Kunder med betalningssvårigheter. Det första kravet från Kronofogden Slutrapport

Kunder med betalningssvårigheter Det första kravet från Kronofogden 2-27 Slutrapport CSN utvärderings- och statistikenheten September 28

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 4 1 INLEDNING... 1.1 Bakgrund... 1.2 Syfte... 1.3 Utredningens genomförande... 1.4 Samkörning av register... 6 1. Undersökta variabler... 6 2 SKULDSÄTTNING... 8 2.1 Regeringsuppdrag... 8 2.2 Kronofogden... 8 2.3 Ungdomars skuldsättning... 9 2.4 Intervjuer med CSN:s kunder... 9 3 FÖRÄNDRINGAR LÅNTAGARE 2 27... 3.1 Låntagare och återbetalningsskyldiga... 4 FÖRSTA KRAVET FRÅN KRONOFOGDEN... 12 4.1 Uteblivna betalningar och påminnelseavgifter... 12 4.2 Första kravet från Kronofogden... 12 4.3 Undersökta variabler... 12 4.3.1 Återbetalningsskyldighet... 13 4.3.2 Kön och ålder... 14 4.3.3 Utbildningsnivå... 4.3.4 Krav från kronofogden och lånetyper... 16 4.3. Inkomst och utbildningsnivå... 17 4.3.6 Inkomstutveckling... 18 4.3.7 Nedsättning... 18 4.3.8 Ålder och årsbelopp... 19 4.3.9 Ålder och skuldstorlek... 21 4.3. Ålder och inkomst... 22 4.3.11 Fordringsägare... 22 4.3.12 Kronofogdens verkställighet av utmätning... 23 4.3.13 Betalningar från Kronofogden... 23 2

SLUTSATSER OCH DISKUSSION... 24.1 Slutsatser... 24.2 Diskussion... 2 KÄLLFÖRTECKNING... 27 Pressmeddelande/artikel... 27 3

Sammanfattning CSN har vid två tillfällen tidigare (2 och i delrapport 27) studerat personer som för första gången fick obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden. I och med denna slutrapport har åren 23 till 27 granskats. Utredningen baseras på CSN: s och Kronofogdens registerdata och omfattar personer som är återbetalningsskyldiga för studielån och annuitetslån. Antalet nya personer som under perioden 2-27 fick krav från Kronofogden har minskat och i förhållande till alla återbetalningsskyldiga är andelen drygt 1 procent samtliga år. Medan antalet återbetalningsskyldiga av annuitetslån ökar så visar återbetalningsstatistiken att andelen med annuitetslån som får obetalda belopp överförda till Kronofogden minskar. Andelen av alla återbetalningsskyldiga som för första gången fick obetalda belopp överförda till Kronofogden har minskat med hälften sedan 22. Utredningarna är inte genomförda på exakt samma sätt men resultaten pekar åt samma håll. Denna utredning omfattar åren 2, 26 och 27 och innehåller mer omfattande information från Kronofogden. Vid en granskning av dem som fick sitt första kronofogdekrav under perioden 2 27 kan vi konstatera att: Den totala andelen som får det första kravet från Kronofogden minskar under perioden. Antalet personer som får sina tillgångar utmätta av Kronofogden minskar medan inbetalda belopp via Kronofogden ökar under perioden. Det är en större andel med studielån (4 procent) jämfört med dem som har annuitetslån som betalat till Kronofogden. Det är återbetalningsskyldiga i åldersintervallet upp till 29 år (största ansamlingen av personer återfinns i åldrarna 23-2 år) som i störst utsträckning har svårigheter att betala, männen utgör den största andelen. Ju lägre utbildningsnivå desto större risk att obetalda belopp överförs till Kronofogden. Resultaten visar att de med högst grundskolestudier löper 4 gånger större risk. Närmare hälften har inkomster och studieskulder som understiger kronor. De flesta har debiterats årsbelopp under kronor. Cirka 7 procent hade inga andra fordringsägare registrerade hos Kronofogden vid överföringstillfället av obetalda belopp till CSN. För cirka 4 procent av dem som för första gången fick sina obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden har det tillkommit ytterligare fordringsägare vid mättillfället i april 28. Under perioden är det i snitt 42 procent av dem som har blivit återbetalningsskyldiga det undersökta året som har fått sitt första krav från Kronofogden. 4

