SITE Destination Regionanalys Sälen-Idre--Engerdal - åtgärder för en gränsöverskridande storregion SLUTRAPPORT 2012-08-16
Innehåll I Sammanfattning...3 I.1 Nulägesbeskrivning...3 I.2 Potentialer...4 I.3 Åtgärdsbehov och samhällseffekter...4 1 Bakgrund...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Syfte...5 2 Sälen--Idre - regionfunktion...6 2.1 Läge och tillgänglighet...6 2.2 Geografisk befolkningsstruktur...7 2.3 Befolkningsminskning...8 2.4 Kvinnounderskott...10 2.5 Ungdoms-underskott...11 2.6 Svag industriell tillväxt...12 2.7 Besöksnäringen...13 2.8 Arbetsmarknad...26 2.9 Kompetensförsörjning...29 2.10 Samhällsservice...31 3 Transportsystemen...33 3.1 Viktiga transportstråk...33 3.2 Vägsystemet...34 3.3 Järnvägssystemet...39 3.4 Flyget...41 4 Regionutvecklande åtgärder...43 4.1 Strategiska åtgärdsbehov...43 4.2 Sälen--Idre Airport...44 4.3 Väg...45 4.4 Järnväg...45 5 Samhällsekonomiska effekter med en storregion baserad på förbättrade transportsystem och gemensam regionutvecklingsstrategi...46 5.1 Anläggningskostnader...46 5.2 Samhällsekonomiska intäkter avseende turismen och regionen...46 6 Slutsatser...49 ÅF INFRAPLAN Tel: 010-505 61 90 Stellan Lundberg Peter Stensson Patrik Lundberg Linnea Söderholm Carina Emanuelsson
I Sammanfattning I.1 Nulägesbeskrivning Gles region med tre stora vintersportområden, som idag inte fungerar i samspel: Sälenfjällen 3,2 milj gästnätter, (ca 50 km väster om Sälenfjällen) 1,3 milj gästnätter, Idre (ca 120 km norr om Sälenfjällen) ca 1,3 miljoner gästnätter, sammantaget oh inkluderande Engerdal ca 6 milj gästnätter. Antalet sålda skiddagar: Sälenfjällen 2 milj, 0,87 milj, Idre 0,56 milj. Sälen har främst svenska gäster (88 %) och ca 8 % danska gäster. har ca 31 % danska gäster och nära 23 % svenska gäster (till stor del från västsverige). Antalet besökare ökar befolkningen ungefär 5-falt under högsäsong och trafikflödena ökar ungefär 10-falt. Sälen,, Idre och Engerdal ligger nära huvudstadsstråket Stockholm-Oslo, men är funktionellt sett påtagliga periferier i varje land Gränsregionernas funktion begränsas av transportsystemskuggor. Järnvägsförbindelser saknas (Elverum är närmaste järnvägsstation till, 70 km, Mora är närmaste järnvägsstation till Sälenfjällen och Idre 92 km resp 162 km.) Vägsystemen i Sverige och Norge är bristfälligt sammankopplade och inte kontinuerligt skyltade. Otillräcklig tillgänglighet från EU:s befolkningstäta regioner. Närmaste flygplatser är Gardermoen ca 170 km från och ca 210 km från Sälenfjällen samt Mora flygplats ca 100 km från Sälenfjällen och ca 160 km från. Internationell flygplats saknas, vilket försvårar/ omöjliggör tillgänglighet från Tyskland, Frankrike, Holland, Storbritannien, Ryssland etc. Under turismens högsäsong, december-april, har området många boende och hög aktivitet i varje av de tre vinterturistiska delområdena, men ingen sammanhängande funktion Under turismens lågsäsong, maj- november, är idag antalet besökare avsevärt mindre än under högsäsong. Sju månader står i Sälen/Idre för ca 30% av gästnätterna, medan de fem vintermånaderna står för ca 70 %. Vintersäsongens andel i är över 80 %, övriga sju månader står för mindre än 20 %. Såväl Sälen, som Idre har inlett satsningar för att öka besökarantalet majnovember. Efter att utbyggnaden av golfbanan i Stöten är klar kan storregionen bjuda på fyra 18- håls golfbanor (, Sälen, Idre och Stöten). I området finns många naturturistiska attraktioner, bl.a. Femundsmarka nationalpark (norr om Engerdal och väster om Idre) samt Fulufjällets nationalpark med bl.a. Njupeskärs vattenfall mellan Sälen och Idre. Starka närregioner i resp land: Hamar/Ringerike/ Lillehammer/Elverum resp Siljansbygden/Falun- Borlänge. Elverum hade 2001-2011 lika hög tillväxt, 9,3%, som norska rikssnittet. Trots de turistiska potentialerna har Malung, Sälen,, och Engerdal:»» Befolkningsminskning ( minskade med 4% 2001-2011 och Engerdal minskade med ca 9%.)»» Kvinnounderskott»» Visst barn- och ungdomsunderskott 0-19 år»» Stort ungdomsunderskott 20-30 år Samhällsservicen och den kommersiella servicen är alltför nationellt uppdelade och ligger idag till huvuddel utanför storregionen Svag industriell tillväxt Otillräckligt differentierade arbetsmarknader»» Otillräckligt samspelande arbetsmarknader»» Låga förvärvsfrekvenser på norska sidan ( har arbetslöshet på 5,6%. har dessutom den lägsta medelinkomssten och den högsta andelen över 67 år av Norges 429 kommuner.) Otillräcklig kompetensförsörjning»» Lågt utbud av högre utbildning»» Låg andel högre utbildade»» Låg rekrytering till högre utbildning Internationell flygplats är möjlig att anlägga vid den befintliga sportflygplatsen i Rörbäcksnäs på svenska sidan av gränsen. 3
I.2 Potentialer Ökad integration över gränsen»» Nytt, gränsöverskridande samspelsmönster»» Nya förutsättningar för samlad storregionutveckling»» Bättre förutsättningar för företagsetableringar (i stället för dagens alltför påtagliga drive in - drive out som ger positiva effekter främst för grannregioner)»» Effektivare nyttjande av befintligt realkapital (bostäder, offentliga byggnader, anläggningar och infrastruktur)»» Effektivare samhällsservice, bl a bättre nyttjande av skolor och lärare till följd av förbättrat befolkningsunderlag»» Ökad samordning av samhällsservice, främst sjukvård, även utbildning, t ex turismutbildning»» Gemensamt köpcentrum vid nya flygplatsen som fungerar både för storregionen och för omfattande gränshandel Underlag för gemensam internationell flygplats vid Rörbäcksnäs ca 8 km väster om Tandådalen i Sälenfjällen, ca 42 km från och ca 120 km från Idre Fjäll och Engerdal/Femundsmarka, som till del också skulle kunna betjänas med utländska turister via Sälen--Idre flygplats. Även nordvärmländska Branäs, ca 100 km söder om flygplatsen kan få nytta av flygplatsen. Stor potential inom EU:s turismmarknad för förstärkning av Sälen-Idre--Engerdal /svensknorska fjällen som samlad destination Stor potential för samlad destination främst vinter men även barmarkstid Stora potentialer för turistisk utveckling i ett sammanhängande system i en samspelande storregion Gemensam handlingsplan behöver utvecklas och implementeras! Den potentiella storregionens fyra kommuner behöver ta ett gemensamt ledarskap. I.3 Åtgärdsbehov och samhällseffekter Samsyn och samverkan Norge-Sverige kring:»» samordnad transortsystemutveckling med gemensam internationell flygplats vidareutvecklat, gränsöverbryggande vägsystem, och intern kollektiv trafik förbättrade järnvägsförbindelser i kombination med matarbusstrafik»» stärkt regionutveckling till stor del byggd på utveckling av gemensam svensk-norsk turismdestination med utbud hela året: utveckling av vintersportutbudet utveckling av attraktivt, kompletterande barmarksutbud med särskilt fokus på internationella marknader utveckling av naturturism, idrottsturism, golfturism och fisketurism utveckling av mötes-, kurs- och konferensturism utveckling av gemensam arbetsmarknad ökad helårsbefolkning genom samlad strategisk turismsatsning, även barmarkstid, ökad andel helårssysselsatta, vilket främjar kompetensförsörjning och kvalitet samt utvecklingen av en samlad storregion. samordnad utveckling av strategisk samhällsservice och kommersiell service:»» sjukvård»» högskoleutbildning med brett utbud för att stärka turismregionen som helhet. Försök inleds 2012.»» gemensamt köpcentrum vid nya flygplatsen En övergripande, indikativ samhällsekonomisk analys har genomförts för att visa potentialerna för en nationsgränsöverskridande storregionutveckling. Denna översiktliga analys visar att en samlad storregionutveckling med gemensam samhällsplanering, flygplatssatsning och vägsystemutveckling har goda förutsättningar att ge samhällsekonomisk lönsamhet. Gemensam handlingsplan behöver utvecklas. Denna handlingsplan behöver därefter implementeras med gemensam kraft av kommunerna och berörda turismaktörer. 4
1 Bakgrund 1.1 Bakgrund Under mer än 50 år har stora investeringar genomförts i Sälenfjällen och Idrefjäll på svenska sidan av gränsen, som nu har ca 3,2 resp 1,3 miljoner gästnätter/år. Under de senaste decennierna har stora investeringar genomförts även i norska, som har ca 1,3 miljoner gästnätter/ år. Engerdal norr om och väster om Idre har naturbaserad turism främst sommartid. Dessa tre fjällområden har ingen betjäning med persontåg annat än via busskopplingar från Mora resp Elverum. Dessutom har fjällområdet idag endast små flygplatser, som inte medger vare sig reguljär trafik eller chartertrafik. Närmaste flygplats för är Gardermoen (160 km) och närmast till Sälen är flygplatserna i Mora (130 km) och Borlänge (210 km). Arlanda ligger ca 410 km från Sälenfjällen. Anläggningarna har tidigare främst haft gäster från resp huvudstadsområde, men har nu börjat få betydligt fler internationella gäster. Sälen har ca 88 % svenska gäster, 8 % danska gäster och ca 2,5 % norska gäster. Av s besökare kommer 34 % från Norge, 31 % från Danmark och 23 % från Sverige. För Idre/ är fördelningen 77 % svenskar, 14 % danskar, 3 % holländare och 2 % norrmän. Med ökande internationell marknad har intresse väckts att utveckla en gemensam destination och en gemensam internationell flygplats. Detta skulle förutom att förbättra tillgängligheten för turister, även bidra till utveckling av en samlad storregion. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är: att tydliggöra samhällsintressena med samplanering av denna potentiella, gränsöverskridande storregion, dess infrastruktur och särskilt den planerade gemensamma flygplatsen att ge underlag för utveckling av gemensamma utvecklingsstrategier och samspelande samhällsplanering SITE Destination Gränskommunerna Malung-Sälen och i Sverige samt och Engerdal i Norge har en politisk överenskommelse att tillsammans vidareutveckla Sälen, Idre, och Engerdal till en hållbar världsdestination med helårsturism som huvudnäring. SITE Destination är ett nystartat samarbetsprojekt med syfte är att skapa samarbetsprocesser mellan gränskommunerna för att stärka regionen som internationell turistdestination. För ökad genomslagskraft kommer SITE Destination att samarbeta med närliggande utvecklingsprojekt, till exempel Sälen-- Idre Airport som arbetar med att få tillstånd en internationell flygplats och Green 2020 som stöttar skidanläggningarnas arbete med att minska energiförbrukningen. 5
