INLEDNING TILL Konsumentpriser och indexberäkningar / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1961-1996. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1931/1959, 1960-1994. 1931/59-1961 utgiven av Socialstyrelsen. Parallelltitel på engelska: Consumer prices and index computations. - Med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska. Föregångare: Konsumentprisindex / Socialstyrelsen. Stockholm, 1954-1962. Täckningsår: 1954:juli-1962. Detaljpriser och indexberäkningar åren 1913-1930 / Socialstyrelsen. Stockholm, 1933. (Sveriges officiella statistik). Efterföljare: Serierna Konsumentprisindex och Konsumentprisindextal inom Statistiska meddelanden, undergrupp P, 1969-1999. 1985-1999 har serierna koden P 14 (Konsumentprisindex) och P 15 (Konsumentprisindextal), 2000-2005: PR 14, resp. PR 15 (tryckt version). Fr.o.m. 2002 är serierna PR 14 och PR 15 fritt tillgängliga på SCB:s webbplats. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960. Konsumentpriser och indexberäkningar. År 1960. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-kpi-1960
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK PRISER OCH KONSUMTION KONSUMENTPRISER OCH INDEXBERÄKNINGAR ÅR 1960 KUNGL. SOCIALSTYRELSEN STOCKHOLM 1961
OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN PRICES AND CONSUMPTION CONSUMER PRICES AND INDEX COMPUTATIONS 1960 THE SWEDISH SOCIAL WELFARE BOARD Tryckt vid Sthlms stads Arb.v.byr. 1961
FÖRORD Till grund för den av socialstyrelsen varje månad utförda beräkningen av konsumentprisindex ligger ett stort antal prisuppgifter på enskilda varor och tjänster. För ett begränsat urval av dem publiceras medelpriser månatligen i ett av styrelsen utgivet nyhetsblad. Eftersom dessa uppgifter är både ofullständiga och svårtillgängliga och då det föreligger ett känt behov av lättillgängliga prisuppgifter användbara för historiska jämförelser över både längre och kortare tidsperioder, har socialstyrelsen under våren 1961 utgivit en prisöversikt omfattande tiden 1931-1959. Denna prisöversikt, Konsumentpriser och indexberäkningar åren 1931-1959, ansluter sig till en tidigare publikation, Detaljpriser och indexberäkningar åren 1913-1930, bägge ingående i serien Sveriges Officiella Statistik. Styrelsen har för avsikt att fullfölja den senare publikationen med en årlig prisöversikt, varav den första härmed föreligger. Under tiden för denna prisöversikts utarbetande har ledningen för indexberäkningarna inom byrån för pris- och socialvårdsstatistik varit anförtrodd förste aktuarien Inga Tammelin. översikten har under hennes ledning utarbetats av amanuensen Lars Abelin. Stockholm i juni 1961. Erland v Hofsten ERNST BEXELIUS
5 INNEHÅLL Sid Page Sammanfattning på engelska 7 Kap 1. Metoder för insamling av konsumentpriser 9 a. Terminologi 9 b. Insamling av konsumentpriser 9 c. Urvalet av butiker och varor 9 d. Tidpunkter för prisinsamling 10 e. Granskning och bearbetning 10 Kap 2. Prisutvecklingen under året a. Allmänt 10 b. Livsmedelsposten 11 c. Övriga poster 11 Kap 3. Konsumentprisindex 11 Kap 4. Bruttoprisindex 12 a. Kortfattad historik 12 b. Beräkningssätt 12 c. Situationen i dag 12 d. Bruttoprisindexens syfte 13 e. Bruttoprisindex för år 1959 och 1960 13 CONTENTS Summary in English Chap 1. Methods for the collection of prices a. Terminology b. Collection of prices c. The selection of retail outlets and items d. Times for collection of prices e. Checking and processing Chap 2. The price development during the year a. In general terms b. The food item c. Remaining items Chap 3. The Consumer Price Index Chap 4. Index including direct taxes and social benefits a. A short historical account b. Basis of calculations c. The situation today d. The object with an index including direct taxes and social benefits e. Index including direct taxes and social benefits for the years 1959 and 1960 TABELLFÖRTECKNING Sid Sid Tab 1. Livsmedel, årsmedelpriser Tab 5. Inventarier och husgeråd, årsmedelpriser för åren 1959 och (kr) för åren 1959 och 1960 15 1960 20 Tab 2. Alkoholhaltiga drycker och tobak, årsmedelpriser för åren 1959 och 1960 17 Tab 3. Bränsle och lyse, årsmedelpriser för åren 1959 och 1960 18 Tab 4. Kläder och skor, årsmedelpriser för åren 1959 och 1960 18 Tab 6. Diverse varor och tjänster, årsmedelpriser för åren 1959 och 1960 22 Tab 7. Livsmedel (varor med säsongvarierande priser) medelpriser per månad 25 Tab 8. Bruttoprisindex 26 Diagram. Konsumentprisindex, januari 1958 till och med januari 1961 27