1 Inledning I regleringsbreven för åren 26, 27 och 28 är ett av målen att verksamheten ska bidra till att lån återbetalas och att återkrav betalas. CSN ska redovisa antal låntagare med krav från Kronofogden och storleken på obetalda belopp till CSN. Ett av uppdragen i CSN: s strategiska plan är att effektivisera återbetalningsverksamheten och som en del i det uppdraget är det nödvändigt att öka kunskaperna om kunder som inte betalar enligt uppgjorda betalningsplaner. I CSN:s verksamhetsplan för 28 finns tre huvudsakliga inriktningar angivna, CSN ska: 1. Underlätta för kunderna att betala och mängden betalningar ska öka. 2. Följa upp och förbättra olika åtgärder inom återbetalningsområdet 3. Arbeta aktivt med återbetalnings- och återkravskunder. 1.1 Bakgrund Utredningen har utförts i två steg och består av en del- och en slutrapport. Anledningen är att Kronofogdens uppgifter om kundgruppens övriga skuldsituation inte fanns tillgängliga förrän våren 28 och dels att ytterligare ett år, 27, skulle ingå. Slutrapporten omfattar åren 2-27. 1.2 Syfte 28 års utredning syftar till att beskriva de kunder som för första gången fick obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden under perioden 2 27. Variabler som bland annat kön, ålder, skuldstorlek, återbetalningstid, årsbelopp och utbildningsnivå har analyserats. Beskrivningen kompletteras med uppgifter från Kronofogden. 1.3 Utredningens genomförande Utredningen jämför två grupper av kunder, dels de som fick sitt första krav från Kronofogden under 2 27 (kronofogdegrupp), dels de som fram till undersökta år inte fått kronofogdekrav som gäller obetalda avgifter till CSN (referensgrupp). Referensgrupperna omfattar personer som var återbetalningsskyldiga senast det undersökta året, som betalat enligt ordinarie regler, aldrig hade ansökt om nedsättning, inte hade återkrav samt var bosatta i Sverige vid ingången av 2-27. Inkomstuppgifterna som redovisas har rapporterats av skatteverket. Gallring har gjorts av dem som någon gång för någon lånetyp hade ansökt om nedsättning för tidigare år. Om referensgrupperna skulle ha omfattat personer som ansökt om nedsättning och/eller haft återkrav hade resultatet förskjutits en aning så att något fler personer skulle ha haft högre studieskulder och lägre inkomster. När det gäller utbildningsnivå och årsbeloppens storlek hade resultatet inte påverkats. I kapitel 4.1 redovisas totaluppgifter vad gäller bland annat låntagare och återbetalningsskyldiga.

1.4 Samkörning av register I tabellen nedan visas storleken på de undersökta grupperna. Tabell 1.1 Antal personer som ingår i 28 års studie 2 26 27 Totalt antal återbetalningsskyldiga Personer som fick sitt första krav på studiemedel från Kronofogden varav redan hos Kronofogden med en återkravsskuld till CSN 49 679 424 49 42 16 13 36 12 47 12 21 394 64 1 766 Referensgrupp 396 373 411 984 44 26 Värt att kommentera i ovanstående tabell är att den dramatiska ökningen av dem som redan hade en återkravsskuld vid tidpunkten för det första kravet avseende en studiemedelsskuld hos Kronofogden huvudsakligen är ett mått på CSN:s effektiviserade återkravsverksamhet. Det undersökta materialet är hämtat både från CSN: s och Kronofogdens register. Urvalet omfattar de som fick sitt första krav från kronofogden, var återbetalningsskyldiga för annuitetslån och/eller studielån samt bosatta i Sverige vid ingången av undersökta år. Uppgifterna från Kronofogden ger bland annat upplysningar om det fanns fler fordringsägare vid tillfället för första kravet (allmänna mål 1 ) och om det fanns registrerade enskilda 2 mål när CSN skickade det första kravet till Kronofogden. Kronofogdens material ger även upplysningar om kundgruppen den 11 april 28 hade andra fordringsägare. 1. Undersökta variabler Utredningen omfattar variablerna: - ansökan om nedsättning - antal fordringsägare - inkomst - kön - om utmätning har skett - senaste betalning - studieskuld - utbildningsnivå (den högsta nivå som personerna har haft studiestöd för) - ålder - årsbelopp - återbetalningsskyldighet - återkrav Inför arbetet med slutrapporten gjordes ett nytt urval. Några kriterier har tillkommit och andra har gallrats bort. I slutrapporten ingår det fler personer i kronofogdegrupperna för åren 2 och 1 Allmänna mål (A-mål) gäller statliga krav såsom studiemedel, skatter etc. 2 Enskilda mål (E-mål) gäller återkrav för CSN: s del 6

26. Underlaget omfattar nu också personer som fått återkrav (e-mål) från CSN överförda till Kronofogden och som har obetalda avgifter. Gallring har skett av personer som fick sitt första krav från Kronofogden avseende obetalda belopp till CSN men under det specifika året reglerat studieskulden och därefter tagit nya lån för vilka de ännu inte blivit återbetalningsskyldiga. De uppfyllde därför inte villkoret för återbetalningsskyldighet. Studien har genomförts av Margareta Karlsson och Anita Wiklander, utvärderings- och statistikenheten. 7