2 Sälen--Idre - regionfunktion 2.1 Läge och tillgänglighet Sälen--Idre-Engerdal fungerar ännu inte som en samspelande destination, men har stora potentialer för gemensam utveckling. Läget är strategiskt med Stockholm-Mälardalen, Osloregionen och Göteborgsregionen inom biltrafikavstånd. Avståndet från/till Stockholm-Mälardalen är omkring 40-50 mil och från/till Osloregionen ca 30-40 mil. Sälenfjällen, Idrefjäll och är bland de mest populära resmålen i Sverige och Norge. Fortsatt utveckling till en gemensam, stark destination ställer dock särskilda krav på utveckling av transportinfrastrukturen och på gemensam samhällsplanering. Alvdal Röros Tolga Yngset Os Funäsdalen De huvudsakliga transportstråken till Sälen och Idre är riksvägarna 70, 66 (fd 71), europavägarna E45, E16 samt vägen Mora-Oxberg-Fiskarheden-Sälen ( Vasaloppsvägen ). Från den norska sidan leder riksväg 25 från Hamar och Elverum till. Turismen i området är betydande, men begränsas av den bristande transportinfrastrukturen. De fyra åtskilda gränsregionerna präglas av periferiproblematik i respektive land och av otillräckligt sammanhängande, gränsöverskridande vägsystem. Detta innebär att regionintegrerande samspel hittills inte kunnat uppnås. Vemdalen Klövsjö Kommunbefolkning Sverige År 2010 Norge År 2011 E14 100 000 50 000 10 000 Övre Rendal Idre Sveg Engerdal Särna Koppang Lillehammer Rena Sälen--Idre Airport Sälen Hamar Gøjvik Elverum Braskereidfoss Flisa Malung Mora Rättvik Leksand Falun Sand Roverud Vansbro Borlänge Skarnes Kongsvinger Figur 2.1:1 Kommunbefolkning 2011. Torsby (Ytproportionella cirklar i resp kommuncentrum) Ludvika 0 50 Statistikkälla: OSLO SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. Fagersta 6 km
2.2 Geografisk befolkningsstruktur Regionen är glest befolkad med långa avstånd. Befolkningen är koncenterad till älvdalarna och de större transportstråken. Viktigaste stödpunkterna är Malung, Mora och på svenska sidan och Hamar och Elverum på norska sidan. Gränsområdet är glestbefolkat med få och relativt små tätorter och ett mycket glesbefolkat landsbygdsområde. Gles region med tre stora, åtskilda vintersportområden och ett naturvärdesbaserat område, som idag inte fungerar i samspel Befolkning Tolga Yngset Röros Os Funsädalen Tänndalen Sverige (2011) 300 100 Vemdalen Klövsjö Norsk bebyggelse (Ej proportionell mot befolkningsmängd) Sveg Övre Rendal Engerdal Idrefjäll Idre Särna Koppang Sörsjön Lillehammer Rena Østby Nybergsund Sälen--Idre Airport Sälen Rörbäcksnäs Transtrand Hamar Elverum Lima Limedsforsen Mora Malungsfors Braskereidfoss Malung Flisa Figur 2.2:1 Befolkningsmönstret är glest och följer vissa stråk. (De svenska och norska statistikkällorna är olika, varför anpassningar har behövt göras för kartredovisningen av den norska statistiken). Statistikkälla: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 7
2.3 Befolkningsminskning Trots expansiv turismnäring har den potentiella storregionen som helhet vikande befolkningsutveckling. På svenska sidan är befolkningen koncentrerad till Siljansbygden och Falun/Borlänge med relativt balanserad befolkningsutveckling. På norska sidan har Hamar/Elverumregionen stark befolkningsökning, varvid särskilt Elverum haft stark utveckling. Gränserna fungerar, trots decennier av internationaliseringssträvanden, fortfarande som påtagliga barriärer, vilket förstärks av brister i transportinfrastrukturen., Sälen, Idre och Engerdal fungerar som åtskilda periferier i respektive land, istället för att fungera som en samverkande region. Tolga Yngset Os Röros Funäsdalen Tänndalen Vemdalen Klövsjö Befolkningsutveckling Kommuner Sverige År 2001-2010 Norge År 2002-2011 100 000 50 000 Alvdal 10 000 Övre Rendal Engerdal Idre Särna Sveg Ökning >9 % 6-9 % 3-6 % 0-3 % Minskning 0- -3 % -3- -6 % -6- -9 % > -9 % Koppang Sörsjön Lillehammer Rena Nybergsund -Sälen-Idre Airport Rörbäcksnäs Sälen Mora Gøjvik Hamar Elverum Braskereidfoss Flisa Malung Rättvik Leksand Falun Sand Roverud Vansbro Borlänge OSLO Skarnes Kongsvinger Torsby Figur 2.3:1 Befolkningsutvecklingen har minskat i kommunerna Malung-Sälen,, och Engerdal. Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 8 Ludvika Fagersta Avesta
Tätortsutveckling Av regionens svenska tätorter har de turismbaserade orterna Sälen, Transtrand och Idre ökat i befolkning under 2000-talet. Malung och Lima är i stort sett oförändrade, medan övriga tätorter har haft kraftig minskning. är den största tätorten på den norska sidan med positiv befolkningsutveckling de senaste tio åren, medan kommunen som helhet minskat med 4%. I omkringliggande områden uppvisar Siljansbygden med förgrening upp mot relativt positiv befolkningsutveckling. På norska sidan har tätorterna Elverum, Hamar och Lillehammer med flera i närregionen haft mycket positiv utveckling, medan de närliggande glesbygdskommunernas tätorter, t ex Koppang och Rendal minskat avsevärt i befolkning. De turistiska potentialerna har hittills endast ökat befolkningen i de ännu mycket små turistorterna. Yngset Röros Befolkningsutveckling Tätorter Sverige År 2001-2010 Norge År 2002-2011 10 000 1 000 Övre Rendal Idre Sveg Ökning >9 % 6-9 % 3-6 % 0-3 % Minskning 0- -3 % -3- -6 % -6- -9 % > -9 % Engerdal Särna No Data Koppang Lillehammer Gøjvik Hamar Rena Elverum Braskereidfoss Flisa -Sälen-Idre Airport Sälen Transtrand Lima Limedsforsen Malung Mora Rättvik Leksand Falun Sand Roverud Vansbro Borlänge Figur 2.3:2 Befolkningen har ökat i de tätorter inom SITE-området, som har mest turism, samt i närliggande regionala centra. Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. OSLO Skarnes Kongsvinger Torsby 9 Ludvika
2.4 Kvinnounderskott Orter med alltför långa avstånd till utbildningscentra och differentierade arbetsmarknader har ofta ungdoms- och kvinnounderskott. Kvinnounderskottet är störst i Malung-Sälens och s kommuner och är relativt stort även i s och Engerdals kommuner. På norska sidan har Elverum, Hamar, Lillehammer, Kongsvinger och Røros kvinnoöverskott, medan glesbygdskommunerna har underskott. Det är en gemensam utmaning för Sverige, Norge, EU och berörda kommuner att stärka storregionens funktion så att samspel med omvärlden, breddad arbetsmarknad och attraktivitet kan överbrygga rådande kvinnounderskott. Snillfjord Stjørdal Meråker emne Orkdal Selbu Rindal Meldal l Tydal Midtre Gauldal Holtålen Røros Os Tynset Tolga Folldal Yngset Dovre Alvdal Engerdal Östersund Sveg Andel kvinnor %-enheter jmf med rikssnitt UNDER 2-3 1-2 0-1 Data saknas ÖVER 0-1 1-2 Sundsvall Sel Övre Rendal Idre ord-fron Ringebu Koppang Särna Hudiksvall re Etnedal ør-aurdal å Ringerike Modum Gran Øyer Åmot Rena Ringsaker Hamar Elverum Gjøvik Løten Våler Stange Eidsvoll Åsnes Grue Sør-Odal Kongsvinger Nes Ljørdalen Sörsjön Sälen Malung Mora OSLO Oslo Figur 2.4:1 Andel kvinnor av den totala befolkningen Statistikkälla: SSB och SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. Falun Borlänge Söderhamn Gävle 10
Steinkjer Åfjord Verran Bjugn Ungdomsunderskott Aure Hemne Tillgång till utbildning, arbete och fritidsaktiviteter påverkar ungdomars villkor att bo kvar i hemorten. I den nationsgränsorsakade periferin mellan Falun/ Borlängeregionen och Hamar/Elverumsregionen råder betydande barn- och ungdomsunderskott. Underskottet är relativt stort i /Engerdal och Malung-Sälen och s kommun, men ännu större i periferikommuner med begränsad turism. På sikt innebär barn- och ungdomsunderskott problem för befolkningstillväxten, kompetensförsörjningen, skatteunderlaget och livskvaliteten. Det är en gemensam utmaning för regionens kommuner och för Sverige och Norge att stärka storregionens funktion så att samspel med omvärlden, breddad arbetsmarknad och attraktivitet kan överbrygga rådande ungdomsunderskott. Stjørdal Trondheim Orkdal Skaun Halsa Tingvoll Levanger Agdenes Snillfjord Smøla 2.5 Verdal RissaLeksvik Hitra Meråker Selbu Melhus Rindal Meldal Surnadal Östersund Tydal Midtre Gauldal Holtålen Rennebu Andel barn & ungdomar 0-19 år %-enheter jmf med rikssnitt Rikssnitt: Sve 22,8% (2011) No 25% (2012) Sunndal Røros Os Tynset Lesja Tynset Folldal Dovre UNDER Tolga Alvdal Sveg Engerdal Övre Rendal Sel Idre Vågå Ringebu Åmot Lillehammer Vestre Slidre Nord-Aurdal Rena Ringsaker Sälen Løten Gran Ringerike Krødsherad Sigdal Rollag Hurdal Nord-Odal Lunner Hole Modum Malung Åsnes Østre Toten Flå Mora Våler Sør-Aurdal Nes Söderhamn Elverum Gjøvik Gol Data saknas Ljørdalen Sörsjön Øyer Øystre Slidre >6 Hudiksvall Särna Koppang ÖVER Sundsvall 0-2 >4 2-4 2-4 4-6 0-2 Gävle Falun Borlänge Grue Sør-Odal Kongsvinger Nes Roan Oslo OSLO Steinkjer Figur 2.5:1 Ungdomsunderskott, 0-19 år Åfjord Verran Bjugn Verdal Statistikkälla: SSB och SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. RissaLeksvik Levanger Hitra Snillfjord Stjørdal Trondheim Hemne Orkdal Meråker Andel unga 20-29 år Selbu Rindal Meldal Surnadal Midtre Gauldal Östersund Tydal %-enheter jmf med rikssnitt Rikssnitt: Sve 13% (2011) No 13% (2012) Holtålen Sunndal Røros UNDER Os Tynset Lesja Dovre Yngset Folldal Alvdal Nord-Fron Ringebu Ljørdalen Sörsjön Rena Ringsaker Hamar Gjøvik Gol Sälen Gran Ringerike Åsnes Grue Eidsvoll Malung Falun Borlänge Sør-Odal Kongsvinger Nes Sigdal Rollag Mora Våler Stange Nes Söderhamn Elverum Løten Sør-Aurdal Flå Modum Oslo OSLO Eidskog Figur 2.5:2 Underskott av unga, 20-29 år Statistikkälla: SSB och SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 11 2-4 4-6 >6 Hudiksvall Särna Åmot Lillehammer Nord-Aurdal Etnedal Idre Koppang Øyer Øystre Slidre 4-6 2-4 0-2 Sveg Engerdal Övre Rendal Sel Vågå ÖVER > 6Sundsvall0-2 Tolga Gävle
