Arkeologisk rapport 2012:7 Fyndrik boplats på Toftåsen Västra Frölunda 215 Toftåsen Boplats Slutundersökning Göteborgs kommun Johan Wigforss
ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs Stadsmuseum 2012 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Else-Britt Filipsson Ulf Ragnesten OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Teckning: Hans Dillner TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor
FORNLÄMNING Västra Frölunda 215 Arkeologisk undersökning, boplatsområde På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götaland har Göteborgs Stadsmuseum utfört en slutundersökning av en stenåldersboplats med beteckningen VF 215. Undersökningen gjordes med anledning av ett planerat bygge av äldrebostäder på en fastighet som berördes av en stenåldersboplats med beteckningen VF 215. Den har tidigare, år 1966, varit föremål för en begränsad undersökning (Djurfeldt 1968). En särskild utredning 1994 visade dock att det fanns kvar delar av boplatsen med ett sådant värde att det var motiverat med ytterligare undersökning (Ragnesten 2011). Vid slutundersökningen påträffades kulturlager, en slagplats, en skärvstenssamling, två härdar samt neolitisk keramik. I det rika flintmaterialet finns ett mesolitiskt inslag vari ingår skivyxa. Därtill påträffades flera fragment av flathuggna flintföremål daterbara till senneolitikum/äldre bronsålder. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 220-37-95 GSM dnr 10/95 017, 24/95 z 430 Uppdragsgivare: Frölunda kyrkby Förvaltning AB Läge: Fastigheten Järnbrott 166:4 (tidigare Tofta 2:12) nu del av Frölunda kyrkogata Ekonomisk karta: 6B 9d Koordinater i rikets nät: X 6398,0 / Y 1268,1 Grävningsorsak: Nybyggnation av äldreboende Grävningsinstitution: Göteborgs Stadsmuseum Tidpunkt för undersökning i fält: 1995-01-25 03-28 Undersökt yta: ca 6000 kvadratmeter Antal arkeologtimmar i fält: ca 200 Antal maskintimmar: ca 24 Platsledare: Johan Wigforss Övriga deltagare i fält: Göran Larsson GAM nr: 49738: 1-103 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Boplatsområdet VF 215 var beläget på en platå uppe på Toftåsen strax söder om kyrkan i Västra Frölunda. Platåns nivå ligger mellan 24 och 27 m.ö.h. Platån och dess omgivningar är mycket fornlämningsrika och utgjorde under stenåldern den inre delen av ett omfattande skärgårdslandskap. Under årens lopp har många arkeologiska undersökningar utförts på och invid åsen. På åsens södra del med 1
utsikt över vattendraget Välen, som under bronsålder var en havsvik, ligger en röseliknande stensättning (VF 34). Norr därom ligger en delvis undersökt hällkista (VF 35) och i väster ett tidigare undersökt boplatsområde (VF 212). Sydväst om den nu aktuella boplatsen undersöktes 1972 en stenåldersboplats som bl.a. innehöll rikligt med föremål tillhörande den gropkeramiska kulturen. Området med boplatsområdet VF 215 är nu helt bebyggt med tvåvåningshus för äldreboenden (fig. 2). UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING Fastigheten Järnbrott 166:4 är belägen på Toftåsen som utgörs av en nordsydlig bergssträckning med en del partier med berg i dagen. Mellan partierna med berg i dagen fanns smärre jordfyllda svackor med en vegetation bestående av buskar och några lövträd. Endast smärre partier på åsen har troligen tidigare varit odlade. