Utbildningsinspektion i Sollentuna kommun Sofielundsskolan Dnr 53-2007:3311 Utbildningsinspektion i Sofielundsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Sollentuna kommun och besökt Sofielundsskolan den 5-7 februari, 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Sofielundsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. På Sofielundsskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, elever, elevvårdspersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte även verksamheten i förskoleklasserna och lektioner i årskurs 1 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Sofielundsskolan Antal elever Förskoleklass 50 Grundskola 476 På Sofielundsskolan finns förskoleklass och grundskolans årskurser 1 9 samt fritidsverksamhet för de yngre eleverna samt liknande aktiviteter på eftermiddagarna
2 (15) för eleverna i årskurserna 4 6. I anslutning till skolan finns också förskoleverksamhet. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen beskrivs i separata rapporter. Lärare och elever är indelade i fyra så kallade spår. Varje spår i årskurs 1 6 innehåller åldersblandade grupper i årskurs 1 2, 3 4 och 5 6. Därutöver finns ett arbetslag med två grupper i respektive årskurs 7, 8 och 9. De äldre eleverna arbetar således åldershomogent. På skolan finns en så kallad förberedelseklass, där kommunen placerar elever som nyligen anlänt till Sverige och saknar svenska som modersmål. Verksamheten leds av rektorn och två biträdande rektorer där den ene har ett övergripande ansvar för förskoleklasserna samt årskurs 1 4 och den andre för årskurserna 5 9. Skolans ledningsgrupp består utöver de ovan nämnda, av den biträdande rektorn för en förskola. Förskolan är fysiskt knuten till skolan. Helhetsbedömning Sofielundsskolan bedriver en verksamhet som i många delar fungerar väl. Eleverna är öppna och frimodiga och uppger att de är trygga och trivs, vilket tydligt kan förklaras av ett gott värdegrundsarbete i skolans alla årskurser. Trots ett lågt resultat för år 2007 gällande andel elever med fullständigt slutbetyg, anpassas undervisningen till stor del till elevernas förutsättningar och behov. Elevernas bakgrund, tidigare erfarenhet, språk och kunskaper är lärarnas utgångspunkt då de planerar och genomför sin undervisning. Eleverna ges olika möjligheter till att själva formulera sina ståndpunkter, lyssna, diskutera och använda sina olika kunskaper för att lösa problem. En tydlig arbetsglädje och lust att lära genomsyrar alla årskurser som inspektörerna besökte. Utifrån intervjuer, uppföljningar på elevnivå, tester och diagnoser som utförs på skolan bedöms dock kunskapsresultaten som ett angeläget förbättringsområde, detta utifrån det faktum att så många som drygt 30 procent av eleverna, år 2007, inte når målen i alla ämnen i årskurs 9. Skolan bör i högre grad analysera elevernas resultat utifrån de nationella styrdokumenten. Här bör också genusperspektivet beaktas. Även elevernas inflytande över det egna lärandet bör förbättras liksom elevernas delaktighet i framtagandet av ordningsregler, likabehandlingsplan och sredovisning. Skolan har delvis ett gott sarbete som dock inte återspeglas i sredovisningen. Rektorn är nytillträdd och har på kort tid gjort sig förtrogen med verksamheten. Dock bör den pedagogiska ledningen förbättras. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans skriftliga omdömen överensstämmer inte med förordningens krav (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Ordningsreglerna har inte utarbetats under medverkan av elever (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen).
3 (15) - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång för elever i de särskilda undervisningsgrupperna saknas (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Rektorn i särskolan fattar inte beslut om avvikelser från särskolans timplan för elever som är inskrivna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör säkerställa att alla elever ges möjlighet att uppnå målen i de samhällsoch naturorienterade ämnena i årskurs 5. - Kunskapsresultaten bör förbättras. - De individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas. vidtagit åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. - Skolan bör utvärdera sitt arbete med målen att sträva mot. - Elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen bör förbättras. - Personalens kännedom om gällande föreskrifter bör förbättras. - Rektorn bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.
