Regionala turismeffekter Skåne län 2016
Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN) Turismkonsumtion Svenska resenärer Vid beräkning av en kommuns turismomsättning tas konsumtion vid följande resor i beaktning: Inkommande resor Inomregionala resor (resor inom kommunen) Utgående resor (Resor utanför kommunen men som påbörjas i kommunen) Inkommande turismkonsumtion Innefattar konsumtion i samband med inkommande resor till kommunen. Inomregional turismkonsumtion Innefattar konsumtion vid resor inom den aktuella regionen. Både konsumtion i hemkommun och målkommun är medräknade. Utgående turismkonsumtion Innefattar konsumtion vid utgående resor från kommunen, dvs. konsumtion som kan kopplas till den turistiska resan som görs innan resans start i hemkommunen. Turismkonsumtion utländska resenärer Beräknas utifrån officiell statistik från Tillväxtverket/SCB. Skattning görs efter ett antal fördelningsnycklar. För övriga definitioner och förklaringar se bilagor. 2
Nyckeltal Skåne län 2016 2014 2015 2016 Utveckling 2015-2016 % Utländsk inkommande turismomsättning (MKR) 9 745 11 222 12 283 Svensk inkommande turismomsättning (MKR) 8 707 9 239 9 735 Inomregional turismomsättning (MKR) 6 728 6 754 6 998 Utgående turismomsättning (MKR) 9 362 9 553 10 050 Total turismomsättning/konsumtion (MKR) 34 542 36 769 39 066 Totalt antal teoretiska turistiska årsverken 26 425 27 835 28 849 BRP/BNP (MKR) 413 261 423 449 445 254 Turismens andel av BRP/BNP 2,7% 2,8% 2,9% 2
Nyckeltal Skåne län 2016 2014 2015 2016 Utveckling 2015-2016 % Utländsk inkommande turismomsättning (MKR) 9 745 11 222 11 564* Svensk inkommande turismomsättning (MKR) 8 707 9 239 9 735 Inomregional turismomsättning (MKR) 6 728 6 754 6 998 Utgående turismomsättning (MKR) 9 362 9 553 10 050 Total turismomsättning/konsumtion (MKR) 34 542 36 769 38 346 Totalt antal teoretiska turistiska årsverken 26 425 27 835 28 361 BRP/BNP (MKR) 413 261 423 449 445 254 Turismens andel av BRP/BNP 2,7% 2,8% 2,8% *) Beräknas utifrån tillgänglig officiell statistik från Tillväxtverket/SCB. Skattning görs efter ett antal fördelningsnycklar. Statistiken laggar ett år, dvs. för 2016 används statistik för 2015. 4
Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt: Turismindex 7 Gästnattsstatistik 9-16 Besöksvolymer 18 Besöksprofil 20-24 Flygstatistik/passagerarstatistik 25-29 Turismomsättning, dygnsutlägg, BRP och sysselsättning 31-38 Bilagor 39-52 5
Följande sidor presenterar ett turismindex för Skånes län och kringliggande län. 6
Turismindex Kartan illustrerar ett turismindex för Skånes län samt omkringliggande kommuners index. Turismindexet är baserat på antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem och campingar) i kommunen och antalet invånare vilket är indexerat med Sverige som bas 100. Ett index över 100 betyder att kommunen har fler gästnätter per capita än rikssnittet. Således är ett index under 100 det motsatta, dvs. kommunen har ett lägre antal gästnätter per capita än riket. Turismindexet används för att ge en indikation av turismen i en kommun eller ett län. Skåne län har ett turismindex på 75. Närliggande län såsom Halland och Blekinge har ett något högre index, 140 respektive 94. Kronobergs län norr om Skåne har ett index i paritet med Skåne län på 71 enheter. 7 Källa: SCB/ Tillväxtverket, bearbetat av HUI Research
På följande sidor presenteras inkvarteringsstatistik för Skånes län. Svenska och utländska gästnätter presenteras tillsammans med exportandel, gästnätter per månad samt beläggningsgrad och målgruppsfördelning på hotell. Samtlig inkvarteringsstatistik i denna rapport är preliminär statistik. 8
Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Nationalitetsfördelning på HSVCSoL Exportandelen i Skåne län ökade något jämfört med föregående år, en marginell ökning på 1 procentenhet. Denna exportandel är endast baserad på kommersiella gästnätter på HSVC och SoL, således ingår varken dagbesök eller icke-kommersiella gästnätter. 5% 13% 6% 76% Exportandel (andel utländska gästnätter) 2014 2015 2016 Skåne län 23% 23% 24% Sverige 24% 24% 25% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) Övriga världen (exkl. Europa) Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 9 Källa: SCB/Tillväxtverket
Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Gästnätter HSVCSoL 291 847; 5% 1 280 659; 22% 120 781; 2% 165 802; 3% 4 046 439; 68% Hotell är den kommersiella boendeform som står för flest antal gästnätter i länet. Cirka två tredjedelar av samtliga gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem, camping och SoL är hotellövernattningar. Näst största boendeformen är camping med 22 procent av samtliga kommersiella gästnätter. Jämfört med föregående år har antalet gästnätter på HSVCSoL ökat med 5 procent. Övernattning på stugby har procentuellt sett ökat mest jämfört med föregående år. Hotell har ökat med 9 procent medan vandrarhem och camping har minskat med 5 procent respektive 3 procent. Hotell Stugby Vandrarhem Camping SoL Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 10 Källa: SCB/Tillväxtverket
477 675 398 862 291 783 255 868 250 771 187 973 148 579 123 786 112 776 111 947 103 342 98 419 81 361 46 077 42 674 40 701 40 684 38 313 33 764 765 285 1 922 751 Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Gästnätter HSVC 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 Kommuner med sekretess*: 148 425 Malmö är den kommun med flest gästnätter, följt av Helsingborg och Lund. Totalt var det 11 kommuner som ej kunde redovisa inkvarteringsstatistik pga. sekretess.* Två av dessa finns inte med i SCB:s register för inkvarteringsstatistik, Burlöv och Bjuv. Således ingår dessa inte SCB statistik för Skåne län. 500 000 0 11 * Staffanstorp, Östra Göinge, Lomma, Svedala, Bromölla, Osby, Perstorp, Åstorp, Eslöv, Burlöv och Bjuv. Källa: SCB/Tillväxtverket Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping
Inkvarteringsstatistik Skåne län Gästnätter HSVCSoL, månad 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 228 584 261 332 208 805 226 690 309 592 274 735 361 796 332 175 2015 2016 1 234 123 1 215 465 868 249 621 460 855 723 537 632 477 239 596 138 392 378 526 732 420 023 382 581 339 045 314 996 274 098 256 732 Diagrammet illustrerar hur det totala antalet gästnätter fördelar sig mellan årets 12 månader. Som väntat är det sommaren som genererar flest gästnätter. Samtliga månader har en positiv gästnattsutveckling. De månader som ökat mest procentuellt är februari, mars och september. I absoluta tal är september den månad som ökat mest. Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 12 Källa: SCB/Tillväxtverket
Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Utländska gästnätter på HSVCSoL 400 000 350 000 349 347 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 206 163 90 250 73 820 72 024 37 919 28 242 35 644 37 881 28597 20310 11799 3295 150673 270776 Tyskland stod 2016 för flest utländska gästnätter i Skåne län, vilket också var fallet föregående år. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna står tillsammans för cirka hälften av samtliga utländska gästnätter. Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 13 Källa: SCB/Tillväxtverket
Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Beläggningsgrad rum, HSV mån-tor fre-sön totalt 100% 80% 60% 40% 20% 62% 65% 57% 59% 49% 52% 60% 62% 54% 57% 47% 50% Den totala veckobeläggningen har ökat med 2 procentenheter jämfört med 2015. Detta att jämföra med rikets ökning i beläggning på 3 procentenheter. Total veckobeläggning i Skåne län uppgick till 59 procent under 2016, jämfört med rikets beläggning på 57 procent. 0% 2015 2016 2015 2016 Skåne län Sverige Förklaring H= Hotell, S= Stugby V= Vandrarhem C=Camping SoL=Privatägda stugor och lägenheter 14 Källa: SCB/Tillväxtverket
Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Målgruppsfördelning på hotell (%) 2015 2016 50% 47% 47% 40% 30% 20% 37% 37% Målgruppsfördelningen är likadan för 2016 som föregående år. Främst affärsresenärer som bor på hotell följt av fritidsresenärer. 10% 9% 9% 6% 7% 0% affärsresenärer konferensgäster grupper fritidsresenärer 15 Källa: SCB/Tillväxtverket
Inkvarteringsstatistik Skåne län 2016 Fördelning på boendeformer 5% Kommersiella gästnätter 38% 32% 27% Hotell Stugby Vandrarhem Camping Icke-kommersiella gästnätter 62% 1% 2% SoL Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus Pajdiagrammet redovisar kommersiella gästnätter samt svenska icke-kommersiella gästnätter. Släkt och vänner, eget fritidshus och hotell är de tre vanligaste boendeformerna. Tre femtedelar av samtliga redovisade gästnätter är ickekommersiella. 20% 1% 4% 8% Släkt och vänner Annat 16 Källa: SCB & STS/HUI Research
På följande sida presenteras en sammanfattning av de svenska gästnattsvolymerna till Skånes län. Det som presenteras är svenska kommersiella övernattningar, svenska icke-kommersiella övernattningar samt svenska dagbesök. 17
157 178 167 670 631 582 485 526 524 1 049 1 119 1 050 2 864 3 165 3 398 2 705 2 842 2 951 4 592 4 707 4 783 11 304 10 806 11 340 Besöksvolymer Skåne län Svenska gästnätter och dagbesök (i tusental) 12 000 2014 2015 2016 Icke-kommersiella boendeformer innefattar småskaliga boenden vilket i vissa fall inte fångas upp av offentlig SCB statistik. 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 18 Svenska kommersiella gästnätter Hotell/ stugby/ vandrarhem Camping Tält/ husvagn/ husbil utanför campingplats Hyrd stuga/ lägenhet/ rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat* Dagbesök * Inkluderar, ombord på transportmedel, i fritidsbåt, i skola eller logement samt andra boendeformer. Källa: SCB & STS/HUI Research Svenska icke-kommersiella gästnätter Detta gäller framförallt för SoL och hyrd stuga/lägenhet/rum. Hyrd stuga/lägenhet/rum kan täcka in de gästnätter som presenteras i SoL-statistiken vilket medför att vid summering kan vissa gästnätter dubbelräknas. Dagresor till länet har ökat med cirka 5 procent och de ickekommersiella övernattningarna har ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Dagbesöken ökade med 530 000 besök och de icke-kommersiella övernattningarna ökade med 140 000 gästnätter.
19
Var kommer besökarna ifrån? Svenska besökare till Skåne län 2016 Dagbesök Övernattande besök (resor) Region Andel (%) 1 Stockholms län 5% 2 Östra Mellansverige 2% 3 Småland och öarna 6% 4 Sydsverige 70% 5 Västsverige 16% 6 Norra Mellansverige 1% Region Andel (%) 1 Stockholms län 20% 2 Östra Mellansverige 11% 3 Småland och öarna 9% 4 Sydsverige 35% 5 Västsverige 20% 6 Norra Mellansverige 3% 7 Mellersta och Övre Norrland 0% 7 Mellersta och Övre Norrland 2% 20 Källa: HUI Research/STS
Huvudsyfte med resan till Skåne län Svenska besökare Fritidsresenärer Affärsresenärer Släkt och vänner Lugn och ro, byta miljö Shopping/inköpsresa Kulturevenemang Nöjen, underhållning, nattliv Idrottsevenemang Friluftsliv Vistelse i eget fritidshus Annat 6% 6% 5% 5% 4% 5% 4% 4% 4% 4% 19% 18% 11% 12% 17% 15% 30% 31% Externa möten Konferens, kurs, seminarium Arbete på annat kontor Mässa/utställning Studiebesök Annat ärende 8% 4% 7% 3% 6% 22% 18% 22% 15% 28% 33% 34% 0% 10% 20% 30% 40% 2016 2015 0% 10% 20% 30% 40% 2016 2015 21 Källa: HUI Research/STS
