INLEDNING TILL. Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik).

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Konsumentpriser och indexberäkningar / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1931/1959, / utgiven av Socialstyrelsen. Parallelltitel på engelska: Consumer prices and index computations. - Med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska. Föregångare: Konsumentprisindex / Socialstyrelsen. Stockholm, Täckningsår: 1954:juli Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Efterföljare: Serierna Konsumentprisindex och Konsumentprisindextal inom Statistiska meddelanden, undergrupp P, har serierna koden P 14 (Konsumentprisindex) och P 15 (Konsumentprisindextal), : PR 14, resp. PR 15 (tryckt version). Fr.o.m är serierna PR 14 och PR 15 fritt tillgängliga på SCB:s webbplats. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Konsumentpriser och indexberäkningar (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-kpi-1971

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Konsumentpriser och indexberäkningar 1971 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Consumer Prices and Index Computations 1971 Form för hänvisning. Konsumentpriser och indexberäkningar 1971 (SOS). Statistiska centralbyrån. Stockholm Årspublikationen Konsumentpriser och indexberäkningar utges inom serien Sveriges officiella statistik. Årgångarna 1931/59, 1960 och 1961 utgavs av socialstyrelsen, årgångarna har utgivits av statistiska centralbyrån. Published by the National Central Bureau of Statistics, S Stockholm 27 Allmänna Förlaget ISBN (hft) ISBN (inb) Printed in Sweden AB Civiltryck Stockholm 1972 Suggested citation. Consumer prices and index computation 1971 (SOS). National Central Bureau of Statistics. Stockholm The annual report on Consumer Prices and Index Computations is published within the series of Official Statistics of Sweden. The reports of 1931/59, 1960 and 1961 were published by the Social Welfare Board; the reports of by the National Central Bureau of Statistics.

5 3 Förord Preface Till grund för beräkningen av konsumentprisindex ligger ett stort antal prisuppgifter på varor och tjänster för privat konsumtion. Då det föreligger ett behov av lättillgängliga prisuppgifter användbara för jämförelser över både längre och kortare tidsperioder utger statistiska centralbyrån årliga prisöversikter vilka ansluter till de översikter som för tiden tom år 1961 utgavs av socialstyrelsen, årligen eller för längre perioder. Föreliggande prisöversikt»konsumentpriser och indexberäkningar 1971» har utarbetats av förste aktuarie Birgitta Karlberg under ledning av byrådirektör Hugo Johannesson. Stockholm i maj 1972 INGVAR OHLSSON Åke Lönnqvist

6 4 Innehåll Contents 7 Sammanfattning på engelska 9 Inledning 9 1. Konsumentprisindex Nettoprisindex Basbelopp och pensionspristal m m 17 Källhänvisningar Summary Introduction 1. Consumer Price Index 2. Net Price Index 3. Basic Amount and National Pension Index etc List of sources Tabeller Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex 1970 och Varor med säsongvarierande priser; noterade medelpriser (kr) per månad Konsumentprisindex 1950 april 1972 (1949 = 100) Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1949 = 100) Långtidsindex för december för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år = 100) Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, Tables 1. Average annual prices for goods and services included in Consumer Price Index 1970 and Goods with seasonal price variations; average monthly prices Consumer Price Index 1950 April 1972 (1949 = 100) 4. Annual index averages for main groups and subgroups in Consumer Price Index (1949 = 100) 5. Long-term index for December for main groups and subgroups in Consumer Price Index (preceding December = 100) 6. Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index, Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster, december (juni 1954 = 100) Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari december 1971 (december 1970 = 100) Förändringar i promille i indextalen från månad till månad för de i konsumentprisindex ingående huvudgrupperna under perioden december 1970 april Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1959 = Index numbers for certain services included in Consumer Price Index, December (June 1954 = 100) 8. Index numbers for main groups and subgroups in Consumer Price Index, January December 1971 (December 1970 = 100) 9. Monthly changes of index numbers for main groups in Consumer Price Index, December 1970 April Promille numbers 10. Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1959 = 100

7 Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959 = Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Koefficienter för omräkning av prisnivån på konsumtionsvaror åren till år Annual series for Net Price Index (NPI) and Consumer Price Index (KPI) with preceding December = 100 and long-term index for December with 1959 = Basic Amount according to the National Insurance Act Coefficients for recalculating consumer prices from the years to those for 1971 Diagram Konsumentprisindex , årsmedeltal (1949 = 100) De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december Konsumentprisindex december 1968 april 1972, månadstal för totalindex och huvudgrupper (1949 = 100) Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, 1955, 1960, 1965, 1970, 1971 Charts 1. Consumer Price Index , annual averages (1949 = 100) 2. The annual percentage changes of the Consumer Price Index and the Net Price Index according to long-term index for December 3. Consumer Price Index December 1968 April 1972, monthly numbers for total index and main groups (1949 = 100) 4. Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index, 1955, 1960, 1965, 1970, 1971 Symboler använda i tabellerna Explanation of symbols» Upprepning Repetition Intet finns att redovisa Magnitude nil 0 Mindre än hälften av den använda enheten Magnitude less than half of unit employed.. Uppgiften inte tillgänglig eller Data not available alltför osäker för att anges r Reviderad uppgift Revised data

