1 Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017 Riksombudsmötet är det högsta beslutande organet inom KFUM Sverige och utgörs av ombud utsedda av KFUM Sveriges medlemsföreningar. Riksombudsmötets arbetsformer regleras av KFUM Sveriges stadgar och denna förhandlingsordning. ORDLISTA Acklamation Beslut kan tas med acklamation i ett demokratiskt möte. Röstning sker då med bifallsrop ("Ja!", varpå ordförande meddelar vad mötet (enligt dennes mening) har beslutat och "klubbar" beslutet om ingen innan dess begär votering. Till skillnad från exempelvis sluten votering innebär acklamation i princip att samtliga vet hur de andra röstar. Men ofta är det bara de mötesdeltagare som sitter närmst som exakt kan avgöra hur var och en har röstat. Ajournera Att ta en paus i mötet. Den är oftast tidsbestämd. Avslag På mötet kan ombuden avslå ett förslag, en motion eller en proposition som behandlas. Avslag betyder att ombuden är emot förslaget och håller alltså inte med. Motsatsen till avslag är bifall. Begära ordet När ordförande säger att ordet är fritt viftar en med sitt röstkort om en vill säga något, mötesordföranden fördelar sedan ordet utifrån en talarlista. Bifall På mötet kan ombuden bifalla ett förslag, en motion eller en proposition som behandlas. Bifall betyder att ombuden är för förslaget och håller alltså med om det. Motsatsen till bifall är avslag. Dagordning Dagordningen är en lista på vilka punkter som ska diskuteras under mötet och i vilken ordning det skall göras. Justerare På riksombudsmötet väljs en eller flera personer till justerare. Deras uppgift är att kontrollera att det som skrivits ned i protokollet stämmer överens med vad som beslutades på mötet. När de gjort det skriver de under och då justeras protokollet vilket innebär att det blir giltigt. Jämkning Om två förslag är lika varandra kan de som lagt förslagen prata ihop sig och föreslå ett nytt förslag som båda kan ställa sig bakom och rösta på, då har de gjort en jämkning. Lägga till handlingarna Skriftliga rapporter brukar läggas till handlingarna, det innebär att detta beslut skrivs in i protokollet och att själva rapporten läggs som bilaga till protokollet.
Motion Alla medlemsföreningar kan lämna in skriftliga förslag till riksombudsmötet. De kallas motioner. Motioner måste skickas in senast tio veckor innan riksombudsmötet börjar. Alla motioner som skickas in behandlas av riksombudsmötet. Även KFUM Sveriges styrelse kan lämna förslag till riksombudsmötet, då kallas det proposition. Nominering Att föreslå en kandidat till en arbetsgrupp, till exempel styrelsen eller valberedningen. Närvaro-, yttrande-, och yrkanderätt på Riksombudsmötet Samtliga personer som är medlem i en av KFUK-KFUMs medlemsföreningar har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt på riksombudsmötet. Närvaro-, yttrande- och förslagsrätt tillkommer även mötespresidiet förbundsstyrelsen, valberedningen, revisorerna, företrädare för region, mötesfunktionärer samt av styrelsen inbjudna gäster. Riksombudsmötet kan besluta att ge ytterligare personer närvaro- och yttranderätt. Omedelbar justering Om ett särskilt viktigt beslut fattas på riksombudsmötet kan ombuden begära att mötet omgående justerar den punkten i protokollet. Det beslutet blir då omedelbart giltigt. Jämför justerare. Ordningsfråga En fråga som handlar om hur mötet ska gå till. Det kan vara att föreslå en paus eller att införa begränsad talartid. Ordningsfråga begärs genom att en håller upp sitt röstkort och ropar ordningsfråga. Plenum Riksombudsmötet genomförs dels som plenum, dels som beredningsgrupper. I plenum sitter alla ombud i samma rum och där sker besluts-/röstningsprocessen. Då leds förhandlingarna av mötesordförande. Presidium (Presidiet) De som leder riksombudsmötet, det vill säga mötesordförande och sekreterare. Proposition Inför riksombudsmötet kan lämna KFUM Sveriges styrelse skriftliga