7 ENGLISH SUMMARY CONSUMER PRICES AND INDEX CALCULATIONS FOR THE YEAR 1960 1. Price collection Price data are collected both centrally and locally. The local price collection is undertaken by the local officials of the Central Bureau of Statistics and is carried out within what is known as the general purpose sample of 70 primary sampling units. The outlets providing the information are chosen at random from a basic selection compiled by the Social Welfare Board.. Altogether prices are collected from approximately 2 300 sources in the 70 areas. The central price collection by the Board covers one third of all goods and services included in the consumer price index. Central price collection is undertaken because prices are known to be more or less the same all over the country or because quality problems make lokal price collection unfeasible. Determining the changes which have taken place in quality of the listed commodities is a matter of great practical importance. In order to determine the changes talcing place the advice of experts in the different fields is sought. The locally collected prices are those ruling in the week in which the 15th of the month falls. However, during the summer months prices of seasonal products are also collected in the week before and the week after that in which the ordinary price data is collected. The centrally collected prices are with some exception collected every other month in the week in which the 15th of the month falls. When the price data reach the Board a careful scrutiny is undertaken which often involves correspondence with the Ideal agents in order to correct possible misstakes as to quality etc. 2. The Consumer Price Index The only present, official, regularly calculated index of retail price movements in Sweden is th e consumer price index. This index was started in July 1954 and has 1949 (the intire year) as its base. As the name implies the consumer price index is meant to measure the price changes for the entire consumption by the private section of the economy. This index has replaced all earlier indexes. For further information about those older indexes and a more penetrating study of the construction of the consumer price index the reader is referred to "Consumer Prices and Index Computations 1931-1959 (Official Statistics of Sweden)". 3. Index calculations including direct taxes and social benefits for the years 1959 and 1960 Based upon the 1958 household budget survey the Social Welfare Board has undertaken certain supplementary index calculations including direct taxes and social benefits for the years 1959 and 1960. From the budget survey the following types of households were obtained; single persons under 67 years of age; husband and wife without children, the head of the household under 67 years of age; husband and wife with minor children. Each of these three types of house-
8 holds has been classified into intervals of net income. For those intervals of net income weights were calculated for all goods and services in the consumer price index on the basis of their expenditures on consumer goods during the year 1958. In this way indexes without direct taxes and social benefits were calculated by using the indexnumbers in the consumer price index for all the goods and services. The tax amount and social benefits were finally added to the total consumption amount and so indexes with direct taxes and social benefits were calculated for each of the categories of households mentioned above. As regards to the social benefits consideration was taken only to changes in the general child allowance. This was increased on the first of January 1960 with 50 Sw. Crs. per child and year. The calculated index numbers are presented in table 8. It should be mentioned that these indexes are compensatory indexes. No consideration has been taken to the consequences of wage-improvements in regard to the size of the direct taxes.