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Boplatsen är känd sedan 1924 då Nils och Karl Nordenskiöld insamlade och skänkte till museet följande föremål: 1 spånkärna, 1 handtagskärna, 1 spån, 1 skivskrapa, 1 spånskrapa samt 1 knacksten av flinta (inv. nr: GAM 35121 35126). Enligt uppgift påträffade de fynden vid dikesgrävning. År 1939 inköpte den arkeologiska avdelningen vid Göteborgs Museum en samling föremål från amatörsamlaren redaktör Ernst Wernfeldt. Med föremålen följde lägesangivelser som markerade fyndplatsen. På Wernfeldts karta har platsen beteckningen FA 11. Föremålen utgjordes av 1 kärna, 1 handtagskärna, 1 spån, 1 skivskrapa, 1 skivyxa, 2 avslag med bearbetning, avslag med tillknackning, 1 avslag från slipat redskap samt 3 avslag (inv. nr: GAM 59674 59682). Privatsamlaren Göran Larsson som deltog i den nu aktuella utgrävningen har i sin ägo ett omfattande flintmaterial som han har samlat in från platsen (Göran Larssons katalognr 22-24). Ytterligare en ytplockning har gjorts på en mot V svagt sluttande åker strax S om Västra Frölunda kyrka. De föremålen har inv.nr 83868: 1-15. Sammanfattningsvis kan sägas att det tidigare insamlade fyndmaterialet kan hänföras till mesolitisk tid med ett visst inslag av föremål av neolitisk karaktär. År 1966 utförde Göteborgs Arkeologiska Museum en undersökning av platsen. Den var då ännu inte registrerad av Riksantikvarieämbetet och hade i stället beteckningen 23:S14. 1966 års undersökning utfördes inom en liten del som då utgjorde en nyss igenlagd åker. Det fyndmaterial som tillvaratogs har inv. nr: GAM 84246: 1-209. Denna undersökning var en del av ett omfattande utvecklingsarbete som museet under ledning av Carl-Axel Moberg arbetade med i syfte att få fram en hanterbar och dataanpassad metod att inför exploatering undersöka stora boplatsytor. Metoden finns närmare beskriven i boken Fångstfolk och bönder (Wigforss 2005, sid. 22f) Åtskilliga av dessa undersökningar är snarast att betrakta som experimentundersökningar vilket också är anledning till att undersökningen år 1966 av VF 215 inte har betraktats som en slutundersökning. I och med att området aldrig hade exploaterats fanns således en möjlighet att 1994 företa en särskild 2
utredning av området kring den gamla åkern. Utredningen visade att boplatsområdet var avsevärt större än vad som tidigare hade registrerats. Det fanns således skäl att företa en förnyad undersökning av ett större område än den tidigare åker där 1966 års undersökning hade gjorts. MÅLSÄTTNING Undersökningen syftade till att försöka klarlägga fornlämningens art och utbredning utöver vad som tidigare var känt och att få en uppfattning om vilka bosättningsspår som kunde finnas och deras datering. I och med att undersökningen skulle företas vintertid med delvis kvarvarande tjäle i marken blev inriktningen att få en översikt över fyndutbredningen snarare än att utföra fingrävningar av anläggningar eller konstruktioner. Genom en sådan extensiv undersökning skulle man kunna få en översikt över vilka bosättningsspår och fyndkategorier som finns inom den relativt stora undersökningsytan. Undersökningen försvårades avsevärt genom att marken var mycket blöt till följd av pågående tjällossning. Detta inverkade menligt på såväl iakttagelser som tillvaratagandet av fynd. UNDERSÖKNINGSMETOD Museet hade som ett resultat av en genomförd arkeologisk utredning bedömt att slutundersökning behövde göras av den del som berördes av hus 1-5, (se fig. 2). Därför bestämdes att avschaktning av matjorden för dessa hus skulle göras under antikvarisk kontroll och att erforderlig arkeologisk undersökning skulle göras under en period av ca 3 veckor. Detta för att sedan kunna rensa de ytor som visade sig innehålla en ansenlig mängd fynd och kulturlager eller konstruktioner. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga analyser har utförts. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Områdena nedan beskrivs i den ordning som avschaktningen gjordes (se fig. 2): Hus 5: Vid schaktningen och rensningen av den östra delen upptäcktes här spår av ett kulturlager. Omfattningen var endast några kvadratmeter och fyllde ut svackor och ojämnheter i berget som ställvis gick i dagen. Kulturlagret var sotigt och innehöll en del kolbitar och slagen flinta, däribland flera flata och tunna flintavslag av senneolitisk karaktär. Inga stenkonstruktioner iakttogs. De stenar som fanns verkade snarast utgöras av naturlig klappersten. I nordöstra hörnet av området för hus 5 påträffades ganska mycket slagen flinta av tämligen enhetlig karaktär. Detta tolkades som en slagplats (markerad med S på fig 2). Den innehöll bl.a. en skivyxa, en knacksten och flera plattformskärnor (fynd 27). I detta område fanns också en sotfläck innehållande rikligt med keramik (fynd 25). Ungefär mitt i området för hus 5 påträffades en nord-sydlig sträng med mörk 3
humusblandad jord. Den var ca 6 m lång och 0,3-0,4 m bred och anslöt i sin norra del till berg i dagen. Jordsträngen var ca 10-15 cm djup. Kring strängen fanns en del mörka fläckar men ingen av dem kunde visa sig vara stolphål. De mörka fläckarna låg inte heller i någon synbar ordning. Ingenting talade således för att de skulle kunna vara stolphål och jordsträngen utgöra en väggränna för ett hus. Möjligen skulle rännan ha kunnat vara en sträng mellan två åkertegar. På ett ställe i rännan påträffades nämligen en porslinsskärva en bit ner i jorden. Någon ytterligare ränna parallell med den nämnda kunde emellertid inte skönjas. Hus 4: i sydöstra delen i en liten flack bergsskreva fanns här en hel del slagen flinta som insamlades. Mitt på området för det blivande hus 4 påträffades en sotfläck som till formen var något oval och ca 1x1,3 m stor och 25 cm djup. Den innehöll svart sotig jord utan synliga kolbitar. Sotfläcken innehöll inte någon flinta eller keramik. Tolkningen måste därför bli oklar. Hus 3: Här var stora delar av området för detta hus avschaktat tidigare och fyllt på med schaktmassor. Under de påförda schaktmassorna kunde dock här och var skönjas rester av ett kulturlager som innehöll sparsamt med slagen flinta. Alldeles i den sydvästra delen av området för hus 3 kunde framrensas ett 4-5 m stort parti med ett svart och sotigt kulturlager. Det var högst 0,1 m tjockt och innehöll en del små, spridda skörbrända stenar. Även här påträffades en flintskrapa med ganska hög skrapegg och några mycket tunna flintavslag som skulle kunna vara från senneolitikum eller äldre bronsålder. Efter att ha provrensat flera partier av kulturlagret lät vi maskinen genomgräva lagret skiktvis för att se om det fanns stolphål eller dylikt. Ett eventuellt stolphål påträffades 0,2 m i diam och 0,25 m djupt. Det var ej stensatt och betraktas därför som osäkert. Åtminstone delar av kulturlagret har troligen störts i sen tid. En hästsko påträffades nämligen i botten på det. Norr om hus 3 och 4, vid SÖ kanten av den centralt i området belägna höjden, påträffades mängder av skörbränd sten. Den skörbrända stenen fanns i ett område som var ca 5-6 x 3 meter Stenarna var i något blandad storlek, spruckna och skörbrända, ibland helt sönderbrända. Stenen fanns i mycken stor mängd liggande i mycket svart och sotig jord. Främst i den södra delen av stensamlingen påträffades keramikskärvor av lite olika typer och således härrörande från flera sorters kärl. Några skärvor tycktes rabbade. Brända och obrända ben fanns också. Samlingen med skörbränd sten och sotig jord fyllde ut små svackor och ojämnheter i berggrunden. Vid upprensning och genomgrävningen av skärvstenssamlingen och området kring den påträffades en hel del fynd (fynd nr 29-31). Med tanke på skärvstenssamlingen innehåll av flera flathuggna flintföremål såsom dolk, skära och flathuggen spets torde skärvstenssamlingen härröra från neolitikum eller äldre bronsålder. Ett 10-tal meter sydväst om samlingen med skörbränd sten fanns en härd (härd A) som var ca 0,6 0,7 m i diameter och 0,2 0,3 m djup. Härden bestod av stor mängd väl packade skörbrända stenar liggande i sotig jord. Härden låg i ett område med rester efter ett kulturlager som dock var fyndfattigt så när som på en del flinta 4
