innebär att det är material som är tillgänglig för allmänheten att ta del av. Ett uttalande kring ett företags förmåga att fortleva är något som tas på sort allvar av både företaget och dess intressenter. Ann Vanstraelen 53 Robert R. Sterling, The Going Concern: An Examination, (1968) 54 Ibid. 55 Ibid. 56 James M. Fremgem, The Going Concern Assumption: A Critical Appraisal, (2009) 57 Robert R. Sterling, The Going Concern: An Examination, s 483 (1968) 14

framhåller i sin artikel att revisorer kan vara ovilliga att uttala sig om fortsatt drift i revisionsberättelsen då uttalandet befaras kunna bli en självuppfyllande profetia. Hon beskriver detta orosmoment på ett mera utförligt sett i sin studie där hon menar att en anmärkelse från revisorn av offentlig karaktär kan få förödande konsekvenser. 58 Anmärkelser som revisorn gör kring tvivel om dess förmåga att fortleva grundas på information som inte är konstaterad utan befarad. Då det för företaget kan röra sig om en temporär ekonomisk nedgång måste man ha i åtanke de effekter ett uttalande kan tänkas ha. En anmärkelse i revisionsberättelsen förknippas med dåliga nyheter och kan därför få en avskräckande effekt för företaget och dess intressenter. Situationen kan liknas vid en ond cirkel där företagets intressenter beter sig som om det inte kommer att gå bra för företaget, något som så småningom kommer att leda till att det befarade oförmågan att fortleva realiseras. Elisabeth K Venuti framhåller att ett uttalande kan föranleda minskad förtroende för företaget från dess intressenter så som aktieägare och kreditgivare. Detta är något som gör det svårt för företaget att erhålla nytt kapital samtidigt som kostnaderna stiger på grund av högre krav från kreditgivare. Rädslan ligger i att det man befarar slutligen besannas. Uttalandet kan om fortsatt drift kan påskynda likvidering av ett redan problemtyngt företag då möjligheter att erhålla lån försvåras. 59 Revisorn hamnar i ett dilemma där ett uttalande om tvivel kring fortsatt drift kan resultera i finansiella problem för klienten eller också så väljer revisorn att avstå från att uttala sig om tvivel kring företagets förmåga att fortleva och riskerar därmed att ge en missvisande bild av företagets ställning. Venuti framhåller även att ytterligare en anledning till att en revisor kan tänkas avstå från att uttala sig om tvivel kring fortsatt drift är rädslan att förlora en klient. Revisorn mister då sitt framtida arvode vid en eventuell konkurs. Rädslan att som revisor förlora klienter och framtida arvode kan äventyra revisorns opartiska ställning. Revisorerna som har till uppgift att tillämpa fortlevnadsprincipen i praktiken har på grund där av ett stort inflytande. De beslut de fattar kan i allra högsta grad påverka företagens framtid och därmed dess förmåga att fortleva. 58 Ann Vanstraelen, The Auditor s Going Concern Opinion Deccision: A Pilot Study, (1999) 59 Elisabeth K. Venuti, (2004) 15

2.5.3 Kompetensbrist Att man som revisor besitter stor makt över företag är givet. På grund därav kan det anses vara av stor vikt att revisorn i fråga har kompetens nog att kunna fatta välgrundade ekonomiska beslut. En revisor som inte är säker i sig själv och inte riktigt vet hur han skall handla kan leda till katastrofala konsekvenser för det företag som denne representerar. 60 Författarna Andrés Guiral och Francisco Esteo påpekar bristen på professionell skeptism vid värderingen av en going concern. En revisors osäkerhet eller kompetensbrist kan leda till att denne undviker att anmärka om eventuella osäkerheter. Detta är något som resulterar i att revisorn strider mot god revisionssed då denne misslyckats med att ge en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. Utav de genomförda studierna med ett antal spanska revisorer konstaterade man att det anträffades en låg känslighet gentemot negativa faktorer. Det kan nämnas att kompetensbristen kan bero på flera faktorer som exempelvis bristande teoretisk utbildning såväl som praktisk utbildning. 61 2.5.4 Principens komplexitet Fortlevnadsprincipen ses som en fast allmänt accepterad modell som är betydelsefull vid bedömningen av ett företags fortlevnad. 62 Att fortlevnadsprincipen är en princip av komplex natur är inte direkt något som underlättar vid dess tillämpning. Då det kan upplevas som svårt att veta vad principen egentligen innebär och hur den implementeras i praktiken ter det sig vara väldigt bekymmersamt. Istället för att användas som ett effektivt verktyg som vägleder revisorerna i deras dagliga arbete ger dess komplexitet och måntydlighet upphov till att fortlevnadsprincipen inte brukas i lika stor omfattning som den skulle kunna tänkas göra av revisorer för eventuella anmärkelser. 63 2.5.5 Tillgång till korrekt underlag Vid bedömningen av ett företags fortlevnad beaktar revisorn tillgängligt underlag för att kunna fatta ett så korrekt och rättvist beslut som möjligt. Det underlag som revisorn skall ta del av kan vara av varierande karaktär. Det kan röra sig om alltifrån information från företagsledningen, insamlad data från företagets årsredovisningar eller praxis. 64 Att företagsledningen ger revisorn korrekt information är något revisorn får anta, men självfallet måste man som revisor ha i åtanke att företagsledningen kan tänkas vilja måla upp en bild av företaget som är 60 Andrés Guiral and Francisco Esteo, Are Spanish auditors skeptical in going concern evaluations?, (2006) 61 Ibid. 62 Robert R. Sterling, The Going Concern: An Examination, (1968) 63 James M. Fremgem, The Going Concern Assumption: A Critical Appraisal, (2009) 64 James M. Fremgen, The Going Concern Assumption: A Critical Appraisal, The Accounting Review. Vol43, No.4 16

