Styrelseprotokoll nr 330, 2010.02.24, 5 Förbundsstyrelsens propositioner till Förbundsmötet 2010
1 Ny regional organisation Bakgrund Inom Gymnastikförbundet har en process pågått under hela 2000-talet i syfte att effektivisera och rationalisera förbundets regionala organisation. Antalet distrikt har successivt minskat från 24 i mitten av 1990-talet till nuvarande 10 (feb 2010). Processen har skett i samråd och i aktiv samverkan med berörda föreningar och distrikt. Uppdrag från Förbundsmötet 2008 Förbundsmötet 2008 beslutade att uppdra åt förbundsstyrelsen att fortsätta arbetet med den regionala organisationen enligt tidigare beslutade riktlinjer och att ett förslag för beslut ska presenteras vid Förbundsmötet år 2010. Vision Gymnastikförbundet ska vara ett modernt, växande, välkänt och väl ansett förbund, med framgångsrik nationell verksamhet inom breddgymnastiken och internationella framgångar inom tävlingsgymnastiken. Gymnastikförbundet ska utveckla verksamheten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, allt i syfte att ge likartat och efterfrågat föreningsstöd oavsett geografiskt läge i landet. Detta ska uppnås genom: att utveckla verksamheten utifrån förbundets gemensamma verksamhetsplan Gymnastiken Vill, att utbilda och rekrytera fler ledare, att ge likvärdig service/föreningsstöd oavsett var i landet föreningen finns. Ett Gymnastikförbund En av de bärande tankarna i förbundsstyrelsens förslag till Ny regional organisation är att de regionala förbunden tillsammans med det centrala förbundet ska uppfattas som ett Gymnastikförbund i kommunikation och information, såväl internt som externt. Av den anledningen förutsätter detta förslag att de nya regionerna fortsätter att utveckla samverkan och samarbete mellan varandra och det centrala förbundet. Förbundsstyrelsens förslag Förslaget bygger på att vår regionala organisation behöver ekonomiska förutsättningar för att rekrytera, utveckla och behålla kompetent personal till den nya organisationens bemannade regionala kontor. För att finna ekonomiska förutsättningar till att finansiera kommande behov och uppgifter har respektive distrikt sökt vilken lösning och geografiskt område som passar dem bäst. I grunden måste intäkterna till de nya regionerna komma från utbildningsverksamhet, landstingsbidrag, ekonomiskt stöd från Gymnastikförbundet. Förbundsstyrelsen rekommenderar i sitt förslag att arbetsgivaransvaret för den regionalt anställda personalen läggs på Svenska Gymnastikförbundet, men att arbetsledningen ansvarsmässigt läggs på respektive regionstyrelse. Den gemensamma administrationen av likartad och löpande karaktär (exempelvis ekonomi, adressregister, distribution, årsrapporter mm) ska kunna samordnas mellan regionerna och därmed avlasta konsulent med utvecklingsansvar. Likvärdigt ekonomiskt stöd till regionerna Nuvarande distriktsanslag från gymnastikförbundet innebär att respektive distrikt får 30 % av faktiskt inbetalade årsavgifter från föreningarna tillhörande det egna distriktet. Förbundsstyrelsen föreslår en förändring så att ett likvärdigt ekonomiskt grundstöd kan utbetalas till de nya regionerna. Den nya föreslagna fördelningsmodellen utgår från det ordinarie statsanslaget som förbundet får via Riksidrottsförbundet. Den totala nivån på stödet till regionerna föreslås motsvara den nivå som nuvarande fördelningsmodell ger distrikten. Sidan 2 av 6
Speciellt norrlandsstöd För de nordligaste regionerna, som ej är ekonomiskt bärkraftiga på egna grunder (egna intäkter), ska speciellt stöd komma att gälla, i syfte att dessa regioner, allt efter sina förutsättningar, ska få möjligheter till att ge likvärdigt och behovsanpassat stöd och service till föreningarna. Förbundsstyrelsen beslutar att föreslå Förbundsmötet att de nya regionerna ska fortsätta vara egna juridiska organisationer med egen styrelse och stadgar, att de nya geografiska områdena ska benämnas regioner, att den nya geografiska indelningen ska omfattas av 8 regionala områden, enligt följande, - Gymnastikförbundet Syd omfattar nuvarande distriktet Skåne, - Gymnastikförbundet Sydost omfattar distrikten Småland och Blekinge, - Gymnastikförbundet Väst omfattar distrikten Halland, Göteborg Bohuslän Dal och Västergötland, - Gymnastikförbundet Öst omfattar distrikten Stockholm och Gotland, - Gymnastikförbundet Mellansverige