INLEDNING TILL. Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik).

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Konsumentpriser och indexberäkningar / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1931/1959, / utgiven av Socialstyrelsen. Parallelltitel på engelska: Consumer prices and index computations. - Med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska. Föregångare: Konsumentprisindex / Socialstyrelsen. Stockholm, Täckningsår: 1954:juli Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Efterföljare: Serierna Konsumentprisindex och Konsumentprisindextal inom Statistiska meddelanden, undergrupp P, har serierna koden P 14 (Konsumentprisindex) och P 15 (Konsumentprisindextal), : PR 14, resp. PR 15 (tryckt version). Fr.o.m är serierna PR 14 och PR 15 fritt tillgängliga på SCB:s webbplats. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Konsumentpriser och indexberäkningar (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-kpi-1984

3 Konsumentpriser och indexberäkningar 1984 Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1985

4 Consumer Prices and Index Computations 1984 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Stockholm 1985 Tidigare publicering Årspublikationen Konsumentpriser och indexberäkningar utges inom serien Sveriges officiella statistik. Årgångarna 1931/59, 1960 och 1961 utgavs av socialstyrelsen, årgångarna 1962 och framåt av statistiska centralbyrån. Previous publication The annual report on Consumer Prices and Index Computations is published within the series of Official Statistics of Sweden. The reports of 1931/59, 1960 and 1961 were published by the Social Welfare Board; the reports of 1962 and onwards by Statistics Sweden. Published by Statistics Sweden, S Stockholm LiberFörlag ISBN ISSN X Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro 1985

5 3 Förord Till grund för beräkningen av konsumentprisindex ligger ett stort antal prisuppgifter på varor och tjänster för privat konsumtion. Eftersom det för många ändamål föreligger ett behov av prisuppgifter för jämförelser över både längre och kortare tidsperioder utger statistiska centralbyrån årliga prisöversikter vilka ansluter till de översikter som för tiden t o m år 1961 utgavs av socialstyrelsen årligen eller för längre perioder. Föreliggande prisöversikt»konsumentpriser och indexberäkningar 1984«har utarbetats inom sektionen för konsumentprisindex vid enheten för utrikeshandel och priser. Stockholm i juni 1985 STEN JOHANSSON Gunnar Stolpe

6 4 Innehåll Contents 6 Sammanfattning på engelska 8 Inledning 8 1 Konsumentprisindex 15 2 Nettoprisindex 17 3 Basbelopp och pensionspristal m m 20 Källhänvisningar 22 List of terms Summary Introduction 1 Consumer Price Index 2 Net Price Index 3 Basic Amount and National Pensions Index etc. List of sources List of terms 25 Tabeller 25 1 Medelpriser för representantvaror i konsumentprisindex december 1983 och december Medelpriser på vissa livsmedel, per månad december december 1984, kr 36 3 Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1980 = 100) 38 4 Långtidsindextal för december för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år = 100) 40 5 Vägningstal och indextal (1980 = 100) för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster och varor, december (juni 1954 = 100) 42 7 Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari - december 1984 (december 1983 = 100) 46 8 Prisutvecklingen i procent från månad till månad och 12-månaders utvecklingstal under 1984 för de huvudgrupper som ingår i konsumentprisindex (1980 = 100) 47 9 Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknade till 1980 =100 Tables 1 Average prices for goods and services included in the Consumer Price Index December 1983 and December Average monthly prices, December 1983-December Annual index averages for main groups and subgroups in the Consumer Price Index (1980 = 100) 4 Long-term index for December for main groups and subgroups in the Consumer Price Index (preceding December = 100) 5 Weights and index numbers (1980 = 100) for main groups in the Consumer Price Index, long-term index Index numbers for certain services and goods included in the Consumer Price Index, December (June 1954 = 100) 7 Index numbers for main groups and subgroups in the Consumer Price Index, January - December 1984 (December 1983 = 100) 8 Monthly and yearly changes of the consumer prices during 1984 for main groups in the Consumer Price Index (1980 = 100). Per cent 9 Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1980 = 100

7 Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknade till 1980 = Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959 = Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Hur kronans värde förändrats med hänsyn till konsumentprisernas utveckling Konsumentprisindex (KPI), nettoprisindex (NPI) och basbeloppsindex (BBI) med 1980 = Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1980 = Annual series for the Net Price Index (NPI) and the Consumer Price Index (KPI) with the preceding December = 100 and the long-term index for December with 1959 = The Basic Amount according to the National Insurance Act The value of the Swedish crown as reflected in the development of the consumer prices 13 Index numbers for the Consumer Price Index, the Net Price Index and the Basic Amount Index (1980 = 100) 53 Diagram 53 1 Konsumentprisutvecklingen december december 1983 för olika grupper av varor och tjänster 54 2 Konsumentprisutvecklingen december december 1984 för olika grupper av varor och tjänster 55 3 De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december 56 4 Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex 1955, 1960, 1965, 1970, 1975, 1980, 1981 och Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex 1980, 1981, 1982, 1983 och 1984 Charts 1 Contributions to the consumer price increase December December 1983 from main groups of commodities and services according to the Consumer Price Index 2 Contributions to the consumer price increase December December 1984 from main groups of commodities and services according to the Consumer Price Index 3 The annual percentage changes of the Consumer Price index and the Net Price Index according to the long-term index for December 4 Weights for main groups in the Consumer Price Index, long-term index, 1955, 1960, 1965, 1970, 1975, 1980, 1981 and Weights for main groups in the Consumer Price Index, long-term index 1980, 1981, 1982, 1983 and 1984 Teckenförklaring Explanation of symbols» Upprepning Repetition Intet finns att redovisa (värdet noll) Magnitude zero 0 Mindre än hälften av den använda enheten Magnitude less than half of unit employed Uppgiften inte tillgänglig eller alltför osäker Data not available för att anges r Reviderad uppgift Revised data