2.6 Svag industriell tillväxt I Sälen, och Idre är besöksnäringen dominerande, medan den lilla, perifera och starkt befolkningsminskande kommunen Engerdal har både tillverkningsindustri och turism. Den största turismaktören är Skistar som driver anläggningarna i, Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället. Andra stora aktörer är anläggningarna i Stöten, Kläppen och Högfjällshotellet (varav den sistnämnda drivs av Topeja). Idrefjäll drivs av en stiftelse. Sysselsättningsmässigt har regionen traditionellt dominerats av skogsbruk och trävaruindustri. Tillverkningsindustrins andel av arbetsmarknaden har genom rationaliseringar minskat under de senaste 50 åren. Fiskarheden Trävaru AB i Transtrand är den enda större industrin i området. Företag inom branscherna byggindustri, handel och transport samt privata-, personliga- och kulturella tjänster sysselsätter i den svenska delen allt fler i takt med att turismen till området ökar. I har emellertid motsvarande sysselsättningsförbättring inte uppnåtts, eftersom merparten av arbetet med utbyggnad av hotell, anläggningar och hytter har tillfallit företag utanför kommunen. Den offentliga sektorn har under den senaste tioårsperioden varit relativt stabil, men minskat något i antal anställda. Sveg Övre Rendal Engerdal ppang Rena Sälen--Idre Airport Mora Elverum Malung Näringslivsstruktur (2010) Tillverkning Service/Tjänster Offentlig Sektor Torsby Vansbro Figur 2.6:1 Näringslivsstruktur Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. 12
2.7 Besöksnäringen Allmänt Sälen,, Idre och Engerdal är norra Europas största friluftsområden. Sälenfjällen är Nordens största vinterturismregion. är Norges största vinterturistområde. Närliggande Idre har ungefär en tredjedel så stor volym som Sälenfjällen och är Sveriges tredje största vinterturismområde. Goda möjligheter finns till sammanlänkning mellan Sälenfjällen, Idre och norska samt Engerdal. och Engerdal står tillsammans för nästan hälften så stor volym som Sälenfjällen. har delvis mer avancerad skidåkning. Engerdal har bl.a. genom en stor nationalpark intressant, kompletterande potential barmarkstid. Önskemål och beteenden hos turisterna skiljer sig åt beroende på om de besöker turistorterna under snösäsongen eller under barmarksäsongen. Skidturister har högre betalningsvilja för aktiviteter och boende och konsumerar mer i området än barmarksturister. Många aktörer är därför beroende av vintersäsongens konsumtion för att klara av att driva verksamhet året runt. Sälenfjällen Sälenfjällen består av sex stora anläggningar, Lindvallen, Högfjället, Tandådalen, Hundfjället Stöten och Kläppen. Investeringsviljan är hög och upp till ca 4,3 miljarder kronor kan komma att investeras i Malung-Sälen kommun de kommande 10 åren ifall marknaden kan ökas genom bättre tillgänglighet. Sälen har traditionellt marknadfört sig som ett resmål för hela familjen och vissa aktörer har satsat hårt på aktiviteter för barnfamiljer även utanför skidbackarna. Exempel på det är anläggningen Experium som erbjuder bl.a äventyrsbad och spa, bowling och skateboardramp. En golfbanan finns vid Sälens by och ytterligare en golfbana byggs nu i Stöten. (Dessutom finns golbanor även i och Idre.) Idre I Idre finns anläggningarna Idre Fjäll,och Fjätervålen samt Idre Himmelfjäll som är under uppbyggnad. Idre Fjäll och Fjätervålen har tillsammans 58 nedfarter och 29 liftar. Idre Fjäll var först ut i Norden med att göra en helårssatsning och sedan början av 2000-talet har orten ett attraktivt utbud av aktiviteter året om. Idre Fjäll har främst marknadsfört sig som en ort för familjer där det finns aktiviteter för alla generationer. Förutom familjer har Idre Fjäll även satsat på tränings- och tävlingsgrupper och konferens. Dessa är målgrupper kompletterar varandra och besöker området vid olika tidpunkter på året och har olika önskemål och beteenden. Investeringarna under de kommande 10 åren har bedömts till 3,4 miljarder kronor. är idag Norges största skiddestination och Skistar AB är den största aktören. Under åren 2009/2010 investerade Skistar för 200 miljoner norska kronor. För att investeringarna ska ge avkastning krävs det att volymerna ökar. De menar att denna volymökning måste komma från utländska besökare eftersom den skandinaviska marknaden inte räcker till. Som kommun upplever en utflyttning och antalet helårsarbetsplatser minskar för varje år. har även låga löner i förhållande till andra regioner i Norge. Generellt Åretruntverksamhet har visat sig vara betydelsefull för att locka till sig kompetent personal och för att behålla personal. Nyckelpersoner beger sig vid någorlunda fungerande åretruntverksamhet inte iväg mellan säsongerna utan stannar kvar och utvecklar verksamheten. Detta är betydelsefullt för kompetenstillvaratagande och ekonomi för turismföretagen. Högfjällshotellet är även en populär konferensanläggning med exempelvis krogshower och artistuppträdanden. 13
Besökare och säsongsvariation Sälenfjällen har ca 3,2 miljoner gästnätter per år, har ca 1,3 miljoner gästnätter och Idre har ca 1,3 miljoner gästnätter. Malung-Sälen har störst antal gästnätter under vintersäsongen och minst. Störst antal gästnätter under sommarsäsongen har. har ett påtagligt lågt antal gästnätter under sommarsäsongen jämfört med de svenska kommunerna. Snösäsongen startar försiktigt i slutet av november, drar i gång under december och början av januari, når max under februari-mars och slutar i april. Barmarkssäsongen är uppdelad i två delar, sommaren med juni och juli samt hösten med augusti och september. Beläggningen är lägst i maj och oktober. (se figur 2.7:1). Turisternas önskemål och val av aktiviteter är olika beroende på årstid och intressen. Det finns därför potentialer för aktörer att specialisera sina aktiviter utifrån dessa mönster och att samarbeta och komplettera varandra. Under lågsäsong, maj-november är antalet besökare avsevärt mindre än under högsäsong. Idrefjäll har sedan länge haft större sommarandelar än Sälenfjällen. Under senare år har Sälenfjällen aktivt arbetat med olika sommarsatsningar och har idag en femtedel av sina gästnätter på sommar och höst jämfört med en tiondel 2003. Vid jämförelse med Siljansbygden, Orsa, Mora, Rättvik och Leksand, har Sälen fortfarande liten andel av sin turism på sommaren. Norska Hedmark har som helhet bra årstidsbalans, medan är starkt vinterfokuserad. Sälen, och Idre har potentialer att öka sin attraktionskraft som besöksmål på försommar, sommar och höst, såväl vad gäller naturvärden som konferensturism, idrottsturism och fisketurism. Under turismens högsäsong, december till april, har området många boende och hög aktivitet i samtliga tre vinterturistiska delområden. Sammanhängande funktion som attraherar turister som önskar bredd och variation saknas dock berooende på otillräckligt kommunikationsmässigt samspel. Antal gästnätter (i 1000-tal) 250 Malung-Sälen har störst antal gästnätter under vintersäsongen 200 150 100 har minst antal gästnätter under vintersäsongen Kraftig ökning i juli för och Malung-Sälen har störst antal gästnätter under sommarsäsongen 50 har störst skillnad mellan vinter- och sommarsäsong 0 jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec Figur 2.7:1 Gästnätternas fördelning över året Statistikkälla: SCB, Destinasjon BA, bearbetning av ÅF Infraplan. Malung-Sälen (Idrefjäll) (Sälenfjällen) 14
Syd-Trøndelag Åre Härjedalen Östersund Gästnätter Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Skattning 1 000 000 500 000 250 000 Idre Sveg Sverige redovisas per kommun (2010) Norge redovisas per fylke (2011) Statistikkälla: SSB och SCB, bearbetad av ÅF Infraplan Sundsvall Hedmark Sälen Mora Akershus Malung Figur 2.7:2 Säsongsvariation, kommersiella gästnätter. (Observera att den norska statistiken är baserad på fylken och inte på kommuner, vilket maskerar s stora årstidsobalanser.) Statistikkälla: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan 15