8

9 7 Summary Since July 1954 a Consumer Price Index is regularly calculated as a measure of the retail price movements in Sweden. Before 1954 cost-of-living indices (July 1914 = 100 and 1935 = 100) and a consumption price index (1935 = 100) were calculated by the Swedish Social Welfare Board. Continuations of these series are derived from the present Consumer Price Index by use of conversion factors. In May 1965 a Net Price Index was first published. It is a retail price index which excludes indirect taxes but includes some subsidies. For further information about the older indices and a more penetrating study of the construction of the Consumer Price Index reference is made to»consumer Prices and Index Computations » (Official Statistics of Sweden). Consumer Price Index The Consumer Price Index was started in July 1954 and has 1949 (the entire year) as its base. This index is meant to measure the price changes for the total private consumption in the domestic market. The Consumer Price Index numbers for the months of January December are calculated on weights based on the value of the total private consumption in the domestic market during the preceding year recalculated to the December prices that year. This index is called the short-term index. It is the official one published with base 1949 = 100. For the month of December another index, the long-term index, is calculated based on weights depending on the value of the consumption during the current year recalculated to the December prices of the previous year. In addition to this the long-term index may differ from the short-term index due to better information on the price development being available when calculating the long-term index. The Consumer Price Index is calculated for every month primarily as an index showing the price change since last December. In transforming the index into one with 1949 as base, the linking backwards is made over the long-term index numbers for December. The collection and processing of price data was changed during A new area sample was used and the sampling and estimation methods were altered. During 1971 the Consumer Price Index (long term index) increased by 7.5 per cent. The index groups subject to the most significant price increases during 1971 were Telephone and postal charges which increased by 25.7 per cent. Vegetables by 18.7 per cent, Dairy products by 15.4 per cent, Household fats except butter by 14.8 per cent, Furniture by 14.7 per cent, Flour, grain and bread by 14.3 per cent, Shoes by 13.9 per cent, Meat by 13.8 per cent, Books, papers and writing materials by 13.2 per cent, Domestic help by 12.7 per cent, Fish and canned fish by 12.4 per cent, Personal care by 12.2 per cent. Fruits and berries by 12.0 per cent, Entertainments and recreation by 12.0 per cent, Spirits and wine by 11.6 per cent, Fur and leather garments, headgear and gloves by 11.4 per cent and Mineral waters and weak beers by 11.1 per cent. Net Price Index The Net Price Index is defined as an index in which the prices of consumer goods have been reduced by the sum of the indirect taxes which in different production stages constitute cost elements in the production of the final consumer goods. The prices are also in principle adjusted by including certain subsidies. Net Price Index numbers are calculated for the months of February, May, August, November and December (long-term index). If marked changes in tax rates take place in some other month, Net Price Index numbers might be calculated also for the month in which the tax rates were changed as well as for the preceding month. The base reference period for the Net Price Index is Annual averages are calculated as unweighted averages of the index numbers for February, May, August and November. During 1971 the Net Price Index increased by 3.8 per cent. The lower increase as compared with

10 8 the Consumer Price Index is chiefly an effect of the increase of the surplus value tax on the 1st of January On that date the surplus value tax on most goods was increased from to per cent of the price excluding tax. Excepted were certain capital goods and liquors on which the surplus value tax had already been increased during Also on the 1st of January 1971 the surplus value tax on certain services increased from 6.38 to 9.89 per cent of the price excluding tax. Basic Amount and Pension Index Number Basic pensions, supplementary pensions, study assistance, certain life-annuities and maintenance allowances are guaranteed a constant value by adjustments based on the Basic Amount. Up to and including June 1967 basic pensions were regulated by the Pension Index Number. After that month basic pensions depend on the Basic Amount. The Pension Index Number for a certain month was calculated as the ratio between the Consumer Price Index three months earlier and that of December 1951 (123.15). For every third unit exceeding 100 one index supplement was paid. The Basic Amount for a certain month is calculated as the ratio between the Consumer Price Index two months earlier and that of September 1957 (146.12) multiplied by Swedish Crowns, any fractional part rounded off to the nearest full hundred of Crowns. The Basic Amount is changed when the named ratio has increased or decreased by at least three per cent since the preceding change. At the beginning of 1971 the Basic Amount was Swedish Crowns and at the end of the year Swedish Crowns.