2 Skuldsättning Sedan 198-talet har skuldsattas situation studerats genomgripande. Riksdagen uppdrog till lagutskottet att utreda frågan och de noterade 1987 att de personer som har ådragit sig så stora skuldbördor att de inte kan återbetalad dessa, inte är motiverade att genom eget arbete skaffa inkomster och att de lever i en svår social situation 3. 1994 trädde Skuldsaneringslagen i kraft, den gjorde det möjligt för hårt skuldsatta personer att under en femårsperiod få sin skuldbörda nedsatt. I april 27 tillsatte regeringen den så kallade insolvensutredningen som hade att utreda bland annat varför inte privatpersoner ansöker om eller inte beviljas skuldsanering. 2.1 Regeringsuppdrag Den 24 september 28 presenterade insolvensutredningens utredare Jan Ertsborn ett delbetänkande; Vägen tillbaka för överskuldsatta i vilken han föreslår lättnader i skuldsaneringslagen för att fler överskuldsatta ska få chans till nystart. Förslaget innebär att kravet sänks på att skulderna ska var äldre än cirka fyra år, tiden för skuldsaneringsperiod kortas från fem år till tre år och framtidsprognosen för de skuldsattas ekonomiska situation sänks till fem år från att ha varit tio år. Om förslaget genomförs kommer ändringarna i lagen att innebära att mängden ansökningar om skuldsanering i det närmaste kommer att fördubblas. Detta kommer i sin tur att påverka inte bara Kronofogdens arbetsbörda utan även kommunernas budgetrådgivning samt alla berörda borgenärer. 2.2 Kronofogden Kronofogden skriver i årsredovisningen för 27 att det under året registrerades det högsta antalet ansökningar om betalningsföreläggande någonsin, 912 stycken 4. Antalet ansökningar om skuldsanering slog också rekord, de ökade till knappt 7 ansökningar. Med anledning av presentationen av årsredovisningen sade rikskronofogde Eva Liedström Adler bland annat följande i ett pressmeddelande: Överskuldsättningen kostar samhället mellan 3- miljarder per år. Det finns cirka 4 personer som befarar att de inte kommer att kunna betala sina räkningar inom den närmaste framtiden. Överskuldsatta personer har 3 procent lägre hälsovärden än normalbefolkningen. I pressmeddelandet sägs också att det behövs ett samlat nationellt ansvarstagande med ökat samarbete mellan olika sektorer och myndigheter, dels för att förhindra att överskuldsättning uppkommer och för att lindra konsekvenserna när de ändå uppstår. I Kronofogdens rapport Alla vill göra rätt för sig, överskuldsättningens orsaker och konsekvenser 6 tas frågan upp om att överskuldsättning är ett problem inte bara för individen, utan även för hela samhället. Definitionen av överskuldsättning är att den som under lång tid inte kan betala alla sina räkningar är överskuldsatt 7. Överskuldsättning är en komplex process där olika faktorer samverkar. Att vara överskuldsatt kan inte sägas vara ett tecken på eller en följd av fattigdom utan handlar ytterst om små ekonomiska marginaler oavsett inkomstnivå. Överskuldsättning minskar inte i takt med att välståndet ökar. Tvärtom kan ökat välstånd leda till ökat ekonomiskt risktagande och därmed öka omfattningen av överskuldsättning. 3 Vägen tillbaka för överskuldsatta, SOU:28.82 4 Årsredovisning för Kronofogdemyndigheten budgetåret 27, Kronofogden. Hämtad från www.kronofogden.se 28-4-28. Pressmeddelande Rekordmånga obetalda skulder till Kronofogden. Hämtad från www.kronofogden.se 28-2-2 6 Alla vill göra rätt för sig, KFM Rapport 28:1, Kronofogden. 7 Alla vill göra rätt för sig, KFM Rapport 28:1, Kronofogden, s. 6. 8

I en artikel i Internet-tidningen E24 den september 28 uppger Kronofogdens presschef Åke Lundholm att det till och med den sista juli 28 hade inkommit 7 ansökningar om betalningsföreläggande vilket var en ökning med nära 8 procent jämfört med samma period 27 8. 2.3 Ungdomars skuldsättning De senaste åren har mycket medial uppmärksamhet riktats mot ungdomars skuldsättning. Kronofogden uppger i ett pressmeddelande att ansökningarna om betalningsföreläggande för ungdomar i åldern 18-2 år fortsätter att öka. I Kronofogdens register fanns 37 487 ungdomar, varav nära dubbelt så många män som kvinnor. Den mest vanliga skulden avser obetalda mobilabonnemang och SMS-lån. Det är vanligare bland männen att de har felparkeringsavgifter och skadestånd medan de vanligaste skulderna för kvinnor är obetalda TV-avgifter och studiemedelsavgifter. Kronofogden och Konsumentverket har uppmärksammat problematiken om ungdomars ekonomiska svårigheter, och på uppdrag av regeringen presenterade de i april 28 rapporten Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar 9. I rapporten framkommer att ungdomar har sämre ekonomisk standard och har haft en sämre ekonomisk utveckling än andra grupper i samhället. Ungdomar har svårigheter att etablera sig både på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, har inte så goda inkomster och har ofta högre kostnader för boende, mat, försäkringar och lån än andra grupper i samhället. 2.4 Intervjuer med CSN:s kunder I den delrapport som CSN presenterade i december 27 om kunder med betalningssvårigheter ingick en sammanställning av ett antal intervjuer. Det var 23 personer som intervjuades, fördelat på 13 kvinnor och män. I åldersintervallet 3 39 år intervjuades sju personer, i intervallet 4 49 år intervjuades nio personer och i intervallet över år intervjuades sju personer. Ingen intervju genomfördes i åldersintervallet upp till 29 år. En övervägande del av informanterna hade utbildning på högst gymnasial nivå, sju personer hade studerat på eftergymnasial nivå. Informanterna gav uttryck för att de till viss del hade betalningsvilja, men att de inte hade betalningsförmåga. De flesta av dem var vid intervjutillfället bidragsberoende. Nästan alla informanter, 21 personer, uppgav att de förutom CSN:s krav hade andra skulder hos Kronofogden. Informanterna hade skapat en viss rationell strategi över hur de prioriterade vilka räkningar som skulle betalas. I första hand betalade de det som är nödvändigast i deras vardag, såsom hyran och maten. Eftersom CSN inte påverkar det dagliga livet i lika stor utsträckning menade de att den fakturan kunde läggas åt sidan. Flera sade att i de fall de hade tagit kontakt med CSN för att diskutera sina betalningsplaner hade blivit illa bemötta. De ansåg också att det inte hade varit möjligt att ha en bra dialog med CSN. De har därefter avstått från att ha vidare kontakt med CSN. Vidare uppger några att de avstår från att öppna brev med avsändare CSN. Informanterna menade att det inte fanns någon mening i att öka sina inkomster då det inte skulle förbättra situationen eftersom en ökning innebär att Kronofogden kan utmäta ett högre belopp från inkomsten, men plånboken påverkas inte. Flera av informanterna uttrycker att de upplever sig vara offer för omständigheter som de själva inte kunnat påverka och att der är någon annan än de själva som är orsak till deras ekonomiska problem. 8 E24 28-9- Obetalda skulder fortare till inkasso hämtad från www.e24.se 28-9-18 9 Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar, KFM Rapport 28:3, Kronofogden och Konsumentverket. 9

