& ElårEt Verksamheten 20 11

& Elåret Verksamheten 20 11

& Elåret innehåll sid 4 Verksamheten 12 sidor med start efter sid 46 Svensk Energi Swedenergy AB Grafisk form: formiograf Tryck: Exakta Printing, 2 500 ex, april 2012 Foto: Mostphotos

elåret

ELÅRET 2011 Året som gick innehåll elåret 2011 5 Året som gick 12 Elmarknaden 17 Sveriges totala energitillförsel 18 Elanvändningen 21 Elproduktion 34 Miljö EU drar upp långsiktiga planer 40 Skatter, avgifter och elcertifikat (år 2012) 45 Elnät 4

Året som gick ELÅRET 2011 2011 ett synnerligen dramatiskt elår Tidig vårflod räddade svår situation! Sträng vinter i början av året och kärnkraft med fortsatt låg drifttillgänglighet skapade under våren ett underskott på el som kunde fått så allvarliga konsekvenser som elbrist. Nu räddades situationen av att vårfloden kom tre veckor tidigare än normalt. Under resten av året vände kraftbalansen totalt och vattenmagasinen kunde fyllas på till historiskt höga nivåer. Även priserna på el svängde under året. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot blev drygt 42 öre/kwh jämfört med de dryga 50 öre/kwh som gällde för år 2010 en minskning med 16 procent. Händelserna under år 2011 visar enligt Svensk Energi att marginalerna är alltför knappa. Vi behöver bygga mer elproduktion, nya elledningar och fler överföringsförbindelser till omvärlden. Energibranschen vill se en bred samling kring utvecklingen av det svenska systemet. Svensk Energis vd Kjell Jansson efterlyste i sammanhanget långsiktiga spelregler för att ge investerarna trygghet och visshet om vad som gäller. Regeringen behöver speciellt bidra till att snabba på den tidsödande tillståndsprocessen som hämmar utbyggnaden. Låg kärnkraftsproduktion torrår vände till våtår Kärnkraften nådde 58 TWh i årsproduktion, jämfört med 75 TWh under rekordåret 2004. Efterdyningar av tidigare års omfattande moderniseringar satte sina spår även år 2011. Vindkraftsproduktionen hamnade på över 6 TWh. Övrig värmekraft svarade för knappt 17 TWh. Årets produktion i de svenska vattenkraftverken blev 66 TWh. Den totala årsproduktionen i Sverige summerades till 146,9 TWh. Den totala elanvändningen i landet blev drygt 139,7 TWh (147,0 året före) en minskning med 5,5 procent. Det beror främst på det mildare vädret under hösten och en viss konjunkturavmattning inom industrin. En nettoimport på 2,1 TWh till Sverige år 2010 vände till export med 7,2 TWh år 2011. Exporten påverkar de svenska utsläppen av koldioxid marginellt. För våra grannländer innebär det däremot minskade utsläpp med 3,5 5,5 miljoner ton koldioxid. Norden nettoimporterade år 2011 knappt 5 TWh, jämfört med 19 TWh i nettoimport år 2010. När det gäller vattenkraften hade Norden en mycket tuff period fram till vårfloden i slutet av april då magasinen vände på en mycket låg nivå. Norge införde frivillig elransonering för att hushålla med vattenkraftsproduktionen och undvek därmed en akut bristsituation. Regn under sommaren och framför allt hösten lyckades fylla magasinen till nivåer som översteg det normala. Vid utgången av år 2011 beräknades fyllnadsgraden hamna på 76 procent för Sverige och Norden totalt. För Sverige är detta cirka 10 procent högre än medelvärdet och 30 procent högre än vid föregående årsskifte. tabell 1 preliminär elstatistik för år 2011, Twh Tillförsel 2010 TWh 2011* TWh Ändring från 2010 Vattenkraft 66,8 66,0-1,2% Vindkraft 3,5 6,1 74,3% Kärnkraft 55,6 58,0 4,3% Övrig värmekraft 19,1 16,8-11,9% Elproduktion totalt 144,9 146,9 1,4% Netto import/export** 2,1-7,2 Elanvändning inom landet 147,0 139,7-5,0% Temperaturkorrigerad elanvändning 144,2 142,5-1,2% * Preliminär uppgift Svensk Energi ** Negativa värden är lika med export och SCB 5

ELÅRET 2011 Året som gick Låg efterfrågan och gott om vatten sänkte priserna Prismässigt visade året upp två sidor. Under det första halvåret låg spotpriserna på den nordiska elmarknaden klart över det normala som en följd av två år med mindre nederbörd än normalt. I takt med ökad fyllnadsgrad i magasinen, högre temperaturer och en ekonomisk osäkerhet som dämpade efterfrågan, pressades spotpriserna nedåt till rekordlåga nivåer under hösten. Trots inledande månadspriser på 62 öre/kwh blev det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot under året drygt 42 öre/kwh, en minskning med 16 procent från 2010 års dryga 50 öre/kwh. Som en följd av den dåliga vattensituationen var det genomsnittliga priset i Norden högre än i Tyskland under år 2010. Under 2011 återställdes dock vattenbalansen, särskilt under andra halvåret, och det genomsnittliga priset i Norden blev därmed knappt 10 procent lägre än i Tyskland. Kärnkraftsolycka i Japan fick konsekvenser Den 11 mars drabbades det japanska kärnkraftverket i Fukushima av ett svårt haveri. Det började med en jordbävning som slog ut all strömtillförsel till de sex reaktorerna. De tre reaktorer som var i drift snabbstoppade och nöddieselmotorer gick igång för att hålla igång systemen för kylning av reaktorbränslet. Jordbävningen innebar en extrem utmaning men det var den efterföljande tsunamin som gav de riktigt stora problemen. Den slog ut alla dieslarna utom en som servade två reaktorer som redan stod stilla. Skadorna blev stora eftersom inneslutningarna inte höll måttet. Inom 60 timmar hade tre härdsmältor utvecklats. Förhöjd strålning detekterades redan inom ett dygn. Det var sedan mycket stora utsläpp både till luft och till hav efter olyckan. Fukushima fick därmed extrema konsekvenser i jämförelse med härdsmältan i amerikanska Harrisburg år 1979. Förhållandena är mer lika dem som gällde efter härdsmältan i Tjernobyl år 1986. Precis som i Tjernobyl blir saneringsarbetet efter Fukushima omfattande. Reaktionerna efter Fukushima lät inte vänta på sig. Tyskland fattade ett snabbt beslut att stänga all kärnkraft i landet till år 2022. Den svenska kärnkraften berördes också av olyckan i Japan i och med att alla EU-länder ålades att göra en samlad risk- och säkerhetsbedömning av sina kärnkraftverk, så kallade stresstester. Kärnkraftverken i Sverige var klara med sina rapporter den 31 oktober. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, granskade kärnkraftsindustrins analyser och lämnade en svensk rapport till EU vid årsskiftet 2011/2012. I rapporten konstaterade SSM att de svenska kärnkraftverken är robusta och tåliga mot de flesta extrema händelser, men vissa händelser kräver förbättringsåtgärder. Kärnkraftverken är inte fullt ut dimensionerade för att hantera ett olycksscenario där flera reaktorer slås ut samtidigt, eller för situationer med långt utdragna händelseförlopp. Den samlade rapporten från EU om stresstester vid Europas kärnkraftverk presenteras i juni år 2012. Elområden infördes i Sverige Den 1 november delades Sverige in i fyra elområden av Svenska Kraftnät. Bristande överföringskapacitet medförde inledningsvis stora prisskillnader mellan elområdena. I takt med återstarten av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals och drifttagningen av överföringsförbindelsen Fenno-Skan 2 reducerades skillnaderna väsentligt. I genomsnitt uppgick avvi- 6