9 1. METODER FÖR INSAMLING AV KONSUMENTPRISER a. Terminologi Termen konsumentpriser begagnas för att beteckna priserna i detaljhandeln eller motsvarande sista distributionsled. Ej sällan föreligger en viss skillnad mellan det faktiska (det uppnådda) priset och det begärda (det åsatta) priset. I princip är det priser av förstnämnda slaget, som socialstyrelsen söker erhålla för sin prisstatistik och de därpå grundade indexberäkningarna. b. Insamling av konsumentpriser Priserna insamlas dels lokalt och dels centralt (centralt ca 1/3 av de i konsumentprisindex ingående varorna och tjänsterna). Anledningen till att priserna på ett antal varor insamlas centralt är att många varor kan antagas ha enhetliga priser över hela landet. Beträffande vissa varor och tjänster är det ofta förenat med stora svårigheter för ombuden att uppskatta kvalitetsförändringar, varför dessa varor eller tjänster liksom en del svårdefinierade representantvaror överförts till centralprisinsamling. Den lokala prisinsamlingen verkställs av de vid statistiska centralbyrån anställda prisombuden och sker inom dess så kallade basurval. Detta basurval har konstruerats på så sätt att inom landet utvalts 70 geografiska områden (primära urvalsenheter, puen), så sammansatta att de skall representera hela riket i fråga om befolkningens ålder, kön, civilstånd, yrke, inkomster etc. c. Urvalet av butiker och varor Inom varje pue har noteringsställen utvalts slumpmässigt med ledning av tillgängliga butiksregister. Vid det senaste butiksurvalet som gjordes i november- 1958 användes dels statens pris- och kartellnämnds butiksregister omfattande 9.5 puen, dels socialstyrelsens eget register omfattande 70 puen. En mindre del av de senare återfanns inte bland SPK:s puen. SPK:s register användes i första hand enär detta innehöll en mängd uppgifter om butikerna, såsom antalet sysselsatta, varusortiment etc. I de fall dessa båda register ej sammanföll kompletterades socialstyrelsens register på annat sätt för att få ett mått pa butikernas storlek. En närmare redogörelse för detta butiksurval återfinns i Sociala meddelanden 1959 sid 159. Sammanlagt insamlas prisuppgifter från ca 2 300 noteringsställen i de 70 pueha, varvid man eftersträvar att erhålla minst en notering per vara i varje pue. Antalet noteringsställen varierar från ungefär 10 i de minsta områdena till ca 130 i det område som representerar Stor-Stockholm. I princip bör prisinsamlingen omfatta alla varor, som ingår i den privata konsumtionen. Då detta av lättförståeliga skäl ej kan genomföras, har man varit nödsakad att begränsa sig till att insamla priser på ett relativt litet antal varor. Man söker dock vid valet av dessa så kallade representantvaror att tillse att samtliga kategorier av varor och tjänster finns företrädda i materialet. I viss mån tvingas man visserligen att undvika varor av mycket modebetonad natur med snabba växlingar i kvaliteter, t ex damhattar. Man kan med hänsyn till de principer för urval av varor som tillämpas närmast karaktärisera denna metod som "medvetet urval".
10 d. Tidpunkter för prisinsamlingen De lokalt prisinsamlade varornas och tjänsternas prisnoteringar, med undantag för dem som tillhör grupperna inventarier och husgeråd samt diverse, insamlas varje månad i den vecka, vari den 15 infaller. Prisnoteringar avseende de två undantagna grupperna inhämtas i varje kvartals mellersta månad. För huvuddelen av de centralt prisinsamlade varorna sker insamlingen i varje månad med jämnt ordningsnummer i den vecka vari den 15:e infaller. Insamlingen av priser för ett fåtal återstående varor och tjänster sker endast en gång om året t ex för bostad, kokgas, pensionatsvistelse och skönlitteratur. Antalet prisnoterade varuslag fördelade på olika huvudgrupper framgår av nedanstående översikt. Livsmedel 80 Alkoholhaltiga drycker och tobak 28 Bostad, bränsle, lyse 10 Kläder och skor 44 Invertarier och husgeråd 43 Diverse 42 Beträffande ett antal rubriker inom ovanstående huvudgrupper sker emellertid prisinsamlingen på flera skilda kvaliteter eller varianter varför totalantalet prisinsamlade varor kan sägas uppgå till ca 900. e. Granskning och bearbetning Såsom tidigare nämnts ombesörjes prisinsamlingens organisation av statistiska centralbyråns utredningsinstitut. Kontakten med ombuden beträffande de för prisinsamlingen speciella problemen, t ex angående noteringsregler och varubeskrivningar, handhas dock av socialstyrelsen. Efter det att prisuppgifterna inkommit till styrelsen underkastas de en noggrann granskning, som ofta påkallar skriftväxling med ombuden, varvid felaktigheter i fråga om kvaliteter mm såvitt möjligt korrigeras. Den härefter vidtagna uträkningen av konsumentprisindex och härvid uppkommande beräkningsproblem handhas av socialstyrelsen. För behandling av frågor av principiell natur rörande tillämpningen av de för indexberäkningen gällande grunderna finns ett särskilt organ, indexnämnden. Denna skall även genom rådgivande och kontrollerande verksamhet främja beräkningen av konsumentprisindex. 247 2. PRISUTVECKLINGEN UNDER ÅRET a. Allmänt Den 4, 2 % omsättningsskattens införande den 1 januari 1960 medförde relativt betydande prishöjningar vid årsskiftet 1959/1960. Prisutvecklingen i övrigt under året har kännetecknats av en stabil prisnivå. Prisfluktuationer inom och mellan de olika varugrupperna har förekommit men har varit av sådan natur att de kommit att verka utjämnande gentemot varandra med avseende på den allmänna prisnivån. Konsumentprisindex har därför för tiden januari 1960 till och med december samma år endast stigit med en enhet (159 till 160). Prisutvecklingen efter årsskiftet 1959/1960 anges här sammanfattningsvis.