3 Förändringar låntagare 2 27 27 var det totala antalet återbetalningsskyldiga låntagare 1 22 69 personer, varav närmare 81 personer hade krav från Kronofogden som avsåg obetalda belopp till CSN. Av dessa var det 13 62 personer som fick sitt första krav från CSN överfört till Kronofogden. Antalet personer som fick kronofogdekrav på annuitetslån ökade medan det skedde en minskning när det gäller studielån och studiemedel. Utvecklingen är en följd av att de äldre lånetyperna successivt slutbetalas. Mellan 2 och 27 har också antalet personer som betalade på två lån och som fick sitt första kronofogdekrav minskat med 28 procent. 3.1 Låntagare och återbetalningsskyldiga Under perioden 2 27 minskade antalet låntagare med knappt personer medan antalet återbetalningsskyldiga ökade med drygt 26 personer. Tabell 3.1 Antal låntagare med studiemedel, studielån och annuitetslån 2-27 2 26 27 Totalt antal låntagare 31 december 1 387 6 1 384 846 1 387 189 varav återbetalningsskyldiga 1 januari 1 226 182 1 241 968 1 22 69 Antal personer med obetalda belopp till CSN hos 111 62 111 281 111 198 Kronofogden någon gång under året - andel av alla återbetalningsskyldiga, procent 9,1 9, 8,9 Antal personer med krav från Kronofogden 31 dec 76 614 82 8 8 684 andel av alla återbetalningsskyldiga, procent,7 6,6 6,4 Antal nya personer med obetalda belopp till CSN hos 14 996 13 943 13 62 Kronofogden någon gång under året andel av alla återbetalningsskyldiga, procent 1,2 1,1 1,1 Ackumulerad skuld hos Kronofogden 31 december, mnkr 881 73 747 Tabellen ovan visar att de som fick krav från Kronofogden någon gång under perioden ökade med drygt 4 personer. De som för första gången fick ett krav från CSN överlämnat till Kronofogden har minskat med drygt 1 4 personer under tidsperioden. Vid utgången av 27 hade drygt 8 personer obetalda belopp till CSN som gått vidare till Kronofogden. Det var knappt 17 procent av det totala antalet personer i Kronofogdens register, vilka den 31 december 27 var drygt 48 personer. CSN:s ackumulerade fordran hos Kronofogden minskade med 134 miljoner kronor ( procent) mellan 2 och 27. Nivån för 26 och 27 ligger relativt jämn. Att beloppen minskade under perioden kan dels bero på att CSN:s återbetalningsverksamhet successivt har effektiviserats dels på en gynnsam konjunktur under perioden. Det minskade antalet studerande i vuxenutbildningen kan också vara en förklaring, eftersom den största andelen av de personer som fick sitt första krav från Kronofogden har lånat för studier på högst gymnasial nivå. Kronofogden i korthet 27, Kronofogden, www.kronofogden.se 28-4-24

När vi följer utvecklingen under en sexårsperiod (22 27) kan vi konstatera att andelen återbetalningsskyldiga som för första gången fick obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden har halverats, från 2,2 till 1,1 procent. 11

4 Första kravet från Kronofogden 4.1 Uteblivna betalningar och påminnelseavgifter Ett antal av CSN:s låntagare har betalningssvårigheter av antingen tillfällig eller mer varaktig karaktär. De som inte betalar avgifterna i tid blir debiterade påminnelseavgifter. Tabell 4.1. och 4.2 visar storleken på debiterade och inbetalda påminnelseavgifter under perioden. Tabell 4.1 Debiterade påminnelseavgifter 2-27, mnkr 2 26 27 Studielån 92 89 86 Annuitetslån 36 44 3 Totalt 128 133 139 Tabell 4.2 Inbetalda påminnelseavgifter 2-27, mnkr 2 26 27 Studielån 6 6 6 Annuitetslån 21 28 3 Totalt 86 93 Påminnelseavgifter som är inbetalade från utlandet ingår inte i tabell 4.2. Om inte kunden betalar trots påminnelserna skickas obetalda belopp till Kronofogden för indrivning. Några av dem som fick en studiemedelsskuld överförd till Kronofogden hade redan ett eller flera återkrav av studiestöd hos Kronofogden. 2 utgjorde andelen 3 procent, 26 var den procent och 27 hade andelen ökat till 14 procent. 4.2 Första kravet från Kronofogden Tabellen nedan visar antalet personer som fick det första kravet från Kronofogden under perioden, fördelade per lånetyp. Tabell 4.3 Antal personer som fick sitt första krav från Kronofogden, lånetyper 2 26 27 2 26 27 Studielån 4 7 3 46 2 893 Annuitetslån 7 334 7 991 8 478 Studielån och 1 222 1 78 88 annuitetslån Totalt 13 36 12 47 12 21 4.3 Undersökta variabler Utredningen omfattar variablerna kön, ålder, utbildningsnivå, inkomst, skuldstorlek, årsbelopp, ansökan om nedsättning, återbetalningsskyldighet, utmätning och betalning via Kronofogden samt antal registrerade skulder hos Kronofogden. I den yngsta åldersgruppen är samtliga personer mellan 2 till 29 år. 12