bättre än den verklighet som egentligt råder. I sådana fall kan förhållandet mellan revisorn och företagsledningen vara av stor betydelse. Ju mer insatt revisorn är i företagets ekonomiska situation ju mindre risk löper han/hon att vilseledas av företagsledningen. 65 Av lika stor betydelse är tillgången till praxis. Då fortlevnadsprincipen, som vi ovan nämnt, kan uppfattas som svår att förstå sig på är utbudet av bra vägledande praxis av väsentlighet för revisorer. Där kan skådas hur tidigare revisorer handlat då de befunnit sig i en liknande situation. Tillgången till korrekt underlag är sålunda av stor betydelse för revisorns bedömning av ett företags förmåga att fortleva. 66 2.5.6 Oberoendeställning De ekonomiska beslut en revisor fattar skall göras självtändigt och därigenom utan inflytande från exempelvis företagsledningen. 67 Det kan emellertid finnas parter som vill få revisorn att handla på ett sätt som gynnar dem. Revisorns ansvar att vara oberoende kan försvåras av flera faktorer däribland dess relation till företaget. En bra kommunikation med företagsledningen kan medföra att denna ponerar en kompis relation. 68 Något som kan resultera i att företagsledningen förväntar sig att revisorn handlar på ett sätt som gynnar dem. Revisorn måste därigenom försöka isolera sig från all omkringliggande optimism för att på så sätt kunna fatta ett självsändigt beslut om företagets förmåga att fortleva. Det är helt enkelt upp till varje enskild revisor att redovisa på ett sätt som är förenlig men god revisionssed, och inte låta sig styras av omgivningen. 65 James M. Fremgen, The Going Concern Assumption: A Critical Appraisal, The Accounting Review. Vol43, No.4 66 Ibid. 67 Andres Guiral and Francisco Esteo, Are Spanish auditors skemtical in going concern evaluations?, (2006) 68 Ibid. 17

3. Metod Kapitlet beskriver det valda forskningsupplägget samt redogör för arbetsåtgången. En närmare beskrivning ges även för hur våra undersökningar genomförts. Kapitlet avslutas med källkritik. 3.1 Forskningsmetod För att utreda vårt forskningsproblem anser vi att en sammankoppling av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder är de bäst lämpade för vår studie. Detta då de kvantitativa studierna kan komma att behöva kompletteras med kvalitativa aspekter. På så sätt kommer vi att frambringa en mer rättvisande bild och få en djupare förståelse av problemet. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder kan enligt Bryman resultera i att de positiva aspekterna förstärks och de negativa aspekterna försvagas eller elimineras. För att stärka validiteten i vår studie och få ett så tillförlitligt utfall som möjligt har vi för avsikt att använd oss av metodtriangulering. Denna innebär att vi använder oss av flera metoder för datainsamling. Vi har under arbetets gång att använda oss av 1) en webbenkät, 2) granskning av konkursdrabbade företags årsredovisningar och 3) slutligen en uppföljning av djupintervjuer med revisorer. 3.2 Datainsamlingsmetod 3.2.1 Sekundärdata Sekundärdata innefattar bland annat litteratur som exempelvis skrivet material, broschyrer, artiklar och böcker. Vid användandet av information från sekundärdata måste man ha i åtanke att informationen i fråga kan vara vinklad eller skriven ur ett visst perspektiv. 69 Därför är det av stor vikt att vara kritisk för att se huruvida den är tillförlitlig och kan användas i den egna studien. 70 3.2.1.1 Insamling av sekundärdata Vi har vid skrivandet av denna uppsats använt böcker och då främst sådana utgivna av FAR då den anses vara den största normgivaren inom revision i Sverige. FAR publicerar även artiklar i tidskriften Balans som vi också använt oss av. Vi skapade en teoretisk referensram där vi använde oss av kurslitteratur från A, B och C-nivån i ekonomi. Kursböckerna var inom ämnesområdena redovisning 69 Björklund och Paulsson (2003) 70 Halvorsen, Samhällsvetenskaplig metod, s 72-73 18

och revision. De behandlade bland annat grundläggande teorier, lagar och normer. Böckerna lånades från både Södertörns och Södertäljes statsbibliotek. Vi sökte även på biblioteks hemsida. De sökord som användes i bibliotekets katalog var: Fortlevnadsprincipen Going concern RS 570 Revision Redovisning Fortsatt drift Balance sheet The going concern assumption Goin concern evaluations För att söka fram vetenskapliga artiklar användes bibliotekets databaser Emrald, Affärsdata och SAMsök. Det bör nämnas att vi vid gemomförandet av dessa hittades endast ett fåtal relevanta artiklar. Utöver de ovan nämnda källorna använde vi även Internetbaserade sökmotorer så som Google och Uppsatser.se. Även här var det svårt att hitta relevant, användbar information om ämnet. Dock var det vid dessa sökningar svårare att fastställa källornas tillförlitlighet. 3.2.2 Primärdata Information som forskaren själv insamlat och använt i sin forskning kallas för primärdata. 71 Det är sådan information som tidigare inte varit inhämtad eller offentliggjord. Denna typ av data kan förslagsvis vara intervjuer eller observationer. 72 Primärdata i vårt arbete består av en webbenkät, djupintervjuer med fyra revisorer samt en granskning av 100 konkursade företags årsredovisningar. 3.2.2.1 Personlig intervju Fördelen med kvalitativa intervjuer är att de är mer flexibla och mer givande än kvantitativa studier. I en sådan intervju skall utfrågningen av respondenterna vara så homogen som möjligt. Syftet är att uppnå så få avvikelser mellan de olika intervjuerna som möjligt. De kvalitativa intervjuerna delas in i ostrukturerade och semi- strukturerade intervjuer. En ostrukturerad intervju kan liknas vid ett vanligt 71 Johansson Lindfors, Att utveckla kunskap, s 89. 72 Alan Bryman och Emma Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder (Malmö: Liber ekonomi, 2005) 19