Året som gick ELÅRET 2011 kelsen mellan elområde 4 (Malmö) och elområde 3 (Stockholm) till 4 öre/kwh. Avvikelsen mellan elområde 4 och elområde 1 och 2 (Luleå/Sundsvall) var drygt 5 öre/kwh under de två månader som elområdena fanns år 2011. Elområdena och elpriserna i landets olika delar visar tydligt att det behöver byggas mer elproduktion där elunderskott råder och att elnäten måste förstärkas. Svensk Energi ställde i sammanhanget krav på en snabbare tillståndshantering eftersom det är för långa ledtider bland annat på grund av överklaganden. Svensk Energi har också länge påpekat behovet av utbyggda elnät inom Sverige och Norden och även för elnät är tillståndsprocessen ofta orsak till långa ledtider. I en rapport redovisade Energimarknadsinspektionen, EI, i mitten av december bland annat hur elområdena påverkade avtalen mellan kunderna och elhandelsföretagen. En sammanställning den 1 december visade att antalet elhandelsföretag som erbjöd elavtal i elområde 4 var 64 stycken, jämfört med cirka 100 i övriga elområden. EI har uppdraget att följa upp elområdena, med målet att slutrapportera till regeringen i maj 2012. Mot en nordisk slutkundsmarknad En gemensam slutkundsmarknad för el har i flera år stått högt på agendan för det nordiska energipolitiska samarbetet. De nordiska energiministrarna ser en gemensam nordisk slutkundsmarknad som en naturlig fortsättning på det pågående arbetet med att harmonisera och stärka råkraftmarknaden. Ministrarna gav i september 2009 NordREG (de nordiska reglerarnas samarbetsorgan) i uppdrag att ta fram en detaljerad färdplan för att skapa en gemensam slutkundsmarknad. I slutrapporten Implementation plan for a common Nordic Retail Market från september 2010, angav NordREG som långsiktigt mål en Supplier Centric Model (SCM). Den innebär att elhandelsföretaget är kundens huvudsakliga kontaktpunkt med ansvar för de flesta frågorna gentemot kund förutom de strikt nätrelaterade. Enligt NordREG skulle en marknadsmodell, byggd på SCM, kunna genomföras till år 2015. Den svenska ministern Anna-Karin Hatt uttryckte starkt stöd för NordREG:s uppfattning att kunderna bör kunna vända sig till enbart elhandelsföretaget när de agerar på elmarknaden. Elnätsföretagens roll ska i första hand enligt ministern vara att informera och lösa problem som rör kundernas fysiska anslutning till nätet. Svensk Energi stöttar också utvecklingen av en nordisk slutkundsmarknad och accepterar en marknadsmodell där elhandelsföretaget ska vara kundens primära kontakt och där elnätsföretaget ska hantera strikt nätrelaterade frågor. Den positionen tog Svensk Energi i slutet av året för det fortsatta arbetet. Svensk Energi ser arbetet som ett viktigt steg mot EU:s mål om en gemensam europeisk elmarknad. Utvecklad svensk elmarknad ökad insyn, timmätning, nettodebitering I mitten av februari 2011 kom Energimarknadsinspektionen, EI, med förslag till åtgärder för en bättre elmarknad. Förutom oberoende observatörer i kärnkraftsbolagens styrelser föreslogs bland annat ökad insyn på den nordiska elbörsen, timmätning för alla kunder som använder mer än 8 000 kwh el per år och satsning på smarta elnät för att underlätta tillförseln av förnybar el. Riksdagen godkände den 30 november en rad förslag som berör elmarknaden bland annat införandet av timmätning för alla elkunder. Syftet bakom proposition 2010/11:153 Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem, som kom den 22 juni, är att stärka elkundernas ställning. Svensk Energi ställer sig bakom inriktningen men är kritisk till att förslaget om timmätning underskattar omfattningen av de tekniska förändringar som krävs vad gäller elmätarna och omkringliggande system. Man har också kraftigt underskattat vilka kostnaderna blir för Sveriges elnätsföretag. Propositionen föreslog vidare att underlätta för kunder att leverera egenproducerad förnybar el till nätet. På så vis får kunden större möjligheter att ta kontroll över sin elanvändning och samtidigt bidra till omställningen av energisystemet. Ett system med nettodebitering, det vill säga kvittning av utmatad el mot inmatad, skulle kunna underlätta en sådan utveckling. Frågan bör dock utredas ytterligare före ett införande. 7

ELÅRET 2011 Året som gick Svensk Energi förespråkar att elnätsföretaget ska erbjuda kunden nettodebitering och att detta ska ske på månadsbasis. Övriga aktörer på marknaden får tillgång till nettovärdena för avräkning och debitering. Kunden bör dock få tillgång till sina timvärden. Trots att regelverket kring nettodebiteringen inte klarlagts togs under året allt fler lokala initiativ där elhandelsföretag tecknade avtal med producenter av egen el baserade på nettodebitering. Utökad övervakning av elmarknaden är innebörden i Europaparlamentets och Rådets förordning om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi, som trädde i kraft den 28 december 2011. Förordningen gav EI och övriga europeiska tillsynsmyndigheter ökade befogenheter när det gäller övervakning av handeln med el och gas. Det nya regelverket ska motverka insiderhandel och marknadsmanipulation. Bland annat ska EI inrätta en avdelning för marknadsövervakning. Samtidigt ska myndigheten fördjupa samarbetet med Finansinspektionen, andra europeiska tillsynsmyndigheter och marknadsplatser som Nord Pool Spot. Vindkraften över 6 TWh Vindkraften byggdes ut kraftigt under 2011. Elproduktionen från vindkraft gynnades av den kraftiga blåsten under december månad, vilket gav nya vindkraftsrekord. År 2011 producerade vindkraften mer el än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Antalet överklaganden av vindkraftsetableringar till landets miljödomstolar ökade samtidigt kraftigt under året. Tre gånger så många överklaganden kom in jämfört med för fem år sedan. Gemensam norsk/svensk elcertifikatsmarknad I slutet av juni undertecknade den dåvarande svenska näringsministern Maud Olofsson och den norske energi- och oljeministern Ola Borten ett bindande avtal om en gemensam svensknorsk elcertifikatsmarknad. Därmed kan för första gången ett gemensamt stödsystem för förnybar elproduktion mellan två länder skapas. Målet är att öka den förnybara elproduktionen med totalt drygt 26 TWh, jämnt fördelat mellan åren 2012 och 2020. Det motsvarar nära tio procent av den el som genereras i både Norge och Sverige under ett år. Riksdagen antog den 30 november regeringens proposition om regler för att kunna utvidga den svenska elcertifikatsmarknaden till andra länder, samt godkännande av ett avtal mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat. Norge antog den 19 december EU:s direktiv om förnybar energi. Därmed var alla formella beslut fattade för att avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam marknad för elcertifikat skulle kunna träda i kraft vid årsskiftet. Systemet gäller från år 2012 och innebär oavsett var den nya kraftproduktionen hamnar en stor utbyggnad av elproduktionen. Detta ställer krav på nya överföringsförbindelser. Svensk Energi påpekade under året att förstärkta utlandsförbindelser också är viktigt om elcertifikatsmarknaden ska kunna omfatta fler länder. En diskussion har gällt frågan om vindkraften i högre grad kommer att byggas ut i Norge eftersom vindförhållandena är bättre där. En studie från Energimyndigheten visar dock på likvärdiga kostnader för vindkraft i båda länderna. De förhållandevis bättre vindförhållandena kompenseras av att det är dyrare att bygga ut nätet. Andra frågor som dryftats har gällt risken för att vindkraften kan konkurreras ut av den norska vattenkraften som är förhållandevis billigare. Den så kallade hjemfallsrätten i Norge tillåter dessutom inte andra ägare av vattenkraft än norska staten och landets kommuner. 8