8 6 Summary The Consumer Price Index has been computed regularly since July 1954 as a measure of the retail price movements in Sweden. Before 1954 cost-of-living indices (July 1914 = 100 and 1935 = 100) and a consumption price index (1935 = 100) were computed. Continuations of these series are derived from the present Consumer Price Index by the use of linking factors. Since January 1981 the Consumer Price Index has been recorded in such a way that the index figures give the price trend compared with the average for 1980 instead of for The change has been made for purely technical reasons; it does not affect the purpose or the content of the Consumer Price Index. The new index series (1980 = 100) will be developed in exactly the same way as the previous one which had 1949 as its base year (1949 = 100). The index figures are given to one decimal place. In addition, subindex figures are given with a new grouping of goods and services. In May 1965 a Net Price Index was first published. It is a consumer price index excluding indirect taxes and including subsidies. Further information about the older indicies and the construction of the Consumer Price Index can be obtained from»consumer Prices and Index Computations «(Official Statistics of Sweden). Consumer Price Index The Consumer Price Index aims at measuring the price changes for the private consumption on the domestic market. The Consumer Price Index is computed as a chain index with yearly links, the weights being changed for each link. Index numbers are calculated for these links (December preceding year = 100) and for the linked index. As from July 1954 the linked index has 1949 (the entire year) as its base. As from January 1981 its base is 1980 (the entire year). The index numbers for the months January- December are computed with weights based on the value of the private consumption on the domestic market during the preceding year, recalculated to the December prices of that year. This index is called the short-term index. For the month of December another index, the long-term index, is also calculated. The weights in this index are based on the value of the consumption during the current year, recalculated to the price level in December of the previous year. In addition to this the long-term index may also differ from the short-term index due to better information on the price development being available when calculating the long-term index. The Consumer Price Index is calculated for every month, with December of the previous year as its base. This index is then linked back, through the long-term index for December in each preceding year, to its base (1949 and 1980, respectively). As from 1983 the method of collecting prices of most foods (except fresh fruits and vegetables, fresh fish and bread) and other everyday commodities has been changed. Price collection in retail outlets was performed during 1984 in the months of February, May, August, November and December only. In the remaining seven months list prices were used to estimate the price changes. During 1984 the Consumer Price Index increased by 8.2 per cent. The most significant price increases during 1984 were on Coffee, tea and

9 7 cocoa with a 14.3 per cent increase, Books, newspapers and magazines (11.8), Meals outside home (11.8), Wine, spirits and beer in restautant (11.5) and Health and medical care (11.1). Net Price Index The Net Price Index is defined as an index in which the prices of consumer goods have been reduced by the sum of the indirect taxes which in different production stages constitute cost elements in the production of the final consumer goods. The prices are also adjusted by including certain subsidies. As from May 1965 the base for the Net Price Index is 1959 (the entire year). As from January 1981 the base is 1980 (the entire year). Net Price Index numbers are computed for every month. Up to and including 1978 index numbers are usually computed only for the months of February, May, August and November. During 1984 the Net Price Index (long-term index) increased by 7.8 per cent. The lower increase as compared to the Consumer Price Index is the net result of changes in indirect taxes, employers' fees, subsidies and tariffs. The taxes on energy increased as did the taxes on wine, spirits, beer and tobacco and the taxes on the sale of motor vehicles. The general fee on salaries and wages was reduced. Subsidies for public transport and for newspapers were raised. Basic Amount and Pensions Index Number Basic pensions, supplementary pensions, governmental study loan, certain life-annuities and maintenance allowances are guaranteed a constant value by adjustments based on the Basic Amount. As from 1982 the Basic Amount is calculated for a whole year. As from 1984 the Basic Amount for a certain year is calculated by first computing the ratio between the Consumer Price Index for November of the preceding year and November This ratio is then multiplied by Swedish Crowns, and the result rounded off to the nearest full hundered of Crowns. The increase in the Consumer Price Index between November 1982 and November 1983 was however reduced with four percentage points (no compensation was allowed for the part of the price increase during 1983 which was due to the devaluation of the Swedish Crown in October 1982). For 1982 and 1983 the Basic Amount was based on the ratio between a so called Basic Amount Index for November of the preceding year and for June 1980 which ratio was multiplied by Swedish Crowns. For the months January to December 1981 the Basic Amount for a certain month was calculated as the ratio between the Basic Amount Index two months earlier and June 1980 multiplied by Swedish Crowns. The Basic Amount was changed when the ratio had increased or decreased by at three per cent since the preceding change. The Basic Amount Index was a Net Price Index in which the energy prices were unchanged. Up to and including December 1980 the Basic Amount for a certain month was calculated as the ratio between the Consumer Price Index (1949= 100) two months earlier (up to and including July 1967 three months earlier) and September 1957 (146.12) multiplied by Swedish Crowns. Up to and including June 1967 basic pensions were regulated by the Pensions Index Number. After that month basic pensions depend on the Basic Amount. The Pensions Index Number for a certain month is computed as the ratio between the Consumer Price Index (1949 = 100) three months earlier and that of December 1951 (123.15). For every third unit exceeding 100 one index supplement was paid.