samtal, respondenten får en fråga som denne fritt svarar på. Detta varvid det under en semi- strukturerad intervju oftast finns en förskriven lista över de frågor som intervjuaren under intervjun skall utgå ifrån. 73 De kvalitativa undersökningarna i vårt arbete motsvaras av intervjuerna med revisorerna som genomfördes. Vi använde en semi- strukturerad metod där vi utgick ifrån vissa frågor men lät sedan de intervjuade fritt utforma sitt svar. För att få så få avvikelser som möjligt valde vi att endast intervjua revisorer från små företag. Respondenterna fick möjlighet att vara anonyma då vi antog att detta skulle resultera i mer tillförlitlig information. Det kan även nämnas att vi använde en diktafon under intervjuerna för att få så exakta svar som möjligt. 3.2.2.2 Granskning av de Konkursdrabbade företagen För att bedöma principen ur ett redovisnings- samt revisions perspektiv studerades ett antal konkurser i svenskt näringsliv. De konkursdrabbade bolagens senaste fastställda årsredovisning analyserades. Detta gjordes med syfte att granska valet av redovisningsprinciper som använts samt tyda eventuella varningssignaler vad gällande företagets oförmåga till fortsatt drift. Vi valde att granska 100 aktiva svenska AB vars konkurser avslutades mellan den 01-01-09 t.o.m. 01-03-09. Anledningen till att studien innefattar konkurser som avslutats detta år är att vi vill få så aktuella siffror som möjligt. 3.2.2.3 Webbenkät Som ett komplement till de kvalitativa djupintervjuerna som utfördes med revisorerna valde vi att även genomföra en webbenkät. Webbenkäten ger oss en inblick i revisorernas inställning till fortlevnadsprincipen. Detta är en informationskälla som stärker utfallet av studien ytterligare. Med hjälp av verktyget Survey Generator kunde vi på ett snabbt och effektivt sätt skicka ut webbenkäter till 300 revisorer. Webbenkäten fungerar på så sätt att man skickar ut enkäter och kontaktar respondenterna via e-mail där de tillfrågas om de vill delta i undersökningen som då genomförs elektroniskt. Dock kan nämnas att det negativa med en sådan enkät är att respondenten inte har möjlighet att få frågorna förklarade samt att bortfallet troligtvis blir större då majoriteten av de tillfrågade inte nödvändigtvis svarar på enkäten. Enkäten innehållande 10 frågor utformades på ett sett där respondenten snabbt skulle kunna besvara frågorna, något som kommer att resultera i en så hög svarsfrekvens som möjligt. Då djupintervjuerna med revisorerna utgjorde kvalitativ data så utformades frågorna i enkäten som envalsoch flervalsfrågor som då motsvarar den kvantitativa delen av vår studie. När undersökningen avslutades hade vi sammanlagt erhållit 75 svar som sedan sammanställdes i empirin. 73 Alan Bryman och Emma Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder (Malmö: Liber ekonomi, 2005) 20

3.3 Urval 3.3.1 Djupintervju Vid genomförandet av de personliga intervjuerna valde vi att använda oss av ett bekvämlighetsurval. Denna typ av urval innebär att de intervjuade väljs utefter hur intressanta de är för företaget i fråga. 74 De restriktioner vi hade vid utförandet av de fyra intervjuerna var att revisorerna skulle komma från små revisionsbyråer som har sitt säte i Stockholms län samt att revisorerna i fråga skulle vara godkända eller auktoriserade. Då uppgifter så som ett företags omsättning eller balansomslutning inte nödvändigtvis ger oss den information vi eftersträvar tillät vi antalet anställda bedöma företagets storlek. 3.3.2 Granskning av årsredovisningar För att få ett urval för denna population listades alla företag vars konkurs avslutades mellan den 2009-01-01 t.o.m.2009-03-01, vi fick då fram 929 företag. Därefter gjordes ett geografiskt bekvämlighetsurval där enbart företag i stockholmslän inkluderades. Ytterligare en filtrering gjordes då vi eftersträvar att endast undersöka aktiebolag, detta medförde att vi nu hade 219 företag kvar. Vi har för avsikt att granska 100 företag och skall därför slumpmässig välja 100 av dessa företag. 3.3.3 Webbenkät Populationen vid utförandet av enkäten motsvarades av godkända och auktoriserade revisorer. Alla respondenter som ingår i vår undersökning är medlemmar i FAR SRS:s branschorganisation. Vid genomgång av medlemsregistret i FRA SRS:s branschorganisation kunde vi sammanställa populationen som i sin tur ligger till grund för vårt urval. Vi påträffade 5400 godkända och auktoriserade revisorer och av dessa gjordes ett slupmässigt urval på 300 revisorer. Vi använde oss av respondenternas e-post adresser som sedan överfördes till Survey Generator som i sin tur skickande iväg enkäterna. Av urvalet på 300 revisorer fanns dock ett bortfall, sådana som inte deltog i undersökningen (externt bortfall) samt sådana som deltog i studien men som inte svarade på alla frågor (internt bortfall). 75 Av de totalt 300 tillfrågade utgjorde bortfallet hela 75 procent, dvs 225 revisorer valde att inte svara på enkäten. Detta tror vi beror på revisorernas arbetsbelastning i en period som denna där många årsredovisningar skall granskas. Det stora bortfallet vid enkätundersökningen kompenserar vi dock med djupintervjuerna, litteratur sökningen samt granskningen av de konkursade företagen. 74 Alan Bryman och Emma Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder (Malmö: Liber ekonomi, 2005) 75 Lisper & Lisper, (2005) 21

3.4 Problem vid informationsinsamling av kvantitativ data 3.4.1 Upplysningar från författarna Vid skrivandet av denna uppsats har vi utgått ifrån att läsaren har grundläggande kunskaper inom redovisning. Därmed kommer vissa utryck och begrepp inte beskrivas närmare. Uttrycket fortsatt drift är dock ett begrepp som är av väsentlig betydelse för arbetets förståelse. Det är ett begrepp som används av bland annat revisorer och har sin grund i lagar och standarder. Antagandet om ett företags fortsatta drift finns även som redovisningsprincip, men benämns då som fortlevnadsprincipen vilket är den svenska översättningen av det engelska uttrycket going concern. Här nedan ska vi redogöra för faktorer som är av stor vikt vid informationsinsamlingen. 3.4.2 Validitet och reliabilitet Informationen som användas i en forskningsstudie måste inneha en hög grad av validitet och reliabilitet. Avsikten med källkritik är att fastställa huruvida källan är valid, dvs. om den behandlar det den är avsedd att behandla, samt att bedöma källans väsentlighet för studien och den genomförda studiens reliabilitet. Reliabiliteten mäter informationens pålitlighet som man i sin tur kan öka genom att genomföra flera oberoende mätningar som alla har för avsikt att leda till samma resultat. 76 För att öka validiteten av webbenkäten har vi använt oss av tydliga, objektiva och lättförståeliga frågor för att undvika missförstånd. Därmed anser vi att den utförda undersökningen mätte det vi avsåg att mäta, något som föranleder en hög validitet. För att öka reliabiliteten i vår studie valde vi att testa innehållet i enkäterna på tio testrespondenter. Därefter fick vi omformulera vissa frågor och testa innehållet ytterligare en gång. Då enkäten slutligen var bearbetad och klar skickades den iväg till revisorerna för att besvaras. 3.5 Problem vid informationsinsamlig av kvalitativ data 3.5.1 Studiens trovärdighet En studies giltighet vilar på huruvida urvalet som gjorts är representativt för hela populationen samt tillvägagångssättet vid informationsinsamling. Det kan nämnas att undersökningens trovärdighet ökar då man får djup och bred information kring ämnet. 76 http://fefiwid.fek.uu.se/exawebb/kallkritik.htm 22

