Denna PowerPoint är gjord för att du ska få en inblick i elsäkerhet. Vad ska man se upp med? Vem har ansvaret? Vad gör jag om det händer något? En webb sida som bör besökas är Elsäkerhetsverkets hemsida. Där finns information om elsäkerhet och behörigheter. Är det något man undrar så kan man ringa till dom, nummer finns på hemsidan. 1
Elsäkerhetsverket är också den myndighet som arbetar fram föreskrifter för hur en elanläggning ska utföras och skötas. Elsäkerhetsverket ger ut dessa föreskrifter i Elsäkerhetsverkets föreskrifter som också i dagligt tal kallas för Starkströmsföreskrifter. En elanläggning ska utföras enligt god säkerhetspraxis, med det menas att den ger betryggande säkerhet för personer, husdjur och egendom mot skada till följd av el. 2
Man kontrollerar att gällande föreskrifter följs, man utför inspektioner. Tittar på EMC hos elprodukter i butiker och tillverkare. Man samarbetar internationellt för att få fram standarder, råd och anvisningar kring EMC och säkerhet. EMC= Elektromagnetisk kompatibilitet. Ett samlingsbegrepp för utrustnings förmåga att fungera tillsammans utan störa varandra genom spridning och mottagning av elektromagnetisk energi. 3
Elsäkerhetsverket utfärdar också behörigheter till elinstallatörer. AB= Arbete med systemspänning under 1000V och elprodukter, eldistribution eller industri för högre systemspänning än 1000V. ABL= Arbete för skilda mål, högst 1000V. ABH= Arbete med systemspänning över 1000V, högspänning. BB1= Allmän behörighet. Uppsättning och flyttning i befintlig grupp. BB2= Allmän behörighet. Fast anslutning och bortkoppling av maskiner med tillbehör. 4
Utbildningskrav AB= Praktikkrav på 4år varav ett år med installationsarbete över 1000V systemspänning för ABH. ABL= Praktikkrav på 4år BB2= Gymnasiet elprogram eller motsvarande utbildning: Ellära A Växelström trefas Elkompetens A BB1= Lika ovan men ett tillägg: Elkompetens B Förslag finns för att ändra behörigheterna, BB1 och 2 kommer att bara heta BB. Behörigheten gäller hela livet, men det ska också ändras till 10år. 5
Utbildningskrav Det är alltså inte säkert att elektrikern som kommer hem till dig har behörighet, utan att han jobbar under någon som har det. För att få driva en elfirma som utför nyinstallationer av el så ska någon ha behörighet AB, ABL eller ABH. Vanligast är AB. I vissa fall så jobbar inte den som har behörighet på elfirman utan hyr ut sin behörighet. 6
Utbildningskrav För att kunna få läsa behörighet så måste man först ansöka hos elsäkerhetsverket om man är berättigad att få läsa in den. Sedan kostar den en summa som kan variera beroende på hur fort man väljer att läsa. 7
Ansvar! Elsäkerhetsverket har det övergripande ansvaret men sen är det anläggningsinnehavaren och den som innehar elektrisk materiel. Står du för ett hus t.ex. så står du ansvarig för elanläggningen i huset. Innehavaren är skyldig att se till att anläggningen är så utförd och hålls i sådant skick att den betryggande säkerhet för personer, husdjur och egendom. 8
Köper du ett hus så köper du även elanläggningen, så är villan från 1930 talet så kanske elen är det samma. Anlita gärna någon som besiktar din nya bostads elinstallationer, det ingår inte i en normal bostadsbesiktning. På elsäkerhetsverkets hemsida kan du hitta hjälp med besiktning. I hyresrätter/ bostadsrätter är det fastighetsägaren som är ansvarig för de fasta installationerna. Kravet som ställs på dig som hyresgäst är att se till att installationerna är fria från slitage och skador. Är dom inte det så kontakta din hyresvärd 9 eller förening för att få felen åtgärdade.