11 9 Inledning Introduction Konsumentprisindex beräknas sedan juli 1954 regelbundet varje månad som mått på prisutvecklingen för varor och tjänster för total privat inhemsk konsumtion i Sverige. Före den nuvarande konsumentprisindexserien beräknade och publicerade socialstyrelsen fem indexserier avseende konsumentpriser. Fyra av de tidigare indexserierna utgjorde olika versioner av socialstyrelsens levnadskostnadsindex, två med juli 1914 och två med år 1935 som bas. För var och en av dessa årsserier beräknades en indexserie utan skatter och sociala förmåner och en serie med dessa poster. Den femte serien hette socialstyrelsens allmänna konsumtionsprisindex och hade 1935 som basår. Levnadskostnadsindexarna beräknades med utgångspunkt från en genomsnittsbudget för familjer med två minderåriga barn boende i städer och tätorter och tillhörande kategorien arbetare och lägre tjänstemän. Konsumtionsprisindex återspeglade däremot liksom konsumentprisindex den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen. Konsumtionsprisindex beräknades från början av Sveriges riksbank. Förekomsten av flera indexserier, som alla hade det gemensamt att de utgick från i stort sett samma detaljhandelspriser, bidrog till att skapa en viss förvirring och oklarhet i fråga om seriernas tolkning och användning. Detta var en av anledningarna till den omläggning av indexberäkningarna, som ägde rum i juli 1954, varvid konsumentprisindex (1949 = 100) började beräknas. Beräkningen av de tidigare indexserierna nedlades i samband med övergången till konsumentprisindex. Eftersom ett stort antal alltjämt giltiga avtal är knutna till de nedlagda indexserierna görs framskrivning av dessa serier med konsumentprisindex. Från och med maj 1965 föreligger även en nettoprisindex. Denna baseras på konsumentprisindex, som rensas från indirekta skatter och justeras för subventioner. I avsnitt 1 återfinns uppgifter om konsumentprisindex, i avsnitt 2 uppgifter om nettoprisindex och i avsnitt 3 uppgifter om basbelopp och pensionspristal m m. 1. KONSUMENTPRISINDEX 1.1 Beskrivning Konsumentprisindex (1949 = 100) beräknas exklusive direkta skatter och sociala förmåner och avser att belysa den genomsnittliga prisutvecklingen för den totala privata inhemska konsumtionen. Prisnoteringar insamlas för ett urval av varor och tjänster (representantvaror) dels lokalt av prisombud inom statistiska centralbyråns basurval, dels centralt av statistiska centralbyrån. Se tabell 1 och 2. Anledningen till att priser för vissa varor insamlas centralt är att många varor kan antas ha enhetliga priser över hela landet samt att det ofta är förenat med stora svårigheter att bedöma kvalitetsförändringar for vissa svårdefinierade representantvaror. Lokalt insamlas månatligen prisuppgifter från sammanlagt ca noteringsställen. Antalet representantvaror i den slutliga sammanvägningen av totalindex uppgår för närvarande till 2 Konsumentpriser och indexberäkningar 1971

12 10 ca 250. Då prisinsamlingen för vissa representantvaror vidgats till att avse olika angivna fabrikat och kvaliteter insamlas prisuppgifter för betydligt flera olika varor. Inom ramen för konsumentprisindex utförs årligen i oktober en hyresundersökning omfattande ca hyreslägenheter samt kostnadsberäkningar avseende november för ca 500 egnahem. Uppsättningen representantvaror jämte deras vägningstal genomgår årligen i samband med årsskiftet en revision på grundval av uppgifter från bl a nationalräkenskapsberäkningarna. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändringar i konsumtionens sammansättning. Genom att hänsyn tas till nya kvaliteter och förpackningsformer vid den årliga översynen av varubeskrivningarna är medelpriserna för olika år ej alltid helt jämförbara. Indextal för huvudgrupper och undergrupper av konsumentprisindex framgår av tabell 3, tabell 4 och diagram 1. För januari december beräknas konsumentprisindex med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning under närmast föregående år uttryckt i detta års decemberpriser. Indextal beräknade med dessa vägningstal kallas korttidsindex. För december månad beräknas dessutom s k långtidsindex, dvs gruppindex och totalindex som sammanvägs med vikter baserade på konsumtionens värde samma år, uttryckt i prisnivån för december närmast föregående år. Vill man ha reda på procentuella prisförändringen mellan december ett år och januari påföljande år bör man gå till indextalet för januari i den serie som har december föregående år =100 eller jämföra januaritalet med långtidsindex för december i serien med 1949 = 100. Skall sådana korttids jämförelser ha någon mening bör de baseras på indextal med decimaler. Önskar man jämföra prisnivån mellan november och januari året därpå får man korrigera för (skarva bort) skillnaden mellan långtidsindex och korttidsindex för december. Man beräknar först indexhöjningen november december (korttids-) och multiplicerar sedan detta indextal med januaritalet i årsserien (december föregående år =100). Därvid bör man vara medveten om att de definitiva resultaten av de årliga bostadskostnadsundersökningarna i oktober november enligt beslut av indexnämnden fr o m december 1967 kommer in i korttidsindexen för december. Från denna tidpunkt kan således i skillnaden mellan novemberoch decemberindextalet ligga en förändring i bostadskostnaderna som hänför sig till tidpunkter tidigare under året. Prisförändringen under ett helt år speglas bäst av långtidsindextalen för december samma år med december föregående år =100, alternativt kvoten mellan långtidsindextalen för december året ifråga och december föregående år med 1949 = 100. Konsumentprisindex är en kedjeindex med årslänkar. Vid kedjning över de olika åren används långtidsindex för december med december föregående år =100. Långtidsindextalen för huvud- och undergrupper för åren framgår av tabell 5. Motsvarande vägningstal framgår av tabell 6. Månadsindextalen (heltalen) med 1949 som bas fastställs av Kungl. Maj:t. För december månad fastställs endast korttidsindex. De justeringar som sker i långtidsindex påverkar därför först de officiella