förslag. De kallas propositioner. Alla propositioner diskuteras och röstas om på riksombudsmötet. Även medlemmar kan lämna förslag, då kallas det motion. Propositionsordning Beskriver hur beslutsprocessen i plenum ska gå till. Replik En variant av sakupplysning som bara får användas för att rätta till vad någon sagt om dig eller om vad du sagt. Mötesordförande avgör om du får ge replik. Replik begärs genom att en håller upp sitt röstkort och ropar replik. Reservation Ombud som har starka invändningar mot ett fattat beslut har möjlighet att reservera sig mot beslutet. Reservationen ska lämnas in skriftligt till mötespresidiet innan mötet avslutats. Alla reservationer protokollförs. 2
Röstkort Alla ombud får ett röstkort med ombudsnummer på. Det kan användas vid omröstningar, men används framförallt när ett ombud vill begära ordet för att mötesordföranden ska veta vem det är som vill säga något. Röstlängd Hur många ombud som är med på mötet och har rätt att rösta. Vilka som räknas in i röstlängden regleras i KFUK-KFUM Sveriges stadgar 14. Varje ombud ska, innan Riksombudsmötets start ha lämnat in sin ombudsfullmakt till kansliet eller Mötesbyrån. Under mötet justeras röstlängden i början av varje pass i plenum. Om något ombud måste lämna plenum mitt under ett pass ansvarar denna för att meddela mötespresidiet. Rösträknare Rösträknare är de personer som räknar röster vid en omröstning på ett möte. Man brukar välja minst två rösträknare för att de ska kunna jämföra sina resultat. Rösträtt Rösträtten tillfaller enligt stadgarna ombud för medlemsförening, där varje ombud har en röst. Antalet ombud från varje förening baseras på antalet individuella medlemmar den 31 december året före ROM. Ledamot av KFUK-KFUM Sveriges styrelse, eller anställd av KFUK-KFUM Sverige eller region kan ej vara utsedd som ombud. Det är inte möjligt att rösta via fullmakt. Sakupplysning Kan begäras om du kort vill informera om relevant fakta, korrigera ett falskt påstående eller om du har en faktafråga. Sakupplysningar får inte innehålla argument eller yrkanden. Sakupplysning begärs genom att en håller upp sitt röstkort och ropar "sakupplysning". Streck i debatten Streck i debatten innebär att debatten skall sluta inom ett visst ämne. När ett ombud säger streck i debatten under en debatt så beslutar riksombudsmötet tillsammans om detta skall gälla. Om det blir streck i debatten får alla en chans att skriva upp sig på talarlistan för att göra ett sista inlägg på punkten i fråga. Efter att talarlistan har gåtts igenom befinner sig årsmötet automatiskt i beslut. Talarlista Lista som mötesordföranden eller tillförordnad ansvarig för över vems tur det är att tala. En skriver upp sig på talarlistan genom att begära ordet. Yrkanden Ett yrkande är ett annat ord för förslag som lämnas in under pågående riksombudsmöte, det vill säga inte i förhand som motioner och propositioner. 3
BEREDNINGSGRUPPER I början av riksombudsmötet hänvisas förslagen som ska beslutas om för vidare diskussion i beredningsgrupper. Beredningsgrupper är arbetsgrupper under riksombudsmötet där propositioner och motioner diskuteras och granskas innan beslut fattas i plenum. Beredningsgrupperna ska komma med ett förslag till riksombudsmötet hur de rekommenderar mötet att rösta i frågan som diskuterats. Fördelningen av propositioner och motioner i de olika beredningsgrupperna har gjorts innan mötet med syftet att samla frågor inom samma eller närliggande områden, men även tidsaspekter har beaktats. Varje beredningsgrupp består av en beredningsgruppsordförande som väljs av riksombudsmötet. Styrelsen har i förväg föreslagit beredningsgruppsordförande, och alla har genomgått en förberedande utbildning. I beredningsgruppen finns också en av styrelsen utsedd sekreterare. Därutöver medverkar ledamöter från styrelsen för att föredra och förklara styrelsens ställningstaganden, alt motionären för