Utveckling Fram till 2003 hade turismen i Sälen och Idre kraftig tillväxt av kommersiella gästnätter, men har sedan dess gått tillbaka. Detta gäller särskilt Sälenområdet. Orsakerna kan bland annat härledas till brister i transportinfrastrukturen och att dagens vägnät inte klarar av fler besökare. har stabil och svagt positiv ökning. (1 000-tal) 3 500 3 000 Antal gästnätter År 2002-2009 Kommersiella övernattningar (hotell, stugbyar, camping, vandrarhem, stugor och lägenheter ) Kraftig ökning perioden 2002-2004, därefter kraftig minskning 2 500 Sälen 2 000 1 500 Gynnsam utveckling för samtliga orter 2003, men som för de svenska orterna följs av en nedgång 1 000 Idre 500 Svagt positivt och stabil ökning Malung 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 2.7:3 Kommersiella gästnätter per ort 2002-2009 Statistikkälla: TEM-analys 2009 och 2010, Destinasjon BA, bearbetning av ÅF Infraplan. 16
Marknad Sälen har främst svenska gäster (88 %) och ca 7 % danska gäster. har ca 31 % danska gäster och ca 23 % svenska gäster. Idre har ca 77 % svenska gäster och 14 % danska gäster. Av utländska besökare är det främst danskar som åker till Sälenfjällen under vintersäsongen medan norrmän och holländare, och även till viss del tyskar, besöker Malung-Sälen under sommarhalvåret. (främst Idre) har liknande andelar som Malung-Sälen med sticker ut med en hög andel holländare under hela sommaren, särskilt under augusti. har högre andel svenska turister än vad de svenska orterna har norrmän. Även hög andel danskar under vintersäsongen. Potentialerna till ökad och mer diversifierad turism finns, och till ökad spridning under året. De stora aktörerna och berörda kommuner investerar i anläggningar och satsar på marknadsföring. För en varaktigt positiv utveckling krävs dock ökade investeringar i infrastruktur och transportsystem. Potentialen för att locka till sig holländare även på vinterhalvåret borde vara stor. Det bör även vara möjligt att öka andel tyskar. Dessa två nationer besöker Sverige i stor utsträckning på sommaren. 80 000 70 000 60 000 antal gästnätter 50 000 MALUNG-SÄLEN Utländska gästnätter (2010) De största nationaliteternas fördelning över året 40 000 30 000 20 000 10 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Danmark Norge Finland Tyskland Storbritannien Nederländerna Figur 2.7:4 Utländska gästnätter i Malung-Sälenområdet Statistikkälla: SCB, bearbetad av ÅF Infraplan 70 000 60 000 50 000 antal gästnätter 40 000 30 000 ÄLVDALEN (främst Idre vintertid) Utländska gästnätter (2010) De största nationaliteternas fördelning över året 20 000 10 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Danmark Norge Finland Tyskland Storbritannien Nederländerna Figur 2.7:5 Utländska gästnätter i /Idre Statistikkälla: SCB, bearbetad av ÅF Infraplan 17
TRYSIL Utländska gästnätter 2010 De största nationaliteternas fördelning över året antal gästnätter 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Danmark Sverige Finland Tyskland Storbritannien Nederländerna Figur 2.7:6 Utländska gästnätter i Statistikkälla:, bearbetad av ÅF Infraplan har flest utländska gästnätter, varvid vårvintern har särskilt många danskar och svenskar. Även Nederländerna, Tyskland och Storbrittannien står för vissa andelar. Potentialer för gemensamt köpcentrum och kraftigt utvecklad gränshandel Högskolan i Dalarna har för länsstyrelsens näringslivsenhet tagit fram rapporten Underlag för gränshandel och köpcentrum i Sälen. Rapporten visar att det finns ett betydande såväl lokalt som ett vidare geografiskt underlag för ett köpcentrum av gränshandelskaraktkär i Sälenområdet. Närmaste köpcentrum, söderöver är Charlottenberg, vilket innebär att det geografiskt finns ett betydande befolkningsunderlag för ett köpcentrum med starkt inslag av gränshandel. Charlottenbergs köpcentrum har en årsomsättnig på ca 1,8 Mdr SEK och ett köpcentrum i Sälenområdet bedöms kunna uppnå en omsättning på ca 1,3 Mdr SEK, varav ca 0,2 Mdr inom 100 km, ca 0,4 Mdr inom 100-200 km och ca 0,8 Mdr inom 200-300 km. Högskolans beräkningar utgår från lokalisering i Sälens by, men rapporten antyder att lokalisering vid Stöten eller Rörbäcksnäs skulle öka underlaget. 18
Befolkningstillskott Malung-Sälen (främst Sälenfjällen), och (främst Idre/Grövelsjön) är de kommuner som har störst andel vinterturister jämfört med den bofasta befolkningen. Under vårvinterns maxvecka har Sälen ca 45 000-50 000 övernattande turister per dygn och Idre som mest ca 20 000. Även Siljansbygden har befolkningstillskott under vårvinterns maxveckor. Dock är under denna säsong genomfartsflödet till fjällanläggningarna mest påtagligt. Mora har liksom Sälen befolkningstillskott under Vasaloppsveckan. Falun har befolkningstillskott i samband med bl.a. internationella skidtävlingar. Sälen har högre andel vinterturister än Idre. Siljansbygden har hög andel sommarturism. Idre/ Grövelsjön har, vid sidan om sin dominerande vinterturism, även betydande sommarturism. Att områden med omfattande vinterturism gränsar till områden med betydande och växande sommarturism innebär betydelsefulla potentialer i resurssamordning av olika slag. För att ta vara på dessa potentialer behövs bättre kommunikationer. För personalen är dagspendlingstillgänglighet betydelsefull, för att uppnå väl fungerande helårssysselsättning. Helårsboende och besökare under vintersäsongen -antal personer en högsäsongsdag Antal helårsbofasta 2006 Övernattande besökare per dygnunder vårvinterns högsäsongsvecka Uppskattat värde Härjedalen Ljusdal Cirklarna för, Malung-Sälen, Idre, och Siljansbygden innefattar även bedömda icke-kommersiella gästnätter. 50 000 No H Ovanåke 25 000 Bol Siljansbygden Ocke Malung-Sälen Gagnef Falun Sandv Vansbro Hofors Borlänge Säter Torsby Hedem Ludvika Smedjebacken Hagfors Aves Norberg Figur 2.7:7 Helårsboende och besökare under vintersäsongen. Statistikkälla: TEM-analys, bearbetning av ÅF Infraplan 19
Turistutbud och aktiviteter De alpina anläggningarna har under vinterns högsäsong många olika aktiviteter i och utanför skidbackarna. I Lindvallen finns idag upplevelsecentrumet Experium (äventyrsbad, spa, etc). Tanken är att locka turister, som också har andra intressen än att åka skidor och att detta utbud ska ha hög attraktionskraft. Högfjällshotellet har gjort sig kända genom attraktiva konferensanläggningar och internationellt kända artister. Förutom aktiviteter i de alpina anläggningarna genomförs stora arrangemang, t.ex. Vasaloppsveckan och Vasaloppet, som årligen lockar ca 60 000 åkare, medföljande och publik till regionen. 2005-2010 gjordes stora investeringar i Sälenfjällen, bl.a. i Experium i Lindvallen. Högfjället, Tandådalen/Hundfjället och Stöten har investerat i utökad bäddkapacitet och skidbackar. r Tolga Övre Rendal Koppang Rena Elverum Femundsmarka nationalpark Gutulia nationalpark z Ö Engerdal z Töfsingdalen nationalpark Idrefjäll z Ö Idre Fulufjället nationalpark Ljørdalen Sånfjället nationalpark Fjätervålen Särna Sörsjön Stöten Sälenfjällen z Ö «Experium z Ö Ö Kläppen Lima Limedsforsen Teckenförklaring «Aktiviteter Golfbana Skidanläggning Badplats/Badhus Båt, Kanot/Kajak Fiske z Sevärdhet Camping Campingplats Turistinformation Nationalpark Öz Ö Mora Braskereidfoss Flisa z z Figur 2.7:8 Besöksnäringens målpunkter och utbud. Källa: Malung-Sälen kommun och turistinformationer för respektive kommun, bearbetad av ÅF 20 Malungsfors Ö Malung
En 18-hålsgolfbana byggs nu i Stöten. Fler investeringar är planerade under 2010-talet. Även utvecklar sommarutbud. En 18-håls golfbana har byggts nära vinteranläggningarna. Sammantaget innebär befintlig golfbana i Idre (18 hål, byggs ut till 27), befintlig bana i Sälen (18 hål), nya golfbanan i (18 hål) och den snart färdigställda golfbanan i Stöten (18 hål) att Sälen--Idre kan bli en särpräglad golfdestination i kombination med övriga barmarksaktiviteter. Femundsmarka och Fulufjällets nationalparker är områden som lockar naturintresserade turister sommar och höst. Inom 10-15 år finns en investeringspotential på ungefär 10 miljarder SEK i hela Sälen--Idre-Engerdal-området, men detta kräver utveckling av transportinfrastrukturen. Exempel på planerade investeringar: Nya liftar och fler nedfarter hos flera skidanläggningar Förbättrat och utbyggt vägnät inom anläggningsområden Utökad hotell- och stugbykapacitet i form av utbyggnad av hotell, stugbyar och renovering av befintliga byggnader Tolga Övre Rendal Sølenfjellet v Femundsmarka nationalpark v Långfjället Idrefjällen Idre v Städjan-Nipfjället Vemdalen Målpunkter Vandringsled Naturreservat Utsiktspunkt Sveg Koppang Engerdal v Engerdal Østfjell vsmåsjøkongan v Fulufjället nationalpark Särna Rena Elverum Fjellrypa fjället v Stenmyra v Smoldalen Svenskeveien Sörsjön v Granåsen Skarsåsfjällen v Stöten v v v Kungsleden Sälen v Närfjället Trollskogen- Hundfjället v v Hälla Högstrand Norra Transtrandfjällen vresjövallen Pilgrimsleden Kallbergsleden Högfjället- Östfjällsstugan Gamla gravbersvägen Stora Almsjön Tandövalla Hörsäter Vasaloppspåret/leden Kläppen Horrmundberget Fenningsberg Lima v Pilgrimsleden Honungsberg Lybergsgnupen Siljansleden Mora Malungsfors Figur 2.7:9 Besöksnäringens målpunkter och utbud. Källa: Malung-Sälen kommun och turistinformation, bearbetad av ÅF Infraplan. 21
öros Femundsmarka nationalpark Töfsingdalen nationalpark Nationalpark Natura 2000 Sånfjället nationalpark endal Gutulia nationalpark Sveg Idrefjäll Fjätervålen lverum Fregn nationalpark Sälen--Idre Airport Fulufjällets nationalpark Stöten Hundfjället Tandådalen Högfjället Lindvallen Kläppen Braskereidfoss Figur 2.7:10 Nationalparker i Norge och Sverige redovisas skrafferade och överlappar i Sverige till viss del Natura 2000-områden. Malung Flisa 22