11 b. Livsmedelsposten Fram till april månad kan man notera en allmän sänkning av livsmedelspriserna, främst för fläsk, frukt, vetemjöl, kaffe, te och kakao. Denna månad blev i viss mån en vändpunkt, både prishöjningar och prissänkningar på livsmedel kom att registreras varvid dock prissänkningarna vägde något tyngre. Att tendensen till allmänna prishöjningar var rätt stark avspeglas av att kött och fläsk steg med nära 5 %, charkuterivaror med något mindre. Dessa höjningar kom dock att uppvägas av lägre priser på bland annat smör (ca 14 %), kaffe, te, kakao och fisk. Maj och juni ledde till mer markanta höjningar av livsmedelspriserna. Charkuterivaror, mjöl, fläsk och morötter undergick prishöjningar, medan prissänkningar huvudsakligen endast förekom på frukt och specerier. Sommarmånaderna juni, juli och augusti medförde för årstiden låga priser på frukt och grönsaker, två varugrupper för vilka även under september och oktober ovanligt låga priser noterades. September medförde prishöjningar på mjöl, bröd, kalvkött och charkuterivaror. Dessa prishöjningar innebar inledningen till ytterligare höjningar av priserna på livsmedel. Sålunda noterades i november och december prishöjningar på i genomsnitt 0, 7 respektive 0, 4 %. c. Övriga poster Bränsleposten kom i mars att gynnsamt påverkas av den prissänkning på eldningsolja med 5 % som trädde i kraft denna månad samt i april av den prissänkning på ytterligare 3 % som då följde. Den större friheten i tobakshandeln från och med årsskiftet medförde i årets början sänkningar av de genom omsättningsskatten höjda tobakspriserna. Sålunda noterades vid prisinsamlingen för tobak i mars prissänkningar på i genomsnitt nära 1 %. I övrigt kan för första halvåret 1960 noteras prishöjningar för en del tjänster såsom hårklippning, permanent, bad, tvätt och bilmontörsarbete. Sistnämnda varas prishöjning kompenserades för bilägarnas del i någon mån av sänkta priser på bilreservdelar. I juni och juli kom hyrorna och kostnaderna för egna hem att stiga ej ooetydligt. Detta med anledning av den generella hyreshöjning som trädde i kraft den 1 juli respektive ökade ränte- och underhållskostnader för egna hem samt en mindre höjning av priserna på ved och eldningsolja. September medförde höjda priser inom posten kläder och skor främst för konfektionsvaror och skor. I övrigt medförde hösten sjunkande priser på TV-apparater. I november kunde man fastslå att prishöjningar på biljett till biograf och idrottstävling genomförts under året, liksom man denna månad noterade höjda priser på ved, kol, koks, glas och porslin. I december slutligen genomfördes en ändring av drosktaxan. 3. KONSUMENTPRISINDEX Konsumentprisindex är numera den enda officiella, regelbundet beräknade indexserien över prisutvecklingen i detaljhandelsledet i Sverige. Denna serie, som påbörjades i juli 1954 och har år 1949 som bas (=100) beräknas utan direkta skatter och sociala förmåner samt avser belysa prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen. Den kom att ersätta samtliga tidigare indexserier, dvs levnadskostnadsindex med och utan indirekta skatter och sociala förmåner (1914 och 1935 års serier) samt styrelsens allmänna konsumtionsprisindex. Beträffande dessa äldre indexseriers målsättning och konstruktion hänvisas läsaren till "Konsumentpriser och indexberäkningar åren 1931-1959", där även en utförligare redogörelse för konsumentprisindex ' beräkningsmetoder och teoretiska bakgrund står att finna.