4 (15) 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Tabell 1. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Sofielundsskolan. Dessutom anges andel elever som bedömts uppnått målen totalt i kommunen. Sofielundsskolan Sollentuna kommun Ämne År 2006 År 2007 År 2006 År 2007 Svenska 98 % 95,1 % 94 % 95,6 % Engelska 96 % 98,1 % 95 % 96,1 % Matematik 90 % 90,4 % 93 % 94,8 % Tabell 2. Sammanställning av betygsresultat för årskurs 9 i Sofielundsskolan jämfört med samtliga skolor i Sollentuna kommun samt i riket år 2006 och 2007, enligt statistik från Skolverket. Sofielundsskolan Sollentuna kommun Riket 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program 84,1 69,4 80,5 78,5 76,0 76,1 90,9 89,8 93,0 93,1 89,5 89,1 Meritvärde 1 234,1 220,5 220,5 221,4 206,8 207,3 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.
5 (15) Kommentar: Sofielundsskolan har genom kommungemensam statistik en sammanställning av kunskapsresultaten i årskurs 5 i samtliga ämnen. Denna visar att flertalet elever når målen i alla ämnen. För årskurs 9 redovisar skolan ett högt meritvärde och en relativt hög andel av eleverna är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan. Andelen elever som når målen i alla ämnen är dock betydligt lägre. Vid en närmare genomgång av betygsstatistiken framkommer en stor skillnad mellan pojkars och flickors resultat. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: God Lärarna följer regelbundet upp och utvärderar samtliga elevers kunskapsutveckling i alla ämnen och utifrån detta görs en anpassning av undervisningen (se vidare avsnitt 1.5 anpassning av verksamheten till elevernas behov). Till stöd för detta har lärarna handledning av skolans specialpedagoger. Exempel är individanpassningar och förändringar i arbetssättet för hela grupper. På utvecklingssamtalen använder lärarna elevernas individuella utvecklingsplaner och redogör för elevernas kunskapsutveckling utifrån de nationella målen och de mål som kommunen har satt upp. Bedömning av Sollentuna kommuns centralt fastställda konkretiseringar av de nationella målen görs i kommunrapporten. Nedanstående bör enligt inspektörerna förbättras. Individuell utvecklingsplan I grundskoleförordningen ställs krav på upprättandet av en individuell utvecklingsplan för varje elev vid utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som
6 (15) behövs för att eleven ska nå nationella mål och i övrigt utvecklas så långt det är möjligt inom ramen för läroplanens och kursplanernas mål. Se vidare i Skolverkets Almänna råd för individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner och bedömer att dessa bör utvecklas så att skolans insatser tydligare framgår med utgångspunkt i nationella mål. Vidare ska planen utgå från elevens starka sidor och grunda sig på den uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling i relation till läroplanen och kursplanernas mål. 1.3 Bedömning och betygssättning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, om betyg sätts enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Bedömning av området Bedömning och betygssättning: God Lärarna strävar efter att göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper och för att uppnå detta diskuteras tydlighet, likvärdighet och olika möjligheter att ge information om elevernas kunskaper. Diskussioner om bedömningar och betyg förekommer i alla ämnen och i alla årskurser. Skolans lärare gör även bedömningar tillsammans för att på detta sätt öka likvärdigheten vid bedömningar för eleverna. Slöjdlärarna för dessa diskussioner i nätverk mellan skolorna. Skolan har också likartade bedömningsunderlag inför elevernas utvecklingssamtal. Som stöd för betygssättning och bedömning av elevernas kunskaper ska enligt grundskoleförordningen 7 kap. 10 användas nationella ämnesprov. Sofielundsskolan använder de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. Som tidigare nämnts har skolan som utgångspunkt vid sina bedömningar de nationella kursplanerna. Nedanstående brist måste enligt inspektörerna åtgärdas.