10 8 Inledning Konsumentprisindex började beräknas i juli Från och med maj 1965 beräknas även en nettoprisindex. Denna beräknas som konsumentprisindex med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner. Basårsbyte företogs vid årsskiftet 1980/81 för såväl konsumentprisindex som nettoprisindex. Fram till dess var 1949 basåret för konsumentprisindex och 1959 basåret för nettoprisindex. Fr o m januari 1981 redovisas konsumentprisindex och nettoprisindex så att indextalen visar priserna jämfört med 1980 års medeltal (basår 1980 = 100). Vidare redovisas delindextalen i konsumentprisindex med en ny varu- och tjänsteindelning. Konsumentprisindex beräknades av socialstyrelsen fram till den 1 juli 1962, då statistiska centralbyrån (SCB) övertog beräkningarna. I avsnitt 1 återfinns uppgifter om konsumentprisindex, i avsnitt 2 uppgifter om nettoprisindex och i avsnitt 3 uppgifter om basbelopp och pensionspristal m m. 1 KONSUMENTPRISINDEX 1.1 Beskrivning Konsumentprisindex beräknas enligt principer som fastställts av regeringen och riksdagen. Frågor av principiell natur rörande tillämpningen av de för indexberäkningen gällande grunderna avgörs av indexnämnden. Konsumentprisindex avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. De priser som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar och som påverkas av bl a ändringar i indirekta skatter och subventioner. Indextalen beräknas exklusive direkta skatter och sociala förmåner. Prisnoteringar insamlas för ett urval av varor och tjänster, s k representantvaror. Prisuppgifter insamlas dels lokalt av intervjuare, dels centralt från SCB genom t ex postenkät. Prisutvecklingen representeras av ett urval av ca 340 varor och tjänster. Dessa s k representantvaror kan omfatta flera olika fabrikat och kvaliteter. För ca 250 varor insamlas priser genom besök i ca butiker, vilket som regel sker under den vecka i månaden vari den femtonde infaller. För en stor del av varorna insamlas prisuppgifterna genom butiksbesök varje månad. Vid början av 1983 företogs vissa förändringar i insamlingen på dagligvaruområdet. För varor av typ färskvaror görs butiksmätningar liksom tidigare varje månad. För övriga dagligvaror sker butiksmätningar minst fyra gånger per år, medan prislistor istället används vid övriga tillfällen under året för att mäta prisutvecklingen. Butiksmätningarna för övriga dagligvaror utnyttjas vid indexberäkningarna för de ifrågavarande månaderna. Dessutom utnyttjas de vid de fortlöpande kontrollberäkningarna beträffande effekterna på index av att använda prislistor. Centralt insamlas priser för ca 90 representantvaror, bl a i sådana fall där en vara kan antas ha enhetliga priser över hela landet. Vid central prisinsamling för en vara insamlas priset per den femtonde i månaden. Bostadspostens prisförändringar, exklusive uppvärmningskostnader, undersöks för hyreslägenheter och egnahem. Uppvärmningskostnader ingår i posten värme och hushållsel och mäts utifrån energiprisernas utveckling. Hyresundersökningar görs reguljärt en gång i kvartalet avseende januari, april juli respektive oktober. Undersökningarna omfattar ca hyreslägenheter och uppgifterna inhämtas genom

11 9 postenkäter till fastighetsägarna. Årligen utbyts en del av urvalet och samtidigt utökas urvalet med hänsyn till att nybyggda lägenheter tillkommer i beståndet. Index justeras dock månatligen för effekter på den genomsnittliga hyresnivån av att nybyggda lägenheter tillkommer. Boendekostnaderna för bostadsrättslägenheter undersöks inte, utan deras utveckling sätts i indexberäkningarna lika med utvecklingen av boendekostnaderna för hyreslägenheter. Beräkningarna av egnahemskostnadernas utveckling omfattar delposterna räntekostnader, avskrivning, reparationer, försäkringar, vatten, avlopp, renhållning och sotning. Fr o m januari 1984 har beräkningarna av egnahemskostnaderna modifierats vad gäller ränta på eget kapital samt avskrivningar, vilket bl a får till följd att diskontoförändringar får ett något långsammare genomslag på index än tidigare. Förändringarna har beslutats av indexnämnden. Delposten räntekostnader utgörs av räntor på olika låneformer-statliga bostadslån, bottenlån med bunden ränta, bottenlån med rörlig ränta samt övriga lån - plus beräknad nominell ränta på eget kapital. Räntor räknas utan avdrag för räntesubventioner eller för ränteavdrag vid statlig och kommunal inkomstbeskattning. Eget kapital utgörs av skillnaden mellan totalt nedlagt kapital i fastigheten (anskaffningspriset plus förbättringskostnader) och lånat kapital. Vid indexberäkningarna t o m år 1983 nedräknades det egna kapitalet med de avskrivningar som efterhand hade kalkylerats för fastigheten under innehavet. Som räntesats på eget kapital användes t o m år 1983 affärsbankernas inlåningsränta på kapitalräkning med tolv månaders uppsägning, medan fr o m år 1984 används samma räntesats som vid varje tidpunkt genomsnittligt gäller för lånat kapital. Avskrivningar utgjordes t o m år 1983 av i byggnaden nedlagt kapital (till byggnaden hänförlig del av anskaffningspriset plus förbättringskostnader) gånger viss avskrivningsprocent, som var beroende av husets ålder vid senaste förvärv. Fr o m år 1984 beräknas emellertid avskrivningskostnaden på byggnadens marknadsvärde och utgör 1,4 procent av detta oberoende av husets ålder. Beräkningarna för egnahemsposten frånsett delposten avskrivning, baseras på kostnadsundersökningar vissa år (den senaste är från 1973) genom intervjuer med ca 500 egnahemsägare. Vid de löpande beräkningarna framräknas kostnaderna enligt senast företagen sådan undersökning utifrån utvecklingen av räntesatser, priser för reparationer, kommunala taxor för vatten, avlopp och sotning etc. Vidare justeras indextalen för delposten räntekostnader med hänsyn till hur kostnadsbilden har påverkats av att vissa fastigheter har bytt ägare samt av att nya fastigheter har tillkommit i beståndet. T o m år 1983 ingick också i beräkningarna att indextalet för räntekostnader justerades med hänsyn till hur kostnadsbilden hade påverkats av att summa eget kapital i fastigheterna efterhand minskat genom avskrivningen. Så länge som -tom delposten avskrivning kalkylerades på anskaffningspriser, innebar de löpande beräkningarna för delposten att man justerade upp denna med hänsyn till effekterna av ägarbyten och nybyggnation. Fora 1984, då avskrivningarna i stället kalkyleras på marknadsvärdena, utgörs de löpande beräkningarna av att man räknar upp posten på basis av byggnadsprisindex för gruppbyggda småhus framskriven med hjälp av faktorprisindex för gruppbyggda småhus (exklusive löneglidning). Effekterna av ägarbyten, nybyggnation undersöks och beräknas för det urval av egnahem, som har erhållits genom att man har utökat urvalet till kostnadsundersökningen för år 1973 med årliga tilläggsurval av nybyggda hus. Två kompletterande undersökningar företas varje år på detta successivt utökade urval. Vid den ena undersökningen tar man reda på huruvida fastigheterna har bytt ägare under året samt om så varit fallet vad köpeskillingen uppgick till. Den andra årliga kompletterande undersökningen gäller de utvalda nybyggda fastigheterna och utgörs av att man inhämtar uppgift om förvärvspriset respektive totalt lånebelopp. Vid beräkningarna antages, beträffande omsatt fastighet, att köpeskillingen fördelade sig på lånat och eget kapital enligt genomsnittstal för året som har inhämtats från fastighetsmäklare (vid beräkningar t o mår 1982 enligt motsvarande genomsnittstal från se-