Antal skiddagar 09/10 1 000 000 Källa: SLAO 500 000 100 000 ÅF Infraplan Hemavan/ Tärnaby Riksgränsen Björklide Skiddagar Sälenfjällen är med sina sex stora anläggningar Tandådalen, Hundfjället, Lindvallen, Högfjället, Kläppen och Stöten det fjällområde som har flest skiddagar i Sverige, se figur 2.7:11., 40 km väster om Hundfjället/Tandådalen, är dessutom Norges största alpina anläggning. Trots att dessa anläggningar ligger nära varandra är samspel och samverkan mellan områdena mycket begränsade. Med förbättrad transportinfrastruktur och gemensamma utvecklingsstrategier ökar möjligheterna att samarbeta för bättre regionfunktion och för att skapa kompletterande näringar. Totalt 3,4 miljoner skiddagar i SITE-området (2009/2010) Åre Engerdal Idrefjäll Fjätervålen Idre Tänndalen Vemdalen/ Klövsjö Idrefjäll Sälenfjällen Branäs Borlänge Sälenfjällen Stöten Högfjället/ Hundfjället/ Lindvallen Tandådalen Stockholm Antal skiddagar 800 000 200 000 Kläppen Figur 2.7:11 Antal sålda skiddagar säsong 2009/2010 Statistikkälla: SLAO, bearbetad av ÅF Infraplan Figur 2.7:12 Antal sålda skiddagar i områdets skidanläggningar, säsong 2009/2010 Statistikkälla: SLAO, bearbetad av ÅF Infraplan 23
Ekonomisk betydelse Besöksnäringen har stor betydelse för regionen. Figur 2.7:13 visar att aktiviteter tillsammans med logi står för över hälften av Sälens omsättning inom turismen. Turismen har dessutom stor betydelse för den lokala och regionala bygg- och hantverkarindustrin. För Malungs centralort är handel den näring som ger störst omsättning tätt följt av transport och resor. Mellan 2005 och 2010 har Sälen ökat sin liftomsättning från 320 MSEK till 385 MSEK och Sälenfjällen har ca 30 % av Sveriges liftmarknad. Total omsättning 3,4 Mdr SEK i regionen TRYSIL IDREFJÄLL 680 mkr I Sälenfjällen är Skistar den största aktören och driver anläggningarna Lindvallen och Tandådalen/Hundfjället. Skistar har också en stark position i övrigt med anläggningar i, Åre och Vemdalen. För att kunna möta behovet hos den ökande vinter- och sommarturismen och viljan att investera i anläggningarna behövs systemförändrande åtgärder av infrastrukturen. Turismens omsättning fördelat proportionerligt per bransch 2009/2010 Logi Aktivitet Restaurang Handel/Shopping Livsmedel Transport/Resor Uppskattning Norska sidan ca 1 000 mkr SÄLENFJÄLLEN 1 520 mkr ÄLVDALEN 60 mkr MALUNG 140 mkr Figur 2.7:13 Turismens omsättning fördelat på bransch och ort. Statistikkälla: TEM-analys för Sälen, Malung, Idre och, bearbetning av ÅF Infraplan. 24
Planerade investeringar inom besöksnäringen i Sälen--Idreområdet närmar sig 10 miljarder kronor under den kommande 10-15-årsperioden, men förutsätter förbättrad tillgänglighet i transportsystemen och en samverkande utvecklingsstrategi för hela storregionen. Planerade investeringar i boende kommer att skapa uppemot 35 000 nya bäddar i Dalarna varav ca 27 000 i Sälen och Idre. Som ungefärlig bedömning nedan nyttjas hela Dalarnauppskattningarna för Sälen,, Idre och Engerdal som helhet. En utbyggnad av denna storleksordning kommer att bidra till ytterligare ca 2 800 000 gästnätter, ifall beläggningsgraden för det nyskapade boendet blir lika hög som för befintligt boende. En utveckling av detta slag kräver dock utbyggd transportinfrastruktur och härvid främst en gemensam flygplats. Utan gemensam flygplats kan den internationella marknadsandelen endast ökas marginellt, vilket innebär att Sälen, och Idre i stället för att förstärka varandra hamnar i en konkurrenssituation där de krigar inbördes om marknadsandelar i en geografiskt begränsad och stagnerande marknad. volym och kompetens de efterfrågar i regionen, utan säsongsanställer många med hemort utanför turistkommunerna. Med utvecklad helårsverksamhet och utveckling av en attraktiv storregion ökar dock möjligheterna att attrahera arbetskraft med helårsboende. Sälenfjällen hade år 2009 ca 3,2 miljoner gästnätter/besökare och en omsättning på drygt 1,6 miljarder kronor. Under vinterns högsäsong skapar turismen uppskattningsvis mer än 1 700 arbetstillfällen. I Sälenfjällen finns ca 60 000 bäddar. Största delen av boendet avser stugor och lägenheter som ägs av privatpersoner. Hotellen svarar för drygt 2 200 av bäddarna och stugbyarna för cirka 5 850 (Källa: Resurs AB, TEM 2009). Besöksnäringen skapar ett stort antal turistrelaterade inköp längs berörda tillfartsstråk och i viss grad även övernattningar. För Sälen,, Idre och Engerdal kommer antalet nya gästnätter, med samma konsumtionsmönster som besökarna har idag, att öka omsättningen med 2,2 miljarder kronor/år. Med det ökade antalet besökare och den konsumtion som de skapar kommer antalet sysselsatta inom besöksnäringen att öka med 2 200 arbetstillfällen på årsbasis. Motsvarande ökningar på norska sidan uppskattas till ca 1 000 arbetstillfällen, vilket med strategisk framförhållning skulle kunna ge betydelsefull ny sysselsättning såväl i som i Engerdal. Utan strategisk framförhållning med samlad storregionutveckling finns dock risk att stor del av de tillkommande arbetstillfällena främst kommer grannkommuner och säsongspendlare till del. Sysselsättningen inom turismen varierar kraftigt mellan säsongerna. De stora turistföretagen har flest anställda december - april. Majoriteten av de säsongsanställda kommer från Dalarna, Stockholm, mellansverige och södra Sverige. Vissa anläggningar upplever att det inte finns den Idrefjäll Turismens ekonomiska bidrag Enligt en utredning gjord av Tillväxtverket omsatte turismen i Sverige ca 264 miljarder kr år 2011, och hade ett exportvärde motsvarande 99 miljarder kr. Svenska fritidsresenärer bidrog med ca 119 miljarder kronor. Exportvärdet av gruv- och stålindustrin var under samma år ca 68 miljarder kr. För trävaror var exportvärdet ca 30 miljarder kr, enligt Tillväxtverkets utredning.. 25
2.8 Arbetsmarknad Sysselsättning och arbetspendling män Förvärsfrekvensen för män är generellt för landet högst i läns- och utbildningscentra, som har mest kompletta arbetsmarknader. Sysselsättningsnivån för män är dock över rikssnittet i de flesta kommunerna i Dalarna (vilket är betydligt bättre än för motsvarande halvperifera områden i övriga Sverige). Särskilt den entreprenörstäta Siljansbygden har mycket höga förvärsfrekvenser, både för män och kvinnor och Malung-Sälens kommun har numera också förvärvsfrekvens över rikssnitt. De norska gränskommunerna, Elverum och Kongsvinger har sysselsättningsnivåer långt under rikssnittet. Engerdal, som ligger särskilt perifert, har emellertid förvärvsfrekvens över rikssnitt, vilket med aktuell ortsstorlek skulle vara mycket ovanligt i Sverige, men är något mera vanligt i Norge. Den potentiella storregionens funktion blir alltmer beroende av fungerande arbetspendling, som innebär att orterna kan komplettera varandra. Starka närregioner i respektive land: Elverum/Hamar/Ringerike/Lillehammer/ resp Siljansbygden/Falun-Borlänge Sundsvall Härjedalen Orsa Arbetspendling Män Ovanåker Nordanstig 1-200 km fågelvägen, Färre än 10 pendlare redovisas ej. 100 200 Förvärvsfrekvens Ljusdal Män16-65 år, studentkorr. 400 jmf med rikssnitt, 2005 800 1 000 50 000 10 000 Hudiksvall +1-3% Bollnäs +>5% +3-5% +0-1% ÅF Infraplan - 0-1% - 1-3% - 3-5% - >5% Söderhamn Elverum Mora Rättvik Ockelbo Malung-Sälen Leksand Sandviken Gävle Nord- Åsnäs Gagnef Falun Odal Älvkarleby Sør- Grue Vansbro Hofors Odal Borlänge Kongsvinger Säter Tierp Hedemora Oslo Torsby Ludvika Smedjebacken Nes Hagfors Avesta Eidskog Norberg Heby Aurskog- Eda Uppsala Sunne Høland Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Arvika Rømskog Hällefors Västerås Figur 2.8:1 Sysselsättning Marker Filipsstad och Kil arbetspendling män. Eftersom statistiken är kommunbaserad och såväl Malung-Sälens Årjäng kommun som Karlstad s kommun är mycket stora till ytorna framgår inte betydande Sarpsborg inomkommunala Grums pendlingsströmmar, Karlskoga t ex längs Rv Örebro 66 (fd Eskilstuna 71) Malung-Lima-Siljansområdet och Särna-Idre. Aremark Kristine Stockholm Statistikkälla: SCB och SSB, bearbetning av ÅF -hamn Infraplan. 26
Sundsva Sysselsättning och arbetspendling kvinnor Förvärvsfrekvensen för kvinnor varierar starkt mellan kommunerna. Ett generellt mönster i landet är att kvinnors förvärvsfrekvenser är särskilt höga i läns- och utbildningscentra och betydligt lägre i industrioch periferikommuner. Arbetsplatser som av tradition har stor andel kvinnosysselsatta, som vård, utbildning, kontor, hotell och restaurang och handel koncentreras i stor omfattning till länscentra, men kan ha betydande omfattning även i turistorter. Även för kvinnor är sysselsättningsnivån i Dalarna över rikssnittet i de flesta kommuner, medan nivån är betydligt lägre i. Engerdal ligger över rikssnitt, vilket är relativt ovanligt för en liten periferikommun. Arbetspendlingsmönstret för kvinnor karaktäriseras på den svenska sidan av stark fokusering på läns- och utbildningscentrumet Falun/Borlänge. Kvinnor har låg kommungränsöverskridande arbetspendling i västra Dalarna och norra Värmland. Arbetspendlingen över riksgränsen är mycket låg. Härjedalen Arbetspendling Kvinnor Sverige 2006, Norge och gränsöverskridande 2004 1-200 km fågelvägen, Färre än 10 pendlare redovisas ej. Ljusdal Nordanstig 100 200 400 800 1 000 50 000 Förvärvsfrekvens Kvinnor 16-65 år, studentkorr. jmf med rikssnitt, 2005 +>5% +3-5% +1-3% +0-1% Hudiksvall - 0-1% - 1-3% - 3-5% - >5% Orsa Ovanåker 10 000 Bollnäs ÅF Infraplan Söderhamn Elverum Mora Rättvik Ockelbo Malung-Sälen Leksand Sandviken Gävle Nord- Åsnäs Gagnef Falun Odal Älvkarleby Sør- Grue Vansbro Hofors Odal Borlänge Kongsvinger Säter Tierp Hedemora Oslo Torsby Ludvika Smedjebacken Nes Hagfors Avesta Eidskog Norberg Heby Aurskog- Eda Sunne Høland Ljusnarsberg Fagersta Uppsala Munkfors Sala Arvika Rømskog Hällefors Västerås Figur 2.8:2 Marker Sysselsättning och arbetspendling Filipsstad kvinnor (kommunbaserat). Statistikkälla: SCB och SSB, bearbetning Kil av ÅF Infraplan. Årjäng Karlstad Sarpsborg Grums Karlskoga Örebro Eskilstuna Aremark Stockholm 27