4.3.1 Återbetalningsskyldighet Tabell 4.4 Nya återbetalningsskyldiga, kronofogdegruppen 2 26 27 Studielån 21 141 72 Annuitetslån 298 177 4 991 Tabellen ovan visar antalet personer som under perioden blivit återbetalningsskyldiga och fått sitt första krav från Kronofogden. Det har skett en minskning av antalet nya återbetalare som under det första betalningsåret fick sitt första kronofogdekrav. I snitt har 42 procent av de nya återbetalarna fått sitt första krav från Kronofogden under perioden. 13

4.3.2 Kön och ålder Andelen kvinnor i kronofogdegrupperna är i genomsnitt knappt procent medan andelen kvinnor i referensgrupperna är drygt 7 procent. Diagram 4.1 Åldersfördelning kvinnor, kronofogdegrupperna Andelen män (%) per år och ålder 3 3 2 2 28 29 3 14 14 6 6 6 1 1-29 3-39 4-49 - 2 2 26 27 Diagram 4.2 Åldersfördelning män, kronofogdegrupperna Andelen män (%) per år och ålder 3 3 2 2 28 29 3 14 14 6 6 6 1 1-29 3-39 4-49 - 2 2 26 27 Diagram 4.1 och 4.2 visar att under tidsperioden har andelen personer i det yngsta åldersintervallet, upp till 29 år, som fått sitt första krav från Kronofogden ökat och det är männen som står för den största ökningen, 2 procentenheter. Största minskningen har skett bland kvinnor i åldersintervallet 3 39 år. 27 är det männen i kronofogdegruppen som befinner sig i åldersintervall upp till 29 år som är klart överrepresenterade, andelen är dubbelt så stor medan både kvinnor och män i åldern 3 39 är underrepresenterade. Snarlika förhållanden gäller även för 2 och 26. I referensgrupperna återfinns de flesta, oavsett kön, i åldersintervallet 3-39 år. Andelen kvinnor har ökat marginellt under perioden och är fler än männen. 14

4.3.3 Utbildningsnivå Den utbildningsnivå som redovisas i detta avsnitt avser den högsta utbildningsnivån som fanns registrerad i december året före undersökta år. Diagram 4.3 Kronofogdegruppernas andel av samtliga återbetalningsskyldiga fördelat på utbildningsnivå 18 16 14 12 8 6 4 16 4 14 12 3 3 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå 2 1 1 1 2 26 27 Diagrammet ovan visar andelen personer som fick sitt första krav från Kronofogden av samtliga personer som var återbetalningsskyldiga och bosatta i Sverige inom respektive utbildningsnivå. Personer med högst grundskolenivå minskar men utgör den största andelen i kronofogdegrupperna. Diagram 4.4 Utbildningsnivå i kronofogdegrupperna, procent 9 8 7 6 4 3 2 6 2 4 43 37 4 4 4 2 26 27 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Diagram 4.4 visar att de som fick sitt första krav från Kronofogden och hade eftergymnasial utbildningsnivå ökade med cirka 6 procentenheter. De med högst gymnasial utbildningsnivå utgör den största andelen även om de under perioden minskat med 4 procentenheter. Personer med grundskolenivå som högsta utbildningsnivå ligger konstant under perioden. För år 2 saknas uppgifter om utbildningsnivå för 3 procent. Även bland dem som redan hade en återkravsskuld hos Kronofogden innan de för första gången fick obetalda belopp överförda till Kronofogden var det vanligast med högst gymnasial utbildningsnivå, följt av eftergymnasial nivå.

Diagram 4. Utbildningsnivå i referensgrupperna, procent 9 8 7 6 83 83 8 4 3 2 17 17 Gymnasienivå Eftergymnasial nivå 2 2 6 2 7 Diagram 4. visar att det i referensgrupperna är vanligast med eftergymnasial utbildningsnivå. De med grundskolenivå som högsta nivå utgör endast,1 procent per år och ger därför inget utslag vid en procentuell uträkning. 4.3.4 Krav från kronofogden och lånetyper Diagram 4.6 9 8 7 Antal personer 6 4 3 Lånetypernas fördelning i kronofogdegrupperna, antal 8 478 7 991 7 334 4 7 3 46 2 893 2 26 27 2 1 1 222 1 78 88 Studielån Annuitetslån Studielån och annuitetslån Ovanstående diagram visar att antalet återbetalningsskyldiga med studielån minskar successivt (studielån har inte beviljats sedan 21) medan förhållandet är det motsatta för personer med annuitetslån. Antal personer som är återbetalningsskyldiga för både studielån och annuitetslån och som får sitt första krav från Kronofogden har minskat med 28 procent. 16