12 10 naste basundersökningen). För såväl omsatta som nybyggda egnahem fördelas lånebeloppen schablonmässigt på olika lånetyper med ledning av resultaten från basundersökningen. Resultaten av de två årliga kompletterande egnahemsundersökningarna föreligger så att de beaktas i index för december. Även vid beräkningarna för januari - november görs dock fr o m år 1980 månatligen motsvarande justeringar i index. Dessa grundas då på antagandet att årets slutliga justering blir lika stor som fjolårets. För posten värme och hushållsel insamlas prisuppgifter centralt av SCB från ett urval av el-, gas- och värmeverk samt från ett urval av oljeföretag. Representantvarorna och deras vägningstal revideras årligen i samband med årsskiftet. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändringarna i konsumtionens sammansättning. Som underlag för revideringen används uppgifter från nationalräkenskaperna om den privata konsumtionen. Uppdelning på mindre poster görs för matvaror, drycker och tobak med ledning av uppgifter från statens jordbruksnämnd och för övriga grupper med ledning av resultat från senast redovisad hushållsbudgetundersökning (den senaste avser år 1978). I samband med årsskiftet utbyts dessutom en del av urvalet butiker och andra noteringsställen och samtidigt utökas urvalet med hänsyn till att nyetablerade butiker och andra noteringsställen tillkommer i beståndet. Genom att varubeskrivningarna på vissa varor ändras till att avse andra varianter än tidigare och genom att urvalet noteringsställen ändras är medelpriserna för olika år ej alltid helt jämförbara. Årsmedelpriser redovisas i tabell 1 och medelpriser per månad redovisas i tabell 2 för vissa livsmedel. Indextal för huvudgrupper och undergrupper av konsumentprisindex framgår av tabell 3 och 7. Indextal för vissa varor och tjänster framgår av tabell 6. Konsumentprisindex är en kedjeindex med årslänkar. Varje årslänk beräknas med december föregående år som bas. I det följande redovisas dels indextal för årslänkarna (december föregående år = 100), dels indextal efter kedjning (multiplikation) över de olika åren med basår 1980(1980= 100). För januari tom december beräknas index med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning under närmast föregående år uttryckt i det årets decemberpriser. Indextal beräknade med dessa vägningstal kallas korttidsindex. För december månad beräknas dessutom en s k långtidsindex, med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning samma år, uttryckt i prisnivån för december närmast föregående år. I långtidsindex beaktas, förutom förändringar i konsumtionens sammansättning under det gångna året, även prisförändringar som av olika skäl inte kunnat införas i beräkningarna under det löpande året. Dessutom beaktas i vissa fall metodändringar och justeringar föranledda av säkrare statistisk information m m. Vid kedjning över de olika åren används långtidsindex för december med december föregående år = 100. Långtidsindextalen förhuvudoch undergrupper framgår av tabell 4 och 5. Regeringen fastställer konsumentprisindex (totalindex) för varje månad. I den nya serien med 1980 som basår fastställs totalindextalet med en decimal, medan man i den äldre serien med 1949 som basår fastställde totalindextalet utan decimal. De av regeringen fastställda s k officiella indextalen bör i allmänhet användas vid indexreglering av avtal med konsumentprisindex. För december månad fastställs endast korttidsindex. De justeringar som sker i långtidsindex påverkar därför först de officiella indextalen för januari påföljande år. Prisutvecklingen enligt korttidsindex redovisas i tabell 7 och 8. Vill man vid ekonomisk analys veta den procentuella prisförändringen från december ett år till januari påföljande år bör man jämföra januaritalet med långtidsindex för december. Man kan också gå till indextalet för januari i den serie som har december föregående år = 100. Önskar man jämföra prisnivån mellan november ett år och januari året därpå får man korrigera för (skarva bort) skillnaden mellan långtidsin-

