INFO: Utbildning & småbarnspedagogik Generell information Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Småbarnspedagogik (daghemsvård & familjedagvård) Produktivitetsjämförelse i kommunerna
Generell information Med produktivitetsindex beskriver kommunens egen utveckling. Produktivitetens nivå indexerats till basåret (2010=100), vilket beskriver att värdet 105 betyder att produktiviteten har förbättrats med 5 % jämfört med basåret. Indexkurvorna beskriver inte skillnader mellan kommunernas kostnadsnivåer, men man kan jämföra hur väl kommunen har lyckats i sitt eget produktivitetsarbete. 2 10.10.2017 Mikko Mehtonen & Samuel Ranta-aho
Utfall (output) = kalkylerat antal elever eller studerande Grundläggande utbildning: kostnadsviktningskoefficienter för olika prestationsgrupper: förberedande undervisning för invandrare före grundläggande utbildning, lägre och högre klasser separat, påbyggnadsundervisning, specialundervisning (nioårig läroplikt), undervisning för handikappade (elvaårig läroplikt), flexibel grundläggande utbildning samt elever med ett främmande språk som modersmål elevantalet har beräknats som ett vägt medeltal för vår- och höstterminen så att prestationerna motsvarar kostnaderna för kalenderåret Gymnasieutbildning: kostnadsviktningskoefficienter för olika prestationsgrupper: unga och vuxna studerande (separat) i utbildning som leder till examen, ämnesstuderande, gymnasiernas särskilda uppgifter Källa: Statistikcentralen, Utbildningsstyrelsen och jämförelsedatabasen Kouluikkuna 3
Insats (input) = justerade driftskostnader Kostnaderna har deflaterats med hjälp av prisindex för offentliga utgifter (prisindex för undervisning- och kulturverksamhet) I produktivitetsjämförelsen ska kostnaderna motsvara prestationsmängden så bra som möjligt. Från driftskostnaderna har därför dragits av köp av kundtjänster, som i fråga om grundläggande utbildning också omfattar utgifterna för hemkommunsersättningar (dessa elever syns inte i elevantalet). Inkomsterna av hemkommunsersättningar har däremot inte avdragits eftersom grundläggande utbildning för utsocknes elever syns i elevantalet. I fråga om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning dras inkomsterna av från kostnaderna (exkl. inkomster av hemkommunsersättningar i grundläggande utbildning). Om t.ex. en skolas lokaler har hyrts ut under veckosluten och detta ger inkomster, blir kostnaderna mindre och produktiviteten bättre. Kostnaderna för grundläggande utbildning: verksamhetsinkomster (exkl. försäljningsinkomster från kommunerna) - överföringsposter (inkomster) - köp av kundtjänster (inkl. utgifter för hemkommunsersättningar) - morgonoch eftermiddagsverksamhet - sjukhusundervisning Kostnaderna för gymnasieutbildning: verksamhetsinkomster - överföringsposter (inkomster) - köp av kundtjänster Källa för basuppgifterna: Statistikcentralen, Utbildningsstyrelsen och jämförelsedatabasen Kouluikkuna 4
Utbildningens produktivitet utan fastighetskostnader I fråga om grundläggande utbildning och gymnasieutbildning har från kostnaderna dragits av kapitalkostnader som ingår i de interna hyrorna samt utgifterna för underhåll av fastigheter. Kostnaderna för grundläggande utbildning (utan fastighetskostnader): verksamhetsinkomster (exkl. försäljningsinkomster från kommunerna) - överföringsposter (inkomster) - köp av kundtjänster (inkl. utgifter för hemkommunsersättningar) - morgonoch eftermiddagsvård - sjukhusundervisning - interna hyror - underhåll av fastigheter Kostnaderna för gymnasieutbildning (utan fastighetskostnader): verksamhetsinkomster - överföringsposter (inkomster) - köp av kundtjänster - interna hyror - underhåll av fastigheter Källa för basuppgifterna: Statistikcentralen, Utbildningsstyrelsen och jämförelsedatabasen Kouluikkuna 5
Beaktat i kalkylen: Kommunsammanslagningar har beaktats i utfallet Gymnasieutbildningen i Jyväskylä produceras av samkommunen för utbildning i Jyväskylä; siffrorna beskriver alltså samkommunens verksamhet Uppgifterna om gymnasieutbildningen i Tavastehus produceras av utbildningssamkommunen Tavastia; siffrorna beskriver alltså samkommunens verksamhet Årsveckotimmar Statsrådet beslutar i sin förordning 1435/2001 om hur undervisningstimmarna fördelas mellan de olika läroämnena. Eftersom förordningen endast fastslår det minsta antalet timmar för de gemensamma ämnena och de valfria ämnena kan timantalet i de olika läroämnena i viss mån variera mellan kommuner och skolor. Antalet undervisningstimmar definieras i timfördelningen som årsveckotimmar. En årsveckotimme omfattar 38 timmar undervisning under läsåret. Årsveckotimmar har kalkylerat: Årsveckotimmar totalt/elever totalt/38 = årsveckotimmar per elev 6
Daghemsvård / familjedagvård Insats = deflaterade driftskostnader Deflaterats med prisindex för offentliga utgifter (prisindex för social- och hälsovården) Utfall = kalkylerade barn Barn under 3 år, barn över 3 år, barn i heldagsvård/halvdagsvård, skiftvård, barn i behov av särskilt stöd Som prestation för barndagvård används kalkylerade vårddagar med hjälp av vilka olika kundgrupper kan göras jämförbara. De faktiska vårddagarna beräknas först separat för barn i olika åldrar i heldags- respektive halvdagsvård och de omvandlas till jämförbara kalkylerade vårddagar med hjälp av kostnadsviktningskoefficienter. I kalkylen har också skiftvård och barn som behöver särskilt stöd beaktats. Mer resurskrävande kundgrupper har beaktats i utfallet med större viktning. Parallell uppföljning: kundtillfredsställelse (enkätundersökning) Källa: Kommunerna 7