7 (15) Skriftliga omdömen Enligt grundskoleförordningen ska ett skriftligt omdöme ges om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Av omdömet ska elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket framgå. Dessutom kan de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Omdömet ska undertecknas av läraren. I Sofielundsskolan finns omdömen men de beskriver inte elevens kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer att skolans skriftliga omdömen inte uppfyller förordningens krav, vilket måste åtgärdas. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: God I läroplanen anges bland annat att skolan ska sträva mot att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära. Vidare att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, samt att reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Verksamhetsbesök och samtal med elever och lärare visar att skolans eleverna ges flera olika möjligheter att utveckla sitt sätt att lära. Skolan visar på flera olika sätt att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Lust att lära genomsyrar undervisningen. Skolan
8 (15) har också en organisation av undervisningen som ger flertalet elever möjlighet att stimuleras och lyckas i sitt lärande. Exempel på detta är ett väl utvecklat samarbete inom, men även mellan, de olika verksamheterna på skolan. Arbetet i skolans två förskoleklasser stimulerar varje barns utveckling och lärande och ger en god grund till fortsatt skolgång. Nedanstående bör enligt inspektörerna förbättras. Eleverna möjlighet till inflytande över det egna lärandet I läroplanen uttrycks att elever ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Elevernas inflytande över sitt eget lärande bör utvecklas på skolan då det enligt elever, föräldrar, skolledning men också utifrån inspektörernas egen bedömning är högst lärarberoende. Inflytande finns i viss mån men ofta består det i att eleverna får välja mellan redan förutbestämda uppgifter. I årskurserna 7 9 finns en stöd/utvecklingsverksamhet benämnd stuga där ett tydligare inflytande finns. Eleverna gör en utvärdering av sitt arbete varje fredag. Utifrån denna utvärdering väljer de vad och ibland hur de ska arbeta med under två stuglektioner på måndagseftermiddagen. En förutsättning för att eleverna ska ha möjlighet till inflytande över undervisningen är att de har kännedom om målen för utbildningen, vilket eleverna i stor utsträckning har på skolan. I skolans sredovisning rannsakar skolan sig själva och anser att elevinflytandet på skolan minskar ju äldre eleverna blir istället för som författningarna kräver ökar med stigande ålder. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra elevernas möjligheter gällande inflytande över sin egen utbildning och sitt eget lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid upprättas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: God Skolan anpassar undervisningen i hög grad till elevernas förutsättningar och behov. Detta sker genom en medvetenhet hos personalen, samarbete mellan lärarna, skolans special pedagoger och de olika verksamheterna. Lärarnas undervisningsmeto-
9 (15) der är även de genomtänkta utifrån elevgruppernas förutsättningar och visar på en rik variation. Elever i behov av särskilt stöd får detta stöd tillgodosett och arbetsgången från att identifiera en elev i behov av särskilt stöd tills stödet ges är tydlig för alla. Åtgärdsprogram, som uppfyller författningarnas krav, skrivs i tillräcklig omfattning. Inspektörerna bedömer att skolan har goda rutiner för att identifiera och tillgodose elevers behov av särskilt stöd. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: God Inspektörerna möter glada, positiva, artiga och frimodiga elever vid sitt skolbesök. Inspektionen visar också att skolan har ett aktivt värdegrundsarbete. Olika enkäter, inspektörernas observationer och samtal med lärare och elever tyder på att skolan är en trygg miljö för eleverna. De lektioner inspektörerna besökte utmärktes av god ordning och studiero för eleverna. Nedanstående brister måste enligt inspektörerna åtgärdas. Ordningsregler Rektorn har enligt grundskoleförordningen ansvar för att det finns ordningsregler på skolan och att dessa utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig
10 (15) personal samt företrädare för eleverna och föräldrarna. Någon samverkan med elever och föräldrar har dock inte skett vilket inte uppfyller författningarnas krav. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet vilket huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer ansvarar för. Enligt en särskild förordningen omfattas skyldigheten också av att denna plan ska arbetas fram, följas upp och ses över under medverkan av elever. Skolan har en likabehandlingsplan med en översikt över de insatser som ska vidtas för att främja barns lika rättigheter. I planen finns också beskrivet rutiner för akuta insatser då en eventuell kränkning sker. Dock saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån en aktuell kartläggning. Inte heller beskrivs skolans rutiner för uppföljande insatser och hur dessa ska dokumenteras eller ansvarsfördelningen mellan rektorn och personalen och slutligen uppfyller inte skolan förordningens krav på delaktighet vid upprättandet av likabehandlingsplanen. Sollentuna kommun har inte på ett tydligt sätt överlämnat åt rektorerna i kommunen att upprätta likabehandlingsplaner varför avsaknad av likabehandlingsplaner eller bristande sådana inte bedöms i de enskilda skolrapporterna utan en samlad bedömning återfinns i den övergripande kommunrapporten. Se även Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2006:7) 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året.