13 11 dex och korttidsindex för december. Man beräknar först indexhöjningen november-december (korttids-) och multiplicerar sedan detta indextal med januaritalet i årsserien (december föregående år = 100). Konsumentprisindex och dess föregångare levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner kan användas till att omräkna ett belopp till fast penningvärde. Vid sådan användning bör observeras att de nämnda indexserierna endast mäter prisutvecklingen för transaktioner som hör till den totala privata inhemska konsumtionen, dvs för transaktioner i samhällsekonomins slutled. Hur kronans värde förändrats med hänsyn till konsumentprisernas utveckling framgår av tabell 12. Månadstalen för konsumentprisindex publiceras bl a i Statistiska meddelanden, serie P, och i Allmän månadsstatistik. Prenumeration eller köp av enstaka exemplar kan ske genom SCB, Distributionen, Örebro (telefon ). 1.2 Andra undersökningar Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har instruktionsenlig skyldighet att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet - utom bank- och försäkringsväsendet. Bland annat åligger det nämnden särskilt att klarlägga prisutvecklingen genom sammanställning av uppgifter om priser och marginaler inom landet och av prisuppgifter från utlandet. Enligt regeringens kompletterande riktlinjer ( ) för SPKs prisövervakning skall övervakningen särskilt inriktas på bl a områden av stor betydelse för den privata konsumtionen. Det åligger också SPK, enligt riktlinjerna, att underätta regeringen och informera allmänheten om pris- och marginalutvecklingen inom de övervakade områdena. Som ett led i sin information om pris- och marginalutvecklingen lämnar SPK fortlöpande redogörelser för prisernas förändringar i leverantörs- och konsumentleden. Månatligen utger man rapporten Prisutvecklingen som behandlar utvecklingen from den första dagen tom den sista dagen i månaden samt utvecklingen från årets början. Månatligen utges vidare även en halvmånadsrapport, SPKs Snabbstatistik, som behandlar prisutvecklingen under den första hälften av månaden och från årets början. Prisutvecklingen enligt månadsrapporten publiceras fr o m mars 1981 varje månad i ett av SCB och SPK gemensamt utgivet pressmeddelande om konsumentprisutvecklingen. I meddelandet informeras sammanfattande om SCBs beräkningar av konsumentprisindex och nettoprisindex liksom om prisutvecklingen enligt SPKs månadsrapport. Prisutvecklingen redovisas av SPK för dagligvaror och för den totala privata konsumtionen. Vidare redovisas bl a hur stor del av den totala prisnivåförändringen som kan hänföras till prisrörelser i olika distributionsled respektive olika varu- och tjänsteområden liksom till olika prispåverkande faktorer såsom politiska beslut på central och kommunal nivå. Prisutvecklingen för vissa för konsumenterna väsentliga varu- och tjänsteområden redovisas också särskilt. Varugrupperingen överensstämmer inte med den som finns för konsumentprisindex. SPK använder i sina beräkningar uppgifter från cirkaprislistor och uppgifter om prisförändringar som tillverkare och importörer är skyldiga att anmäla till SPK. Man gör också speciella undersökningar - varav vissa utnyttjas gemensamt av SCB och SPK som underlag för prismätningarna - och utnyttjar dessutom visst material från konsumentprisindex. Det senare gäller främst uppgifter om färskvaror, boendekostnader och vissa offentliga taxor. SPK mäter prisutvecklingen för samma varuslag som de som ingår i konsumentprisindex, men baserar inte genomgående beräkningen på ett urval av representantvaruvarianter som SCB. Vägningstalen per vara för den slutliga sammanvägningen till totalindex överensstämmer med dem som som tillämpas för konsumentprisindex. SPK mäter prisutvecklingen för beklädnadsvaror en gång i halvåret. Realisationer, extrapriser och kampanjpriser påverkar inte SPKs beräkningar.

14 12 Enligt SPKs mätningar steg den allmänna prisnivån i konsumentledet med 8,1 procent under Av höjningen anges 2,2 procentenheter hänföra sig till prishöjningar på dagligvaror, 2,4 procentenheter till övriga varor och 3,5 procentenheter till tjänster. En gruppering av varorna i indexberäkningarna för konsumentprisindex enligt den indelning som SPK använder, ger följande resultat. Prisökningar på dagligvaror höjde totalindex med 2,1 procentenheter, övriga varor med 2,7 och tjänster med 3,4 procentenheter. Skillnaderna mellan SPKs beräkningar och konsumentprisindex förklaras huvudsakligen av att de gäller olika mätperioder. Skillnaderna beror dock till en del också på vissa olikheter i mätmetoder och prismaterial samt, som i alla statistiska undersökningar, på en viss osäkerhetsfaktor. procent av den totala uppgången, eller 2,4 procentenheter. Höjda priser på livsmedel har dragit upp totalindex med 1,7 procentenheter. Prisändringar inom posten transport och samfärdsel har bidragit med 1,3 procentenheter. 1.3 Prisutvecklingen under Allmänt Under år 1984 (mitten av december mitten av december 1984) steg konsumentpriserna med i genomsnitt 8,2 procent. År 1983 steg konsumentpriserna med 9,3 procent. Under loppet av 1984 låg den årliga inflationstakten som lägst på 7,3 procent i oktober. Högsta inflationstakten, 9,1 procent, uppmättes i mars Höjningar av de indirekta skatter som belastar konsumtionsvarorna påverkade under 1984 priserna i betydligt mindre utsträckning än under Av uppgången på 8,2 procent under 1984 kan 1,1 procentenheter hänföras till skattesatsförändringar, främst höjda skatter på alkohol, tobak och energi. Uppgången under 1983 på 9,3 procent berodde till 3,2 procentenheter på skattesatsförändringar och till 0,1 procentenheter på subventionsförändringar. Under 1984 rådde allmänt prisstopp under tiden 14 april - 30 juni och allmänt hyresstopp undertiden 14 april-31 oktober. Inom de olika huvudgrupperna av varor och tjänster i konsumentprisindex ändrades priserna under 1984 med följande procenttal (i tablån anges även motsvarande utvecklingstal för perioden december december 1983). Av prishöjningarna under 1984 svarar högre kostnader för bostad, värme och hushållel för 29 Av tabell 7 framgår utvecklingen månad för månad under 1984 för de olika huvud- och undergrupperna. Prishöjningarna har under 1984 varit störst för följande undergrupper (i procent): Kaffe, te och kakao (14,3), böcker tidningar och tidskrifter (11,8), förtäring utom hemmet