Hur är det då på arbetsplatsen? Då är det arbetsgivaren som är ansvarig för att all elektrisk materiel är säker. Hittar man något som är sönder eller inte ser helt riktigt ut så ska det rapporteras till ansvarig innan något alvarligt händer. Trasiga sladdar, vägguttag eller blinkande lysrör som skulle kunna starta en brand är saker du faktiskt får reparera själv. Bara du vet hur du ska göra men är man det minsta osäker ska du kontakta en fackman. 10
Vad skulle det finnas för säkerhet i en pumpstation då? Det kan förekomma svavelväte i vissa pumpstationer vilket kan orsaka skada på elmateriel, därför är det viktigt att det finns god ventilation. Svavelväte kan finnas i stora doser i pumpsumpar, att gå ner i en pumpgrop kan innebära livsfara. Gasmätare ska finnas tillgänglig innan man går ner. 11
Finns det luckor i golvet så är det viktigt att det finns skyddsgaller under luckan så att man inte kan ramla ner utan att man får göra två ingrepp. Bra belysning kan vara ett sätt att förbättra säkerheten. Vägguttag ska skyddas via en jordfelsbrytare. Finns två storlekar man använder. Personskydd: 30mA Brandskydd: 300mA 12
Närvarolarm? Närvarolarm används som en extra säkerhet. Säg att du kommer till stationen själv och det första du gör att tända belysningen via strömbrytaren vid dörren. Samtidigt som strömbrytaren tänder belysningen så går det även en signal in till styrsystemet. I programmet finns en funktion att när vi får in den signalen startar en klocka i PLCn. Efter 30min och inte belysningen är släkt så går ett larm till övervakningscentralen som kan ringa upp för att kolla läget. 13
IP-klass Elektriska artiklar märks med en IP-klass för att ange både graden av skydd mot åtkomst av strömförande delar och hur vatten och dammtät den är. Så därför är det noga att rätt materiel sitter på rätt plats och zon. Det finns också olika zoner. Zon 1, 2 och 3. I vardagsrummet har elmateriel IP20 men för att sitta utomhus så måste IP-klassen upp till IP44 minst. 14
Första siffran: Andra siffran: 0 Inget skydd. 1 Petskyddad mot föremål större än 50 mm. 0 Inget skydd 1 Skyddad mot droppande vatten 2 Petskyddad mot föremål större än 12 mm. 2 Skyddad mot droppande vatten. Apparaten får ej luta mer än max 15 från normalvinkeln. 3 Petskyddad mot föremål större än 2,5 mm. 4 Petskyddad mot föremål större än 1 mm. 5 Dammskyddad 6 Dammtät 3 Skyddad mot strilande vatten. Max vinkel 60. 4 Skyddad mot strilande vatten från alla vinklar. 5 Skyddad mot spolande vatten från munstycke 6 Skyddad mot kraftig överspolning av vatten (munstycke, sjö o.s.v.). 7 Kan nedsänkas tillfälligt i vatten utan att ta skada. 8 Lämpad för långvarig nedsänkning i vatten. Se tillverkarens råd. 15
Ansvarig för anläggningens verksamhet är också ansvarig för att klassning och att installation utföres rätt. Steg 1 - Riskbedömning Ansvarig myndighet, Räddningsverket/Sprängämnesinspektionen & Arbetsmiljöverket när det gäller damm. Steg 2 - Explosionsskyddsdokument/Klassningsp lan Dokument som fastställer följande. Zon indelning. Zon 0, 1, 2 för gas och för damm zon 20, 21 och 22. 16
Tillsyn Enligt ellagstiftningen är den som innehar en starkströmsanläggningen skyldig att se till att anläggningen kontrolleras så ofta och noga att säkerheten upprätthåls. Likaså kräver reglerna att den som äger eller annars ansvarar för användningen av elektrisk materiel ser till att den är säker, att den brukas på det sätt den är avsedd för och att den ges nödvändig underhåll 17
Den som använder elektrisk materiel skall i sin tur förvissa sig om att den inte är farlig att använda. Dessa regler gäller såväl för innehavaren av elanläggningen för yrkesmässig verksamhet som för innehavaren av elanläggningen för enskilt bruk och bostäder. Olika tillsynssätt är: Fortlöpande tillsyn Periodisk tillsyn Revisionsbesiktning. 18
Med fortlöpande tillsyn menas: Den rutinmässiga kontroll av elanläggningar och elektrisk materiel som görs för att eventuella skador eller brister skall upptäckas och åtgärdas så snart som möjligt. 19
Periodisk tillsyn innebär: En noggrann kontroll av elanläggningar och elektrisk materiel med på förhand bestämda tidsintervall. Beroende av omständigheterna kan tillsynen antingen vara okulär (besiktning med blotta ögat) eller medföra ingrepp i anläggningen eller materielen. Den kan även omfatta mätningar. Innehavaren skall se till att det finns fungerande kontrollrutiner och svara för att kontroller utförs. 20
Den som kontrollerar skall vara kunnig. Av säkerhetsskäl är det viktigt att elanläggningar och ansluten materiel kontrolleras av personer som är väl förtrogna med den aktuella typen av anläggning respektive materiel och har goda kunskaper om gällande bestämmelser. Detta måste noga beaktas vid tilldelning av sådana arbetsuppgifter. 21
Samhället ser allvarligt på brott mot elsäkerhetslagstiftningen. Sådana brott kan därför få kännbara påföljder. Om Elsäkerhetsverket vid sin tillsyn upptäcker fel eller brister i en anläggning eller på elmateriel kan anläggningsinnehavaren föreläggas att åtgärda dessa. Vid allvarliga brister kan anläggningen kopplas ifrån elnätet. Ett föreläggande kan förenas med vite. Allvarligare brott mot föreskrifterna kan 22 leda till böter eller fängelse upp till ett år.