(fynd 16 18) Ytterligare en härd påträffades ca 10 meter från skärvstenssamlingen. Denna härd var ca 1 m i diam med i ytan talrika ca 5 cm stora skörbrända stenar varav flera var helt söndersmulade. Vid genomgrävning visade sig härden vara 20-25 cm djup och ha skålformig botten. I området för hus 2 iakttogs att schaktningar troligen gjorts tidigare och möjligen i samband med det i söder belägna barnhemmet. Endast omrörda rester av kulturlager kunde ses. Under detta fanns en lera med inslag av skal, troligen av senglacialt ursprung. FYNDBESKRIVNING I fyndmaterialet från den aktuella undersökningen återfinns föremål från åtminstone såväl mesolitisk som neolitisk tid. Äldre bronsålder kan också vara representerad genom vissa flintföremål och keramik. Äldre mesolitikum är representerat främst genom en typisk skivyxa samt 2 skivyxliknande föremål med tväravspaltning (fynd 27). Dessa föremål påträffades jämte flera kärnor och stycken som kan vara delar av kärnyxor samt ett drygt 100- tal flintavslag i det som har tolkats som en slagplats. Bland neolitiska föremål har påträffats delen av spånpilspets med tånge av typ D (fynd 23) som bör vara från stridsyxekultur. I skärvstenssamlingen (fynd 29 och 31) finns flera flathuggna föremål i form av en spets, ett fragment av en dolk och ett fragment som kan vara från en dolk eller möjligen en skära. Dessa föremål jämte möjliga bitar av ett täljstenskärl torde kunna dateras till senneolitikum eller äldre bronsålder. Den keramik som tillvaratogs härrör från flera olika kärl och kärltyper. Fynd 25 bestod av en stor mängd keramik med bitar av stora grovt magrade, oornerade kärl av närmast neolitisk karaktär. Detta fynd innehåller emellertid också bitar från avsevärt tunnare kärl med troligen senare datering. Den övriga flintan var till helt övervägande delen icke svallad eller vitpatinerad. Den var mycket ofta tillslagen. Sammanlagt tillvaratogs 359 st övriga flintor med en sammanlagd vikt av 6229 gr. All övrig flinta har efter genomgång kasserats. TOLKNING OCH DATERING Den åren 1966 och 1994 undersökta boplatsen Västra Frölunda 215 har visat sig innehålla kulturlager, olika konstruktioner och ett omfattande fyndmaterial från flera olika perioder. Från äldre mesolitikum har spårats en trolig slagplats innehållande en typisk skivyxa, flera fragment av dylika samt misstänkta fragment av kärnyxor. Förutom kulturlagret har påträffats flera härdar och sotfläckar samt en ca 15 kvadratmeter stor skärvstenssamling som med tanke på innehållet av föremål kan ungefärligt dateras till senneolitikum-äldre bronsålder. Den innehöll flera flathuggna flintföremål såsom delar av skäror eller dolkar. Inom olika delar av området har också påträffats en hel del keramik som även den tros härröra från olika tider. Inslaget av grovt magrat keramik från tämligen stora oornerade kärl är betydande. Denna keramik torde vara neolitisk. 5
ANTIKVARISK BEDÖMNING Fornlämningen Västra Frölunda 215 är genom den här redovisade undersökningen att betrakta som slutundersökt. LITTERATUR Andersson, Stina, Rex Svensson, Karin och Wigforss, Johan. 1978. Sorteringsschema för flinta. Särtryck ur Fyndrapporter 1978. Djurfeldt, Marianne. 1968. Göteborg Västra Frölunda 215 Toftåsen. Boplatsområde. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 1966:10. Ragnesten, Ulf. 2011. Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:5. Wigforss, Johan. 2005. En göteborgsk arkeologihistoria. I: Fångstfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg. (red. Stina Andersson och Ulf Ragnesten). Göteborgs Stadsmuseum. 6
Fig. 1. Undersökningsområdets läge I Västra Frölunda I Göteborgs kommun. Blå kartan. Skala 1:100 000.