15 13 (11,8), vin, sprit och öl på restaurang (11.5) samt hälso- och sjukvård (11,1). Av tablån på föregående sida framgår de olika huvudgruppernas inverkan på den totala prisutvecklingen under år 1983 och Se även diagram 1 och 2 om utvecklingen under 1983 och Livsmedel Av följande tablå framgår de olika undergruppernas inverkan på totala prisförändringen inom gruppen livsmedel under år 1983 och ) Socker, salt, glass, sylt, marmelad, choklad och konfektyr m m. Undergrupperna Kött, Mjölk, ost och ägg samt Mjöl, gryn och bröd bidrog mest till uppgången. Prishöjningarna inom dessa undergrupper, svarar för närmare tre femtedelar av uppgången i livsmedelsindexen. Prishöjningarna på livsmedel föranleddes bl a av jordbruksavtalets utlösning den 1 januari och den 1 maj Alkoholhaltiga drycker och tobak Inom undergruppen Alkoholhaltiga drycker (försäljning) steg priserna med 8,2 procent. I genomsnitt så höjdes priserna på spritdrycker med 5,4 procent, priserna på vin med 9.6 procent och priserna på starköl med 16,7 procent. Index för undergruppen Tobaksvaror gick upp med 7,9 procent. Beskattningen av spritdrycker, vin och starköl höjdes den 3 december. Samtidigt höjdes tobaksskatten Kläder och skor Inom undergruppen Kläder har priserna under året stigit med 5,3 och inom undergruppen Skor med 6,5 procent. Inom undergruppen Kläder blev den genomsnittliga uppgången för tyger, garner och sybehör ca 7 procent, för päls- och skinnvaror m m ca 2 procent, för underkläder och strumpor ca 5 procent, för blusar, skjortor och tröjor ca 9 procent och för övriga kläder ca 3 procent Bostad, värme och hushållsel Index för huvudgruppen Bostad, värme och hushållsel steg under 1984 med 9,0 procent. Undergruppen Enbart bostad ökade med 8,8 procent och undergruppen Enbart värme och hushållsel med 9,6 procent. Inom undergruppen Enbart bostad steg index för egnahem med 7,8 procent. På grund av diskontohöjningen den 29 juni ökade räntekostnaderna, vilket drog upp indextalet för undergruppen med 5,5 procentenheter. Dessutom påverkades index i uppåtgående riktning av ökade reparations- och underhållskostnader med 0,9 procentenheter samt av höjda avgifter för vatten, avlopp, renhållning och sotning med 0,5 procentenheter. Inom undergruppen Enbart bostad steg vidare index för hyror under året med 10,0 procent. Preliminära resultat av de kvartalsvisa hyresundersökningarna infördes i index för januari, april, juli, november och december. De slutliga resultaten av undersökningarna infördes i index för februari, maj, augusti och december. Index för värme och hushållsel steg med 9,6 procent under Prisändringar på de olika energislagen registreras vid beräkningarna när nya priser börjar tas ut av oljebolagen och när taxorna ändras vid energiverken. Det innebär att prisändringarna registreras i index innan de påverkar hyrorna för hyreslägenheter. Uppgången i index för värme och hushållsel beror till närmare hälften på höjda eltaxor. Dessa höjde

16 14 index med 4,4 procentenheter. Genom prishöjningar på eldningsolja drogs index för undergruppen upp med 3,1 procentenheter, medan taxehöjningar för fjärrvärme påverkade index med 2,0 procentenheter. Den genomsnittliga prisökningen blev för eldningsolja 7,3 procent, för fjärrvärme 12,5 procent och för elström 9,9 procent Inventarier och husgeråd Inom huvudgruppen Inventarier och husgeråd i sin helhet steg priserna med 7,3 procent. Störst blev uppgången för undergruppen möbler, mattor och belysning med 8,2 procent, medan den minsta uppgången noterades för undergruppen hushållsapparater med 4,9 procent Transport och samfärdsel Index för huvudgruppen Transport och samfärdsel steg under 1984 med 8,3 procent. Därav kan 1,7 procentenheter hänföras till undergruppen inköp av motorfordon, cyklar och mopeder samt 5,0 procentenheter till driftskostnader för motorfordon varav 3,5 procentenheter faller på posten bensin, medan 1,5 procentenheter beror på höjda priser inom undergruppen resor och transporter (lokal-, buss-, järnvägsresor m m). Höjda post- och teletaxor bidrog med 1,1 procentenheter. Bensinpriserna steg under året med 12,2 procent. Av övriga prishöjningar inom huvudgruppen kan nämnas +7,5 procent för personbilar, + 12,2 procent för bilreparationer, +13,3 procent för lokal kollektivtrafik, +10,6 procent för kollektiv länstrafik, +8,6 procent för järnvägsresor, +12,9 procent för taxiresor och +4,3 procent för flygresor. Posttaxorna höjdes i genomsnitt med +4,5 procent. Teleavgifterna var oförändrade. steg med 17,3 procent. Inom veckotidningsområdet steg prenumerationspriserna med 6,7 procent och lösnummerpriserna med 14,1 procent. Prisläget för böcker steg under året 10,9 procent Diverse Index för huvudgruppen Diverse steg under året med 10,8 procent. Därav förklaras 2,2 procentenheter av prishöjningar inom undergruppen Hälso- och sjukvård, 2,1 procentenheter av prishöjningar inom undergruppen Personlig hygien samt 5,4 procentenheter av prishöjningar inom undergruppen Förtäring utom hemmet, Vin, sprit och öl på restaurang och Hotellvistelse. Inom läkemedelsposten steg priserna under året med 17,2 procent. För posten läkarvård noteras en uppgång på 15,1 procent och för posten tandläkararvode en uppgång på 5,4 procent Jämförelse med andra länder Konsumentpriserna steg under år 1984 för samtliga OECD-länder i genomsnitt med 4,9 procent och för de europeiska OECD- länderna med 6,9 procent, mot att de i Sverige steg med 8,2 procent. Som framgår av följande tablå var inflationstakten hela året högre i Sverige än inom det totala OECD-området och, under större delen av året, också högre än inom de europeiska OECD-länderna: Fritid, nöjen och kultur Index för huvudgruppen Fritid, nöjen och kultur steg under året med 6,1 procent. För dagstidningarna noteras att prenumerationspriserna steg med 8,0 procent och att lösnummerpriserna