Året som gick ELÅRET 2011 Kritiserat EU-förslag om energieffektivisering Vid europeiska rådets vårtoppmöte år 2007 antogs bland annat ett mål om att till år 2020 uppnå 20 procent ökad energieffektivitet. EU-kommissionen presenterade den 8 mars 2011 en handlingsplan för energieffektivitet och den 22 juni ett förslag till nytt direktiv om energieffektivitet, där flera åtgärder föreslogs bli juridiskt bindande. Direktivet omfattar olika typer av åtgärder för ökad energieffektivitet i offentlig sektor, hushåll och service, industri, samt i sektorerna för energiomvandling och energiöverföring. Åtgärder föreslås för att främja utveckling av den inre marknaden för energitjänster. Förslaget inkluderar även krav på medlemsstaterna att anta vägledande nationella mål för energibesparing till år 2020 och att bredda sin rapportering kring energieffektivisering. Ett av de viktigare förslagen i direktivet är att varje land bör införa så kallade vita certifikat. De innebär att energiföretagen åläggs att spara en viss mängd energi årligen åt sina kunder genom att till exempel byta ut fönster, isolera tak och väggar, dela ut lågenergilampor med mera. Den svenska regeringen och Energimyndigheten har gjort bedömningen att detta skulle fungera dåligt i Sverige. Svensk Energi instämmer i detta och menar att ett alternativt svenskt system för energieffektivisering kan bygga på sex principer. Principerna som har utarbetats tillsammans med bland annat Svensk Fjärrvärme är: Låt slutanvändaren själv besluta om energieffektiviseringsåtgärder. Hjälp dem som arbetar med frågan att identifiera vilka kostnadseffektiva åtgärder som är lämpligast att vidta. Bygg in en morot i systemet. Sätt målet för ett alternativt system så att det stöder det svenska målet för energieffektivisering. Inkludera energieffektivisering i alla sektorer. Stimulera energitjänstemarknaden. Under våren 2012 pågick förhandlingar i EU:s ministerråd bland annat om i vilken grad EU:s mål att minska energianvänd- ningen ska göras bindande för medlemsstaterna. EU-parlamentet har uttryckt en klar ståndpunkt som för svensk del innebär att Sverige ska minska den så kallade primärenergianvändningen med 167 TWh till år 2020. Samtidigt föreslår parlamentet ett tak för primärenergianvändningen i Sverige år 2020 på max 481 TWh. Båda kraven är stora att klara på mindre än åtta år, jämfört med till exempel år 2010 då primärenergianvändningen var 597 TWh. Med primärenergi avses den energi som totalt tillförs Sverige. Svensk Energi konstaterar att energiministern Anna-Karin Hatt tagit avstånd från parlamentets förslag om att sätta ett bindande tak för energianvändningen för varje land. I den delen är elbranschen överens med energiministern. Föreskrifter för ursprungsmärkning av el på plats I början av oktober offentliggjorde Energimarknadsinspektionen, EI, föreskrifter för ursprungsmärkning av el. Sedan år 2005 har det funnits ett lagkrav på märkning. Men det är först nu som branschen fått veta exakt hur det ska gå till. De nya föreskrifterna får full effekt först år 2013 och innebär att kunderna slipper olikheter i hur elhandelsföretagen anger elens ursprung och dess miljöpåverkan Krav på ursprungsmärkning återfinns i ett tidigare EU-direktiv från början av 2000-talet. Syftet med direktivet var att erbjuda elkunden möjlighet att välja elhandelsföretag både utifrån priset och utifrån miljöaspekten. Svensk Energi har från första stund efterfrågat dessa föreskrifter, som också leder till att märkt el måste styrkas med ursprungsgarantier. Kunder som valt exempelvis vindel eller kärnkraftsel kan därmed bli garanterade att just den elen är reserverad för just den kunden. Förhandsreglering införd många företag överklagade I juni 2009 beslutade riksdagen om ändringar i ellagen (1997:857) som innebär en förändring av hur elnätsföretagens intäkter regleras. Från och med år 2012 ska elnätsföretagens intäkter godkännas på förhand av Energimarknadsinspektionen, EI, som beslutar om en så kallad intäktsram för en fyraårsperiod. I början av år 2011 påbörjades en debatt i Sverige om elnätsföretagens avgifter. Bland annat kritiserade Villaägarna avgifterna som ansågs höga och orättvisa inom landet. Förklaringen är att elnätsföretag med kunder långt ut på nätet där terrängen är svår har högre kostnader för nätet, eftersom det varit dyrare att bygga och är dyrare att underhålla. I september fastställde EI kalkylräntan den så kallade wacc:en (weighted average cost of capital) till 5,2 procent för den första regleringsperioden, åren 2012 till 2015. EI hade därmed inte tagit till sig kritiken från elbranschen. Räntenivån var endast något högre än de föreslagna 5 procent som Svensk Energi och flera medlemsföretag kritiserade vid en hearing i juni. 9