att föredra och förklara sin motion. Beredningsgruppsarbete bedrivs i två pass under lördagseftermiddagen på Riksombudsmötet 2017. Ombud väljer själva vilken beredningsgrupp de vill delta i. Hur funkar beredningsgruppernas arbete? Propositionerna och motionerna presenteras och beredningsgruppen diskuterar och framför ändringseller tilläggsyrkanden. Beredningsgrupperna kommer fram till vad de föreslår riksombudsmötet att behandla. Beredningsgruppens leder diskussionerna, håller i talarlistan och ser till att alla får framföra sin åsikt. Det är alla deltagares ansvar att samtliga personer i gruppen behandlas med respekt oavsett om åsikterna går isär. Efter passen med beredningsgrupper avslutats finns alla förslag från beredningsgrupperna tillgängliga för övriga mötesdeltagare, senast två timmar efter sista beredningsgruppens avslut. Beredningsgruppens rekommendation redovisas i plenum av mötespresidiet. Beredningsgruppen kan i särskilda fall begära att dess ordförande ska göra föredragningen, men det är mötesordförande som avgör om det ska tillåtas eller inte. I plenum finns chans att göra tilläggsyrkanden på de förslag som diskuteras, om en t.ex. inte haft möjlighet att närvara i en proposition/motions beredningsgrupp. 4
HUR FUNKAR DET I PLENUM? Mötesordförande leder förhandlingarna och fördelar ordet i plenum. Förhandlingar om motioner och propositioner i plenum går till enligt följande: - Debatten inleds med att mötesordförande föredrar beredningsgruppens förslag, samt informerar om de andra väckta förslagen. Mötesordförande frågar om någon vill väcka ytterligare förslag. - Efter den inledande föredragningen begärs ordet genom att man höjer sitt röstkort eller talarkort så att mötespresidiet ser det. Mötesordförande har rätt att förbigå talarlistan samt ge personer förtur. - När inga ombud längre vill uttala sig genom att sträcka upp sitt röstkort frågar mötespresidiet om årsmötet är redo att gå till beslut. - I beslut fastställer årsmötet propositionsordning och sedan genomförs omröstning. Automatiskt väckta förslag är de yrkande som återfinns i årsmöteshandlingarna samt beredningsgruppernas respektive förslag. Ytterligare förslag kan väckas i plenum. Huvudförslag är förslagsställarens ursprungliga förslag som framgår i handlingarna. Mot detta ställs övriga yrkanden, och slutligen ställs segrande förslag mot avslag. Jämkningar av yrkanden kan ske fram till yrkandestopp. Om inte annat yrkandestopp sätts gäller yrkandestopp när riksombudsmötet går in i beslut i respektive fråga. Omröstning sker genom acklamation tillsammans med uppsträckta röstkort. Om ombud begär votering, genom att säga votering så att mötespresidiet hör det, ska votering genomföras. Då räknar rösträknarna antalet uppsträckta röstkort. Sluten omröstning kan begäras, denna genomförs då genom att ombuden skriver sin röst enligt mötespresidiets instruktioner på en röstsedel, inlämnandet av dessa sker under mötesordförandes och rösträknares uppsikt varpå rösträknarna räknar rösterna. Sluten omröstning tillämpas vid personval där det finns mer än en kandidat eller om ombud så begär. Vid sluten omröstning vid personval ska röstsedeln för att vara giltig innehålla maximalt så många namn som antalet valbara platser. Oläsliga röstsedlar eller röstsedlar med fler namn än antalet valbara platser är ogiltiga. Vid val av grupper där det finns fler kandidater än platser tillämpas instant runoff voting. Beslut vid riksombudsmötet fattas genom enkel majoritet av antal avlagda röster, undantaget frågor rörande stadgeändring och upplösning. Detta justeras i stadgarna. Vid lika röstetal skiljer lotten. Enhälligt beslut är sådant som stöds av samtliga avlagda röster. Inlägg i debatten sker av tillgänglighetsskäl i mikrofon. Vid debatt i plenum finns en talartidsbegränsning på två minuter. Talartidsbegränsningen kan ändras av riksombudsmötet och av mötesordförande. 5