17 15 Bland de åtta länder som Sverige har det största handelsutbytet med steg konsumentpriserna under år 1984 mest i Frankrike (6,7 procent), medan ökningen var lägst i Västtyskland (2,0 procent). Konsumentprisutvecklingen i samtliga de åtta länderna liksom i Japan redovisas i följande tablå (källa: OECD): 2 NETTOPRISINDEX 2.1 Beskrivning Nettoprisindex visar utvecklingen av den del av konsumentpriserna som inte utgörs av indirekta skatter (men med tillägg av subventioner). Konsumentprisindex visar däremot utvecklingen av de priser som konsumenterna faktiskt får betala (inklusive indirekta skatter och exklusive subventioner). Nettoprisindex (konsumentprisindex med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner) avser att mäta den genomsnittliga relativa utvecklingen av de intäkter som den konsumtionsvaruproducerande sektorn inom näringslivet - efter avdrag av indirekta skatter och efter tillägg av subventioner - skulle erhålla från försäljning av en med konstant teknik producerad samt till sin storlek och sammansättning oförändrad mängd varor och tjänster. I nettoprisindex har sålunda konsumentpriserna rensats från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även kostnadselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har bortrensats. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av beräkningstekniska skäl kan nettoprisindexberäkningar ej göras för varje enskild konsumtionsvara. Därför kan endast en nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex beräknas. Nettoprisindex korresponderande mot huvudgrupperna i konsumentprisindex är inte heller möjligt att beräkna. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt i de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Vissa avvikelser förekommer dock. Följande indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år Indirekta skatter: Mervärdeskatt, allmän energiskatt, bensinskatt, vägtrafikskatt, försäljningsskatt på motorfordon, tullar, dryckesskatt på spritdrycker, vin samt malt- och läskedrycker, tobaksskatt, särskild varuskatt på choklad och konfektyr samt på tekniska preparat, avgift respektive skatt på vissa dryckesförpackningar, skatt på vissa kasettband, skatt på videobandspelare, skatt på annonser och reklam, lotteri-, tips- och totalisatormedel, särskild avgift för oljeprodukter och kol, skatt på viss elektrisk kraft, särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, avgift på gödselmedel, avgift på bekämpninsmedel, arbetarskyddsavgift, barnomsorgsavgift och allmän löneavgift. Subventioner: Livsmedelssubventioner, driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd till dagstid-

18 16 ningar, statligt litteraturstöd samt statligt stöd till kommersiell service i glesbygd. Nettoprisindex publicerades första gången i maj Indexen beräknades åren 1959 tom 1978 normalt endast för månaderna februari, maj, augusti och november. När väsentliga förändringar av de indirekta skatterna och subventionerna inträffade, beräknades nettoprisindex även för månaden före och månaden efter förändringen. Fr o m år 1979 beräknas nettoprisindex för varje månad. En mera utförlig resultatredovisning publiceras dock enbart en gång per kvartal - under åren efter beräkningarna för februari, maj, augusti respektive november, men fr o m 1981 efter beräkningarna för mars, juni, september respektive december. Fr o m januari 1981 redovisas nettoprisindex så att indextalen visar priserna jämförda med 1980 års medelpriser (basår 1980=100). Tidigare var 1959 basår. Publiceringen av nettoprisindex sker bl a i Statistiska meddelanden, serie P (fr o m december 1981 i rapporterna om konsumentprisindex) och i Allmän månadsstatistik. I tabell 9, tabell 10, tabell 13 och diagram 3 redovisas resultatet av beräkningarna av nettoprisindex. En modifierad nettoprisindex - nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan av ändringar i energipriser - beräknades fr o m oktober 1980 t o m november 1982 för att ligga till grund för framräkningen av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. I beräkningarna av denna särskilda s k basbeloppsindex fick priserna och skatterna på olika energislag stå oförändrade vid vad de var vid mättidpunkten i oktober Indexen beräknades i övrigt utifrån samma uppgiftsunderlag (inkl vägningstal) och enligt samma regler som nettoprisindex. 2.2 Utvecklingen under 1984 Nettoprisindex steg under 1984 (december december 1984) med 7,8 procent medan konsumentprisindex steg med 8,2 procent. Skillnaden i utveckling mellan konsumentprisindex och nettoprisindex beror på att konsumentpriserna påverkats av ändringar i indirekta skatter och subventioner. Dessa påverkar inte