Tabell 4. Lånetypernas fördelning i kronofogdegrupperna i förhållande till alla återbetalningsskyldiga, procent Studielån Annuitetslån 2 26 27 2 26 27,6,,4 2, 2,2 1,9 Oavsett lånetyp har det skett en minskning av andelen som för första gången får obetalda belopp överförda till Kronofogden i förhållande till samtliga återbetalningsskyldiga. En positiv utveckling är att medan antalet återbetalningsskyldiga av annuitetslån ökade så minskade andelen som fick kronofogdekrav på obetalda belopp. 4.3. Inkomst och utbildningsnivå I slutrapporten är det de faktiska inkomsterna för åren 2 och 26 som utgör underlaget. I tidigare undersökningar var inkomsterna baserade på den senaste fastställda taxeringen, där t.ex. årsbeloppet för studielån 2 var beräknat på den taxerade inkomsten för 23. Inkomstuppgifterna som avser 27 är inte tillgängliga för CSN förrän under hösten 28 vilket gör att det i slutrapporten inte finns någon inkomstredovisning avseende 27. Diagram 4.7 Utbildningsnivå och inkomstintervall kronofogdegruppen 26 3 28 2 2 3 16 1 18 12 8 9 1 4 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå -99 999-199 999 2-299 999 3 - Av diagram 4.7 framgår att närmare hälften, 47 procent, av dem som fick sitt första kronofogdekrav har inkomster under kronor, och för dem är det också vanligast med högst gymnasial utbildningsnivå. De som har inkomster över 3 kronor uppgår till procent 26 där den eftergymnasiala nivån dominerar. De med grundskolenivå som högsta utbildningsnivå är endast ett fåtal i inkomstintervall över 2 kronor och ger därför inget utslag vid en procentuell uträkning. Förhållandena är likartade för 2. 17

Diagram 4.8 Utbildningsnivå och inkomstintervall referensgruppen 26 3 3 31 3 2 2 2 13 6 7 2 Gymnasienivå Eftergymnasial nivå -99 999-199 999 2-299 999 3 - Ovanstående diagram visar att referensgruppen generellt sett har högre inkomster i kombination med eftergymnasial utbildningsnivå. Jämförelsevis finns en större koncentration av personer i intervallet 2 kronor till 299 999 kronor. Det är en avsevärt högre andel i referensgruppen som har inkomster över 3 kronor än i kronofogdegruppen. 4.3.6 Inkomstutveckling Diagram 4.9 nedan visar inkomstutvecklingen mellan 2 och 26 för dem som fick sitt första kronofogdekrav 2. Det framgår tydligt att andelen personer med inkomster under 2 kronor minskar medan andelen ökar i inkomstintervall över 2 kronor. Andelen med inkomster över 3 kronor har fördubblats. Diagram 4.9 Inkomstutvecklingen 2-26 för de som fick sitt första kronofogdekrav 2 4 4 3 3 2 2 47 1-99 999 42 33-199 999 31 16 2-299 999 19 4 3-8 Inkomst 2 Inkomst 26 4.3.7 Nedsättning I denna studie har hänsyn endast tagits till ansökningar om nedsättning som gjorts innan personerna har fått det första kravet från Kronofogden. Resultatet visar att det under perioden har skett en minskning av andelen personer som har ansökt om nedsättning före det första kravet från Kronofogden. Under 2 var det drygt 12 procent som ansökte om nedsättning medan det 26 var drygt 9 procent och 27 knappt 7 procent. Tabell 4.6 Ansökan om nedsättning i kronofogdegrupperna, procent 2 26 27 12 9 7 18

En allmän trend är att ansökningarna om nedsättning minskar men inte alls i samma omfattning som i grupperna som får sitt första kronofogdekrav. 4.3.8 Ålder och årsbelopp Diagram 4. Ålders- och årsbeloppsintervall, kronofogdegruppen 26 4 4 3 3 2 2 29 9 9 67 4 4 4 2 1 21 1 1 1-2 999 3-4 499 4-999 6-6 999 - -29 3-39 4-49 - Tabell 4.11 Ålders- och årsbeloppsintervall, kronofogdegruppen 27 4 4 44 3 3 2 2-29 3-39 4-49 - 7 8 6 4 2 1 21 2 1 1 1-2 999 3-4 499 4-999 6-6 999 - Diagram 4. och 4.11 visar att det mellan 26 och 27 skett en minskning av andelen personer som har årsbelopp mellan 4-999 kronor, oavsett ålder. Under 27 har merparten, 67 procent, debiterats årsbelopp mellan 6-9 999 kronor och övervägande delen är i åldrarna upp till 29 år. Förklaringen är att det lägsta debiterade årsbeloppet för återbetalning av annuitetslån 27 för första gången överstiger 6 kronor (6 14 kronor). Cirka 2 procent har årsbelopp som överstiger kronor och de flesta av dem är mellan 3-39 år. Andelen i åldersintervallet upp till 29 år med årsbelopp över kronor har inte förändrats under perioden utan ligger på cirka 6 procent. 19

Diagram 4.12 Ålders- och årsbeloppsintervall, referensgruppen 26 2 23 2 9 14 11 9 8-29 3-39 4-49 - 3 2 2 1 1 2 2-2 999 3-4 499 4-999 6-6 999 - Diagram 4.13 Ålders- och årsbeloppsintervall, referensgruppen 27 2 2 22 23 16 9-29 3-39 4-49 - 6 3 2 1 1 1 2 2-2 999 3-4 499 4-999 6-6 999 - Av diagram 4.12 och 4.13 ovan framgår att jämfört med kronofogdegrupperna är andelen i referensgrupperna 26 och 27 som har debiterats årsbelopp över kronor mer än dubbelt så stor, 42 respektive 44 procent. De flesta är mellan 3-39 år. För 27 är det även i referensgruppen en koncentration av andelen personer med årsbeloppsintervallet 6-9 999 kronor. 2