3.5.2 Noggrannhet För att säkra kvalitén på studien är det av stor betydelse att forskaren i fråga är noggrann och ärlig. Att denne ständigt reflekterar över processen, antecknar iakttagelser, händelser och reaktioner. Särskilt viktigt är detta vid tolkningen av materialet då bearbetningen av denna är beroende av forskaren. 77 Vi har vid insamlandet av informationen haft som mål att vara helt objektiva. 3.5.3 Rimlighet Ökad kännedom om den intervjuades livssituation gör det möjligt för forskaren att insamla rimlig information som kan relateras till egna erfarenheter. Alla människor är unika och infinner sig i unika livssituationer. Dock innehar människor gemensamma nämnare som kan användas för att urskilja analoga mönster i deras livsstil. Det kan exempelvis vara gemensamma erfarenheter eller socialt bestämda förhållanden som kan användas som jämförelsebaser. Som forskare har man möjligheten att jämföra den anskaffade informationen med tidigare erfarenheter och kunskaper för att dra slutsatser samt använda informationen som ett kriterium för rimlighet. 78 Vi anser att de personliga intervjuerna som genomförts innehar en hög grad av rimlighet. Detta dels på grund av att man som revisor står under en hel del krav och dels på grund av den teori våra frågor baserats på. De lever under en sträng översyn av olika kontrollorgan så som staten, skattemyndigheten och företagsledningen. Dessutom bedömer vi att den kunskap vi besitter med stor sannolikhet kan användas för att bekräfta både rimligheten och överensstämmelsen vid de utförda intervjuerna. Även undersökningen av de konkursdrabbade företagen anser vi har en hög rimlighetsgrad. Detta då den hjälper till att belysa ytterligare en aspekt av fortlevnadsprincipen. Vi har, för att öka graden av rimlighet, valt att undersöka företag med vissa gemensamma nämnare såsom var de är lokaliserade och typen av företag. 3.5.4 Pålitlighet Pålitligheten av den insamlade informationen är av stor vikt. Som forskare måste man påvisa att den tolkning som görs inte bygger på förutfattade meningar eller stereotypa uppfattningar. Genom handlingar som tyder på ett korrekt tillvägagångssätt vid insamling av data och trovärdig tolkning av den anskaffade informationen kan en hög nivå av pålitlighet uppnås. 79 77 Patel, R. & Tebelius, U. (Red.), Grundbok i forskningsmetodik. (Lund: Studentlitteratur 1987) 78 Ibid. 79 Ibid. 23

För att öka pålitligheten av de personliga intervjuerna var vi noga med att ställa objektiva frågor till respondenterna. För att få ett så exakt svar som möjligt använde vi oss av en diktafon. Den inspelade informationen sammanställdes sedan direkt i empirin. På så vis ökade vi pålitligheten i det material som sedan tolkas och redovisas. En sammanställning av de genomförda intervjuerna skickades till respektive respondent för verifiering av innehållet. Den informationen som inhämtats från årsredovisningar anser vi vara pålitlig. Detta då årsredovisningar granskas av kunniga revisorer som själva står inför en sträng tillsyn av bland annat företagsledning och revisornämnden. 3.6 Källkritik Källkritik: Enligt Thurén kan man utgå ifrån en källas äkthet, oberoende, tidssamband och tendensfrihet för att behandla källorna. 80 Äkthetskriteriet: Detta kriterium innebär att källan ifråga ska vara det den utger sig att vara och sålunda inte vara förfalskad. Under arbetets gång har vi tagit äkthetskriteriet i åtanke. Böckerna vi använt oss av är till största delen rekommenderade för undervisning på högskolan likaså lagboken som vi haft stor användning av är att anse som en äkta källa. Vid behandling av revision och revisionsprocessen har vi använt oss FAR. FAR är den största normgivande organisationen i Sverige och är även den att anse som en tillförlitlig källa. På grund därav tycker vi att de källor vi använt uppfyller detta kriterium. Tidskriteriet: Det är av stor vikt att de källor som används utifrån ett tidsperspektiv är trovärdiga. För att få den bästa informationen sägs att ju nyare en källa är desto trovärdigare anses den vara. 81 Då information kring RS 570 skulle bearbetas fram såg vi till att vi använde oss av den senaste upplagan av standarder för att vara uppdaterade om eventuella förändringar. Vad gällande artiklarna valdes främst de senast utgivna. Dock kan nämnas att den litteratur vi använt oss av är äldre, men detta är något vi anser inte ha haft någon negativ effekt på vår uppsats. För att få en aktuell uppdatering innefattar studien en undersökning av de företag som nyligen avslutat sina konkurser. 80 Torsten Thurén, källkritik, (2005) s 7. 81 Torsten Thurén, källkritik, (2005) s26. 24

Oberoendekriteriet: En källas oberoende är av stor vikt för studiens trovärdighet. Man skiljer mellan primära och sekundära källor. Vi skall i denna uppsats använda oss av en kombination av dessa. För att minimera fel vid insamling och bearbetning av information har vi kritiskt granskat källorna innan vi tagit del av informationen. Desamma gäller för litteratur och artiklar. De vetenskapliga artiklar som vi använt oss av antar vi har genomgått en viss giltighetsgranskning innan publicering. 82 Tendenskriteriet: Detta kriterium går ut på att de intervjuade utifrån dess eget intresse har en tendens att förvränga fakta. Det kan exempelvis vara politiker eller andra högt uppsatta personer. Vid genomförandet av våra intervjuer har vi beaktat denna möjlighet och därför lyckats undvika källor med kopplingar som skulle gynna någon part. 83 82 Torsten Thurén, källkritik, (2005) 83 Ibid. 25