Sällskapsstorlek och reslängd Skåne län Svenska besökare Storlek resesällskap 2015 2016 Storleken på resesällskapen som besökte Skåne län under 2016 är liknande tidigare år. 2 personer är fortsatt den vanligaste resesällskapskompositionen. Den genomsnittliga resesällskapsstorleken uppgick till 3 personer för samtliga resenärer. Skillnaderna mellan affärs- och fritidsresenärer var i detta avseende marginella. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 31% 29% 39% 39% 9% 11% 11% 10% 10% 11% 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer eller mer Den genomsnittliga vistelselängden för övernattande fritidsresenärer var längre (3,0 nätter) jämfört med affärsresenärer (1,5 nätter). Genomsnitt Reslängd (övernattningsresor) Antal personer med på resan Fritidsresenärer Affärsresenärer Samtliga resenärer 3,0 nätter 1,5 nätter 2,8 nätter 3,1 personer 2,7 personer 3,0 personer 22 Källa: HUI Research/STS
Åldersfördelning resenärer till Skåne län Svenska besökare 40% 2015 2016 30% 20% 10% 13% 11% 19% 17% 24% 22% 29% 30% 18% 17% Åldersfördelningen för 2016 är lik fördelningen för tidigare år. Av diagrammet framgår marginella skillnader såsom något högre andel 46-65 åringar. 0% 0-15 år 16-30 år 31-45 år 46-65 år 65+ år 23 Källa: HUI Research/STS
Huvudsakligt transportmedel till Skåne län Svenska besökare 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2015 2016 66% 63% 17% 19% 10% 11% 3% 5% 3% 2% Bil Tåg Buss Flyg Annat Det är fortsatt bil som är det vanligaste transportmedlet vid en turistisk resa till Skåne län. Detsamma gäller för andra län och riket som helhet. Gällande andelen som använder kollektivtrafiken, buss och tåg, ser vi en ökande andel de senaste åren samtidigt som bilanvändandet minskar några procentenheter vardera år. 24 Källa: HUI Research/STS
35 098 55 390 30 517 66 105 34 873 71 467 33 348 78 702 47 474 80 087 45 666 67 953 55 861 44 107 54 774 60 456 48 795 83 165 40 751 84 353 33 965 79 616 33 727 66 659 Flygplatsstatistik 2016 Ankommande passagerare till Sturup, Kristianstads flygplats och Ängelholm/Helsingborg flygplats Utrikes trafik Inrikes trafik 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ankommande utrikestrafik har ökat med 1 procent jämfört med föregående år, inrikes trafik har också ökat, en ökning på cirka 3 procent. Den månad som har ökat mest procentuellt är februari månad. Sturup stod för nästintill samtlig utrikestrafik och 3 fjärdedelar av det totala antalet inrikes ankommande passagerare. 25 Källa: Transportstyrelsen
35 093 42 182 30 515 49 476 34 554 53 432 32 613 58 597 46 825 59 537 44 934 50 574 54 871 30 281 54 758 44 531 47 652 61 800 39 920 62 709 33 798 59 037 33 717 49 387 Flygplatsstatistik 2016 Ankommande passagerare till Malmö Airport Utrikes trafik Inrikes trafik 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ankommande passagerare på Malmö flygplats ökade under 2016 jämfört med föregående år. Ankommande utrikes passagerare ökade med 1 procent medan inrikestrafiken ökade med 4 procent. Den månad som stod för störst procentuell ökning var februari månad med en ökning om 22 procent. Februari står även för den största ökningen i absoluta tal, en ökning på cirka 11 500 ankommande passagerare. 26 Källa: Transportstyrelsen
0 0 2 0 3 18 8 0 188 1 1 0 393 813 908 1 017 1 168 1 246 1 415 1 512 1 524 1 561 1 558 1 702 Flygplatsstatistik 2016 Ankommande passagerare till Kristianstad Österlen Airport Utrikes trafik Inrikes trafik 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 27 Källa: Transportstyrelsen
5 2 317 735 646 714 982 16 955 830 166 10 12 300 15 461 13 433 16 620 16 133 15 112 16 255 18 593 19 026 19 804 19 942 19 021 Flygplatsstatistik 2016 Ankommande passagerare till Ängelholm Helsingborg Airport Utrikes trafik Inrikes trafik 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 28 Källa: Transportstyrelsen