4.3.9 Ålder och skuldstorlek Diagram 4.14 Ålder och skuldintervall, kronofogdegruppen 27 4 4 3 3 2 2 42 8 8 7 3 4 2 3 1 2 1 3 1-29 3-39 4-49 - -99 999-199 999 2-299 999 3-399 999 Ovanstående diagram visar att det är personer i åldersgruppen upp till 29 år som i störst utsträckning (42 procent) har skulder under kronor. I takt med att skulderna ökar blir personerna färre. Siffrorna är likartade för 2 och 26. Diagram 4. Ålder och skuldintervall, referensgruppen 27 4 4 3 3 2 2 11 8 3 6 1 3 1 1 1-29 3-39 4-49 - -99 999-199 999 2-299 999 3 Diagram 4. visar att i referensgruppen återfinns generellt fler personer i skuldintervall över kronor. I skuldintervall under kronor är åldersgrupperna upp till 29 år och 3 39 år jämnt fördelade. De som har skulder som överstiger 3 kronor är huvudsakligen mellan 3 och 39 år. 21

4.3. Ålder och inkomst När det gäller inkomster kommenteras endast år 2 och 26 eftersom CSN ännu inte har tillgång till inkomsterna som avser 27. Diagram 4.16 Ålder och inkomstfördelning, kronofogdegruppen 26 6 7 4 3 2 29 12 3 39 37 33 32 33 33 26 23 22 7 8 6-99 999-199 999 2-299 999 3 - -29 3-39 4-49 - Diagrammet ovan visat att majoriteten (7 procent) som fick det första kravet från Kronofogden 26 hade en inkomst som understeg kronor och var i åldersintervallet upp till 29 år. I samma inkomstintervall var 39 procent över år. Störst andel med inkomster över 3 kronor återfinns i åldersintervallet 4 49 år. Vid en jämförelse med 2 års uppgifter är förhållandena likartade. Diagram 4.17 Ålder och inkomstfördelning, referensgruppen 26 6 4 3 2 47 42 37 39 36 37 29 22 24 17 17 17 8 6 7-29 3-39 4-49 - -99 999-199 999 2-299 999 3 - Diagram 4.17 visar att det även i referensgruppen är de yngsta som i störst utsträckning har inkomster som understiger kronor. Samma förhållande gäller inkomstintervall 199 999 kronor. Den största andelen med inkomster som överstiger 3 kronor är mellan 3 och 39 år. 4.3.11 Fordringsägare Av dem som för första gången under perioden 2 27 fick obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden var det i snitt 68 procent som inte hade ytterligare fordringsägare registrerade hos Kronofogden. Drygt hälften av dessa var under 3 år, hade studieskulder upp till kronor och årsbelopp mellan 4 och upp till kronor. Inkomsterna för denna grupp 2 och 26 låg till största delen i intervallet 199 999 kronor tätt följt av inkomster upp till kronor. Snittet för de som hade ytterligare fordringsägare under perioden ligger på cirka 3 procent. 22

För att få en uppfattning om i vilken utsträckning det första kravet från Kronofogden genererar ytterligare fordringsägare har vi studerat kronofogdegruppernas situation den 11 april 28. Av dem som fick sitt första kronofogdekrav 2 är det 43 procent som den 11 april 28 har fått ytterligare fordringsägare och uppgifterna för 26 och 27 är 4 respektive 44 procent. 4.3.12 Kronofogdens verkställighet av utmätning Antalet personer som har fått utmätning av inkomst eller andra tillgångar har minskat under perioden. Tabell 4.7 Antal personer med utmätning, lånetyp och år 2 26 27 Studielån 2 6 1 7 72 Annuitetslån 1 982 1 87 1 61 Oavsett lånetyp så minskar antal personer som fick utmätning av sina tillgångar under perioden. 4.3.13 Betalningar från Kronofogden Inbetalningarna som redovisas avser årsbelopp för studielån och annuitetslån som Kronofogden har förmedlat. Andelsmässigt är det fler personer med studielån som betalat till Kronofogden. Under perioden 2 27 kommer det i snitt in betalningar från cirka 4 procent med studielån och från knappt 4 procent med annuitetslån. Tabell 4.8 Förmedlade inbetalningar från Kronofogden, mnkr 2 26 27 Studielån 161 171 Annuitetslån 3 46 6 Totalt 182 27 236 Inbetalningarna som förmedlats av Kronofogden har ökat under perioden. Betalningarna som avser annuitetslån har mer än fördubblats. 23

Slutsatser och diskussion.1 Slutsatser Utifrån de redovisade resultaten är de viktigaste slutsatserna följande: Den totala andelen som får det första kravet från Kronofogden minskar under perioden. Antalet personer som får sina tillgångar utmätta av Kronofogden minskar medan inbetalda belopp via Kronofogden ökar under perioden. Det framgår dock inte av resultaten om dessa inbetalningar beror på utmätning av inkomst eller egendom. Det är en större andel med studielån (4 procent) jämfört med dem som har annuitetslån som betalat till Kronofogden Det är de återbetalningsskyldiga i åldersintervallet upp till 29 år (största ansamlingen av personer återfinns i åldrarna 23-2 år) som i störst utsträckning har svårigheter att betala, varav männen utgör den största andelen. Ju lägre utbildningsnivå desto större risk att obetalda belopp överförs till Kronofogden. Resultaten visar att de med högst grundskolestudier löper 4 gånger större risk. Närmare hälften har inkomster och studieskulder som understiger kronor. De flesta har debiterats årsbelopp under kronor. Cirka 7 procent hade inga andra fordringsägare registrerade hos Kronofogden vid överföringstillfället av obetalda belopp till CSN. Resultaten visar att det för cirka 4 procent av dem som för första gången fick sina obetalda belopp överförda till Kronofogden tillkommit ytterligare fordringsägare vid mättillfället i april 28. Under perioden är det i snitt 42 procent av dem som har blivit återbetalningsskyldiga det undersökta året som har fått sitt första krav från Kronofogden. 24