4. Empiri I detta kapitel redogörs inledningsvis för resultaten av vår studie av de företag som försatts i konkurs. Detta följs av en sammanfattning av de personliga intervjuerna samt resultaten från webbenkäten. Avslutningsvis presenteras de tre påträffade korrelationerna. 4.1 Insamlad data från de konkursdrabbade företagen Vår studie innefattar 100 aktiebolag som gått i konkurs. Med hjälp av bolagens sista årsredovisningar ska vi analysera nyckeltalet soliditet för respektive företag då vi anser att det nyckeltalet bäst visar företagets ekonomiska ställning. Vi har även kontrollerat huruvida bolagen slutat använda fortlevnadsprincipen, om de redovisar i enlighet med god redovisningssed enligt revisorn och om de upprättat en kontrollbalansräkning. Kontrollbalansräkningen avser vi vara av stor vikt då den beaktas vid bedömningen av ett företags förmåga att fortleva. Enligt aktiebolagslagen skall ett företag upprätta kontrollbalansräckning då det antingen finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet eller då bolaget saknar utmätningsbara tillgångar. Av den insamlade informationen sammanställer vi nedanstående statistiska diagram. Figur 2. Stapeldiagram över bolagets soliditet. Det ovanstående diagrammet visar att majoriteten av de konkursade bolagen hade en soliditet på mellan 0 och 40 procent i deras sista årsredovisning. Hela 24 procent, dvs. en fjärdedel, av de undersökta bolagen har en dålig ekonomisk ställning och därav en negativ soliditet. 26

Figur 3. Cirkeldiagram över antalet företag som slutat använda fortlevnadsprincipen Ovanstående diagram visar att 82 procent av de konkursade företagen använder fortlevnadsprincipen i den sista årsredovisningen trots att en del av företagen haft en dålig ekonomisk ställning. Detta medan 18 procent, dvs. ca en femtedel av företagen valt att slutat använda principen. Redovisar inte i enlighet med god redovissningssed Redovisar i enlighet med god redovissningssed 32% 23% 68% 87% 0% 20% 40% 60% 80% 100% De företag som fortsätter använda principen De företag som slutat använda principen Figur 4. Liggande stapeldiagram över huruvida företagen följer god redovisningssed Diagrammet visar att ca 87 procent av de företag som slutat använda fortlevnadsprincipen i den sista årsredovisningen redovisar i enlighet med god redovisningssed. Detta medan 23 procent av företagen inte gör det. Ca 68 procent av de företag som använder principen anses redovisa i enlighet med god redovisningssed. Vi kan även utläsa att 32 procent har valt att redovisa på ett sätt som inte är förenligt med god redovisningssed. 27

Figur 5. Cirkeldiagram över huruvida företagen är skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning Av de 100 bolag som granskades var 18 procent av dessa skyldiga att upprätta en kontrollbalansräckning då bolagens egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet. För majoriteten av bolagen, dvs. 82 procent krävdes dock inget upprättande av kontrollbalansräkning. Figur 6. Liggande stapeldiagram över huruvida de företag som förväntas upprätta en kontrollbalansräkning gjort det. Av de 18 procent som borde upprätta kontrollbalansräkning kan vi tydligt utläsa att endast ca 44 procent fullföljt denna förpliktelse. Hela 56 procent, dvs. fler än hälften av dessa har valt att inte upprätta en sådan. 28

4.2 Insamlad data från personintervjuerna 4.2.1 Information om de intervjuade Vår första intervju hölls med en mycket erfaren kvinna som jobbat inom revisionsbranschen i nästan 40 år. Hon är en godkänd revisor sedan många år tillbaka och började sin karriär i Lund. Hon arbetar idag som revisor åt ett mindre företag. Kvinnan har valt att vara anonym och vi kommer därför fortsättningsvis att kalla henne för Karin. Vi intervjuade även en revisor som vi framöver kommer att kalla för Håkan då han vill vara anonym. Håkan är född och uppvuxen i Stockholm, där han bott hela sitt liv. Han är en auktoriserad revisor och har en 17 årig erfarenhet inom revisionsbranschen. Håkan är delägare i en revisionsbyrå söder om Stockholm. Vår tredje intervju var med den auktoriserade revisorn som vi valt att kalla Kerstin då även hon vill vara anonym. Kerstin är född och bosatt i Stockholm, det är även här som hon bedriver sin revisionsbyrå. Hon har i snart 20 år arbetat inom yrket och är på grund därav oerhört erfaren. Den sista intervjun hölls med en man som även han valt att vara anonym. Stig, som vi kallar honom för, är i 60 årsåldern och har en 35 årig erfarenhet av revisionsbranschen. I hans dagliga arbete jobbar han för det mesta med mindre företag. Dock förekommer ibland även uppdrag med ekonomiska föreningar och liknande. 4.2.2 Hur har fortlevnadsprincipen påverkat Ditt arbete som revisor? Karin anser att fortlevnadsprincipen är väldigt aktuell i det dagliga arbetet i revisionsbyrån. Hon menar att det är något som revisorer måste gå igenom då de behandlar revisionen för ett företag. För solida företag görs oftast ingen omfattande utredning av företagens fortlevnad, men för de företag vars soliditet inte är lika stark, dvs. där en stor del av aktiekapitalet är förbrukad används fortlevnadsprincipen i stor utsträckning vid en närmare utredning. Karin menar att den tid som läggs ner på granskning av den fortsatta driften varierar på huruvida företagsledningen utfört sin bedömning i enlighet med fortlevnadsprincipen eller inte. Håkan framhåller att vid planering av sina revisionsuppdrag försöker han att alltid tänka ett steg längre och tar den fortsatta driften i beaktande. Han menar att bara för att ett företag går lite knakigt bör detta 29