266 896 17 450 0 598 936 355 803 455 304 331 504 291 661 462 035 147 619 0 560 040 120 090 0 7 411 236 7 400 000 15 376 605 15 647 878 Passagerarstatistik Ankommande passagerare 2014 2015 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 Helsingborg-Helsingörlinjen står tveklöst för flest ankommande passagerare av samtliga linjer som ankommer till någon hamn i Skåne län. Helsingborg-Helsingör står för mer än 70 procent av samtliga ankommande passagerare. Öresundsbron har cirka 15,6 miljoner ankommande passagerare, fördelat på bilar, bussar, lastbilar samt tåg. Malmö hamn har endast redovisat statistik för januari månad 2015. 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 29 Källa: Shippax
30
Total turismomsättning i Skåne län 2016 Kultur & tjänster; 1 589; 4% Boende; 4 005; 10% Varuhandel; 18 364; 47% 39 066 Mkr Restaurang; 6 050; 16% Resor & transporter; 9 057; 23% 3 Källa: HUI Research/STS
Fördelning turismomsättning Skåne län 2016 Svensk och utländsk omsättning Utländsk turismomsättning*; 12 283; 31% Svensk turismomsättning; 26 782; 69% 39 066 Mkr 4. Källa: HUI Research/STS
Fördelning turismomsättning Skåne län 2016 Svensk omsättning Utgående resor; 10 050; 38% 26 782 Mkr Inkommande resor; 9 735; 36% Den svenska omsättningen består av tre olika typer av resor, de inkommande resorna, de inomregionala resorna och de utgående resorna. De inkommande svenska resenärerna står för en turismomsättning på cirka 9,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 36 procent av den totala svenska turismomsättningen. Inomregionala resor; 6 998; 26% Konsumtion i hemkommunen i samband med utgående resor står för cirka 10 miljarder kronor medan de inomregionala resorna står för cirka 7 miljarder kronor. 33 Källa: HUI Research/STS
Antal teoretiska årsverken genererade av turismen i Skåne län 2016 Kultur & tjänster; 4 544; 16% Boende; 3 786; 13% Varuhandel; 4 260; 15% 28 849 årsverken Restaurang; 8 683; 30% Resor & transporter; 7 575; 26% 6 Källa: HUI Research/STS
Dygnsutlägg Skåne län 2016 Svenska besökare 630 kr Spenderade svenska dagsresenärer i genomsnitt i Skåne län 2016 per person och dygn 210 kr Spenderade svenskar som övernattade ickekommersiellt i genomsnitt i Skåne län 2016 per person och dygn 1 120 kr Spenderade svenskar som övernattade kommersiellt i genomsnitt i Skåne län 2016 per person och dygn De besökare som övernattade kommersiellt stod för det högsta dygnsutlägget, vilket är i linje med andra län och riket som helhet. Den undergrupp som spenderade minst per person och dygn var de som övernattade icke-kommersiellt. En dagsresenär spenderar i snitt 630 kr per person och dygn vid ett besök i Skåne län. Totalt sett spenderade en turist i Skånes län 570 kr per person och dygn år 2016. 570 kr Spenderade svenska resenärer i genomsnitt i Skåne län 2016 35 Källa: HUI Research/STS
Turismens andel av den totala omsättningen per bransch Skåne län 2016 Boende 90% Restaurang 55% Transportbiljetter Rekreation, kultur och sport Div. tjänster inkl. resebyrå Handel 27% 16% 11% 5% Turism Övrigt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8 Källa: HUI Research/STS
Sammanfattning turismomsättning Skåne län 2013-2016 Total produktion i kommunen Turismen i kommunen Turismens andel av total produktion 2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016 Total omsättning (Mkr) 871 233 862 918 879 314 896 569 34 117 34 542 36 769 39 066 3,9% 4,0% 4,2% 4,3% Förädlingsvärde/BRP (Mkr) 395 157 413 261 423 449 445 254 10 483 11 162 11 755 12 698 2,7% 2,7% 2,8% 2,8% Antal teoretiska årsverken 570 800 572 000 577 000 586 600 26 698 26 425 27 835 28 849 4,7% 4,6% 4,8% 4,9% Utveckling - Omsättning (Mkr) -1% 2% 2% 1,2% 6,4% 6,2% Utveckling - Förädlingsvärde/BRP (Mkr) 5% 2% 5% 6,5% 5,3% 8,0% Utveckling - Antal teoretiska årsverken 0% 1% 2% -1,0% 5,3% 3,6% 9 Källa: HUI Research/STS