19 17 nettoprisindex. Från december 1983 till december 1984 har nettot av indirekta skatter och subventioner ökat med 9,7 procent. Följande förändringar i indirekta skatter och subventioner har registrerats för perioden december 1983 till december 1984: Den 1 januari höjdes försäljningsskatten på motorfordon. Vidare höjdes den särskilda avgiften för eldningsolja m m samt infördes en motsvarande avgift för bensin och kol. Samtidigt höjdes för kol den allmänna energiskatten och sänktes den allmänna löneavgiften, som den 1 juli 1983 tillfälligt höjts för perioden juli-december. Avgiften på förpackningar för malt- och läskedrycker slopas den 1 mars och den 1 juli för spritdrycker och vin. Den 1 maj höjdes bensinskatten och den 1 juli infördes en skatt på vissa dryckesförpackningar samt avgifter på gödsel- och bekämpningsmedel. Bensinskatten höjdes åter den 1 december, då även den allmänna energiskatten höjdes för elkraft. Den 3 december höjdes skatten på spritdrycker, vin och starköl samt tobaksskatten. Under året höjdes driftbidragen till trafikförtag, dagspressstödet, litteraturstödet medan stödet till kommersiell service i glesbygd sänktes. Uppgången av konsumentpriserna från december 1982 till dcember 1983 respektive från december 1983 till december 1984 kan fördelas på pris- och skatteförändringar enligt sammanställningen på föregående sida. Kalkylen är utförd som om de skatteförändringar som trätt i kraft under perioden slagit igenom med sitt fulla belopp i konsumentpriserna under samma period. 3 BASBELOPP OCH PENSIONSPRISTAL M M Basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring framräknas på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. För tid t o m oktober 1980 användes konsumentprisindex. För tid efter oktober 1980 tom november 1982 användes en särskild index (basbeloppsindex) som utgjordes av nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan av ändringar i energipriser. Fr o m november 1982 används åter konsumentprisindex. Dock skall bortses från de prisförändringar som intill utgången av år 1983 följt av devalveringen i oktober Fr o m år 1982 fastställer regeringen basbeloppet för helt kalenderår. Detta sker på grundval av prisläget i november föregående år. T o m december 1981 fastställdes basbeloppet för en månad i sänder på grundval av prisläget två månader tidigare. De nya reglerna med bestämmelsen att man skall återgå till att använda konsumentprisindex föreskrivs dels i lag (1983:960) om ändring i lagen om allmän försäkring, dels i förordning (1983:967) om beräkning av basbeloppet. Enligt de nya reglerna utgörs basbeloppet för varje år av kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i november året före det som basbeloppet avser och prisläget i november Vid beräkningen av förändringen från november 1982 till utgången av år 1983 skall avdrag göras med fyra procentenheter för den del av prisstegringarna som är föranledd av devalveringen i oktober Konsumentprisindex gick upp med 8,63 procent mellan november 1982 och november 1983 (från 125,58 till 136,42). Basbeloppet för år 1984 kom därför efter nämnda avdrag med fyra procentenheter att beräknas på grundval av jämförelsetalet 1, 0463 (= 1,0863-0,0400). Mellan november 1982 och december 1983 gick konsumntprisindex upp med 9,52 procent (från 125,58 till 137,53), vilket ger jämförelsetalet (= 1,0952-0,0400) vid utgången av år Detta tal utör utgångsvärdet för påföljande års beräkningar av jämförelsetal. Jämförelsetalet beräknas därvid genom att man multiplicerar 1,0552 med kvoten mellan konsumentprisindex för november året före det som basbeloppet skall avse och konsumentprisindex för december 1983(137,53). Enligt de regler som gällde för åren 1982 och 1983 utgjordes basbeloppet för varje år av kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal), som angav förhållandet mellan det allmänna prisläget i november året före det som basbeloppet avser och prisläget i juni Järn-

20 18 förelsetalet beräknades genom att man multiplicerade två olika tal med varandra. Det ena talet utgjordes då av talet 1,0578 vilket anger kvoten mellan konsumentprisindex för oktober 1980 (594,82) och konsumentprisindex för juni 1980 (562,31), medan det andra talet utgjordes av kvoten mellan basbeloppsindex för november året före det som basbeloppet avser och basbeloppsindex för oktober 1980 (102,31). Enligt de regler som gällde för januaridecember 1981 utgjordes basbeloppet för viss månad av kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal), som angav förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avsåg och prisläget i juni Beräkningarna var upplagda på motsvarande sätt som beräkningarna av årligt basbelopp för åren 1982 och Jämförelsetalet beräknades således genom att man multiplicerade talet 1,0578 med kvoten mellan basbeloppsindex för andra månaden före den som basbeloppet avsåg och basbeloppsindex för oktober Talet 1,0578 utgör, enligt vad som tidigare nämnts, kvoten mellan konsumentprisindex för oktober 1980 och konsumentprisindex för juni Tom december 1980 utgjordes basbeloppet för viss månad av kronor multiplicerat med det tal, som angav förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden (tom juli 1967: tredje månaden) före den som basbeloppet avsåg och prisläget i september Detta tal beräknades som kvoten mellan konsumentprisindextalen (med två decimaler) för de två ifrågavarande månaderna. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. I reglerna ingick t o m december 1981 också bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet. Denna s k treprocentsspärr slopades i samband med att man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle fastställas för år. Basbeloppets storlek framgår av tabell 11. De beräkningar som anges i lagen om allmän försäkring skall göras med anknytning till basbeloppet. Detta innebär, att utbetalningar av tilläggspension och folkpension är anknutna till basbeloppet (fr o m år 1982 till»det basbelopp som har fastställts för året«och dessförinnan till»basbeloppet för den månad för vilken pensionen betalas«). Vidare så innebär det också att beräkningar av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng är anknutna till basbeloppet (till»det vid årets ingång gällande basbeloppet«). Basbeloppet används vidare bl a till att reglera bidragsförskott from den 1 juli 1964, studiemedel fr o m den 1 januari 1965, vissa underhållsbidrag fr o m den 1 april 1967, indextillägg för yrkesskadelivräntor och tillägg till vissa trafiklivräntor fr o m den 1 januari 1968, pensionstillskott from den 1 juli 1969, giftorättsgods för efterlevande make fr o m den 1 januari 1970 och skadeståndslivräntor, indextilläggen till vissa ansvarslivräntor samt indextilläggen till vissa statliga skadelivräntor fr o m den 1 januari Särskilda regler gäller vid utbetalning av vissa förmåner som beräknas med ledning av basbeloppet för år Det gäller t ex folkpension, allmän tilläggspension och studiemedel. Storleken av ifrågavarande förmån skall beräknas på grundval av basbeloppet ( kr för år 1983) ökat med ett tilläggsbelopp på 300 kr. Summa basbelopp och tilläggsbelopp är kr för år Reglerna framgår dels av lag (1982:1232) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m m, dels av lag (1982:1243) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel. Reglerna har ändrats genom lag (1983:963 och 1032). I lagen om folkpensionering ingick t o m juni 1967 reglering av pensionsbeloppen genom indextillägg för att kompensera för de förändringar i penningvärdet som konstaterats enligt konsumentprisindex. Tom juli 1967 fastställdes ett pensionspristal, som uttryckte kvoten mellan månadens index och indextalet för december 1951 (123,15). Detta tal gällde under tredje månaden efter den som indexberäkningen avsåg. Fr o m juli 1967 värderegleras folkpensionerna med basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Med hänsyn till att vissa privata pensionsavtal fortfarande indexregleras med pensionspristalet