inte nödvändigtvis innebära att tvivel kring den fortsatta driften finns. Enligt Håkan är det mer drastiska händelser som exempelvis då företaget förlorar en mycket viktig kund eller att det råder en högkonjunktur som avgör hur frekvent man använder principen. Han menar alltså att vid en högkonjunktur lägger man väldigt lite tid åt bedömandet av den fortsatta driften och vise versa. Han framhäver dock att fortlevnadsprincipen fungerar som en mantel över revisionen då den ligger till grund för alla redovisningsmoment. Håkan utgår ifrån företagsledningens bedömning av fortsatt drift och analyserar sedan uppgifterna. Han brukar skilja mellan stora och små företag. De stora företagen å andra sidan har ekonomiavdelningar som kan sköta detta. Han menar att det finns ett stort antal företag som inte vet vad varken fortlevnadsprincipen eller vad fortsatt drift innebär. Kerstin menar att hon som revisor beaktar fortlevnadsprincipen i planeringsfasen. Som revisor tar hon ställning till huruvida samtliga företag kommer att kunna fortleva och utreder om det finns risk för dess fortsatta drift. Om det finns en risk för tvivel krig fortlevnaden ägnar hon mer tid för företaget i fråga. Hon framhäver vikten av att undersöka den rådande konjunkturen och branschen som självfallet kan ha en stor inverkan på företagets framtid. Vad gällande arbetet som revisor tycker Stig att han under sina många år inom branschen använt principen lika frekvent. Fortlevnadsprincipen finns enligt honom som ett stöd och kan exempelvis visas för kunden för att få denne att förstå vad och hur saker och ting skall göras. Det dagliga arbetet har enligt Stig förbättrats och effektiviserats då kraven på revisorn blivit mer uttalat. 4.2.3 Har Du under Din arbetsgång upplevt svårigheter med fortlevnadsprincipen? Karin har under sin arbetsåtgång påträffat svårigheter med fortlevnadsprincipen och med bedömningen av företagens fortsatta drift. Då tvivel föreligger brukar hon sätta sig ner för att fundera, reflektera samt höra med sina kollegor för att utreda huruvida det inträffade är av väsentligt betydelse och därmed ingå i revisionsberättelsen. Här är det väldigt svårt enligt Karin att urskilja var gränsen för väsentligheten går. Hon nämner exempelvis att det kan gå dåligt för ett företag i flera år men att företaget ändå klara sig rent ekonomiskt. Hon menar även att en not i revisionsberättelsen skulle få förödande konsekvenser för företaget i fråga om den inte är baserad på ett korrekt underlag. Företaget skulle exempelvis kunna få en försämrad kreditvärdighet. Det har även hänt att hon fått felaktiga upplysningar från företagsledningen, något som medfört att vare sig intressenter eller revisorer erhållit fullständig information krig osäkerheten om företagets fortlevnad. En upplysning i revisionsberättelsen ger en tillräckligt stark signal 30

till intressenter såsom exempelvis banker detta leder enligt henne till att för få revisorer anger tvivel om den fortsatta driften för att undvika exponering. Som revisor försöker man istället få företagsledningen mer involverad i årsredovisningen då man som revisor vill agera minimalt i revisionsberättelsen. Hon menar dock att upplysning självfallet är oerhört viktigt då aktiekapitalet är förbrukat och/eller finansieringen uppsagd. Karin framhåller att hon som revisor måste ta ställning till företagsledningens åsikter vad gällande företagets förmåga att fortleva. Då en sådan bedömning sällan finns får revisorn till uppgift att diskutera med företagsledningen och begära att en skriftlig bedömning kring företagets fortlevnad görs. Som revisor befinner man sig i en svår situation då man ansvarar för den information som utges. Karin påstår att hon under sin tid som revisor aldrig anklagats för att inte ha påtalat om tvivel kring den fortsatta driften. Karin anser även att majoriteten av revisorerna inte är så bekanta med fortlevnadsprincipen, detta resulterar enligt henne i att det inte finns experter på området. Hon förklarar vidare att det finns en stor rädsla bland revisorerna då ingen vill begå ett misstag. Håkan menar även han att stora svårigheter finns förknippade med fortlevnadsprincipen. Det är ett komplicerat beslut då man som revisor inte kan förutspå framtiden. Företagsledningen har ofta höga förväntningar på exempelvis en nylanserad produkt och fortlevnaden för förtaget men det är upp till revisorn att basera denna uppskattning på objektivt underlag. Håkan menar att det inte alltid råder stor försiktighet vad gällande bedömningen av ett företags fortsatta drift. Då fallen inte alltid är helt självklara brukar man avstår från att anmärka i revisionsberättelsen, detta då det kan skada företaget i fråga. Han finner fortlevnadsprincipen som svårtillämpad på grund av att man måste ta hänsyn till ett flertal bedömningar och menar att RS 570 inte är lika anpassat för de små företagen som för de stora. Kerstin anser att en av de många svårigheterna med arbetet som revisor är att få korrekt information från företagsledningen. Det händer ofta att företagsledningen målar upp en bild av företaget som är allt för optimistisk. Dock kan nämnas att om revisorn har en syn på den fortsatta driften som skiljer sig från företagsledningens skulle detta kunna innebära att företaget i fråga ersätter revisorn. Hon menar även att många små företag inte är bekanta med fortlevnadsprincipen och dess innebörd. En svårighet med fortlevnadsprincipen och bedömningen av ett företags fortlevnad innefattar svårigheter att förutsäga framtiden. Stig menar att bland de största svårigheterna för honom som revisor är att veta vad som kommer att ske i framtiden. Man får anta att det underlag som finns att tillgå är korrekt vid bedömningstillfället. Stig menar vidare att för företag som forskar och branscher med en varierad marknad kan det uppstå svårigheter vid bedömningen av den fortsatta driften. Han menar att för de bolag som verkar på en 31