13 11 indextalen för januari påföljande år. Prisutvecklingen enligt korttidsindex redovisas i tabell 7 och tabell 8. Konsumentprisindex och dess föregångare levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner kan användas till att omräkna värdebelopp till fast penningvärde. Vid sådan användning bör observeras att de nämnda indexserierna endast mäter prisutvecklingen för transaktioner som hänför sig till den totala privata inhemska konsumtionen och då endast i det sista ledet. Genom multiplikation med koefficienterna i tabell 13 kan ett penningbelopp från åren omräknas till 1971 års penningvärde. Enligt de fr o m år 1968 gällande reglerna för inkomstbeskattning vid försäljning av fastighet användes för beräkning av beskattningsvärdet omräkningstal som baseras på levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner (juli 1914= 100). Fr o m april maj 1968 har övergång skett till prisinsamling i ett nytt urval av geografiska områden med ett nytt urval av butiker. I samband därmed har beräkningsförfarandena ändrats i vad avser metoderna för sammanvägning av riksmedelpriset. Månadstalen för konsumentprisindex publiceras i Statistiska meddelanden serie Pa och i Allmän månadsstatistik. 1.2 Prisutvecklingen under år Allmänt Konsumentprisindex (långtidsindex) steg under år 1971 med 7,5 procent. Av tabell 8 och tabell 9 framgår utvecklingen månad för månad under 1971 för de olika huvud- och undergrupperna. De undergrupper i indexen som stigit mest under år 1971 är: Post och tele med 25,7 procent, Rotfrukter och grönsaker med 18,7 procent, Mejeriprodukter med 15,4 procent, Matfett utom smör med 14,8 procent, Möbler med 14,7 procent, Mjöl, gryn och bröd med 14,3 procent, Skor med 13,9 procent, Kött med 13,8 procent, Läsning- och skrivmateriel med 13,2 procent, Hemhjälp med 12,7 procent, Fisk och fiskkonserver med 12,4 procent, Kroppsvård med 12,2 procent, Frukt och bär med 12,0 procent, Nöjen och rekreation med 12,0 procent, Spritdrycker och viner, utskänkning med 11,6 procent, Päls- och skinnkläder, huvudbonader, handskar med 11,4 procent samt Läskedrycker och lättöl med 11,1 procent. Sänkning av index har inte noterats för någon undergrupp. Det prisstopp, som trädde i kraft 31 augusti 1970 (SFS 1970 nr 511) gällde under 1971 med vissa modifikationer. Det upphörde den 31 december Beträffande effekterna på konsumentprisindex av mervärdeskattens och andra skatters höjningar under 1971 hänvisas till avsnitt 2.2. Uppgången i konsumentprisindex för augusti 1971 berodde främst på de prishöjningar, som från den 1 augusti tilläts för att täcka ökade personalkostnader efter 1971 års avtalsuppgörelse. För december 1971 ligger indexen för bostad 2,5 procent dvs 7 indexenheter högre i långtidsindex än i den officiella indexen för december Denna skillnad sammanhänger bl a med ändrade vägningstal för bostadsposten beroende på en omräkning av konsumtionens värde i nationalräkenskaperna enligt FNs nya rekommendationer. Vägningstalet för bostad i långtidsindex har ökat genom att fritidshus ingår i vägningstalet. Hittills har vid

14 12 vägningstalsberäkningama enbart beaktats hyreslägenheter och egna hem, men däremot inte fritidshus. Vidare har vägningstalet för räntekostnader för egnahem, som ingår som en delpost i bostadsposten, minskat p g a de under 1971 inträffade räntesänkningarna (april, maj, september och november). Det publicerade totalindextalet för december 1971 är korttidsindex för december. Resultatet från långtidsindex för december påverkar de officiella indextalen först i januariindexen följande år Livsmedel Index för huvudgruppen Livsmedel steg under år 1971 med 11,6 procent. De kraftigaste höjningarna inträffade i januari, med anledning av den tidigare nämnda höjningen av mervärdeskatten, då index för livsmedel steg 5,6 procent, samt i juli och augusti. Den 1 juli 1971 trädde ett nytt jordbruksavtal i kraft, vilket bl a innebar att priserna på mejeriprodukter och nötkött fick höjas. Detta orsakade att index för livsmedelsposten steg 1,3 procent, vilket medförde en höjning på 0,4 procent av konsumentprisindex totalt. I augusti 1971 inträffade vissa lättnader i prisregleringen för distribution och förädling. Detta, samt de prishöjningar som från den 1 augusti 1971 beviljades för att täcka ökade personalkostnader efter årets avtalsuppgörelse, fick till följd att index för livsmedel steg med 3,1 procent under augusti. Prisutvecklingen under år 1971 visade stora variationer mellan de olika undergrupperna, vilket framgår av tabell 8. I följande tablå framgår de olika undergruppernas inverkan på totala prisförändringen för livsmedelsposten. Undergrupperna Mejeriprodukter, Mjöl, gryn och bröd, Rotfrukter och grönsaker samt Charkuterivaror och köttkonserver bidrog mest till uppgången inom livsmedelsposten Alkoholhaltiga drycker och tobak Index för huvudgruppen Alkoholhaltiga drycker och tobak steg under år 1971 med 5,8 procent. Större delen av prishöjningen inträffade i augusti med anledning av de ovan nämnda beviljade prishöjningarna för täckande av ökade lönekostnader. Inom gruppen Spritdrycker och vin steg index för utminutering med 0,1 procent och index för utskänkning med 11,6 procent. Index för Öl steg 10,5 procent och index för Tobaksvaror 9,2 procent Bostad, bränsle och lyse Index för huvudgruppen Bostad, bränsle och lyse steg under år 1971 med 2,1 procent. Index för undergruppen Enbart bostad steg med 1,7 procent under år Information om bostadspostens prisföränd-