12 4. BRUTTOPRISINDEX a. Kortfattad historik Såväl levnadskostnadsindex med juli 1914 som basår som serien med år 1935 som basår, förelåg till att börja med endast i en serie, inkluderande direkta skatter. Något avdrag för eventuella förändringar i de sociala förmånerna företogs ej. Under 1940-talet började man, i samband med övergången till kedjeindex och en årlig revision av vägningstalen, att räkna ut en särskild serie utan skatter, samtidigt som justering för sociala förmåner infördes i serierna med skatter. Serien utan skatter spelade i början en undanskymd roll, men fick ökad betydelse till följd av den stegrade progressiviteten i den direkta skatten, och serien med 1935 som bas utan direkta skatter och sociala förmåner kom från slutet av 1940-talet att betraktas som huvudserien. Båda serierna med skatter och sociala förmåner fanns kvar till utgången av år 1954, då de upphörde i och med tillkomsten av konsumentprisindex. Vad beträffar medtagande av de direkta skatterna har utvecklingen i andra länder varit likartad med den i Sverige. Undan för undan har tyngdpunkten kommit att förskjutas i riktning mot att betrakta indexarna som mätare av prisutvecklingen och inte av "levnadskostnaderna" och i samband därmed har de direkta skatterna försvunnit ur bilden. Danmark är ett av de få länder där man alltjämt - till följd av särskild lagstiftning om reglering av vissa tjänstemannalöner mm - har kvar en indexserie med direkta skatter ("pristallet"). Även i Danmark räknar men emellertid nu ut en konsumentprisindex, vari de direkta skatterna inte ingår ("indeks vedrörende forbrugerpriser"). b. Beräknings sätt I fråga om sättet för beräkningen av skatteposten i levnadskostnadsindex tillämpades olika metoder, som måste ha lämnat väsentligt olika resultat. Till att börja med och fram till 1919 beräknades skatten på indexbudgetarnas ursprungsbelopp. De starka prisstegringarna gjorde detta beräknings sätt ohållbart, och skatten kom under tiden 1919-1931 att beräknas på inkomstbelopp, som till synes ganska godtyckligt årligen fastställdes med ledning av löneutvecklingen. Under tiden därefter växlade metoderna; tidvis skedde skatteberäkningen på grundval av en budget, som framskrivits med hjälp av indexen i övrigt, tidvis lät man budgeten följa löneutvecklingen för manliga industriarbetare. Vid beräkningen av skattebeloppet togs fr o m 1943 också hänsyn till vissa sociala förmåner på så sätt att från det erhållna skattebeloppet subtraherades värdet av fria skolmåltider och fria skolböcker, samt fr o m 1948 de allmänna barnbidragen. c. Situationen i dag 1952 års indexkommitté förordade i sitt betänkande SOU 1953:23, sid 48 att årliga indexberäkningar för vissa inkomstskikt och familjetyper skulle göras. Dessa indexberäkningar skulle göras såväl med som utan direkta skatter. Detta förslag har aldrig blivit förverkligat. 1958 års indexutredning föreslog i sitt betänkande "Nettoprisindex" (SOU 1958:36, sid 91), att indextal med direkta skatter minus vissa sociala förmåner skulle beräknas för 3 hushållstyper, vardera omfattande 3 inkomstlägen. Enligt kommittén
13 borde indextalen beräknas så, att de visade vilken inkomst före direkt skatt, som behövdes för att den disponibla inkomsten skulle förändras proportionellt mot förändringen i den för hushållet gällande genomsnittliga prisnivån för konsumtionsnyttigheter. Utgångapunkten för dessa båda förslag, nämligen att en index av bruttotyp måste anknytas till en viss hushållstyp, förefaller att vara invändningsfri. Konsumentprisindex svarar mot den totala privata konsumtionen, men att räkna ut någon mot denna svarande bruttoprisindex, skulle förutsätta, att man gav sig in på att beräkna det totala skattebeloppet för hela den privata konsumtionen, och en dylik beräkning måste bli godtycklig, särskilt om den också skulle kompletteras med värdet av samtliga sociala förmåner. d. Bruttoprisindexens syfte Sedan index med skatter upphört att användas som löneregulator syns dess huvudsakliga uppgift vara att lämna upplysning om hur stor ökning av inkomsten före skatt som en hubhållsgrupp behöver för att bli