Turistkronan Inkommande och inomregional turism 6% 13% Turistkronan illustrerar hur den inkommande och inomregionala turismomsättningen fördelar mellan branscherna. Det är handeln som står för nästan hälften av omsättning följt av restaurangoch boendeutlägg. 16% 16% Resor & transport Varuhandel Restaurang Boende Kultur & tjänster 49% 38 Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi och HUI Research/STS
Regionala turismeffekter Skåne län 2016 - Bilagor HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne
BILAGA Definitioner Turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Källa: FN Turist Turist är en besökare som övernattar på annan plats än i egna hemmet eller en resa över dagen som är minst 5 mil enkel väg eller 10 mil tur och retur. Dagbesökare En besökare som reser 5 mil enkel väg eller längre än 10 mil (T/R), från sin vanliga omgivning. Turismkonsumtion Turismkonsumtion definieras som värdet av de varor och tjänster som konsumeras av eller är avsedda för besökare. Denna konsumtion räknas före och under resans gång. All konsumtion som kan kopplas till själva resan ingår således i den totala turismkonsumtionen. I denna rapport utgörs den totala turismkonsumtionen av konsumtion genererad av turister i nedanstående tre resgrupper: Inkommande resor Innefattar både svenska och utländska turister som reser till regionen/kommunen Inomregionala resor Resor inom regionen/kommunen Utgående resor Innefattar resor från regionen/kommunen. All konsumtion som är kopplad till den utgående resan från regionen/kommunen tas med i beräkningarna. 40
BILAGA Begreppsförklaringar Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. På grund av statistikens eftersläpning presenteras data för 2015. Källa: Handelns Utvecklingsråd och HUI Research. Förädlingsvärde En branschs förädlingsvärde är dess produktionsvärde minus dess insatsförbrukning. Summan av samtliga branschers förädlingsvärde, utgör BNP/BRP till marknadspris. Källa: SCB Begreppsförklaringar Produktionsdata All produktionsdata, omsättning, årsverken samt BRP avser år 2014. Omsättningsberäkningar Omsättningsberäkningar innefattar konsumtion vid inkommande, inomregionala samt utgående resor till/från regionen/kommunen. Dvs. konsumtion i regionen/kommunen för inresande resenärer, resenärer som reser inom kommunen men minst fem mil enkel väg eller 10 mil tur och retur, eller resenärer som har sin hemvist i kommunen men reser till annan kommun eller utomlands. Beräkningen tar endast i beaktning konsumtion som skett i regionen/kommunen, antingen innan resan eller under resans gång. Konsumtion innan resan är sådan konsumtion som är kopplad till resan som skall påbörjas. 41
BILAGA Regionala effektberäkningar Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi. Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP. Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till regionen/kommunen (svenska och utländska), inomregionala besökare samt omsättning genererad vid utgående resor från regionen/kommunen. Omsättningssiffrorna baseras på produktionsstatistik från SCB från 2014 och på uppgift om utländska turisters konsumtion enligt Tillväxtverket från 2015. 42
BILAGA Swedish Tourism Survey (STS) HUI Research startade Swedish Tourism Survey (STS) 2011 vilket är en konsumentundersökning som genomförs löpande bland svenskar. 3 000 intervjuer genomförs varje månad om svenskars resor på fritiden och i arbetet. Datan samlas in via webbpanel med ett riksrepresentativt urval. Respondenterna får svara på frågor om antal genomförda fritidsresor under föregående månad samt antal genomförda arbetsresor under de två föregående månaderna. Respondenterna får även redogöra för detaljer för upp till två genomförda resor. Resultatet viktas utifrån kön, ålder och geografisk hemvist. Från undersökningen hämtar HUI Research data över besöksvolymer och turistkonsumtion. 43