Det rådande pendlingsmönstret visar att det finns stora potentialer i förbättrade kommunikationer över gränserna. Statistiken finns endast på kommunnivå, vilket bl a innebär att omfattande pendling inom Malung-Sälens kommun inte kan synliggöras. Med förbättrad transportinfrastruktur kan regionen och arbetsmarknaden fungera sammanhängande och få ett förbättrat pendlingssamspel. Idag är det i huvudsak svenskar som pendlar till den norska sidan, men långsiktigt är det önskvärt med ömsesidigt integrerande pendlingsflöden. ndal Idre PENDLING Antal Personer 10 30 (2010) Kommunhuvudort Sv Engerdal Särna Nybergsund Sörsjön Sälen--Idre Airport Sälen verum Lima Limedsforsen Braskereidfoss Flisa Malungsfors Malung nd Roverud Vansb Figur 2.8:3 Arbetspendling inom regionen mellan Sverige och Norge. Statistikkälla: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 28
2.9 Kompetensförsörjning Andel högre utbildade I Malung-Sälens kommun finns en tradition att efter gymnasiet gå direkt till arbetslivet inom skogs- och tillverkningsindustrin. Kommunen ligger mer än nio procentenheter under riksgenomsnittet för antalet högutbildade. Situationen är likartad inom s kommun, inom s och Engerdals kommuner. De som valt högre utbildning har till stor del lämnat hemkommunen. För att uppnå bättre balans och långsiktig konkurrenskraft är det viktigt att göra strategiskt viktig högre utbildning tillgänglig på orten eller genom möjligheter till dagspendling. Utbildningsutbud Närmaste orter med högskoleutbud i Sverige är Mora, Leksand, Falun och Borlänge och i Norge Högskolan i Hedmark med campus i Elverum, Rena, Evenstad och Hamar. Tillgången till högre utbildning har förbättrats under 2000-talet genom att det skett stora satsningar på decentraliserade utbildningar, distansutbildningar via Internet, lärcentra och förbättrade pendlingsmöjligheter. Detta har resulterat i att rekryteringen till högre utbildning har ökat. För att klara framtida behov och nå en hållbar utveckling behöver tillgängligheten ytterligare förstärkas. Verdal saleksvik Levanger Stjørdal ondheim Selbu dtre Gauldal Røros Os Tynset Tolga Yngset Alvdal Engerdal Övre Rendal bu Holtålen Koppang yer Åmot mmer Rena Meråker Tydal Ringsaker ik Hamar Elverum Løten Våler Østre TotenStange Åsnes Eidsvoll Grue Sør-Odal Kongsvinger Nes Idre Särna Ljørdalen Sörsjön Östersund Sveg Sälen Mora Malung Falun Borlänge Andel högre utbildade Män I förhållande till resp. rikssnitt Rikssnitt 2010: Sverige: 16,2 % Norge: 25,8 % UNDER ÖVER > 9% 6-9% 3-6% 0-3% Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Gävle 0-3% 3-6% 6-9% > 9% Universitet och högskolor Figur 2.9:1 Utbildningsnivå och utbildningsenheter, män Statistikkälla: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. 29
Pendlingsmöjligheterna är av stor betydelse för kompetensförsörjningen och då särskilt till Högskolan Dalarna (med campus i Falun och Borlänge) som har en stor andel av Dalarnas nybörjarstudenter. Även kommunikationerna till Uppsala/Stockholm, Mälardalen, Gävle, Karlstad och Örebro är av stor betydelse. Idag finns möjlighet till vuxenutbildningar i Malung och Sälen. Malung har en folkhögskola med inriktningarna folkmusik och fjällkunskap. I övrigt har Dalarna folkhögskolor i Ludvika, Borlänge, Leksand, Mora och Avesta. Campus Lindvallen etableras 2012. Bakom satsningen står Högskolan Dalarna, Skistar, Lärcentrum Malung-Sälen, W7 (samverkansprojekt mellan sju kommuner med syftet att stimulera företagande i regionen) och SITE. Syftet är bland annat att möjliggöra för säsongsanställda att stanna kvar och vara anställningsbara under en längre tid. gn RissaLeksvik Trondheim Midtre Gauldal ngebu Tynset Yngset Alvdal Os Tolga Övre Rendal Øyer ammer an Stjørdal Selbu Holtålen Koppang Åmot Rena Tydal Røros Verdal Meråker Engerdal Ringsaker Hamar Elverum jøvik Løten Våler Østre TotenStange Eidsvoll Levanger Åsnes Grue Sør-Odal Kongsvinger Nes Idre Särna Ljørdalen Sörsjön Sälen Sveg Malung Östersund Mora Falun Borlänge Figur 2.9:2 Utbildningsnivå och utbildningsenheter, kvinnor Statistikkälla: SCB och SSB, bearbetning av ÅF Infraplan. Andel högre utbildade Kvinnor Rikssnitt 2010: Sverige: 21,6 % Norge: 31,8 % UNDER ÖVER > 9% 6-9% 3-6% 0-3% I förhållande till resp. rikssnitt Sundsvall Hudiksvall Söderhamn Gävle 0-3% 3-6% 6-9% > 9% Universitet och högskolor 30
Sundsv 2.10 Samhällsservice Tillgång till strategisk samhällsservice (sjukvård, högre utbildning etc) är grundläggande beståndsdelar i en levande region. Specialiseringen i samhället och beaktandet av ekonomiska förutsättningar innebär att varje ort inte själv kan ha ett fullständigt utbud av servicefunktioner. I gengäld behöver transportsystemet tillgodose tillgängligheten till viktiga samhällsfunktioner. Tillgången till kvalificerad samhällsservice i regionen är starkt koncentrerad till Osloområdet och Falun/Borlänge. På den svenska sidan finns länssjukhus i Falun, medan den mest avancerade sjukvården finns vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Samhällsservice Region/Universitetssjukhus Länssjukhus/länsdelssjukhus Mo i Rana Universitet/Högskola Utlokaliserade enheter Länsstyrelse Regional myndighet med ansvar för den regionala utvecklingen Internationell flygplats Statlig flygplats Kommunal flygplats Hamn Östersund Sveg Lillehammer Sälen--Idre Airport Hudiksvall Söderhamn Gøjvik Hamar Elverum OSLO Malung Mora Falun Borlänge Uppsala Figur 0 2.10:1 50 Utbud 100 av samhällsfunktioner Km 31
Vemdalen Samhällsservice Bensinstation Vårdcentral Systembolag Livsmedelsbutik/er Apotek Kommunhus POLIS Engerdal Idre POLIS Särna Årskurs1-5/6 Årskurs 6-9 Gymnasieum Lärcentrum/Vuxenutb. Folkhögskola Högskola/Universitet utlokaliserade enhet Ljørdalen Sörsjön POLIS Sälen--Idre Airport Sälen POLIS erum Limedsforsen Lima Öje Braskereidfoss Flisa Malung POLIS Figur 2.10:2 Utbud av samhällsservice 32
3 Transportsystemen 3.1 Viktiga transportstråk De viktigaste transportstråken för Malung-Sälen kommun är vägarna 66 (fd 71), E45 och E16 samt 1024/1025 (Vasaloppsvägen) och Rv 70. Rv 66 Borlänge-Malung-Sälen-Norska gränsen övergår i Norges väg 25 mot Oslo. Rv 66 (fd 71) är ett uppsamlande huvudstråk för den omfattande turisttrafiken till/från Sälenfjällen och är dessutom ett viktigt stråk för arbetspendling och för regionens funktion. Väg 1024/1025 Vasaloppsvägen är en viktig länk till Sälenfjällen för trafik från norra Stockholm och Uppsala via E4 Gävle och Rv 69 (fd 80) samt för järnvägstrafik via Mora. Gränsregionernas funktion begränsas av transportsystemskuggor. Internationell flygplats saknas. Närmaste internationella flygplats är Gardermoen, ca 170 km från och ca 210 km från Sälenfjällen E45 E14 Røros Vemdalen 84 Sundsvall Idre Sveg Särna 26 E45 E4 NORGE 70 25 Sälenfjällen Flermoen Sälen--Idre Airport Sälen 1024/25 Mora 62 66 Malung 69 Falun Gävle E16 Borlänge Oslo E16 E45 70 E4 Uppsala 0 50 100 km Karlstad E18 Örebro Stockh Figur 3.1:1 Viktiga stråk till Sälenfjällen, Idre och. Statistikkälla: Trafikverket, bearbetning av ÅF Infraplan. 33
3.2 Vägsystemet E45-stråket har varierad standard avseende framkomlighet och trafiksäkerhet. En flaskhals i Dalarna som berör fjällturismen är genomfarten i Mora. Åtgärd på E45/Rv70 genom Mora finns i transportplanen för 2010-2021. Kostnaden uppgår till 118 MSEK, varav merparten ligger i slutet av planperioden. Delar av riksväg 66 /(fd 71) utgör stommen i Malung-Sälens vägnät, såväl för den lokala trafiken, som för den stora strömmen turisttrafik. Under högsäsong har vägen mycket höga trafikflöden. Sträckan Malung -Sälen har flera delsträckor med stora brister, som Trafikverket delvis kommer att åtgärda med ny sträckning förbi Limedsforsen. Oskyddade trafikanter blandas med biltrafiken och vägen betraktas som osäker. Planerad ombyggnad kommer att medföra färre direktutfarter och förbättringar för GC-trafiken. Länsväg 1024/25 Vasaloppsvägen är viktig länk för en stor del av turisttrafiken till Sälenfjällen och är även ett viktigt stråk för den tunga trafiken, varför bärighetsåtgärder är planerade längs vägsträckan. Ytterligare åtgärder är sannolikt nödvändiga för att kunna behålla nuvarande hastighet 90 km/h. Väg 66 (fd 71) behöver förbättras i sin anslutning till det norska vägnätet. Även gränspassagen via väg 1047 mot norska Flermoen och anslutningen till väg 1053, som utgör förbindelse mot väg 66 (fd 71), behöver åtgärder. Norska riksväg 25, som binder ihop norska E6 med regionen, behöver uppgradering. Den uppfyller inte kraven på säkerhet, vägbredd, väggeometri etc och är inte dimensionerad för den trafikbelastning som den har idag. Vägbredd > 18 m 10-18 8 - Härjedalen 10 < 8 Hastighet km/h 110 (2+1/2+2-väg) 100-110 80-90 60-70 <= 50 Källa: NVDB Sverige maj 2008, NVDB Norge aug 2008 Ljusdal ÅF Infraplan Flermoen Sälenfjällen Orsa Ovanåker Elevrum Mora Rättvik Malung Vansbro Skarnes Kongsvinger Kløfta Torsby Hagfors Oslo Figur 3.2:1 Hastighetsstandard och Sunne vägbredd. Statistikkälla: Trafikverket, bearbetning av ÅF Infraplan. 34 Leksand Gagnef Falun Borlänge Säter Ludvika Smedjebacken Norberg Ljusnarsberg Fagersta