11 (15) Bedömning av området Tillgång till utbildning: God Inspektionen visar att ovanstående granskningsområden i huvudsak genomförs i enlighet med bestämmelserna. Dock finns enligt inspektörerna områden som brister eller bör förbättras vilket gör att området som helhet bedöms vara av mindre god. Garanterad undervisningstid I kursplanen anges de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte skolåret. Skolan har åldersblandade klasser i årskurserna 1 2, 3 4 och 5 6. Elevernas delas inte upp årskursvis i alla ämnen utan alla elever i gruppen undervisas tillsammans i till exempel natur- och samhällsorienterade ämnen. Detta medför att eleverna i årskurs 5 inte ges möjlighet att uppnå de nationella målen i alla ämnen då vissa ämnen hänskjuts till det år eleverna går i årskurs 6. Inspektörerna bedömer att skolan bör säkerställa att alla elever ges möjlighet att uppnå målen i de samhällsorienterade och naturorienterade ämnena i årskurs 5. Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som syftar till att fördjupa och bredda kunskaper i ett eller flera ämnen i elevens val. Elevens val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. På skolan finns vissa timmar då eleverna kan välja arbetsuppgifter. Dessa timmar beskrivs ibland även som eget arbete. Den tidigare nämnda stugtiden kallas ibland för elevens val. Eleverna upplever att de inte har något val eller elevens val som ett eget ämne. Inspektörerna bedömer att elevens val inte erbjuds enlighet med förordningens krav. Avgiftsfri utbildning Skolan tar ut en avgift på cirka 300 kronor av sina elever i samband med skidresor. Resan erbjuds som ett av flera alternativ på en friluftsdag. Enligt skollagen ska utbildningen vara avgiftsfri. I verksamheten får förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Inspektörernas bedömning är att denna kostnad inte kan anses som obetydlig. I den övergripande kommunrapporten finns Skolverkets samlade bedömningar av avgifter i kommunen. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,
12 (15) om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens: God Så gott som alla lärare på skolan har enligt rektorn en lärarutbildning avsedd för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Lärarna ges också möjligheter till kompetensutveckling utifrån de resultat skolan uppnår. Kompetensutvecklingen utgår från skolgemensamma och individuella behov. Rektorn har arbetat som officer i 16 år och har ännu inte genomgått den statliga rektorsutbildningen. Nedanstående bör enligt inspektörerna förbättras. Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen Vid inspektionen framkommer att skolledning och personal inte har kunskap i vissa författningar som reglerar skolans verksamhet. Det gäller bland annat de författningar som reglerar skolans likabehandlingsplan och sarbete, elevens val, skriftliga omdömen och skolans möjligheter att ta ut avgifter för verksamheten. Detta innebär att skolan inte fullt ut bedriver sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument och inspektörerna bedömer att rektorn och personalen bör aktualisera de föreskrifter som styr utbildningen. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: God
13 (15) Då rektorn som tidigare nämnts är nytillträdd har han enligt personalen ännu inte haft möjlighet att i någon högre grad leda skolan pedagogiskt. Rektorn visar ambitioner att ta ett övergripande ansvar för att pedagogiskt leda skolan. Inspektionen visar att rektorn är förtrogen med den verksamhet han leder. Trots att rektorn bedöms som förtrogen bedöms området som helhet hålla mindre god. Nedanstående behöver förbättras. Rektorn som pedagogisk ledare Enligt skollagen vilar det på rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare i skolan har rektorn, enligt läroplanen, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Sammantaget och med hänsyn till de brister och övriga förbättringsområden som angivits i denna rapport