BILAGA Källor Statistikkälla SCB Inkvarteringsstatistik SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi SCB BRP STS besöksvolymer och turistkonsumtion Tillväxtverket Transportstyrelsen Shippax Beskrivning Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för Data över svenska gästnätter på icke-kommersiella boendeformer samt svenska dagbesök Utländsk konsumtion Flygstatistik, svenska flygplatser Passagerarstatistik, svenska hamnar 44
BILAGA Total produktion (Produktionsdata från SCB) SNI-kod Kategori Bruttoregionprodukt/ Förädlingsvärde Antal årsverken Omsättning exkl. moms Moms Omsättning inkl. moms G45-G47 Handel 52 033 785 280 908 57 454 338 362 H49-H51 Transport 10 715 173 21 985 4 062 26 046 I55 Hotell 1 752 42 3 878 565 4 443 I56 Restaurang 4 594 159 9 689 1 390 11 080 L68A Fritidshus 16 783 0 30 207 4 896 35 103 M69-M75 Andra företagstjänster 35 077 437 44 543 9 671 54 214 N77 Uthyrning 2 504 17 5 369 1 232 6 601 N78-82 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 10 895 275 16 423 3 376 19 799 R90-S96 Kultur, sport, nöje, skönhetsvård 11 047 285 8 478 1 489 9 967 Summa turismnäringar 145 400 2 173 421 480 84 133 505 613 Övriga Näringar 299 854 3 693 332 001 58 955 390 956 Totalt 445 254 5 866 753 481 143 088 896 569 45
Kategori BILAGA Turismens effekter på omsättning och sysselsättning Turismens andel av total omsättning per bransch Turismens förädlingsvärde (miljoner kronor) Antal turistiska årsverken (100-tal) Total turismkonsumtion (miljoner kronor) Boende 89% 1 561 37 3 960 Restaurang 54% 2 471 86 5 959 Transportbiljetter 26% 2 795 45 6 794 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 11% 1 184 30 2 152 Rekreation, kultur och sport 15% 1 706 44 1 539 Bensinstationer 4 843 Mataffärer 4 584 Shopping 8 515 Total handel 5% 2 759 42 17 942 Summa turism 12 477 28 361 38 346 Turismandel av totalen i länet 2,8% 4,8% 4,3% 46
BILAGA Turismomsättning per restyp (miljoner kronor) Kategori Inkommande svenska resor Inkommande utländska resor Inomregionala resor Boende 3 042 735 182 Utgående resor Restaurang 1 736 1 470 1 429 1 324 Transportbiljetter 1 316 1 774 589 3 114 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 2 152 Rekreation, kultur och sport 463 801 276 Bensinstationer 885 1 044 1 518 1 396 Mataffärer 865 2 133 850 736 Shopping 1 428 3 607 2 153 1 327 Total handel 3 178 6 784 4 521 3 459 Summa 47
BILAGA Turismen i Sverige 2016 i korthet Turismen i Sverige dämpades något under 2016 Enligt FN:s världsturismorganisation ökade turismen i världen med omkring 4 procent år 2016. Det är marginellt mer än ökningen av de utländska övernattningarna i Sverige och EU. I Sverige ökade antalet utländska övernattningar med drygt 3 procent, vilket är en mer dämpad utveckling jämfört med de senaste åren. Det visar preliminära siffror för 2016. Under 2015 och 2014 ökade de utländska övernattningarna i Sverige med så mycket som 14 respektive 22 procent jämfört med föregående år. De svenska gästnätterna ökade totalt med 3 procent under 2016, vilket är något lägre än 2015 då ökningen låg på drygt 5 procent. Det var stora regionala skillnader under 2016. Den totala bäddkapaciteten i Sverige minskade med drygt en halv miljon bäddar under sommaren 2016 jämfört med 2015. Många av de kommersiella anläggningarna gjordes om till flyktinganläggningar. Logiintäkter Logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökade i alla landets regioner. Logiintäkterna ökade med 8,1 procent till totalt 25,1 miljarder kronor. Procentuellt steg intäkterna mest i Kronobergs län under 2016 med drygt 16 procent. I faktiska tal steg däremot Stockholms län mest med 744 miljoner kronor till totalt 9,2 miljarder kronor. Totalt steg logiintäkterna i hela landet med nästan 2 miljarder kronor. Källor: Tillväxtverket, SCB, SMHI 48