15 13 ringar hämtas från årliga undersökningar av egna hem och hyreslägenheter. Bostadsrättslägenheter representeras i konsumentprisindex av hyreslägenheter. Resultaten av de årliga bostadsundersökningarna införes i korttidsindex för december. Index för egnahem sjönk med 4,6 procent under Nedgången i index för egnahem under månaderna april, maj, september och november berodde på räntesänkningar på egnahemslån, som ingår som delpost i egna hem. I januari har beaktats höjning av mervärdeskatten på reparationer. Uppgången i juni berodde på ökade underhållskostnader och försäkringskostnader för egna hem. Uppgången i december berodde på förändringar, som noterats vid den årliga undersökningen av egnahem, vilken genomfördes i november Beräkningarna bygger på uppgifter från basundersökningen år 1968 samt uppgifter om nybyggda egnahem, vilka årligen tillfogas undersökningsmaterialet. Index för hyreslägenheter steg under år 1971 med 7,0 procent. Större delen av höjningen berodde på förändringar som noterats vid den särskilda hyresundersökningen i oktober Resultatet av hyresundersökningen infördes i index för december, vilket förklarar den uppgång i index som inträffade då. Tidigare under året har hyresindexen i mars, juni och september schablonmässigt uppräknats med 0,25 procent varje gång som en uppskattning av hyresglidningen på grund av färdigställandet av nybyggda lägenheter. Uppskrivningen med 0,25 procent per kvartal på grund av nybyggandet under året skulle i december 1971 ha medfört en underskattning av denna faktors påverkan med 0,10 procentenheter. Hyresindex exkl nybyggda lägenheter år 1971 blev nämligen 1,10 procentenheter lägre än hyresindex inkl nybyggda lägenheter. Index för undergruppen Bränsle och lyse steg under 1971 med 3,8 procent. Bland orsakerna till uppgången kan nämnas höjning av energiskatten på elkraft den 20 december 1970 från 7 till 10 procent, som orsakade att index för elström ökade 2,8 procent, och uppgång i priset på fotogen och eldningsolja i februari och mars Övriga varor Huvudgruppen Kläder och skor, Inventarier och husgeråd samt Diverse har haft prisstegringar som varit större än för totalindex. Undergrupperna Underkläder och strumpor, Radio, TV och musikinstrument, Mopeder, cyklar, sportartiklar, leksaker och båtar, Motorfordon samt Blommor har haft mindre prisstegring än totalindex. Bland de prishöjningar på viktiga varor som inträffade under året kan följande nämnas: Dagstidningar och veckotidningar, lösnummer och prenumeration, där prishöjningar skedde i april, juli resp augusti, TV-Iicens där höjning av avgiften skedde i juli, läkemedel som höjdes i september, hotellrum, postporto och teletaxor som samtliga höjdes i pris i oktober. I november inträffade främst prishöjningar för hårklippning samt för vattenondulering. 2. NETTOPRISINDEX 2.1 Beskrivning Statistiska centralbyrån erhöll under år 1963 i uppdrag av Kungl. Maj:t att med beaktande av bl a 1958 års indexutrednings betänkande om nettoprisindex (SOU 1958:36) utarbeta nettoprisindex, dvs en

16 14 index rensad från indirekt beskattning och med tillägg av subventioner. I maj 1965 publicerades de första indextalen i denna nya index. I nettoprisindex har konsumentpriserna rensats från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade icke bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat eller förbrukningsmaterial som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även kostnadselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har bortrensats. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna års indexutredning konstaterade i sitt betänkande att i dåvarande läge konsumentpriserna i praktiken endast kunde reduceras med indirekta skatter i sista produktionsledet och i distributionsleden. Med den tillgång på statistisk information som numera föreligger har emellertid en fullständig reducering ansetts kunna utföras. Av beräkningstekniska skäl har prisreduceringar ej kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara för sig. Därför har endast en nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex kunnat beräknas. Nettoprisindexar korresponderande mot huvudgrupperna i konsumentprisindex har således inte ansetts möjliga att beräkna med tillräcklig precision. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter har gjorts i överensstämmelse med de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Beträffande skatte- och subventionsbeloppen inom ramen för jordbruksprisregleringen görs ingen justering för dessa i nettoprisindex. Bortsett från vissa merbelopp förutsätts skatte- och subventionsbeloppen vara lika. Följande indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år 1971 och år 1972: Indirekta skatter: Mervärdeskatt, energiskatter, bensin- och brännoljeskatt, omsättningsskatt på motorfordon, fordonsskatt, tullar, spritskatt, vinskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, malt- och läskedrycksskatt, tobaksskatt, särskilda varuskatter, försäljningsskatter, pälsvaruskatt, lotteri-, tips- och totalisatormedel samt fr o m korttidsindexberäkningarna för 1972 annonsskatt. Subventioner: From långtidsindex 1971 ersättning till SJ för drift av olönsamma järnvägslinjer. Nettoprisindex beräknas normalt för månaderna februari, maj, augusti och november samt december (långtidsindex). Som basår har valts år Då det sker väsentliga förändringar i beskattningen beräknas nettoprisindex ofta även för månaderna före och efter förändringen. Publiceringen av nettoprisindex sker i Statistiska meddelanden serie P och dessutom i Allmän månadsstatistik fr o m januari I tabell 10, tabell 11 och diagram 2 redovisas resultatet av beräkningarna av net-