ELÅRET 2011 Året som gick Den 31 oktober 2011 fattade EI beslut om de intäktsramar som ska gälla för åren 2012 till 2015. Majoriteten av Sveriges elnätsföretag fick då besked om lägre intäktsramar än de begärt. I början av år 2012 hade 86 företag beslutat att överklaga EI:s beslut. Överklagan skedde till största del via det juridiska ombud som Svensk Energi anlitade, medan fem företag valde att överklaga enskilt. Sammanfattningsvis anser Svensk Energi att grundtanken i den regleringsmodell som EI använder är rimlig. Modellen ska ge elnätsföretagen långsiktiga och stabila finansiella ramar som ger incitament till att hålla en hög leveranskvalitet i nätet och att erbjuda elkunder en hög leveranssäkerhet till ett rimligt pris. Svensk Energi kritiserar EI:s beslut att nivån på kalkylräntan (wacc) ska gälla under hela perioden och att eventuell reglering kan ske i efterhand. Kalkylräntan är en så pass viktig parameter att den istället bör regleras i förväg för ett år i taget. Ytterligare kostnadsökningar är att vänta för elnätsföretagen eftersom nya krav ställs på framtidens elnät. Kunderna ska få möjlighet att styra sin elförbrukning enklare och effektivare. Europas ambitioner att ställa om energisystemet till ett hållbart system påverkar nätens utformning. Inte minst visar sig detta genom en ökad mängd vindkraft. Hela Europa ska också förbättra sina elnät inom länderna och mellan länderna. Allt detta kostar pengar som kommer kunderna till godo genom fungerande nät. Nya lagen om elavbrott sjösatt och testad Den 1 januari 2011 skärptes lagkraven för elnätsföretagen. Ett elavbrott får inte vara längre än 24 timmar. Samma företag är också sedan tidigare skyldiga att betala en avbrottsersättning till den kund som varit utan el i minst 12 timmar. Ersättningens storlek ska enligt ellagen beräknas utifrån avbrottets längd och på kundens beräknade årliga nätkostnad. Ersättningen trappas upp för varje ny 24-timmarsperiod och kan maximalt bli så hög som 300 procent av den beräknade årliga nätkostnaden. Under året testades den nya lagen skarpt. Stormen Berta härjade i södra Sverige i februari med 120 000 strömlösa kunder. I slutet av året kom första adventsstormen, tätt följd av stormen Dagmar under juldagarna och Emil i början av januari 2012. De båda sistnämnda drabbade mellersta Norrland och Svealand respektive Götaland och hade som mest 170 000, respektive 25 000 strömlösa. Efter stormarna fick montörer från Sveriges elnätsföretag jobba dag och natt för att alla skulle få strömmen åter. Landets sju elsamverkansledningar aktiverades och det dröjde till exempel inte länge förrän montörer från andra delar av landet ställde upp för att hjälpa till efter stormen Dagmar, bland annat influgna med Försvarets Herculesplan. De sista kunderna fick elen tillbaka först den 9 januari. Många svenskar drabbades av avbrott och kostnaderna för elnätsföretagen blev höga. Fortum uppskattade att stormarna Dagmar och Emil kostade företaget cirka 90 miljoner kronor i reparationer och avbrottsersättning. För Vattenfall beräknades kostnaderna enbart för stormen Dagmar till 109 miljoner kronor. Sedan slutet av 1990-talet har svenska elnätsföretag satsat cirka 40 miljarder kronor på att vädersäkra elnäten genom att isolera luftledningar eller ersätta ledningar med nedgrävda kablar. Arbetet påskyndades efter stormen Gudrun år 2005 och stormen Per två år senare. Över 5 000 mil ledning har åtgärdats. Sedan några år tillbaka finns dessutom en utbredd samverkan mellan elnätsföretagen vid storstörningar. Drabbade elnätsföretag får hjälp med manskap och materiel från andra kollegor i landet, och röjningsfrekvensen längs de svenska ledningsgatorna har dubblerats jämfört med tidigare. Leveranssäkerheten i de svenska elnäten har normalt pendlat mellan 99,98 och 99,99 procent. Det som avgör är den årliga frekvensen av stormar och större störningar. Ett klimatneutralt Sverige ny 2050-studie I Sverige har regeringen satt upp en vision om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Svensk Energi tog med utgångspunkt i denna vision i juni år 2010 fram ett antal scenarieberäkningar med hjälp av Profu i Göteborg för att beskriva elbranschens bidrag på väg mot ett koldioxidneutralt samhälle. Under 2011 tog Teknikföretagen och Svensk Energi fram en gemensam studie över åtgärder som krävs för att nå målet år 2050. Studien fokuserar på elens roll och visade elsektorns egen möjlighet att till år 2050 vara utan utsläpp av växthusgaser, liksom elens potential att bidra till minskade utsläpp i andra sektorer. En viktig slutsats i rapporten är att det krävs samverkan inom politiken för att Sverige ska kunna vara ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050. Rapporten lyfter också fram betydelsen av forskning och innovationer. Långsiktiga spelregler i form av bland annat ett pris på koldioxid är en viktig förutsättning för att nå målet om ett samhälle med låga klimatutsläpp. Det behövs även en blocköverskridande energipolitisk överenskommelse. På tekniksidan behövs starkare och smartare nät, reglerbar elproduktion och en fortsatt satsning på basproduktion av el. Det finns också en stor potential i energieffektivisering. Konvertering från användning av fossila bränslen till el, i exempelvis bilar, innebär både minskade utsläpp och minskad energianvändning. Under 2011 la EU-kommissionen fram sin färdplan för ett koldioxidsnålt och konkurrenskraftigt EU år 2050, samt en färdplan för hur energisektorn kan bidra till ett koldioxidsnålt EU. Vidare fick Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en svensk färdplan mot ett Sverige utan nettoutsläpp 10

Året som gick ELÅRET 2011 av växthusgaser år 2050. Uppdraget ska redovisas till regeringen i december 2012. Utvecklat samarbete med skolan Svensk Energi genomförde under sommaren och hösten en enkät om behovet av nya medarbetare med elkrafts- eller energikompetens. Enkäten besvarades av branschens alla större aktörer och av andra aktörer utanför Svensk Energi som konkurrerar om motsvarande kompetens. Resultatet som presenterades av Svensk Energi i november visade att företagen har behov av 8 000 nya medarbetare till år 2016. I resultatet ingår stora verkstadsföretag som ABB, Siemens och Volvo. Där återfinns stora konsultbolag som Rejlers, Sweco och ÅF Consult liksom företag som övertagit underhåll och drift av elnätsverksamhet; Eltel Networks, Infratek och ONE Nordic (före detta E.ON ES). Svenska Kraftnät och skogsbolaget SCA ingår också. Utmaningen är stor eftersom utbildningssystemet inte kan leverera vad som krävs. Sveriges Ingenjörer uppskattar att behovet av energikompetens motsvarar 10 procent av de civilingenjörer som kommer ut, 30 procent av alla högskoleingenjörer och 15 procent av övriga per årskull. Det ger en bild av problemets vidd, eftersom alla blivande ingenjörer inte läser energi eller elkraft. Svensk Energi gick därför ut och varnade för att branschrekryteringen kan vara en dold miljardfråga för branschen. En kvalificerad rekrytering kostar stora pengar, men det finns också en kostnad för motsatsen i form av kompetensbrist. Svensk Energi hoppas på en fortsatt konstruktiv dialog med politiker och beslutsfattare för att ytterligare säkra utbildningar med energi- och elkraftskompetens. Under hösten 2011 startade branschen en utbildning av högskoleingenjörer med inriktning på elkraft i samarbete med de tre nordligaste universiteten i Sverige. Energibranschen välkomnade i slutet av december ett utbildningspaket från regeringen för att möta utbildningsbehoven efter Saabs konkurs. Ett viktigt besked som innebär en fortsatt elkraftsutbildning vid Högskolan Väst i Trollhättan. De som genomgår den utbildningen är välkomna att arbeta i energibranschen. Nya skattenivåer för år 2012 Regeringen beslutade under 2011 om höjda energiskattenivåer för år 2012. Det handlar om höjningar för de flesta hushållskunder inom Sverige med 0,7 öre till 29 öre per kilowattimme. Nytt är också att fartyg kan utnyttja lågbeskattad el i hamn, vilket har miljöfördelar. Indexuppräkningen ger följande skattesatser för el från den 1 januari år 2012: 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i skepp som används för sjöfart och som har en bruttodräktighet om minst 400, när skeppet ligger i hamn och spänningen på den elektriska kraft som överförs till skeppet är minst 380 volt. Detta gäller inte när skeppet används för privat ändamål, inte heller när skeppet är upplagt eller på ett varaktigt sätt är taget ur trafik. 19,2 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under föregående punkter och som förbrukas i kommuner som anges i 11 kap. 4 lagen om skatt på energi. Höjningen blir 0,5 öre per kwh. 29,0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. Det innebär att skattesatserna för de flesta hushållen inom Sverige höjs med 0,7 öre per kwh. 11