Vägtransporter Väg 70, 66 (fd 71) och E45 samt E16 är även viktiga för godstransporter. För att industri och handel ska kunna hålla god konkurrenskraft krävs ett effektivt vägsystem. Europaväg E16 tillgodoser den öst-västliga trafiken till Gävle hamn och mot norra Sverige. Väg 70 från Mora ner mot Mälardalen har betydande godsflöden. Fjällpaketet Dalarna I fjällpaketet ingår att förbättra tillgängligheten till dalafjällen för besökare och varor. Det innefattar åtgärder på väg 66 (fd 71) och E16, som beskrivits på sidorna 33 och 34. Under 2012 genomför Trafikverket ytterligare åtgärder för att öka vägstandarden. I paketet ingår förbättringar av parkeringsplatser och förbättringar för kollektivtrafiken. Riksvägarna 25 och 3 i Norge är idag viktiga för kopplingarna mellan Norge och Sverige och har hög andel av godstransporterna till regionen. Härjedalen Ljusdal Nordanstig Hudiksvall Orsa Ovanåker Bollnäs Söder hamn Mora Rättvik Ockelbo Eda Arvika Årjäng Torsby Sunne Grums Kil Malung Karlstad Figur 3.2:2 Godstrafikflöden (Ådt) på väg. Statistikkälla: Vägverket, bearbetning av ÅF Infraplan. Leksand Gagnef Falun Sandviken Vansbro Hofors Borlänge Säter Hedemora Ludvika Smedjebacken Hagfors Avesta Norberg Heby Ljusnarsberg Fagersta Munkfors Sala Hällefors Västerås Filipsstad Karlskoga Kristinehamn Örebro Eskilstuna Gävle Älvkarleby Tierp Uppsala Stockholm 35
Trafik och säsongsvariationer Turistresandet med bil innebär stora säsongsoch veckovariationer i vägtrafikflödena. Det går under högsäsong stora mängder trafik på de mindre vägarna, som är byggda för avsevärt mindre trafikflöden. Vägnätet har stora kapacitetsproblem under turistsäsong, vilket förväntas tillta i och med turistnäringens planerade investeringar. Vägnätet till Malung-Sälen och Dalafjällen är en flaskhals för turistnäringens utveckling. Belastningen är som störst under februari och mars och särskilt på de stora bytesdagarna lördag och söndag. De stora trafikmängderna skapar trängsel och inverkar negativt på tillgängligheten i området, ger ökad risk för olyckor samt buller- och luftmiljö problem för boende längs de högtrafikerade vägstråken. Hur vägnätets kapacitet ska anpassas är en viktig fråga. Ca 15-20 dagar per år är trafikflödena extremt höga. Vägarnas standard och kapacitet behöver förbättras samtidigt som turistföretagen behöver fördela på fler bytesdagar och turisternas attityder och resmönster behöver förändras till större andel kollektivt resande. 10 000 9000 8000 7000 6000 10 ggr mer biltrafik under högsäsong! 5000 4000 3000 2000 1000 Vecka Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Figur 3.2:3 Belastningsvariation på riksväg 66 (fd 71) Statistikkälla: Trafikverket, bearbetning av ÅF Infraplan. Planerade åtgärder i vägnätet kring Malung-Sälen kommun och angränsande stråk: E16-stråket skyltas 2012. Härvid byter några riksvägar namn. Ombyggnad med tre etapper på svensk och två på norsk sida fram till 2021. Riksväg 66 (fd 71) Förbifart Limedsforsen. E16/väg 66 (fd 71) Förbifart Yttermalung. Väg 1020/1025 Bärighetsåtgärder 36
Röros Trafikolyckor Funäsdalen Tänndalen Os Vemdalen Tolga Klövsjö Sverige År 2007-2011 E14 Norge År 2003-2008 Allvarlig olycka Dödsolycka Yngset 3 1 Alvdal Sveg Övre Rendal Idre Engerdal Idrefjäll Särna Koppang Lillehammer Nybergsund Østby Stöten Sälen--Idre Sälen Airport n sväge Rörbäcksnäs TranstrandVasalopp Rena Hamar Sörsjön Ljørdalen Elverum Limedsforsen Gøjvik Rättvik Malungsfors Braskereidfoss Leksand Malung Flisa Sand Mora Lima Falun Vansbro Roverud Borlänge Skarnes Kongsvinger OSLO Torsby Ludvika 0 Fagersta 50 km Figur 3.2:4 Antal polisanmälda trafikolyckor Statistikkälla: Trafikverket och norska Vegvesen, bearbetning av ÅF Infraplan. Engerdalområdet. Vad avser turismsegmentet är det uppenbart att de turistiska maxflödena berör olycksdrabbade stråk och att högre kollektivtrafikandel är angelägen. I en enkätundersökning som Resurs utfört för Trafikverket betonar många av de svarande framkomlighet och trafiksäkerhet. Figur 3.2:4 visar antal trafikolyckor under en 5-årsperiod för svenska delen och under en 6-årsperiod för norska delen. Trafikolycksfrekvensen är hög på huvudstråken till Sälen, Idre, och Engerdal-området och stor andel av olyckorna sker i de delar av huvudstråken som ligger närmast storstadsregionen, beroende på att dessa vägstråk främst har betydande roller för mellanregional arbetspendling för övriga orter än de i Sälen, Idre, och Vägnätet som sammanbinder Oslo med regionen är på många sträckor olycksdrabbat. Norska Statens veivesen har utrett/utreder delar av detta stråk för att se vilka trafikförbättrande åtgärder som bör göras för att öka säkerheten. 37
Kollektivtrafik och regional tillgänglighet Under turismens högsäsong går bussar till Malung-Sälen, Idre och i vissa fall till från Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Skåne och Halland. För turister i Sälenfjällen med SkiPass går specialbussar till och från liftanläggningar, hotell och stugbyar. Dessa bussar har avgångar flera gånger i timmen, vilket gör att besökarna inte måste bo nära liften eller ta bilen. Idag finns stora brister inom den inomregionala busstrafiken. För turister som vill åka mellan olika skidanläggningar har idag inga reella alternativ förutom egen bil. De utomregionala bussar som går mellan de olika målpunkterna accepterar inte regionalt resande. Idag saknas bussförbindelser som sammanbinder, Sälenfjällen och Idrefjäll. Det gör det svårt för turister och lokalbefolkning att röra sig inom regionen och begränsar på så sätt önskat samspel mellan regiondelarna och mellan olika aktörer. Från Oslo och från Gardermoen samt Elverum går det vid högsäsong direktbussar till varje dag. Dessa går dock inte vidare till den svenska sidan. Det leder till att förbindelserna från Norge till Sverige är betydligt sämre än från den svenska sidan till Norge. Gränsregionens funktion begränsas av transportsystemskuggor. Järnvägsförbindelser saknas. Elverum är närmaste järnvägstation till ca 70 km, och Mora är närmaste järnvägstation till Sälenfjällen och Idre, ca 90 km resp ca 150 km. Vägsystemen i Sverige och Norge är bristfälligt sammankopplade och samspelet är begränsat. Övergripande bussförbindelser SÄLEN-TRYSIL-IDRE-regionen God bussförbindelse mellan, Sälenfjällen och Idrefjäll saknas! Idre Inomregional trafik (Dalatrafik) Utomregional trafik, inkl. turistbussar Elverum ev anslutning från tåg OSLO/Gardermoen ev anslutning från flyg Stöten Malung Torsby, Varnäs Västra Utsjö Sörsjön Lima Sälen Västra Tandö Västra Fors Göteborg Malmö ev anslutning från flyg/tåg OSLO/Gardermoen ev anslutning från flyg Yttermalung Vansbro KÖPENHAMN/Kastrup ev anslutning från flyg/tåg Djurås Mora ev anslutning från tåg Borlänge STOCKHOLM STOCKHOLM ev anslutning från flyg/tåg Falun ev anslutning från flyg/tåg STOCKHOLM ev anslutning från flyg/tåg Figur 3.2:5 Bussförbindelser till Sälen, och Idre. Statistikkälla: Dalatrafik 2011, bearbetning av ÅF Infraplan. 38
3.3 Järnvägssystemet Tillgång till spårbundna transporter tillmäts allt större regional betydelse. Dalarna har lång tradition av att nyttja järnvägen för såväl godstransporter som för persontrafik. Länsjärnvägen Västerdalsbanan förbinder Malung med Borlänge och de nationellt strategiska järnvägsstråken Dalabanan och Bergslagsbanan. (Vässterdalsbanan byggdes under 1920-talet och gick ända upp till Sälen. Under 1960-talet revs sträckan Malungsfors-Sälen). Västerdalsbanan har generellt låg standard, men har under 2010 utrustats med ett modernare signalsystem. Banan är i huvudsak godsbana med viss begränsad persontågstrafik, som dock är under avveckling. från. Rørosbanen går mellan Hamar och Trondheim via bl.a Elverum och Røros. I Hamar ansluter Rørosbanen till Dovrebanen mellan Oslo och Trondheim. Det planeras för investeringar i form av dubbelspårsutbyggnad mellan Hamar och Eidsvoll för att öka kapaciteten och korta restiderna. Mellan Elverum och Kongsvinger går Solørbanen som trafikerades fram till 1980-talet med persontrafik, men idag endast med godstrafik. Trafiken på Dalabanan har ökat kraftigt, vilket utan åtgärder försämrar kapacitetssituationen. Dock finns betydande investeringsplaner, som på sikt kommer att korta restiderna kraftigt. Dalabanan mellan Mora och Uppsala/Stockholm är betydelsefull för besöksnäringarna i Malung- Sälen och i viss grad även Idre. Genom effektiva transferupplägg till/från besöksanläggningarna i Sälenfjällen har tåget blivit ett alternativt transportsätt med fortsatta utvecklingsmöjligheter. Närmaste norsk järnväg med persontrafik finns i Elverum, längs Rørosbanen, omkring 70 km Engerdal Idre Rena Sälen Mora Hamar Elverum Malung Falun Eidsvoll Borlänge Kongsvinger Oslo Sundsvall Järnvägsnätet Gävle 2007 Uppsala Dubbelspår Enkelspår Hastighetsstandard (STH, Km/tim) >= 200 160-199 130-159 90-129 <90 ÅF Infraplan Karlstad Örebro Stockholm Figur 3.3:1 Hastighetsstandard på dagens järnvägsnät. Statistikkälla: Banverket, bearbetning av ÅF Infraplan. 39