17 15 toprisindex. Årsmedeltalen har beräknats som ett ovägt genomsnitt av indextalen med två decimaler för februari, maj, augusti och november. 2.2 Utvecklingen under år 1971 Nettoprisindex (långtidsindex) steg under år 1971 med 3,8 procent medan konsumentprisindex (långtidsindex) under motsvarande period steg med 7,5 procent. Skillnaden i utvecklingen för nettoprisindex och konsumentprisindex betingas främst av höjningen den 1 januari 1971 av mervärdeskatten till 17,65 procent på priset exkl skatt för de varor som under år 1970 var belagda med en mervärdeskatt på 11,11 procent. Dock höjdes mervärdeskatten till 17,65 procent på priset exkl skatt redan den 1 november 1970 för personbilar, TV-apparater och vissa andra kapitalvaror samt rusdrycker med undantag för starköl vid annan omsättning än i samband med förtäring (utskänkning). För sådana varor som under år 1970 var belagda med en mervärdeskatt på 6,38 procent på priset exkl skatt höjdes mervärdeskatten den 1 januari 1971 till 9,89 procent. Konsumentprisindex rensad från det fulla beloppet av mervärdeskattens förändring under 1971 steg med 3,9 procent. Någon hänsyn till om skatten helt eller delvis övervältras på konsumenten har därvid enligt principerna för nettoprisindex inte tagits. Ytterligare faktorer som förklarar skillnaden i utvecklingen för nettoprisindex och konsumentprisindex under år 1971 är bl a höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften från 1 till 2 procent, höjningen av energiskatten på elkraft från 7 till 10 procent samt sänkningen av tullsatser med 5,7 procent på grund av Kennedyronden. 3. BASBELOPP OCH PENSIONS- PRISTAL M M Basbeloppet fastställes av Kungl. Maj:t. Basbeloppet för en viss månad grundar sig på kvoten mellan konsumentprisindex två månader tidigare (from augusti 1967) och konsumentprisindex för september 1957 (146,12) multiplicerat med kr. Ändringen av basbeloppet sker då den omtalade kvoten har ökat eller minskat med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet vidtogs. Basbeloppet avrundas till närmast hundratal kronor. Basbeloppets storlek framgår av tabell 12. I lagen om folkpensionering ingick tom juni 1967 reglering av pensionsbeloppen genom indextillägg för att kompensera de förändringar i penningvärdet som konstaterats enligt konsumentprisindex. Kungl Maj:t fastställde tom juli 1967 ett pensionspristal, som uttryckte kvoten mellan månadens indextal och indextalet för december 1951 (123,15). Detta tal gällde under tredje månaden efter den som indexberäkningen avsåg. From juli 1967 värderegleras folkpensionerna via basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Men med hänsyn till att vissa privata pensionsavtal fortfarande indexregleras med pensionspristalet fortsätter SCB att tills vidare beräkna talet. Fr o m den 1 juli 1969 har tillkommit pensionstillskott som är indexreglerat via basbeloppet. Studiemedel är sedan den 1 januari 1965 indexreglerade och följer basbeloppet. Fr o m den 1 april 1967 gäller att vissa underhållsbidrag göres värdebeständiga ge-

18 nom anknytning till basbeloppet (SFS 1966 nr 680). Utgående bidragsbelopp skall således omräknas i april varje år med den procentsats (avrundad nedåt till närmaste heltal) som basbeloppet har förändrats med sedan föregående omräkning. Förändringen måste dock vara minst 5 procent för att omräkning av underhållsbidrag skall ske. Som kompensation för prisstegringen april 1966 april 1967 uppräknades utgående bidragsbelopp med 7 procent from den 1 april 1967, som kompensation för prisstegringen april 1967 april 1970 uppräknades utgående bidragsbelopp med 10 procent f r o m den 1 april 1970 och som kompensation för prisstegringen april 1970 april 1971 uppräknades utgående bidragsbelopp med 9 procent from den 1 april Någon uppräkning av underhållsbidragen f r o m den 1 april 1972 har ej skett. Bidragsförskott är indexreglerade via basbeloppet fr o m den 1 juli Fr o m den 1 januari 1968 är indextillläggen för yrkesskadelivräntor och tillägg till vissa trafiklivräntor anknutna till basbeloppet. From den 1 januari 1970 är efterlevande makes rätt till giftorättsgods anknuten till basbeloppet. Basbeloppet och pensionspristalet publiceras i Statistiska meddelanden serie Pa och i Allmän månadsstatistik, basbeloppet och procenttal för ändring av underhållsbidrag även i Svensk författningssamling. 16