ELÅRET 2011 elmarknaden Elmarknaden Tillgången till trovärdiga och neutrala marknadsplatser är grundläggande för en väl fungerande elmarknad. På den nordiska elmarknaden sker fysisk elhandel på Nord Pool Spot, medan finansiella produkter erbjuds via Nasdaq OMX Commodities. Genom att agera på spotmarknaden kan aktörerna planera den fysiska balansen inför morgondagen, medan de på den finansiella marknaden kan prissäkra framtida volymer. Prisbildningen på dessa marknadsplatser utgör basen för elhandeln på den nordiska elmarknaden. Utöver handeln via dessa båda marknadsplatser kan köpare och säljare även träffa bilaterala avtal. LÄGRE ANVÄNDNING GAV MINSKAD HANDEL På den nordiska elbörsen Nord Pool Spot sker kortsiktig fysisk timhandel med el vilket ger aktörerna en möjlighet att handla sig i balans i sina åtagande som elhandelsföretag eller elproducent. För nästkommande dygn sker timvis auktionshandel via Elspot, medan handeln på Elbas sker kontinuerligt och innebär en möjlighet för aktörerna att justera sina balanser fram till en timme före leveranstimmen. Den finansiella handeln, även kallad terminsmarknaden, innebär möjligheter till handel upp till fem år framåt i tiden och ger en indikation på spotprisets långsiktiga utveckling. Handeln med finansiella produkter är ett instrument för aktörerna att hantera risker. Vidare kan bilaterala avtal stämmas av via Nasdaq OMX Commodities. Omsättningen på den fysiska marknaden minskade under 2011 till 297 TWh (se diagram 1), vilket kan jämföras med 307 TWh året före. Den lägre omsättningen beror på minskad elanvändning i Norden, samtidigt ökade dock omsättningen räknat som andel av den nordiska elanvändningen till 79 procent. Handelsvolymen på terminsmarknaden minskade med 20 procent till 1 028 TWh från 1 287 TWh året före. Den totala volymen på clearingen sjönk till 1 723 TWh från 2 090 TWh. År 2011 inleddes med systempriser kring 70 öre/kwh som en följd av höga temperaturer och svag hydrologisk balans. En bra vårflod medförde normala magasinsnivåer vid halvårsskiftet och en varm och våt höst innebar att ett underskott i de nordiska vattenmagasinen på drygt 30 TWh vändes till ett överskott på 10 TWh (jämfört med medianen) vid årsskiftet. I takt med förbättrad hydrologisk balans sjönk också spotpriserna för att vid årsskiftet ligga på ca 25 öre/kwh. Under vecka 40 uppgick det genomsnittliga systempriset till 9,1 öre/kwh. Varmare väder och de ekonomiska oroligheterna inom euro- Diagram 1 Omsättning på den fysiska resp. finansiella elmarknaden Diagram 2 elanvändningen i norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot 12

elmarknaden ELÅRET 2011 området innebar en svag industrikonjunktur och därmed minskad efterfrågan på el i Norden. I december 2010 uppgick den nordiska elefterfrågan till drygt 390 TWh, summerat över 52 veckor, men i januari 2012 hade den minskat till 375 TWh (se diagram 2). I Sverige sjönk användningen under motsvarande period från 147,0 TWh till 139,7 TWh, den temperaturkorrigerade användningen sjönk också från 144,2 till 142,5 TWh. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot uppgick till 42,3 öre/kwh, vilket är en minskning med 16 procent från år 2010 då genomsnittspriset var 50,6 öre/kwh. Priset på den tyska elbörsen EEX uppgick till ca 46 öre/kwh, det vill säga knappt 9 procent högre än i Norden räknat som årsgenomsnitt. Det nordiska systempriset var under året som högst 82 öre/kwh och som lägst 13 öre/kwh. Motsvarande timpriser på EEX var 105 respektive -33 öre/kwh. MÅNGA FAKTORER PÅVERKAR ELPRISET Historiskt sett har elpriset på den nordiska elmarknaden i första hand varit beroende av nederbörden. Tillgången till billig vattenkraft i det nordiska kraftsystemet har varit avgörande för i vilken utsträckning som annan och dyrare produktionskapacitet behövts för att möta efterfrågan. Efterhand som den nordiska efterfrågan ökat, har också behovet av att ta i drift koleldade kondenskraftverk i framförallt Danmark och Finland ökat. Liten nederbörd eller låga temperaturer innebär ett högre utnyttjande av kolkraft, medan det omvända gäller under år med god tillrinning och höga temperaturer. Detta påverkar i sin tur det genomsnittliga priset över året. I takt med ett ökat elutbyte med länderna utanför Norden, är kraftpriserna på kontinenten också av betydelse för Norden. Detta innebär även att priserna i Norden påverkas av andra faktorer som t ex knappare marginaler i den europeiska kraftbalansen, köldknäppar på kontinenten och vattentillrinningen i Spanien. Diagram 3 visar utvecklingen av spotpriser i Norden respektive Tyskland uttryckt som veckogenomsnitt. Elpriset på kontinenten är i stor utsträckning beroende av produktionskostnaderna i koleldade kondenskraftverk. Införandet av handelssystemet för utsläppsrätter den 1 januari 2005 innebar att priset på utsläppsrätter måste adderas till produktionskostnaderna i elproduktion baserad på fossila bränslen. På så sätt får priset på utsläppsrätter en direkt påverkan på såväl spotpriset som terminspriserna på el. Av diagram 4 framgår att priset på utsläppsrätter har en tydlig påverkan på terminspriset, medan kopplingen till spotpriset varierar. Detta beror främst på tillrinningen och tillgången till magasin i vattenkraften. Under perioder med hög tillrinning finns exempelvis inte alltid möjlighet att spara på vattnet, utan producenterna blir tvungna att producera el eller spilla vatten, vilket får en direkt påverkan på spotpriset. SJUNKANDE PRISER PÅ UTSLÄPPSRÄTTER Handel med utsläppsrätter är en av de så kallade flexibla mekanismer som definieras i Kyotoprotokollet. Syftet med handeln är att länder och företag ska få möjlighet att välja mellan att genomföra utsläppsminskande åtgärder i det egna landet/företaget eller att köpa utsläppsrätter som då genererar utsläppsminskningar någon annanstans. På så sätt kan de minst kostsamma åtgärderna genomföras först så att den totala kostnaden för att uppfylla Kyotoprotokollet blir så låg som möjligt. Tilldelningen av utsläppsrätter bestäms nationellt, men måste godkännas av EU-kommissionen. Det nuvarande handelssystemet omfattar två så kallade Diagram 3 elspotpris NORD POOL spot RESPEKTIVE EEX (tyskt elpris) Diagram 4 Elspotpris, terminspris samt pris på utsläppsrätter Källa: Nord PooL Spot, EEX Källa: Nord PooL Spot 13