till exempel vad gäller elevers inflytande över sitt lärande, den låga andelen elever som når målen i alla ämnen där rektor enligt författningarna har ett särskilt resultatansvar, den stora skillnaden mellan pojkars och flickors resultat samt flera författningsbrister bör rektorn ta ett tydligt ansvar för det pedagogiska ledarskapet på skolan. Rektorns ansvar för uppföljning av skolans resultat Kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå. Rektorn kan till inspektörerna redovisa elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5, 8 och 9. I årskurs 2 finns på skolan en samlad bild av resultaten i svenska och svenska som andraspråk. Inspektionen visar att rektorn genom att delta i möten och konferenser, där analyser av resultaten sker, har en relativt god bild av elevernas resultat. Speciellt god kunskap finns om de elever på skolan som har rapporterats vara i behov av särskilt stöd. Rektorns kännedom om kunskapsutvecklingen för de elever som går i övriga årskurser (årskurs 1, 3, 4, 6 och 7) är inte lika god och bör därmed förbättras. Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får styrelsen, enligt grundskoleförordningen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Skolan har som nämndes i inledningen en särskild undervisningsgrupp gemensam för hela kommunen. Dessa elever är enligt skolan bosatta i Sverige och har uppehållstillstånd. Samtliga elever i denna grupp har anpassad studiegång. Några beslut om anpassad studiegång finns inte på skolan. Enligt grundskoleförordningen kan särskilt stöd ges till elever ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevs placering i en särskild undervisningsgrupp. Detta beslut ska alltid följas av en besvärshänvisning.
14 (15) Några beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp finns inte på skolan. Enligt särskoleförordningen kan en elev inskriven i särskolan få sin undervisning i en klass i grundskolan. Efter beslut av rektorn får avvikelser göras från särskolans timplan. Trots avvikelse på skolan, finns inget beslut taget om avvikelse från särskolans timplan för individintegrerade elever mottagna i särskolan vilket måste åtgärdas. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: God Trots att skolan inte gör någon utvärdering av strävansmålen och trots det låga resultatet gällande andel elever som når målen i alla ämnen bedömer inspektörerna att skolans sarbete är av god. Elevernas resultat följs upp på elevnivå och varje lärare har god kontroll hur väl eleverna lyckas med skolarbetet. Utifrån detta väljer sedan lärarna arbetssätt och läromedel. Resultaten följs upp i den ordning som nämndes i område 1.2. Genom dessa resultat och genom olika enkäter har skolan en möjlighet att få en uppfattning hur väl de lyckas med sitt uppdrag. Dessa resultat analyseras sedan och ligger till grund för ett fortsatt förbättringsarbete på skolan något som skolan enligt inspektörerna lyckas väl med. Kvalitetsarbete Skolan bör utvärdera sitt arbete med målen att sträva mot för att på detta sätt se hur väl de lyckas med att erbjuda en undervisning som lever upp till de nationella kraven. Kvalitetsredovisning Varje skola, förskola och fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovis-
15 (15) ningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på elevers och personals medverkan i arbetet med sredovisningen. Även elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska redovisas i sredovisningen. Något om skolans sarbete finns dock inte att läsa i sredovisningen. Inte heller går att utläsa elevernas kunskapsresultat ur ett nationellt perspektiv eller om analys och åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Någon utvärdering av likabehandlingsplanen finns inte. Inte heller har eleverna varit delaktiga vid framtagande av sredovisningen. Kvalitetsredovisningen måste enligt inspektörernas bedömning förbättras i dessa avseenden. 2008-04-22 Stockholm Tommy Bucht Ingrid Åsgård