.2 Diskussion Resonemanget kring varför vissa låter sina skulder gå till Kronofogden kan generellt föras kring begreppen betalningsförmåga och betalningsvilja. De flesta av CSN:s kunder som överfördes till Kronofogden för indrivning under perioden var under 3 år, hade låg utbildningsnivå och hade skulder och inkomster som understeg kronor. Årsbeloppen var ur ett CSN perspektiv låga. De som fått obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden är nog en blandning av både de som inte kan och inte vill betala sina studieskulder. Att försöka omvända kunder, som trots ekonomiska möjligheter, väljer att inte betala sina skulder kräver arbetsinsatser av mer attitydförändrande karaktär och är sådana åtgärder som inte kan bedrivas ensidigt av enskild myndighet eller organisation. Detta kan vara det som Rikskronofogde Eva Liedström Adler menar när hon i ett pressmeddelande säger att det behövs ett samlat nationellt ansvarstagande med ökat samarbete mellan olika sektorer och myndigheter när det gäller att förhindra att överskuldsättning uppkommer och för att lindra konsekvenserna när den väl ändå uppstår. Om oviljan att göra rätt för sig till stor del handlar om attityder som måste förändras är det särskilt viktigt med samarbete över gränserna. Kronofogden skriver i rapporten Alla vill göra rätt för sig att överskuldsättning inte är ett tecken på eller en följd av fattigdom utan att det ytterst handlar om små ekonomiska marginaler oavsett inkomstnivå. Även om betalningsviljan finns kan betalningsförmågan saknas. När det gäller CSN:s kunder som får kronofogdekrav på obetalda avgifter handlar det i huvudsak inte om överskuldsättning i den meningen som Kronofogden avser utan om inkomstnivåer (under kronor) som inte genererar vare sig marginaler eller förhandlingsutrymme. Vid en närmare granskning av hur inkomsterna fördelar sig i det lägsta åldersintervallet (upp till 29 år) visar det sig att i snitt 4 procent hade inkomster som understeg kronor. För dessa kunder är det trygghetsreglerna (möjligheten att få nedsatta årsbelopp) som ska göra skillnad, varför det är en aning märkligt att ansökningarna om nedsättning minskat kraftigt i kronofogdegrupperna under perioden. Även Kronofogdens rapport visar att den största riskgruppen för att hamna hos Kronofogden är unga personer och de flesta är män. Enligt den rapporten är det dock i större utsträckning de unga kvinnorna som har obetalda belopp till CSN. Låntagarna blir återbetalningsskyldiga som tidigast sex månader och som längst ett år efter avslutade studier. Att det är så pass många, i snitt 42 procent av de nya återbetalarna de undersökta åren, som får sitt första krav från Kronofogden kan möjligen förklaras med att de flesta är unga, inte har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden och inte heller har regelbunden inkomst efter avslutad utbildning. Denna grupp ligger i farozonen för att få betalningssvårigheter. Både i regleringsbrev, CSN: s verksamhets- och strategiska plan betonas vikten av en effektivare återbetalningsverksamhet som ska leda till att kunderna i större utsträckning betalar. Utredningens resultat leder in tankarna på två huvudspår. Det ena spåret är att utifrån speciella kriterier bevaka den befintliga kundstocken som efterhand blir återbetalningsskyldiga. Det andra spåret är att lägga ner kraft på att utforma ett åtgärdsprogram som riktar sig till dem som befinner sig i riskzonen för att sedan koncentrera aktiviteterna kring dem som vill betala men som på grund 2

av små ekonomiska resurser inte kan fullfölja sina åtaganden i enlighet med CSN: s regelverk. Resultaten visar att det första kronofogdekravet ökar risken med 4 procent att efter en tid ha ytterligare fordringsägare. Svårigheten torde dock vara att identifiera de som har betalningsvilja. Det andra spåret är ett mera långsiktigt arbete med målet att stoppa eller åtminstone väsentligt minska tillflödet av CSN-kunder hos Kronofogden. Resultaten visar ett starkt samband mellan kronofogdekrav och låg utbildningsnivå. Här kan det handla om regelförändringar som gör att studier på grundläggande- och gymnasial nivå inte ska finansieras med lånade medel. Antalet personer som har fått sina tillgångar utmätta av Kronofogden minskade medan inbetalningarna till Kronofogden ökade markant under perioden. Utredningen kan dock inte ge svar på om betalningarna härrör från utmätt gods eller inkomst. Vilka är de som står för inbetalningarna och varför väljer de att låta det gå så långt? En förklaring kan vara att betalningsviljan ökar när de inser vilka konsekvenser obetalda skulder kan få i framtiden. En annan kan vara just tidsfaktorn ju längre tid som får gå efter det att studierna avslutats ju bättre inkomster. Inkomstutvecklingen mellan 2 och 26 för dem som fick sitt första kronofogdekrav 2 visar en tydlig förskjutning mot högre inkomster. 26

Källförteckning Central Studiestödnämnden (28), Årsredovisning för 27 Kronofogden (28), Alla vill göra rätt för sig, rapport 28:1 Kronofogden (28), Kronofogden i korthet., www.kronofogden.se 28-4-24 Kronofogden (28), Årsredovisning för budgetåret 27 Kronofogden (28), Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar, rapport 28:3 SOU (28), Vägen tillbaka för överskuldsatta, 28:82 Pressmeddelande/artikel Kronofogden; Rekordmånga obetalda skulder till Kronofogden hämtad från www.kronofogden.se 28-2-2 E24 28-9- Obetalda skulder fortare till inkasso hämtad från www.e24.se den 28-9-18 27