ELÅRET 2011 elmarknaden budgetperioder. Den första löpte mellan åren 2005 2007 och var en försöksperiod, medan den andra omfattar perioden 2008 2012, vilket motsvarar Kyotoprotokollets åtagandeperiod. I Sverige omfattas drygt 700 anläggningar av systemet. Inom energibranschen gäller det alla enskilda anläggningar med en effekt större än 20 MW eller fjärrvärmesystem, där anläggningarna tillsammans har en större effekt än 20 MW. För den praktiska handeln med utsläppsrätter gäller att utsläppsrätter inte kan föras över mellan budgetperioderna. Vidare ska de aktörer som omfattas av systemet senast i mars rapportera föregående års uppgifter. Som en följd av detta uppstår skillnader i utsläppspriset beroende på tidsperiod. Generellt kan ett pris på 10 euro/ton sägas medföra drygt 7 öre/kwh på råkraftpriset. Utvecklingen inom euroområdet och den svaga industrikonjunkturen medförde att utsläppspriset sjönk dramatiskt under året (se diagram 5). Beroende på den stora andelen fossilbaserad kraft i Tyskland finns en stark koppling mellan det tyska spotpriset och priset på utsläppsrätter. I diagram 6 redovisas skillnaden mellan de nordiska och tyska spot- respektive och terminspriserna, samt priset på utsläppsrätter. I takt med ökade priser på utsläppsrätter, ökar också skillnaden i spotpris mellan Nord Pool Spot och EEX, till det nordiska spotprisets fördel. Den stora tillgången på vattenkraft i Norden medför generellt sett ett lägre pris jämfört med i Tyskland. Differensen skulle kunna uppskattas till prisskillnaden mellan terminskontrakten på respektive börs, vilken i februari 2012 uppgick till 11 öre/kwh för låglast och 21 öre/kwh för höglast för helåret 2013. ELOMRÅDEN PÅ NORD POOL SPOT Systempriset på Nord Pool Spot utgör prisreferens för den finansiella elmarknaden och är ett pris som är beräknat för hela det nordiska börsområdet utifrån ett antagande om obegränsad överföringskapacitet. Det finns dock fysiska begränsningar i alla elnät, varför det finns tillfällen där överföringskapaciteten inte är tillräcklig för att uppfylla marknadens önskemål om handel mellan olika områden. För att hantera överföringsbegränsningar är det nordiska börsområdet indelat i olika så kallade elområden. Historiskt har Sverige och Finland utgjort egna områden, medan Danmark varit delat i två och i Norge har antalet områden varierat mellan 2 och 5. Om överföringskapaciteten inte är tillräcklig för att uppnå samma pris i hela börsområdet beräknas separata områdespriser. Flera elområden kan bilda ett gemensamt så kallat prisområde, men även utgöra separata sådana. Genom åren har Sverige ytterst sällan utgjort ett eget prisområde. Under år 2010 var Sverige till exempel ett separat prisområde endast en av årets totalt 8 760 timmar. Tabell 2 visar områdespriser sedan omregleringen år 1996. Prisskillnaderna mellan de olika områdena är i första hand beroende på vilken produktionskapacitet som finns i respektive område. Skillnader i pris uppstår i synnerhet vid större variationer i tillgången till vattenkraft, vilket även återspeglas i systempriset. Ovanligt låg eller hög tillrinning ökar också frekvensen för uppkomsten av olika prisområden. Under år med god tillrinning kommer priset att vara lägst i Norge och därefter i Sverige, medan det omvända gäller i perioder av sämre tillrinning. Diagram 5 Pris på utsläppsrätter på Nasdaq OMX Commodities Diagram 6 Pris på utsläppsrätter samt prisdifferenser mellan Norden och Tyskland Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot, EEX 14

elmarknaden ELÅRET 2011 I november delades Sverige in i fyra elområden (Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö). Införandet sammanföll med att temperaturerna sjönk till mer normala, samt att alla reaktorer i Ringhals stod still, vilket medförde att prisskillnaderna inledningsvis var relativt stora. Mot slutet av november var ett par reaktorer i Ringhals åter i drift och dessutom hade kabeln Fennoskan 2 tagits i drift. Därefter har prisskillnaderna varit betydligt mindre (se diagram 7). Som förväntats på förhand blev priserna för Malmö i stort sett identiska med dem för Köpenhamn. KUNDERNAS RÖRLIGHET PÅ ELMARKNADEN ÖKADE Sedan april år 2004 sammanställer SCB statistik månadsvis bland annat över kundernas byten av elhandelsföretag, och hur kunderna är fördelade mellan olika avtalstyper. Detta framgår av diagram 8 och 9. Möjligheten att byta elhandelsföretag är beroende av tidigare tecknade avtal, vilket innebär att inte alla kunder har möjlighet att göra ett byte under året. Det är därför svårt att dra några egentliga slutsatser då tidsserien över byten är relativt kort. Antalet byten under året ökade jämfört med år 2010, men är mindre än under år 2009. I genomsnitt uppgick antalet byten under år 2011 till knappt 44 500 per månad, varav hushållskunder drygt 38 700, vilket kan jämföras med ett genomsnitt sedan starten på 38 500 respektive 32 100. Räknat i volym uppgick genomsnittet under år 2011 till drygt 1 200 GWh (Gigawattimmar = miljoner kilowattimmar) totalt, varav cirka 390 GWh avser hushållskunder. För hela perioden är motsvarande genomsnitt 1 000 respektive 300 GWh. Under år 2011 har andelen kunder med tillsvidareavtal, det vill säga kunder som inte gjort ett aktivt val, fortsatt att minska. Samtidigt måste det dock hållas för sannolikt att en del av dessa medvetet inte gjort något val. Floran av avtalsformer har efterhand vuxit och de nyare formerna passar inte in i den historiska mallen, till exempel avtal med kombinationer av fasta och rörliga priser. Sedan januari 2008 redovisar SCB bland annat dessa i kategorin Övriga. KONSUMENTPRISET PÅ EL Konsumentpriset på el varierar mellan olika kundkategorier, mellan stad och landsbygd och mellan länderna i Norden. Det beror på varierande distributionskostnader, skillnader i beskattning, subventioner, statliga regleringar och elmarknadens struktur. Hushållens elpris kan principiellt sägas bestå av tre komponenter: Ett elhandelspris för el, den del av elräkningen som påverkas genom konkurrens En elnätsavgift, priset för nättjänst, det vill säga överföring av el Skatter och avgifter, vilket innebär elskatt, moms och avgifter till myndigheter Exemplet i diagram 10 visar elprisutvecklingen (villa med elvärme) för avtalsformen rörligt pris, en av många avtalsformer. En iakttagelse är att 1970 gick knappt 7 procent av konsumentens pris till staten i skatt. I januari år 2012 utgjorde elskatt, moms och elcertifikat 46 procent av konsumentpriset. Stora svängningar i elpriset medför att andelarna varierar därefter. Det bör noteras att pålagor i producentledet också utgör en del av elhandelspriset, till exempel kostnaderna för utsläppsrätter. Tabell 2 Genomsnittliga områdespriser på Nord Pool spot, öre/kwh Oslo Stockholm* Finland Jylland Själland System 2011 41,75 43,08 44,42 43,26 44,59 42,34 2010 51,74 54,25 54,07 44,26 54,36 50,59 2009 35,90 39,28 39,24 38,28 42,26 37,22 2008 37,85 49,15 49,05 54,14 54,50 43,12 2007 23,82 28,01 27,78 29,98 30,55 25,85 2006 45,56 44,53 44,95 40,89 44,93 44,97 2005 27,05 27,64 28,36 34,63 31,43 27,24 2004 26,83 25,62 25,25 26,28 25,87 26,39 2003 33,87 33,29 32,22 30,74 33,58 33,48 2002 24,27 25,23 24,92 23,28 26,12 24,59 2001 21,30 21,09 21,07 21,92 21,73 21,36 2000 10,21 12,04 12,58 13,86 10,79 1999 11,52 11,94 12,00 11,84 1998 12,21 12,04 12,26 12,26 1997 14,86 14,37 14,59 1996 26,61 26,00 26,30 * I och med införandet av elområden i Sverige ändrades definitionen på område Stockholm från och med 2011-11-01. Diagram 7 timvisa områdespriser i sverige Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot 15