marknad där konkurrensen är hög är det större risk att marknaden svänger snabbt. Det blir på grund därav svårt att som revisor göra en långsiktig bedömning av verksamheten. För företag som det gått relativt dålig för en längre period kan det uppstå komplikationer då man inte vet när trenden vänder. 4.2.4 Har införandet av RS 570 medfört förbättringar vad gällande Ditt jobb som revisor? Karin menar att standardiseringen av RS 570 resulterat i att förfarandet vid bedömningen av ett företags fortsatta drift tydliggjorts och därmed underlättat hennes dagliga arbete. Hon menar även att man som revisor får stöd av det som står i RS vilket gör det lättare att anmärka i revisionsberättelsen. Sedan införandet av RS 570 har fortlevnadsprincipen uppmärksammats i allt större utsträckning enligt Håkan. Han menar även att den har förbättrat stukturen för revisorns tillvägagångssätt. Man är även snabb med att påtala väsentliga osäkerhetsfaktorer i revisionsberättelsen. Han menar att införandet av RS har gjort att man inte längre talar om en ren eller oren revisionsberättelse. Den har medfört gynnsammare förutsättningar för revisorer att upplysa i revisionsberättelsen vid eventuella osäkerheter. Kerstin menar att hon inte känt av några stora förändringar sedan införandet av RS 570. Hon menar att bedömandet av ett företags fortlevnad alltid varit lika komplicerad. Stig anser att fortlevnadsprincipen givit klarare instruktioner och mål än vad som tidigare funnits, något som underlättat hans dagliga arbete. Det positiva är att fortlevnadsprincipen resulterar i att företagen anstränger sig mer för att rätta till eventuella problem. Här menar han att fortlevnadsprincipen vägleder företagsledningen och påvisar deras skyldigheter. 4.2.5 Hur bedömer Du ett företags fortlevnad? Vid denna frågeställning ansåg samtliga respondenter att det huvudsakliga ansvaret vid bedömningen av företagets fortsatta drift ligger hos företagsledningen. Revisorns uppgift består i att granska om bedömningen som företagsledningen har gjort är korrekt eller inte. Utifrån den givna informationen utformar revisorn i sin tur ett uttalande. 32

4.2.6 Är fortlevnadsprincipen en princip av stor betydelse enligt Dig eller skulle redovisningen kunna fortskrida problemfritt utan denna? Karin anser att fortlevnadsprincipen är essentiell för att redovisningen skall fungera. Även för henne som revisor underlättar den vid revisionen. Hon menar att om inte principen uppfyllt ett syfte så skulle den ha avskaffats sedan länge. Håkan menar till skillnad från Karin att denna redovisningsprincip är lite väl föråldrad. Det är enligt honom en tidsfråga förrän en ny, mer lättförståelig och lätthanterlig princip kommer att ersätta fortlevnadsprincipen. Han menar med andra ord att man skulle kunna fortskrida problemfritt utan fortlevnadsprincipen. Kerstin tycker liksom Karin att fortlevnadsprincipen är ett nödvändigt redskap i yrket som revisor. Hade en annan princip varit bättre skulle man sedan länge avlägsnat fortlevnadsprincipen och implementerat en ny och förbättrad princip. Även Stig betraktar fortlevnadsprincipen som väldigt betydelsefull och användbar. Enligt honom har så gott som alla principer negativa effekter dock menar Stig att fortlevnadsprincipens positiva effekter överväger de negativa. På grund där av skall fortlevnadsprincipen enligt Stig kvarstå då den bidrar med väldigt mycket till redovisningen i dess helhet. 4.2.7 Vad anser Du om företagens förpliktelse att upprätta kontrollbalansräkning? Att ett företag vars egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet skall upprätta en kontrollbalansräckning är något av en självklarhet enligt Karin. Hon menar att lågt eget kapital resulterar i sin tur till tvivel kring företagets förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet. Hon har under sina många år som revisor sällan påträffat företag som låtit bli att upprätta kontrollbalansräkning. Enligt Karin kan detta bero på att företagen är rädda att begå misstag och vill att allting ska gå rätt till då ingen vill göra sig skyldig till ett brott. Ett företag måste enligt lag upprätta en kontrollbalansräkning. Om detta inte görs 3 månade efter att styrelsen blivit upplysta om detta så riskerar styrelsen att bli ansvariga för företagets skulder om företaget skulle försättas i konkurs. Då detta enligt Bertil inte är något som styrelsemedlemmarna är 33

särskilt förtjusta i så är det något de vill undvika. Bertil menar därför att majoriteten av de företag han arbetet med upprättar kontrollbalansräkning då ett behov föreligger. Han nämner dock att han stött på ett och annat företag som försökt undvika detta för att försöka dölja företagets dåliga ekonomiska ställning. Kerstin framhåller att upprättandet av en kotrollbalansräkning ger företagen en möjlighet att kontrollera värderingen av företagets skulder och tillgångar. Skulder som är för högt värderade kan skrivas ner och tillgångar som är för lågt värderade kan skrivas upp. Att ett företag upprättar en kontrollbalansräkning betyder inte nödvändigtvis att företaget i fråga kommer att gå i konkurs utan kan hjälpa företagen att förbättra soliditeten en aning. Hon menar helt enkelt att det föreligger någon form av tabu kring kontrollbalansräkningar. Företagen ser det som något negativt, något som de helst vill undvika. Detta tror hon är en av anledningarna till att hon sällan stött på företag där företagsledningen självmant velat upprätta en kontrollbalansräkning, utan att hon som revisor påtala det för dem. Stig menar att han väldigt sällan stöter på företag som medvetet inte upprättat kontrollbalansräkning. Detta tror han beror på att företagen i fråga inte vill bryta mot en bestämmelse i ABL. Enligt honom kan kontrollbalansräkning användas som en indikator för företagens soliditet. Denna fungerar som en förvarning för utomstående intressenter då den meddelar företagets aktuella ekonomiska ställning. För att ytterligare förklara vad han menar ger Stig ett exempel: en av företagens många intressenter är banken. Då företagen exempelvis ansöker om lån kontrollerar banken företagets årsredovisning för att bilda en någorlunda uppfattning kring dess soliditet och deras återbetalningsförmåga. Att en kontrollbalansräkning upprättats kommer att synas klart och tydligt och därmed påverka bankens ställningstagande negativt. Han menar att ingen bank vill låna ut pengar till ett företag som inte kan betala tillbaka. Detta är enligt honom en av huvudorsakerna till att företag kan tänkas vilja undgå skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning. 4.2.8 Är den rådande praxisen kring fortlevnadsprincipen tillräcklig enligt Dig? Karin anser att en revisionsstandard som RS 570 fyller en viktig funktion men att ytterligare praxis och sedvänja behövs kring ämnet. Hon belyser även att det råder brist på artiklar om fortlevnadsprincipen och ett företags fortlevnad. Kompletteringar erfordras även gällande hur en revisor bör agera, reflektera och tänka vid bedömning av den fortsatta driften. Enligt Håkan finns tillräcklig praxis krig ett företags fortlevnad. Detta mycket tack vare införandet av RS 570. Tidigare gjordes en bedömning utefter egna preferenser. Han uttrycker självfallet att ju mer 34