Fig. 2. Översikt över området med planerade hus för äldreboende (hus 1-6). Skrafferingen visar läget för skärvstenssamlingen och S visar var slagplatsen var belägen.
FYNDTABELL VF 215 (V:a Fröl. kyrkby) Inv.nr GAM Fynd Fynduppgift Flintavslag Redskap, kärnor och övrigt material 49738: nr st gr 1 1 Provgrop 1 1 29 2 2 Provgrop 2 Övrigt redskap, 1 st, 31 gram 3 3 Provgrop 5 Slipad yxa av bergart, 1 st, 312 gram 4 4 Provgrop 9 4 16 5 5 Provgrop 10 2 17 6 5 Övrig kärna, 1 st, 20 gram 7 6 Provgrop 11 1 7 8 7 Provgrop 13 5 88 9 8 Provgrop 14 4 32 10 9 Provgrop 16 4 6 11 10 Provgrop 17 2 30 12 11 Provgrop 20 2 14 13 12 Provgrop 21 1 9 14 13 Provgrop 24 1 6 15 14 Hus 2, S delen 8 58 16 14 Övrig kärna, 1 st, 41 gram 17 15 Hus 3 30 374 18 15 Avslag m retusch, 1 st, 59 gram 19 15 Avslag med retusch, 2 st, 18 gram 20 15 Övrigt redskap, 1 st, 66 gram 21 15 Övrig kärna, 1 st, 59 gram 22 15 Keramik, 1 st, <1 gram 23 15 Brända ben, 2 st, 1 gram 24 16 Hus 3, kulturlager 15 142 25 16 Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 2 st, 27 gram 26 17 Hus 3, kulturlager, 1 162 härd A 27 18 Hus 3, V delen, kulturlager 4 56 28 18 Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 1 st, 51 gram 29 18 Keramik, 1 st, 1 gram 30 19 NO om hus 3, c:a 20 m från skärvstenssamlingen Kniv, 1 st 22 gram 31 20 Schaktning för hus 4 27 354 32 20 Borrspets, 1 st, 24 gram 33 20 Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 1 st, 19 gram 34 20 Stycke med tillhuggning, 1 st, 94 gram 35 20 Spån, 1 st, 4 gram 36 20 Bränt ben, 1 st, <1 gram 37 21 Hus 4 28 354 38 21 Avslag med retusch, 1 st, 13 gram 39 21 Övrigt redskap, 1 st, 18 gram 40 21 Plattformskärna D (ensidig kärna med två motstående plattformar), 1 st, 61 gram Inv.nr
GAM Fynd Fynduppgift Flintavslag Redskap, kärnor och övrigt material 49738: nr st gr 41 21 Hus 4 forts. Övrig kärna, 2 st, 208 gram 42 21 Spån, 1 st, 14 gram 43 21 Kula av okänt material, c:a 2,5 cm i diam., 1 st, 18 gram 44 22 SÖ hörnet av hus 4, bergssvackan 22 128 45 22 Övrig kärna, 1 st, 26 gram 46 22 Spån, 1 st, 2 gram 47 22 Keramik, 1 st, 2 gram 48 23 Schaktning för hus 5 109 1176 49 23 Slipad yxa/mejsel Q (fragm. av slipad yxa/mejsel)?, 1 st, 12 gram 50 23 Spånpilspets med tånge, typ D, 1 st, 3 gram 51 23 Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 2 st, 19 gram 52 23 Övrigt redskap, 1 st, 18 gram 53 23 Plattformskärna C (övrig kärna med en plattform), 1 st, 64 gram 54 23 Övrig kärna, 7 st, 156 gram 55 23 Spån, 2 st, 5 gram 56 24 Hus 5 16 146 57 24 Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 1 st, 38 gram 58 24 