ELÅRET 2011 elmarknaden Diagram 8 Antal byten mellan elhandelsföretag per år Källa: SCB Diagram 9 Kunders rörlighet januari 2001 2012 Diagram 10 Elprisets uppdelning för villakunder med elvärme och avtal om rörligt pris, löpande priser, januari respektive år Källa: SCB 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1970 1978 1986 1994 2002 2012 Källa: STEM och SCB 16

sveriges totala energitillförsel ELÅRET 2011 Sveriges totala energitillförsel Energitillförseln Sveriges energibehov täcks dels av importerad energi främst olja, kol, naturgas och kärnbränsle dels av inhemsk energi i form av vattenkraft, ved och torv samt restprodukter i skogsindustrin (bark och lutar). Energitillförselns utveckling efter 1973 visas i diagram 11. De största förändringarna mellan åren 1973 och 2011 är att oljans andel i energitillförseln sjunkit från 71 till ca 25 procent och att kärnkraften ökat från 1 till drygt 30 procent. Vid normal tillgänglighet i kärnkraften uppgår andelen till drygt 35 procent. Den totala energitillförseln i Sverige år 2011 uppgick preliminärt till 570 TWh, att jämföra med 587 TWh året före. 1 Den minskade energitillförseln kan främst tillskrivas mildare vinter samt ett svagt konjunkturläge som en följd av bland annat de ekonomiska oroligheterna inom euroområdet. 1 Energianvändningen En fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster i samhället har historiskt medfört att efterfrågan på energi ökar. I diagram 12 visas tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (kwh/bnp-krona). Tidigare har den svenska statistiken inte räknat in omvandlingsförlusterna i kärnkraftverken. Numera tillämpas det internationellt vanliga beräkningssättet som utgår från bränslets energiinnehåll. 1 Här bortses från nettoimport av el, bunkring för utrikes sjöfart samt användning för icke energiändamål. Det kan konstateras att energianvändningen beräknad enligt den äldre svenska beräkningsmetoden sjunkit sedan år 1973, medan det är först efter mitten av 1990-talet som användningen börjat falla enligt den internationella metoden. Högre ekonomisk aktivitet, speciellt i den elintensiva industrin samt en sträng vinter och svag hydrologi innebar en ökning av alla energislag år 2010, men även en följd av högre kärnkraftsproduktion och därmed högre omvandlingsförluster. I absoluta tal har energianvändningen hos slutanvändarna varit relativt konstant sedan år 1973. Samtidigt har användningen i förhållande till BNP-utvecklingen minskat med drygt 40 procent enligt den internationella beräkningsmodellen. Om man bortser från omvandlingsförlusterna i kärnkraftverket motsvarar detta en energieffektivisering på nästan 60 procent. Detta beror dels på att användningen av de förädlade energiformerna el och fjärrvärme ökat, dels på att användningen effektiviserats. Oljans andel av energianvändningen har sjunkit markant inom industri och bostäder, service med mera, medan oljeberoendet är fortsatt stort i transportsektorn. Enligt den preliminära statistiken från SCB minskade den slutliga energianvändningen med 5 procent till 392 TWh år 2011. Elanvändningen minskade med 5 procent och fjärrvärmeanvändningen med 16 procent. Medan användningen av olje- och gasprodukter minskade med 5 respektive 3 procent, minskade användningen av biobränslen och torv, med mera, respektive kol med knappt 1 procent. Diagram 11 total energitillförsel i sverige 1973 2011 Diagram 12 total tillförd energi i relation till bnp 1973 2011 (1995-års priser) Källa: SCB Källa: SCB 17

ELÅRET 2011 elanvändningen Elanvändningen Den totala elanvändningen inklusive överföringsförluster och stora elpannor i industri och värmeverk uppgick preliminärt till 139,7 TWh år 2011, att jämföra med 147,0 TWh år 2010. Sverige har relativt mycket elvärme, drygt 30 TWh totalt, varav två tredjedelar är beroende av temperaturen utomhus. Vid en jämförelse mellan två år måste därför hänsyn tas till temperaturvariationer mellan åren. Den temperaturkorrigerade elanvändningen uppgick år 2011 preliminärt till 142,5 TWh, vilket kan jämföras med 144,2 år 2010. Elanvändningens utveckling är starkt beroende av tillväxten i samhället. I diagram 13 visas utvecklingen från år 1970. Fram till och med år 1986 ökade elanvändningen snabbare än bruttonationalprodukten, BNP. Åren 1974 till 1986 berodde detta till stor del på ökad elvärmeanvändning. Sedan år 1993 har dock elanvändningen ökat i långsammare takt än BNP. ELANVÄNDNINGEN I INDUSTRIN Av diagram 14 framgår att elanvändningen inom industrin ökade kraftigt mellan åren 1982 och 1989, vilket förklaras av en långvarig högkonjunktur. Devalveringen år 1982 gav den elintensiva basindustrin, främst massa- och pappersindustrin, goda förutsättningar att expandera. Under lågkonjunkturen och strukturomvandlingen i början på 1990-talet sjönk sedan elanvändningen. Vid halvårsskiftet 1993 inträffade en vändning fram till och med år 2000. De tre följande åren minskade industrins elanvändning, dels beroende på en långsammare ekonomisk utveckling, dels som en följd av högre elpriser. Därefter har elanvändningen i industrin ökat i måttlig takt fram till finanskrisen andra halvåret 2008. Efter en viss återhämtning under 2010 har användningen åter minskat något. I diagram 15 illustreras hur industrins specifika elanvändning, uttryckt som kwh per krona förädlingsvärde, har utvecklats sedan år 1970. Sedan år 1993 har industrins elanvändning i förhållande till förädlingsvärdet minskat kraftigt. Det beror på den heterogena industristrukturen i Sverige, där ett fåtal branscher står för en stor del av elanvändningen, se tabell 3. Från år 1993 har tillväxten i varuproduktionen varit störst i framför allt verkstadsindustrin. Produktionsvärdet i verkstadsindustrin har under perioden mer än fördubblats medan dess elanvändning ökat med mindre än tio procent. I den energiintensiva industrin har produktionen ökat med knappt 50 procent, samtidigt som elanvändningen ökat med nästan 20 procent. ELANVÄNDNINGEN INOM SERVICE, VÄRMEVERK, SAMFÄRDSEL Med Mera Elanvändningen i servicenäringarna (bland annat kontor, skolor, affärer, sjukhus) steg kraftigt under 1980-talet. Det var främst belysning, ventilation, kontorsutrustning samt extra komfortelvärme som ökade. Denna ökning berodde på en kraftig standardhöjning vid renovering, ombyggnad och nybyggnation av servicenäringarnas lokaler samt på det starkt ökande antalet apparater, som datorer. Under slutet av 1980-talet var Diagram 13 Elanvändningen per BNP-krona 1970 2012 (1995 års priser) Diagram 14 Elanvändningen fördelad på olika användare 1970 2011 Källa: SCB Källa: SCB 18