Behovsanalys För Malung-Sälen har järnvägen viktiga systemutvecklande potentialer, särskilt med ökade klimat- och miljökrav. Kapacitetshöjande och restidsförkortande åtgärder på Dalabanan är viktiga och har stora utvecklingspotentialer både regionalt och interregionalt. För regionen är det viktigt att hålla öppet för persontrafik på Västerdalsbanan, som får större betydelse när järnvägssystemet i övrigt vidareutvecklats (främst Dalabanan). Potentialerna för en återuppbyggnad av Sälenbanan mellan Sälenfjällen-Malung behöver finnas med i långsiktiga överväganden. Järnvägstransporter direkt till Sälenfjällenområdet skulle möjliggöra att området kan utvecklas utan alltför stora trafikökningar på vägarna. På norsk sida är det strategist viktigt med fortsatt förstärkning av kapaciteten på järnvägsnätet och av åtgärder som kortar restiderna. 40
3.4 Flyget Tillgänglighet med flyg är en av flera viktiga och samverkande tillväxtfaktorer för turismnäringen och för regionens funktion som helhet. Flyget är ett viktigt komplement till övriga trafikslag och särskilt för näringslivets möjligheter att utvecklas. Passagerare Mora-Siljans flygplats och Dala Airport i Borlänge har relativt lågt nyttjande i förhållande till befolkningsunderlagen. Detta beror främst på goda järnvägsförbindelser och vägförbindelser med Arlanda och Stockholm. År 2010 hade Borlänge och Mora 34 000 respektive 8 000 passagerare. Borlänge har relativt stor andel utrikestrafik, i huvudsak i form av utgående charter. Trafikutbud Dala Airport i Borlänge har dagliga turer till/från Göteborg/Landvetter och Malmö/Sturup. Mora Siljans flygplats har dagliga turer till/från Arlanda och två turer i veckan till/från Ängelholm. Norska flygplatser Gardermoens internationella flygplats utanför Oslo, ligger cirka 25 mils bilväg från Malung-Sälen. Gardermoen hade drygt 21 miljoner passagerare år 2011, vilket är 2 miljoner över 2010 års passagerarvolym och Stockholm-Arlandas drygt 19 miljoner. Flygplatsen har över 100 internationella direktdestinationer. Trondheim Vearnes International Airport ligger ca 35 mil från Idre och hade ca 3,8 miljoner passagerare/år 2011. Idag har flygplatsen mer än 40 olika destinationer, 14 utrikes reguljära, ca 10-12 utrikes charter och 18 inrikes. Flygplatsen har Trondheim 3800' Røros8' Oslo- Gardermoen 21000' Vilhelmina Östersund 356' Sveg 6' 256' Sundsvall/ Härnösand 8' Mora 34' Torsby Borlänge 3' 3' Hagfors 14' 21' Lycksele 22' 86' 224' Skellefteå 846' Umeå Örnsköldsvik Kramfors Passagerare per flygplats 2010 Inrikes Utrikes 1 000 000 500 000 100 000 Figur 3.4:1 Passagerare per flygplats (Gardermoen ca 21 miljoner passagerare och Trondheim ca 3,8 miljoner passagarare redovisas med symboler). Statistikkälla: Transportstyrelsen och Avinor, bearbetning av ÅF Infraplan. 41
samarbete med Åre kommun och Skistar i Åre, som flyger in allt fler besökare via Trondheim Vearnes flygplats. Røros flygplats är i samma storleksklass som Mora, med ca 8 000 passagerare per år. Endast inrikestrafik. 11700 6000 Gällivare 4200 5500 Ylläs Trondheim Trondheim Røros Gardermoen Oslo 130 Hemavan- Tärnaby 860 Vilhelmina 580 Sveg 3000 Borlänge 100Mora 160 200 Torsby Hagfors Östersund Figur 3.4:2 Passagerare per 1000 invånare i upptagningsområdet 2010 Statistikkälla: Transportstyrelsen och SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. Otillräckllig statistik från norska sidan. 42 Arvidsjaur Kramfors600 190 1300 Sundsvall/ Härnösand Lycksele 1500 1600 5 000 Passagerare per 1000 inv i upptagningsområdet 5 000 25 000 2 500 100 000 1 000 200 000 Inv i upptagningsområdet 2010 Örnsköldsvik Lule 3000 Skellefteå 6100 Umeå
4 Regionutvecklande åtgärder 4.1 Strategiska åtgärdsbehov Vägnätet behöver utvecklas med förbättrad kapacitet och trafiksäkerhet främst till/från storregionen. Dessutom behöver vägnätet inom storregionen utvecklas så att internt samspel kan utvecklas och bidra till en reellt fungerande storregion både för besökare och verksamma. Gränsöverskridande storregional utveckling fodrar gemensamma svensk-norska utvecklingsstrategier hos aktörer från myndigheter/kommuner, näringsliv och högskola. Det storregionala SITE-konceptet fyller därför en viktig funktion. Eftersom mättnad uppnåtts från den svenska och norska marknaden är det angeläget att utveckla en gemensam internationell flygplats. Med samverkande samhälls- och infrastrukturplanering kan storregionen uppnå samlad attraktivitet och ökade turismmarknader, samt inom sig effektiv arbetspendling, ökat handelsutbyte och goda helårsboendealternativ. För att kunna växa måste storregionen locka till sig fler utländska besökare och nya marknader finns främst i norra Europa och runt Östersjön (se figur 4.2:2). Utbudet av fritids- och turismaktiviteter utvecklas för att komplettera varandra och för att täcka in olika säsonger. Flyg, tåg och vägnät behöver fungera i samverkan och byte mellan olika transportsätt måste kunna ske effektivt. Högskolor och andra utbildningsaktörer är viktiga i samarbetet för att utveckla utbildningar, som stärker näringslivet i regionen och attraherar ungdomar att stanna kvar och att flytta in. Samhällsplaneringen avseende servicefunktioner behöver bidra till att storregionen reellt upplever gemensamma servicefunktioner och gemensamma resurser i stället för att som hittills vara nästan helt beroende av stödjepunkter utanför storregionen (i Elverum/Hamar resp i Falun/Borlänge). Härvid är det t.ex. intressant att överväga ett köpcentrum och ytterligare servicefunktioner i anslutning till den gemensamma flygplatsen. 4-5 h Sundsvall 2-3 h 5-6 h 4-5 h 3-4 h Idrefäjll 2-3 h Hamar 4-5 h Sälenfjällen Lillehammer 3-4 h 2-3 h Elverum 3-4 h 2-3 h OSLO 4-5 h 5-6 h 4-5 h 3-4 h Karlstad Gävle Falun 3-4 h Borlänge 4-5 h Örebro 5-6 h Västerås 6-7 h STOCKHOLM 4-5 h Sammantaget behövs en bred och kreativ regional utvecklingsprocess. 5-6 h 6-7 h Regionalt samspel ställer höga krav på den fysiska infrastrukturen. Idag finns varken järnvägseller flygförbindelse till storregionen, vilket gör att absoluta merparten av turisterna använder bil som transportmedel. Det är en begränsning för hur stor marknad regionen kan ha då körtiden blir för lång (se figur 4.1:1). Väl genomtänkta tåg x bussmatningar är angelägna för att klara god kollektivtrafiktillgänglighet. Dessutom behövs ett fungerande busstrafiknät för att klara samspelet inom storregionen. Uppsala Norrköping 6-7 h Linköping Jönköping Göteborg 7-8 h 7-8 h Körtid till/från Sälenfjällen/ Timmar KÖPENHAMN Malmö 0-1 5-6 1-2 6-7 3-4 7-8 4-5 Körtiden är en uppskattning. Beroende av tid på dygnet och årstid kan körtiden variera kraftigt Figur 4.1:1 Körtid till/från Sälen/ 43
4.2 Sälen--Idre Airport Flygverksamhet har förekommit vid Sälens flygplats vid Rörbäcksnäs sedan 1970-talet, men flygplatsen har aldrig använts för reguljärtrafik. Idag bedrivs endast allmänflyg och visst firmaflyg. Verksamheten är begränsad och omfattar enstaka landningar och starter per månad. Ingen passagerartrafik av betydelse förekommer. Utan tillgänglighetsförbättring med gemensam flygplats är det inte möjligt för Sälen,, Idre och Engerdal att fortsätta sin tillväxt. Detta skulle starkt hämma regionens funktion och skulle försvaga destinationens förmåga att upprätthålla attraktivitet. Flygtrafiken på den planerade flygplatsen bedöms innefatta dels reguljärtrafik, dels säsongsbetonad chartertrafik. Den reguljära trafiken beräknas ske året runt till/från Oslo och Stockholm och kommer att upprätthållas med flygplan med en kapacitet på 30-70 passagerare. Enligt beräkningar kan trafiken under en femårsperiod öka till ca 60 000 passagerare per år. För en större flygplats i regionen anses denna vara den enda plats som uppfyller krav gällande, flygförutsättningar, bullerstörningar och utsläpp till luft och vatten. Sälen--Idre flygplats upptagningsområde kommer med detta läge att främst betjäna Sälen och. Även Idre och Engerdal ligger inom upptagningsområdet. Storregionen besöks nu årligen av drygt en miljon turister som gör ca 6 miljoner övernattningar. Lillehammer OSLO Engerdal 230 170 GARDERMOEN, INTERNATIONAL AIRPORT 210 100 Idrefjäll Idre 160 290 40 210 SÄLEN-TRYSIL-IDRE AIRPORT 110 210 150 19 8 22 230 130 Stöten 110 Tandådalen/Hundfjället 230 42 Torsby 10 Lindvallen/Högfjället Kläppen 80 240 80 70 Malung 130 130 Orsa Mora MORA TÅGSTATION Tomteland RESSTRÄCKA (km) från Oslo från Mora från Sälen Målpunkt Figur 4.2:1 Ressträcka mellan olika målpunkter, orter och transportnoder. Säsongstrafiken bedöms kunna ske från december till april och bedrivas från Göteborg, Malmö, Helsingborg/Ängelholm, Växjö, Kalmar, Bergen, Stavanger m fl. Kring Östersjön finns vidare flera intressanta, potentiella marknader, främst Helsingfors, Åbo, St Petersburg, Köpenhamn och de baltiska staterna. Tyskland är en viktig potentiell marknad, eftersom många tyskar har ett stort intresse av regionen. Även Storbritannien och Holland är marknader som är av intresse för Sälen//Idreregionen (se figur 4.2:2). Med etablering av en internationell flygplats blir destinationen Sälen--Idre-Engerdal betydligt mer tillgänglig. Med flygtrafik till regionen blir det möjligt att erbjuda nya typer av weekenderbjudanden genom att flexibiliteten ökar. Finska Levi/Ylläs motsvarar ca en femtedel av Sälen--Idre och här flygs in ca 100 000 besökare årligen. Detta visar att 60 000 passagerare per år för Sälen--Idre Airport kan vara ett försiktigt antagande För att nå 60 000 passagerare per år krävs dock ett gediget marknadsföringsarbete som längre fram kan ge betydligt högre flöden. 44