Kniv, 1 st, 6 gram 59 24 Övrigt redskap, 2 st, 34 gram 60 24 Plattformskärna C (övrig kärna med en plattform), 1 st, 23 gram 61 24 Övrig kärna, 1 st, 21 gram 62 24 Keramik, 1 st, 11 gram 63 25 Hus 5, NÖ hörnet, sotfläck Keramik, 22 st, 258 gram 64 26 Hus 5, NÖ hörnet, omkring sotfläck 47 352 65 26 Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 1 st, 20 gram 66 26 Övrig kärna, 1 st, 74 gram 67 26 Mikrospån, 2 st, 1 gram 68 26 Splitter, 5 st, <1 gram 69 27 Hus 5, NÖ hörnet, slagplats? 114 1575 70 27 Skivyxa, 1 st, 47 gram 71 27 Övrigt redskap (2 st yxfragment samt ytterligare ett redskap), 3 st, 114 gram 72 27 Avslag med retusch, 3 st, 66 gram 73 27 Knacksten fragm, 1 st, 538 gram 74 27 Plattformskärna C (övrig kärna med en plattform), 1 st, 104 gram 75 27 Plattformskärna D (ensidig kärna med två motstående plattformar), 1 st, 48 gram 76 27 Plattformskärna F (övrig kärna med två eller flera plattformar), 1 st, 86 gram 77 27 Kärnfragment B (sidofragment), 1 st, 21 gram 78 27 Spån, 1 st, 3 gram
Inv.nr GAM 49738: Fynd nr Fynduppgift 79 28 Schaktmassorna för Flintavslag st gr 5 102 Redskap, kärnor och övrigt material hus 6 80 28 Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 1 st, 8 gram 81 29 Berget SV om krönet 161 2446 82 29 Kärnyxa, 1 st, 196 gram 83 29 Övrig retuscherad spets, 1 st, 5 gram 84 29 Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 2 st, 56 gram 85 29 Avslag med retusch, 6 st, 104 gram 86 29 Övrigt redskap (retuscherade flintbitar), 2 st, 16 gram 87 29 Stycke med tillhuggning, 1 st, 55 gram 88 29 Knacksten, 1 st, 570 gram 89 29 Övrig kärna, 4 st, 412 gram 90 29 Skärvor av grovt magrad keramik (kärl med orange utsida), 53 st, 414 gram 91 29 Skärvor från tunt kärl med slammad utsida, 22 st, 61 gram 92 29 Skärvor från mörkbrunt keramikkärl, 11 st, 66 gram 93 29 Keramikskärvor, 20 st, 17 gram 94 29 Skärvor från sannolikt täljstenskärl, 8 st, 11 gram 95 29 Skärva av skiffer, 1 st, <1 gram 96 29 Brända ben, 11 st, 2 gram 97 30 Tomten SÖ hörnet nedanför kullen 1 3 98 30 Bryne, 1 st, 7 gram 99 31 Stensamlingen på Flathuggen spets B (utan tånge), 1 st, 3 gram berget 100 31 Dolk G (obestämbar typ) (fragm), 1 st, 4 gram 101 31 Skära/dolk (fragm.), 1 st, 12 gram 102 31 Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 2 st, 58 gram 103 31 Avslagsskrapa A, retuscherat flintstycke 2 st, 66 gram Den övriga flintan var till helt övervägande delen ej svallad eller vitpatinerad. Den var mycket ofta tillslagen. Sammanlagt tillvaratogs 359 st övriga flintor med en gemensam vikt av 6229 gram. All övrig flinta har kasserats.