kompenserad för inträffade prishöjningar inom den privata konsumtionen samt att eventuellt bilda underlag för beräkning av reallöneindexar, dvs indexar, som utvisar löneförändringarna efter eliminering av pris- och skatteändringar. e. Bruttoprisindex för år 1959 och 1960 Med ovan redovisade utgångsläge har en beräkning av bruttoprisindex utförts för åren 1959 och 1960, baserad på 1958 års levnadskostnadsundersöknings material. Följande hushållstyper har kunnat erhållas: ensamstående under 67 år; makar utan barn, hushållsföreståndaren under 67 år; makar med minderåriga barn. Detta material har sorterats på intervaller av nettoinkomster (bruttoinkomster - förvärvsavdrag uppgivna vid 1959 års självdeklaration). Något medelvärde på nettoinkomsten inom inkomstklasser har ej kunnat erhållas, däremot kan man för varje inkomstklass få uppgift om medelvärdet av den privata konsumtionen. Då endast 3 inkomstklasser inom varje hushållstyp skulle komma till användning vid nettoprisindexberäkningarna (4 för makar med minderåriga barn) har vissa sammanslagningar gjorts i syfte att erhålla större antal hushåll inom inkomstklasserna och därmed säkrare vägningstal för representantvarorna. Av tabellen framgår vilka inkomstklasser, som kommit till användning. I princip borde indexberäkningarna för olika hushållstyper ske helt separat, dvs man borde i detalj ha olika budgetar (vägningstal). Dessutom borde valet av representantvaror ske separat för varje hushållstyp. Det är emellertid av praktiska skäl knappast möjligt att genomföra en helt skild indexberäkning för var och en av ett antal olika hushållstyper, uppdelade på inkomstklasser. Vid den indexberäkniag, som gjorts här, har man därför nöjt sig med att räkna fram vägningstal för samtliga i konsumentprisindex ingående representantvaror för varje inkomstklass på grundval av dess konsumtionsutgifter under år 1958. Index utan skatter och sociala förmåner har därpå beräknats för de båda tidsperioderna med indextalen i konsumentprisindex för de olika representantvarorna. Någon omräkning av representantvarornas vägningstal kan ej utföras för det andra året, utan index utan skatter och sociala förmåner har beräknats som en fastbasindex med 1958 års konsumtionsutgifter som bas. Skattebeloppen har erhållits med hjälp av källskattetabellerna 1959 och 1960 för dyrort 3, kommunal utdebitering 15 kr, vilket är det genomsnittliga kommunala utdebiteringen för både år 1959 och 1960.
14 Beträffande de sociala förmånerna, har hänsyn endast tagits till förändringar i de allmänna barnbidragens storlek. Dessa ökade den 1 januari I960 med 50 kr per barn och år. Avdrag från bruttoinkomsten har alltså gjorts för år I960 med 100 kr för hushållstyperna makar med minderåriga barn. De erhållna indextalen för de båda perioderna är angivna i tabellen. Det bör observeras, att de indexar, som här beräknats, är kompensationsindexar. Någon hänsyn till konsekvenserna i fråga om skattens storlek av löneförbättringar har sålunda ej tagits.
15 TAB 1. LIVSMEDEL, ÅRSMEDELPRISER (KR) FÖR ÅREN 1959 OCH 1960 Med C markerade varor är centralprisinsamlade.
16
17 TAB 2. ALKOHOLHALTIGA DRYCKER OCH TOBAK, ÅRSMEDELPRISER (KR) FÖR AREN 1959 OCH 1960 Dessutom insamlas prisuppgifter för ytterligare 15 märken
18 TAB 3. BRÄNSLE OCH LYSE, ÅRSMEDELPRISER (KR) FÖR ÅREN 1959 OCH 1960 TAB 4. KLÄDER OCH SKOR, ÅRSMEDELPRISER (KR) FÖR ÅREN 1959 OCH 1960
19
20 TAB 5. INVENTARIER OCH HUSGERÅD, ÅRSMEDELPRISER (KR) FÖR ÅREN 1959 OCH 1960
21 1 2) Byte till annan modell den 1/10 1960 Tom januari noterades priset på panchromatisk film 6x9
22 TAB 6. 1959 OCH 1960 DIVERSE VAROR OCH TJÄNSTER, ÅRSMEDELPRISER (KR) FÖR ÅREN 1 Rabatterat pris år 1960
1) Ny representantvara 1960. Tidigare noterades priset för rulle med hållare 23
24
25 TAB 7. LIVSMEDEL (VAROR MED SÄSONGSVARIERANDE PRISER), MEDELPRISER PER MÅNAD (KR) 1) Under månaderna juli och augusti avser priserna färsk potatis 2) Under månaderna juli och augusti avser priserna färska morötter
26 TAB 8. INDEX MED OCH UTAN DIREKTA SKATTER FÖR OLIKA HUSHALLSTYPER OCH INOM DEM SKILDA INKOMSTKLASSER
KOMSUMENTPRISINDEX ÅR 1949=100