BILAGA Turismen i Sverige 2016 i korthet Sommarvädret SMHI beskriver sommarvädret på följande sätt: Sommaren 2016 går inte till historien som någon av de allra soligaste och varmaste, eller som någon av de allra regnigaste och kyligaste. Nordöstra Norrland var ett område som avvek något, där sommaren på flera håll blev den regnigaste som hittills noterats. Överlag så inleddes Juni med några riktigt varma dagar innan svalare väder tog vid. Juli bestod av mycket blandat väder men ändå något varmare totalt än normalt sett. Som helhet blev augusti regnigare än normalt i större delen av landet. I Norrbotten var det på en del håll fråga om rekordstora regnmängder. Slutet av Augusti däremot och sedan in i September gav på många håll riktig sensommarvärme. och dess påverkan på resande Lusten att resa utomlands är fortsatt hög hos svenskarna. Trots oro i världen så väljer svenskarna att resa. Det är snarare resmålen som ändras. Detta framgår tydligt i Ticket Privatresor, Sveriges största privatresebyråkedja, bokningsstatistik för 2016. Många resenärer valde att åka till Spanien och Grekland, medan resandet till Turkiet i det närmaste halverades. Liksom tidigare år så ökade flygresandet till utlandet under juli om än inte lika mycket som 2015. Resandet till utlandet ökade med 6 procent i juli. Totalt ökade flygresandet under 2016. Utrikesresandet ökade med sex procent under 2016 medan inrikesresandet ökade med 3 procent. Källor: Tillväxtverket, SCB, SMHI 49
BILAGA Turismen i Sverige 2016 i korthet - fortsättning Totalt under sommaren 2016 uppgick antalet övernattningar till ca 27,1 miljoner. Detta är en ökning med endast 40 000 gästnätter jämfört med sommaren 2015. Campingen uppgick till 11,7 miljoner övernattningar under sommarmånaderna vilket är en ökning med 3,5 procent mot 2015. Hotell, Stugbyar och Vandrarhem ökade med endast 1,5 procent under sommarmånaderna. Det totala antalet övernattningar under året 2016 var 61,8 miljoner (varav SoL stod för 4,5 miljoner). Svenskar står för 75 procent av övernattningarna och utländska 25 procent. Beläggningsgraden ökade från 54 procent år 2015 till 57 procent år 2016. Kryssningsturismen ökar Under 2016 anlöpte hela 275 fartyg med totalt 469 000 passagerare till Stockholm vilket innebär en stadig ökning från 2011 då antalet fartyg som anlöpte var 263 stycken med totalt 452 000 besökare. För 2017 beräknas antalet passagerare öka ytterligare till ca 500 000 stycken. I Göteborg anlöpte 2016 70 fartyg med 84 000 passagerare vilket är en kraftig ökning mot 2011 då siffran låg på 53 fartyg med 64 000 passagerare. Däremot förväntas antalet fartyg och därmed besökarna minska kraftigt i Göteborg under 2017. kryssningsfartygen blir allt större. De riktigt stora fartygen tar över 3 000 passagerare. Källor: Tillväxtverket, SCB, SMHI 50
BILAGA Turismen i Sverige 2016 i korthet - fortsättning Fortsatt passagerartillväxt för Swedavias flygplatser 39,5 miljoner passagerare är det nya rekordet för Swedavias tio flygplatser. Det är en rejäl ökning, med 5 procent eller nära 2 miljoner resenärer, jämfört med 2015. För sju av tio av Swedavias flygplatser blev det nya passagerarrekord under helåret 2016. I Stockholm ökade Arlanda Airport med 7 procent till 24,7 miljoner resenärer. Göteborg Landvetter Airport ökade med 3 procent till 6,3 miljoner resenärer. Malmö Airport ökade med 2 procent till 2,2 miljoner resenärer. Bostadsuthyrning via Airbnb i Sverige fortsätter att öka Airbnb fortsätter att öka under 2016. Antalet bostäder har ökat med hela 69 procent jämfört med 2015. För Stockholm, som står för närmare hälften av alla uthyrningar i Sverige genom Airbnb, ligger ökningen på 49 procent. Från 4 400 bostäder i fjol till drygt 6 500 i år. Senaste tillgänglig statistik visar att uthyrningen ökade med 119 procent under 2015 och bara tenderar att öka med ökat antal bostäder. Källor: Tillväxtverket, SCB, SMHI 51