praxis desto bättre då det ger revisorerna bättre underlag att fatta beslut på. Håkan anser vidare att då fortlevnadsprincipen är så komplex medför detta svårigheter att på ett enkelt sätt göra den förstålig för oss vanliga människor. Han menar dock att det inte behövs några experter på området då man numera har andra redskap att tillgå så som exempelvis Internet mm. Kerstin anser att det inte finns tillräcklig praxis kring bedömningen av den fortsatta driften. Orsaken till detta menar hon kan bero på att varje revisor gör en egen bedömning kring den fortsatta driften. Hon menar även att ju längre tid man arbetat som revisor och blivit mer erfaren desto färre svårigheter kommer man att påträffa. Liksom Karin och Kerstin anser Stig att man vid bedömning av ett företags fortsatta drift skulle behöva mer material att utgå ifrån. Han menar helt enkelt att den rådande praxisen kring ämnet inte är tillräcklig. Att som revisor få tillgång till fler instruktioner för tillvägagångssättet minskar risken för att revisorer bedömer den fortsatta driften på ett felaktigt sätt. Man känner sig mer trygg och säker då man kan vända sig till flera källor för att få sin bedömning styrkt. 35

4.3 Insamlad data från webbenkät En enkätundersökning har genomförts innefattande 300 utskickade enkäter. Av samtliga respondenter besvarade 75 stycken enkäten fullständigt, något som givit oss en svarsfrekvens på 25 procent. Det kan nämnas att av de 75 revisorer som svarat på enkäten var 64 procent män och 36 procent kvinnor. Resultatet från undersökningen framställs nedan i form av diagram och tabeller för att på ett bättre sätt redogöra för utfallet. 4.3.1 Hur länge har Du arbetat som revisor? Figur 7. Stapeldiagram över revisorernas erfarenhet Vi kan tydligt se att majoriteten av respondenterna är oerhört erfarna då de arbetat inom branschen en längre period. 66,7 procent av de tillfrågade har arbetat som revisorer i fler än 21 år. De revisorer som jobbat inom branschen i färre än 20 år uppgår till 33.3 procent. 36

4.3.2 Anser Du att fortlevnadsprincipen är en princip av stor väsentlighet för redovisningen? Figur 8. Stapeldiagram över fortlevnadsprincipens väsentlighet Majoriteten av respondenterna menar att fortlevnadsprincipen spelar en viktig roll för redovisningen. Dessa utgjorde hela 86,6 procent av de tillfrågade. 8 procent svarade Vet ej på denna fråga. De som dock ställer sig negativt till fortlevnadsprincipens betydelse för redovisningen motsvarade ca 5,3 procent. 4.3.3 Anser Du att det föreligger svårigheter vid bedömningen av ett företags fortlevnad? Figur 9. Stapeldiagram över huruvida respondenterna upplever svårigheter med fotlevnadsprincipen Detta diagram visar oss att huvudparten av revisorerna anser att det förekommer svårigheter med att uppskatta ett företags fortsatta drift. En procentsatts på 31 procent finner emellertid inga svårigheter med bedömningen av principen. 10 procent av respondenterna svarade Vet ej. 37

4.3.4 Om ja, vilka typer av svårigheter anser Du föreligger? Figur 10. Liggande stapeldiagram över vilka svårigheter revisorerna anser föreligger Av de som anser att svårigheter föreligger med bedömningen av ett företags fortsatta drift menar den största andelen av de tillfrågade, 49 procent att det svåraste var att förutse framtiden. Den näst vanligaste svårigheten som förekommer är förmågan att få korrekt information, 26 procent. Många revisorer upplever även svårigheter med att veta huruvida man skall anmärka i revisionsberättelsen. 15 procent svarade Annat, hit hör svårigheter så som kreditgivarnas ställning till företag som redovisar förluster, brist på allmänbildning hos revisorer mm. 4.3.5 Har företagsledningens bedömning av företagets fortsatta drift någon gång avvikit från Din? 80% 60% 40% 20% 0% Ja Nej Vet ej Figur 11. Stapeldiagram över huruvida företagsledningens bedömning av den fortsatta driften någon gång avvikit från revisorns. Den största andelen av de tillfrågade, 73,3 procent, har haft en bedömning av företagets fortsatta drift som varit förenlig med företagsledningens. 24 procent av 38

revisorerna menar att deras bedömning av företagets fortsatta drift någon gång skilt sig från företagsledningens. 2,7 procent svarade Vet ej. 4.3.6 Vid bedömningen av den fortsatta driften, upplever Du svårigheter med att hålla en oberoende ståndpunkt? Figur12. Stapeldiagram över huruvida revisorerna upplever svårigheter med att hålla en oberoende ståndpunkt. Då vi frågade revisorerna huruvida de upplever svårigheter med att hålla en oberoende ställning vid bedömningen av den fortsatta driften svarade 79 procent Nej, 17 procent svarade Ja medan 4 procent av de tillfrågade svarade Vet ej. 4.3.7 Hur har införandet av RS 570 påverkat Ditt arbete som revisor? Figur 13. Stapeldiagram över RS påverkan på revisorernas dagliga arbete. Den största andelen av de tillfrågade, 54 procent, ansåg att införandet av RS 570 haft en positiv inverkan på arbetet som revisor. 15 procent menade att denna 39

redovisningsstandard påverkat deras arbete negativt. Detta medan 31 procent av de tillfrågade revisorerna svarade Vet ej. 4.3.8 Av de företag som behöver upprätta kontrollbalansräkning, hur vanligt är det att de inte gör det? Figur 14. Stapeldiagram över hur många företag som upprättat kontrollbalansräkning då de varit skyldiga att göra det. Majoriteten av de tillfrågade, 51 procent menade att det är väldigt ovanligt att företag som behöver upprätta kontrollbalansräkning inte gör det. Dock ställde sig 29 procent ovetande till frågeställningen. Endast 20 procent av de tillfrågade revisorerna ansåg att detta var en vanlig förekommande företeelse. 4.3.9 Är den rådande praxisen kring fortlevnadsprincipen enligt Dig tillräcklig? Figur 15. Stapeldiagram om huruvida den rådande praxis är tillräcklig Vid denna frågeställning var svaren varierande. Av respondenterna svarade 45 procent Nej medan 42 procent inte ville uttala sig om detta. Det kan nämnas att av de tillfrågade ansåg 13 procent att den rådande praxisen är tillräcklig. 40