Brandfara! Orsaken till att blinkande eller glödande lysrör kan orsaka brand beror på att komponenterna i lysrörsarmaturen kan bli överhettade om sådana lysrör inte byts ut. Gör så här för att förhindra att brand bryter ut: Släck omedelbart armaturen. Byt ut alla lysrör som blinkar, är utbrända eller har glödande lysrörsändar. Observera! Glöm ej att även byta glimtändaren, eftersom den har lika lång livslängd som lysröret. I annat fall kan blinkningarna fortsätta eller återkomma 23
Gamla uttag byts! Har man gamla uttag och stickkontakter som på bilden till vänster så ska man byta till nyare. Gammal 16A stickkontakt Ett arbete du inte får gör själv om det är fasta installerade uttag. Reparerar du skarvsladdar så är det viktigt att du vet vad du gör, jord tecknet måste kännas till och där får bara den gul-gröna kabeln anslutas. Nyare 16A stickkontakt 24
Återströmningsskydd I en avloppspumpstation behöver man ibland utföra spolningsarbeten med vatten från ledningsnätet för dricksvatten. Eftersom det i en avloppspumpstation finns avloppsvatten med hälsofarliga mikroorganismer (vätska kategori 5) måste anslutningen av spolanordningen utföras med skyddsmodul mot återströmning som uppfyller kategori 5, i praktiken luftgap (="brutet vatten"). 25
Potentialjordning En jordslinga som sammanbinder all konstruktion som kan leda elektriska strömmar. För att det överallt ska vara samma potential (Lika bra jordkontakt överallt). Alla delar som kan leda ström ska anslutas till potentialjordningen, armering, ink vatten, ventilation m.m. Olika potential= Olika nivå mellan två punkter Lika potential= Samma nivå mellan två punkter 26
Symboler Symboler som är bra att känna igen. 27
Kontakta läkare Även elolyckor som inte upplevs som allvarliga kan ge svåra följder. Därför ska du alltid kontakta en läkare om händer eller fötter känns avdomnade eller om kroppens muskler reagerar underligt. Uppsök alltid sjukvård efter: ström genom kroppen verkan av ljusbåge medvetslöshet brännskador domning eller kramper verkan av blixtnedslag. Folder - Vägledning vid elskada Läs mer om elolyckor i foldern Vägledning vid elskada som du kan laddad ned eller beställa gratis i Elsäkerhetsverkets publikationsshop. 28
Ström igenom kroppen! Elektrisk ström kan ge allt från märkbara kittlingar och muskelkramper till oregelbunden hjärtverksamhet. I värsta fall uppstår hjärtkammarflimmer som är direkt dödande. En strömstyrka på 80mA genom hjärtat är dödlig nivå Hur stor skadan blir beror främst på: Strömstyrkan Hur lång tid strömmen flyter genom kroppen Vilken väg strömmen tar genom kroppen. Kroppens kontaktyta mot spänningsförande del 29
Om en elolycka inträffar, uppsök alltid sjukvård. Första hjälpen kan rädda liv, glöm inte att undersöka hela kroppen. Hjärtats funktion Vid hjärtstopp, starta hjärt- lungräddning. Brännskador Kyl omedelbart brännskador. Fallskador Flytta den skadade ENDAST om det är nödvändigt. Fråga din arbetsgivare om hjärt- lungräddning 30
CHECKLISTA Bryt ALLTID strömmen eller dra bort den skadade från strömförande föremål. Tänk på din egen säkerhet, berör inte bar hud. Dra i den skadades kläder eller använd något föremål emellan dig och den skadade. Kontakta alltid sjukvården även om olyckan inte verkar så allvarlig. Berätta för vårdpersonalen att det är EN OLYCKA ORSAKAD AV EL. 31
Första hjälpen Kontrollera den olycksdrabbade personens andning. Han/hon bör ligga på rygg. Tryck personens panna bakåt med en hand, lyft hakan med två av den andra handens fingrar och kontrollera luftvägarna. Tryck ihop den olycksdrabbade personens näsborrar med två fingrar, placera dina läppar mot munnen och blås in luft två gånger så att bröstkorgen höjer sig. 32
Om andningen är onormal eller har upphört ska återupplivningsförsök påbörjas. Tryck med båda händerna på den olycksdrabbade personens bröstkorg med raka armar. Tryck 30 gånger under 20 sekunder så att bröstkorgen varje gång trycks ned 4-5 centimeter. Kontrollera återigen luftvägarna och tryck ihop den olycksdrabbade personens näsborrar med två fingrar, placera dina läppar mot munnen och blås två gånger så att bröstkorgen höjer sig. Upprepa proceduren med 30 nedtryckningar och två blåsningar tills andningen återställts eller annan hjälp kommer. 33
FÖRSTA HJÄLPEN VID MEDVETSLÖSHET En medvetslös person som andas själv lägger du i framstupa sidoläge för att bibehålla fri luftväg. 1. Lägg personens arm ut från kroppen i en rät vinkel med handflatan uppåt. 2. Fatta tag i hans bortre arm och lägg den över bröstet. Håll ovansidan av hans hand mot hans kind. 3. Fatta tag med din andra hand om det bortre benet strax ovanför knät, och dra benet med foten kvar på underlaget 4. Vänd över på sidan mot dig. Den översta armens hand på personen ska ligga som stöd under kinden. Det översta benet, på både knä och höft, ska ligga i en rät vinkel. Stanna hos den medvetslöse om det är möjligt. Be någon annan ringa ambulans. Tänk på att förhindra avkylning, t ex genom att svepa in den medvetslöse i en filt eller något klädesplagg. LARMA RING 112! 34