omfattar distrikten Mälardalen, Värmland och Östergötland, - Gymnastikförbundet Övre Mellansverige omfattar distrikten Dalarna, Gävleborg och Uppland, - Gymnastikförbundet Mitt omfattar distrikten Jämtland-Härjedalen och Västernorrland, - Gymnastikförbundet Norr omfattar distrikten Västerbotten och Norrbotten, att de nya regionerna ska ges ekonomiskt stöd från Gymnastikförbundet, efter var och ens förutsättningar, för att få möjligheter till att ge likvärdigt och behovsanpassat stöd och service till föreningarna, att nuvarande fördelningsprincip på distriktsanslaget förändras från och med år 2011, så att 12,5 % av det ordinarie statsanslaget från Riksidrottsförbundet till Gymnastikförbundet fördelas till de nya regionerna i åtta lika stora delar per år samt att regioner därutöver ska kunna få behovsanpassat stöd för sitt uppdrag, att arbetsgivaransvaret för personalen rekommenderas att ligga hos Svenska Gymnastikförbundet, men ansvaret för arbetsledning ska ligga hos respektive regionstyrelse, att den nya regionala organisationen successivt ska byggas upp och vara i full drift den 1 januari 2011. Sidan 3 av 6
2 Demokrati rösträtt vid Förbundsmötet Bakgrund Den form av direktdemokrati som Gymnastikförbundet använder i sin nuvarande form vid Förbundsmötena beslutades vid Förbundsmötet 2002 i Gävle. Beslutet blev: röstlängden till Svenska Gymnastikförbunds Förbundsmöte förändras så att den upprättas enligt principen 1 förening 1 röst, förening som har fler än 500 gymnaster ska få ytterligare en röst per 500 gymnaster, förening kan överlämna sin röst/röster till ombud, ombud högst får representera med högst 25 röster på Förbundsmötet, om förening som ej avser att utnyttja sin egen rösträtt vid Förbundsmötet eller aktivt överlåtit rösträtten till annat ombud, övergår rösträtten med automatik till det ombud som utses vid det egna distriktets årsmöte, samt den nya röstlängden ska börja gälla från och med Förbundsmötet 2004. Antalet ombud vid de senaste Förbundsmötena har fördelats enligt följande: År Plats ombud via distrikt förenings ombud övriga deltagare totalt antal deltagare antal närvarande distrikt 2000 Kiruna 61 41 102 22 samtliga 2002 Gävle 55 47 102 22 samtliga 2004 Stockholm 87 86 179 352 21 samtliga 2006 Göteborg 61 40 46 147 16 av 18 ej Gotland och Norrbotten 2008 Södertälje 49 59 40 148 17 samtliga Av ovanstående kan vi se att antalet ombud har ökat sedan direktdemokratin infördes. Vi upplever att vi fått en vitalare och mer verklighetsnära debatt vid Förbundsmötena, med fler aktörer i talarstolen. Tittar man på de föreningar som aktivt skickat ombud, så dominerar de stora föreningarna samt de föreningar som har nära till orten för Förbundsmötet. De föreningar som ej aktivt utsett ombud har representerats (nästan till 100 %) av föreningsombud som utsetts vid distrikts årsmötet och/eller av distriktsstyrelsen. Uppdrag från Förbundsmötet 2008 Vid föregående Förbundsmöte motionerade GF Mälardalen att föreningar ska strykas ur vallängden, som inte genom aktiv handling (fullmakt) uppdrar åt annan person, förening eller distrikt att företräda dem på förbundsmötet automatiskt. Dvs. att femte punkten i beslutet från år 2002 inte ska gälla. Förbundsmötet 2008 beslutade att uppdra åt förbundsstyrelsen att tillsätta en utredning som fick i uppdrag att återkomma till Förbundsmötet 2010 med en konsekvensanalys av den föreslagna åtgärden. Vid Förbundsmötet 2008 skrev även 13 ombud ett speciellt yttrande som bilaga till protokollet: detta är ett djupt odemokratiskt system om man inte från de berörda föreningarna har fått en fullmakt att företräda föreningen på förbundsmötet. Att förbundsmötet vill behålla systemet kan bero på de flesta röster är representerade på förbundsmötet innehas av ombud som kan ha upp till 25 röster. Alla de föreningar som inte aktivt utsett ombud bör ställa sig frågan vilket mandat har de distriktsombud som nyttjat föreningarnas röster till att avvisa förslaget till att ombuden från distrikten skall ha fått fullmakt att företräda föreningen. När nu förbundsmötet beslutat att frågan skall utredas så är ett minimikrav att alla föreningar får möjlighet att uttala sig om de vill införa systemet med fullmakt till speciella ombud som sedan kan ställas till svars om de på förbundsmötet verkligen har företrätt föreningens åsikter. Men med nuvarande system där ombudsrösterna från distriktet inte är kopplade till någon speciell förening så kan denna maktstruktur fortgå även i framtiden därför att distriktsombudens röster är helt dominerande på förbundsmötet om saken ställs på sin spets genom omröstning. Det finns en tendens att man inte sågar av den gren man sitter på. Sidan 4 av 6