19 17 Källhänvisningar List of sources Levnadskostnadsindex och konsumentprisindex Betänkande angående levnadskostnadsindex, SOU 1943:8. Konsumentprisindex: Betänkande angående omläggning av levnadskostnadsindex, SOU 1953:23. Detaljpriser och indexberäkningar åren , SOS Sthlm Konsumentpriser och indexberäkningar åren samt (årsbok) SOS. Konsumentprisindex och därtill anknutna indexserier, SCBs broschyrserie, Sthlm Nettoprisindex Nettoprisindex, SOU 1958:36. Beräkningar av nettoprisindex, Statistisk tidskrift 1965:6. Pensioner Lag den 25 maj 1962 om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 381. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, SFS 1967 Nr 206. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, SFS 1968 Nr 239. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, SFS 1970 Nr 186. Kungl Maj:ts kungörelse den 27 maj 1970 om pensionsbelopp enligt 10 kap 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, SFS 1970 Nr 241. Lag den 25 maj 1962 om införande av lagen om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 382. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande av lagen om allmän försäkring, SFS 1967 Nr 207. Kungl Maj:ts kungörelse den 25 maj 1962 med föreskrifter för beräkning av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 383. Lag den 9 maj 1969 om pensionstillskott, SFS 1969 Nr 205. Lag angående ändring i lagen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott, SFS 1970 Nr 187. Lagen den 18 juni 1971 om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott, SFS 1971 Nr 276. Underhållsbidrag Lag den 16 december 1966 om ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1966 Nr 680. Lagen den 10 december 1971 om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1971 Nr 891. Kungl Maj:ts kungörelse den 3 mars 1967 om fastställandet av procenttal enligt 3 andra stycket lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag m m, SFS 1967 Nr 63. Statistiska centralbyråns kungörelse den 20 mars 1970 om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1970 Nr 81. Statistiska centralbyråns kungörelse den 26 mars 1971 om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1971 Nr Konsumentpriser och indexberäkningar 1971

20 18 Bidragsförskott Lag den 21 maj 1964 om bidragsförskott, SFS 1964 Nr 143. Lag angående ändrad lydelse av 4 lagen den 21 maj 1964 (nr 143) om bidragsförskott, SFS 1968 Nr 242. Lag angående ändring i lagen den 21 maj 1964 (nr 143) om bidragsförskott, SFS 1970 Nr 147. Kungörelse den 21 maj 1964 med vissa bestämmelser angående tillämpningen av lagen om bidragsförskott, SFS 1964 Nr 144. Studiemedel Kungl Maj:ts studiemedelsförordning den 4 juni 1964, SFS 1964 Nr 401. Lag angående ändring i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401), SFS 1970 Nr 266. Kungl Maj:ts förordning om studiemedelsavgifter den 15 december 1967, SFS 1967 Nr 882. Lag angående ändring i förordningen den 15 december 1967 (nr 882) om studiemedelsavgifter, SFS 1970 Nr 269. Fördelning av giftorättsgods Efterlevande makes rätt till giftorättsgods. Lag om ändring i giftermålsbalken den 5 december 1969, SFS 1969 Nr 614. Fastighetsbeskattning Lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928, SFS 1967 Nr 748. Förklaring till förkortningar SFS = Svensk författningssamling SOS = Sveriges officiella statistik SOU = Statens offentliga utredningar Trafiklivräntor Lag om tillägg till vissa trafiklivräntor den 1 december 1967, SFS 1967 Nr 633. Se även SFS 1967 Nr 666, 667 och 668. Yrkesskadelivräntor Lag om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m m den 15 december 1967, SFS 1967 Nr 919. Kungl Maj:ts förordning om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel mm den 15 december 1967, SFS 1967 Nr 920. Betänkande angående värdesäkring av skadeståndslivräntor, SOU 1972:12.

21 TABELLER OCH DIAGRAM TABLES AND CHARTS

22 20 Tabell 1 Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex 1970 och Under rubriken varabeskrivning redovisas de vid prisinsamlingen 1971 gällande varudefinitionerna. Då större ändringar i varudefinitionen företagits från år 1970 anges detta i not. 1 Medelpriser kr är avrundade till närmaste tiotal öre» » ental kronor» över » tiotal kronor 3 Ny representantvara år 1971

23 1 Under månaderna juli och augusti göres prisnoteringar för färsk potatis i 1 kg-förpackning 2 Medelpriset år 1970 avser månaderna januari, februari, augusti december. Medelpriset år 1971 avser månaderna januari, april, augusti december 3 Medelpriset år 1970 avser månaderna mars juli. Medelpriset år 1971 avser månaderna januari december 21