elanvändningen ELÅRET 2011 tillskottet av nya byggnader betydande. Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet byggdes få nya hus, vilket tillsammans med effektivare apparater medfört att elanvändningen, exklusive stora elpannor, avstannat på nivån 33 till 34 TWh per år. De senaste årens höga elpriser har bidragit till att elanvändningen minskat något. Merparten av lokalsektorns byggnader värms med fjärrvärme. Elvärme som huvudsaklig uppvärmningsform används till ca 9 procent av byggnadsytan. Eftersom el ofta också används som komplement till andra uppvärmningsformer, svarar elvärmen för cirka 20 procent av den totala uppvärmningsenergin. I kategorin Service ingår också tekniska servicetjänster, som fjärrvärmeverk, vattenverk, gatu- och vägbelysning samt järnvägar. Även för dessa var tillväxten betydande under 1980-talet. Då tillkom till exempel de stora värmepumparna i fjärrvärmeverken som år 2000 använde drygt 2 TWh el. Högre elpriser har bidragit till att den årliga användningen inom denna sektor sedan år 2003 ligger under 0,5 TWh. ELANVÄNDNINGEN I BOSTÄDER Bostadssektorn omfattar småhus, jordbruk, flerbostadshus och fritidshus. El till jordbruksdriften hänförs till service. Elanvändning, exklusive elvärme har haft en jämn ökningstakt sedan 1960-talet, med undantag för oljekrisen 1973/74, och en tillfällig sparkampanj under 1980/81 då ökningen tillfälligt bröts. Användningen av hushålls- och driftel i flerbostadshus har ökat stadigt. Detta beror dels på att antalet bostäder ökat, dels på ökad apparatstandard. Ökningstakten har dock minskat de senaste åren. Det är idag i huvudsak i samband med renovering av äldre flerbostadshus och det faktum att hushållen skaffar fler apparater till exempel diskmaskiner, frysskåp eller hemdatorer som elanvändningen ökar. För alla bostadstyper gäller dock att byte av äldre apparater, som kylskåp och tvättmaskiner, till modernare och energisnålare motverkar ökningen. Diagram 16 visar hur hushållselen fördelas. Elvärme svarar för 30 procent av uppvärmningsenergin i bostadssektorn, framförallt i småhusen. Under perioden 1965 till 1980 byggdes ett stort antal småhus med direktverkande elvärme. Efter 1980 har flertalet nybyggda småhus försetts med vattenburen elvärme. För att minska oljeberoendet efter den andra oljekrisen i början av 1980-talet konverterades ett mycket stort antal småhus från oljepanna till elpanna under åren 1982 till 1986. De senaste åren har antalet värmepumpar ökat kraftigt, vilket minskat behovet av inköpt energi för uppvärmning och varmvatten i bostäderna. Det naturliga valet vid nybyggnad och konvertering i flerbostadshus har varit fjärrvärme där sådan funnits tillgänglig. Utanför fjärrvärmeområdena har dock elvärme installerats, främst vid nybygge. Elvärme som komplement till andra uppvärmningsformer är också mycket vanligt, ca 4 procent av byggnadsytan i flerbostadshus är i huvudsak eluppvärmd. I tabell 4 redovisas antalet abonnemang och genomsnittlig elanvändning för olika kategorier inom bostadssektorn. I tabellen saknas bostäder inom jordbruk, skogsbruk o dylikt, då elanvändningen för boende inte går att särskilja från den bedrivna verksamheten. Diagram 15 industrins elanvändning i förhållande till förädlingsvärdet 1970 2011 (1991 års priser) Diagram 16 relativ fördelning av hushållsel (undersökning år 2007) Källa: SCB Källa: Energimyndigheten 19

ELÅRET 2011 elanvändningen Tabell 3 industrins elanvändning fördelad på branscher åren 2000 2011, TWh 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 prel. Gruvor 2,6 2,5 2,6 2,6 2,5 2,6 2,5 2,7 2,8 2,4 3,2 3,3 Livsmedelsindustri 3,0 2,8 2,7 2,5 2,4 2,4 2,4 2,6 2,5 2,4 2,5 2,5 Textil- och beklädnadsindustri 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Trävaruindustri 2,3 2,2 2,3 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,1 2,1 1,8 Massa- och pappersindustri, grafisk industri 24,1 23,2 23,4 23,2 23,6 24,2 24,5 24,6 24,2 22,6 23,0 21,7 Kemisk industri 7,6 7,7 7,7 8,0 7,9 7,6 7,4 7,3 7,1 6,6 7,1 7,2 Jord- och stenvaruindustri 1,2 1,4 1,2 1,1 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 1,0 1,0 1,0 Järn-, stål- och metallverk 8,2 7,9 7,8 7,5 8,6 8,5 8,4 8,4 8,0 6,0 7,4 7,6 Verkstadsindustri 7,5 7,6 7,4 6,9 7,0 6,9 7,4 7,0 6,7 5,4 5,7 6,3 Småindustri, hantverk och övrigt 1,0 1,2 1,0 0,9 0,7 1,0 1,5 1,8 1,7 2,1 2,5 1,4 SUMMA, inkl avkopplingsbara elpannor 57,8 57,1 56,4 55,3 56,2 56,7 57,7 57,9 56,5 50,7 54,5 52,9 Källa: SCB Tabell 4 Antalet abonnemang och genomsnittlig elanvändning i bostäder år 2011 Antal abonnemang GWh* MWh/ab Småhus med användning > 10 MWh 1 196 247 22 729 19,0 Småhus med användning högst 10 MWh 700 256 4 902 7,0 Flerbostadshus, direktleverans med användning > 5 MWh 163 805 1 474 9,0 Flerbostadshus, direktleverans med användning högst 5 MWh 1 951 415 3 903 2,0 Flerbostadshus, kollektivleveranser 8 463 505 59,6 Fritidsbostäder 509 734 3 058 6,0 Totalt, bostäder enligt ovan 4 529 920 36 571 8,1 Andel av totalt antal abonnemang 86,8% 26,5% 30,6% Totalt antal abonnemang 5 219 403 137 844 26,4 * 1 GWh = 1/1000 TWh Källa: SCB 20