Utredning av förslaget under år 2009 Förbundsstyrelsen har under år 2009 tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att utreda konsekvenserna i enlighet med beslutet från Förbundsmötet 2008. Två remissrundor har genomförts, dels har de föreningar och distrikt som skrev det särskilda yttrandet fått yttra sig om konsekvenserna, dels har alla deltagare vid Gymnastikforum 2009 inlämnat synpunkter på förslaget. Den övervägande majoriteten av remissvaren har varit entydiga i uppfattningen att förening ska företrädas av ombud endast genom fullmakt (aktiv handling) i samstämmighet med innebörden av den motion och särskilda yttrande som diskuterades vid Förbundsmötet 2008. Främst har arbetsgruppen tittat på vilka som kan tänkas komma som ombud vid kommande Förbundsmöten. Arbetsgruppen tror att de flesta ombuden kommer att komma från större föreningar, föreningar med tävlingsverksamhet samt föreningar som ligger geografiskt nära orten för Förbundsmötet. Risken finns att representationen från mindre föreningarna blir bristfällig. För att förhindra detta betonar förbundsstyrelsen vikten av att varje regionstyrelse arbetar aktivt för att få även de små föreningarna engagerade i förbundets verksamhet och på så sätt öka demokratin och möjligheten att påverka dess utveckling. I syfte att stärka representationen från hela landet (oavsett var Förbundsmötet genomförs) samt representationen för de mindre föreningarna som ej själv har intresse eller är ekonomiskt bärkraftiga att själva representera vid Förbundsmötet föreslår arbetsgruppen att respektive region ska ha 10 egna röster vid Förbundsmötet. Av förbundets c:a 1.200 föreningar är (cirka antal) 100 större än 500 medlemmar, 400 mellan 100-500 medlemmar, 700 föreningar mindre än 100 medlemmar Förbundsstyrelsen anser att representationen vid Förbundsmötet blir tydligare och klarare om samtliga ombud har en tydlig fullmakt från de namngivna föreningar (region) som de är ombud för. Förbundsstyrelsen anser även att det varit en stor snedfördelning, sedan år 2004, mellan de ombud från distrikt som haft rösträtt med automatik (upp till 25 röster per ombud) och de ombud som representerat namngiven förening. Antalsmässigt har dessa två grupper varit ungefär lika många, men styrkeförhållandet mellan grupperna har varit orimligt stort c:a 94 % mot 6 % av rösterna. år plats Ombud via GDF antal röster Föreningsombud antal röster 2004 Stockholm 87 1 274 (93,7 %) 86 121 (6,3 %) 2006 Göteborg 61 1 223 (94,2 %) 40 76 (5,8 %) 2008 Södertälje 49 1 272 (92,6 %) 59 102 (7,4 %) Av den anledningen föreslår förbundsstyrelsen att antalet röster per ombud bör sänkas från högst 25 röster per ombud till högst 10 röster per ombud. Därutöver bör även resebidrag utgå till röstberättigade föreningsombud för att ekonomiskt underlätta för de föreningar som har lång resväg till orten för Förbundsmötets genomförande. Förbundsstyrelsen förslag innebär att beslutet från 2002 om förening som ej avser att utnyttja sin egen rösträtt vid Förbundsmötet eller aktivt överlåtit rösträtten till annat ombud, övergår rösträtten med automatik till det ombud som utses vid det egna distriktets årsmöte ersätts med nedanstående förslag till beslut. Förbundsstyrelsen beslutar att föreslå Förbundsmötet att rösträtten till ombud på Förbundsmötet ska bekräftas med fullmakt (aktiv handling) från röstberättigad förening, att förening kan välja att överlämna sin rösträtt till röstberättigat ombud från annan förening, att röstlängden för Förbundsmötet utökas med att varje region inom Gymnastikförbundet tilldelas 10 röster per region och att denna rösträtt ska bekräftas med fullmakt (aktiv handling), att ombud får representera med högst 10 röster på Förbundsmötet, att i övrigt ha kvar gällande bestämmelser för rösträtten som beslutades vid Förbundsmötet 2002. Sidan 5 av 6
3 Revidering av Gymnastikförbundets stadgar Se förbundsstyrelsens förslag till revidering av stadgarna i separat bilaga. Sidan 6 av 6