24 För varor markerade med C insamlas priser centralt. 22

25 För varor markerade med C insamlas priser centralt. 1 Priset 1970 avser S:t Eriks Three Towns. 23

26 För varor markerade med C insamlas priser centralt. 1 Full jämforbarhet mellan årsmedelspriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitetsskillnader. 2 Medelpriset avser månaderna januari april, oktober december. 3 Ny representantvara år

27 25 1 Medelpriset avser månaderna januari april, oktober december. ' Full jämförbarhet mellan årsmedelpriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitetsskillnader 4 Konsumentpriser och indexberäkningar 1971

28 För varor markerade med C insamlas priserna centralt 1 Ny representantvara år

29 För varor markerade med C insamlas priserna centralt 1 Ny representantvara år

30 För varor markerade med C insamlas priserna centralt 1 Ny representantvara är

31 29 För varor markerade med C insamlas priserna centralt 1 Förutom för svensk skönlitteratur följes prisutvecklingen även för 7 andra kategorier av litteratur 2 Ny representantvara år 1971

32 För varor markerade med C insamlas priserna centralt 1 Medelpriset 1970 avser Volkswagen Medelpriset 1970 avser Merzedes Benz

33 För varor markerade med C insamlas priserna centralt 31

34 Tabell 2 Varor med säsongvarierande priser; noterade medelpriser (kr) per månad För ägg, potatis, morötter, vitkål, tomater, äpplen och apelsiner utföres vid indexberäkningarna säsongkorrigeringar beräknade på prisvariationerna under de tre senaste kalenderåren. 2 Under månaderna juli och augusti avser priserna färsk potatis. 32

35 33 Tabell 3 Konsumentprisindex 1950 maj 1972 (1949=100) 1 Korttidsindex 2 Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjustering ar genomföres. Detta bör beaktas vid korttidsjämförelse över årsskifte, se avsnitt 1.1.

36 34 Tabell 4 Arsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1949=100) 1 Egnahenuindex beräknade» första gången år För tiden har hyresindexen fått gilla iven for egnahem. 'Båtar fr o mår 1971

37 35

38 1 Flyttningskostnader fr o m år

39 37

40 38 Tabell 5 Långtidsindex för december för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år=100)

41 39

42 40

43 1 Inkl transporter (flyttningskostnader) 1 Därav hänför sig 0,2 procentenheter till år 1968 (långtidsjustering till följd av reviderade vägningstal) 41

44 Tabell 6 Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex,

45 Tabell 7 Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster, december (juni 1954=100) 1 Korttidsindex 'From benämnda allmän mottagaravgift resp särskild ljudradioavgift 3 Fr o m 1969 varmrätt av helt kött på barservering (a la carterätt) 4 Inkl transporter (flyttningskostnader) 6 Fr o m 1968 kemtvätt 43

46 44 Tabell 8 Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari december 1971 (december 1970=100) 1 Inkl flyttningskostnader

47 45

48 46 Tabell 9 Förändringar i promille i indextalen från månad till månad för da i konsumentprisindex ingående huvudgrupperna under perioden december 1970 april För vissa varor, främst inom inventarier och husgeråd samt diverseposten inhämtas priset normalt i februari, maj, augusti och november 2 Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjusteringar genomföres. Detta bör beaktas vid korttidsjämförelser över årsskifte, se avsnitt 1.1

49 47 Tabell =100 Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1 Här publicerade årsmedeltal är beräknade på indextal med två decimaler och for fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november

50 48 Tabell 11 Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år=100 samt långtidsindex för december med 1959=100 1 Årsmedeltalet for 1959 är beräknat på indextal med två decimaler, och för fyra månader, nämligen februari maj, augusti och november 1 Avser långtidsindex

51 49 Tabell 12 Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Basbeloppet enligt 1 kap 6 lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Basbeloppet för en viss månad utgöres av kvoten mellan konsumentprisindex två månader tidigare och konsumentprisindex i september 1957, multiplicerad med kronor. Ändring av basbeloppet sker då den nämnda kvoten ökat eller minskat med minst 3 % sedan basbeloppet senast ändrades. Basbeloppet avrundas till närmast hundratal kronor. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och avgiftsuttag för visst år gäller basbeloppet för januari samma år. Vid utbetalning av tilläggspension och folkpension tillämpas däremot det för månaden ifråga gällande basbeloppet.

52 50 Tabell 13 Koefficienter för omräkning av prisnivån på konsumtionsvaror åren till år Koefficienterna i tabellen bar beräknats pi levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner (juli 1914 = 100), från år 1954 framskriven med konsumentprisindex. Med hjälp av tabellen kan ett belopp uttryckt i prisnivån något av åren direkt omräknas till prisnivån år 1971 genom att beloppet ifråga multipliceras med koefficienten för respektive år. Exempel: Ett belopp om 350 kronor år 1938 blir omräknat till 1971 års prisnivå 350 X 3,94 = kronor. ' Avser juli månad. 3 Beräknat genom linjär interpolering.

53 Diagram 1 Konsumentprisindex , årsmedeltal (1949=100) 51

54 Diagram 2 Da årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december. 52

55 Diagram 3 Konsumentprisindex december 1968 mars 1972, månadstal för totalindex och huvudgrupper (1949=100) 53

56 54 Diagram 4 Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, 1955, 1960, 1965, 1970 och Utkom från trycket den 25 augusti 1972