Innehållsförteckning. Bakgrund 2. Församlingsinstruktion avdelningen A: 3 Präster, diakoner, musiker, församlingskyrkor, Godkännande m.m.

Innehållsförteckning Bakgrund 2 Församlingsinstruktion avdelningen A: 3 Präster, diakoner, musiker, församlingskyrkor, Godkännande m.m. Församlingsinstruktionen avdelning B: 4 Omvärldsanalys 2006 C: Pastorala programmet Gudstjänst 9 Undervisning 12 Diakoni 15 Mission 17 D: Bilagor till pastorala programmet 19 E: Beskrivning av gudstjänstlivet 20 F: Verksamhet bland teckenspråkiga m.m. 20 G: Personalfortbildning 21 H: samverkan med andra församlingar 22 - I personalfrågor - Ekumenik 1

Församlingsinstruktionen för Norrahammars församling Bakgrund Kyrkoordningens krav För varje församling skall det finnas en församlingsinstruktion KO Kap 57 5. Vid arbetet med ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten växte tanken på en församlingsinstruktion fram i samband med arbetet med den lokala prästanställningen. Den ska bl.a. ersätta de tidigare gällande Domkapitlets tjänstgöringsföreskrifter. Vår första instruktionen 2001 var ett resultat av en lång process i församlingen. Den byggde bl. a. på en grundlig omvärldsanalys, studier av kommundelsstatistik, enkäter till både kyrkligt engagerade och slumpvis utvalda, tidigare försök till målskrivningsarbete m.m. Den nya församlingsinstruktionen 2006 har påverkats av, att både kyrkan och samhället har förändrats den senaste femårsperioden. Detta har givetvis konsekvenser som återspeglas i FI. Vår förhoppning är att denna nya instruktion ska både vara ett värdefullt instrument i församlings- och budgetarbetet, samt det redskap för domkapitlets tillsyn, som kyrkoordningen anger. 2

Församlingsinstruktionen avdelning A I pastoratet finns följande prästtjänster: En kyrkoherde, två komministrar I pastoratet finns följande diakontjänster: Två diakoner I pastoratet finns följande kyrkomusikertjänster: En organist, en församlingsmusiker och en kantor 25 % I församlingen finns följande församlingskyrka: Norrahammars kyrka Denna församlingsinstruktion skall användas som underlag i församlingens budgetarbete långtidsbudget och det årliga budgetarbetet samt för församlingens årliga utvärdering av sitt arbete och sitt liv. Regler för ändring av denna församlingsinstruktion anges i KO kap 57 6. När ny mandatperiod för kyrkorådet inträder och när ny kyrkoherde tillträder i församlingen skall man pröva om det finns behov av förändring. Godkänd i kyrkorådet genom beslut (namnteckning av kyrkorådets ordförande) Godkänd av kyrkoherden... (namnteckning) Denna församlingsinstruktion har utfärdats av Växjö domkapitel genom beslut, intygar (namnteckning) (namnteckning) 3

B. Församlingsinstruktion avdelning B De statistiska uppgifterna hänför sig till år 2005. Antal kyrkotillhöriga i församlingen 6951 Antal folkbokförda i församlingen 8.867 (sålunda är 78% av folkmängden kyrkotillhöriga, en minskning med 8% på fem år!) Antal döpta under året 86 (i % av antalet födda tillhöriga 79%.) Antal konfirmerade under året: 69 (i % av tillhöriga ungdomar i aktuell årskull: 50%) Antal huvudgudstjänster 134 varav 53 med nattvard. Antal deltagare per huvudgudstjänst i genomsnitt: 50 Antal kommunikanter under året 1.482. Omvärldsanalys 2006 NORRAHAMMARS FÖRSAMLING Den bebyggelse som idag utgör Norrahammars församling har vattenkraften, järnvägen och industrialiseringen att tacka för sin tillkomst. När järnvägen i slutet av 1800-talet drogs genom Tabergsåns dalgång söder om Jönköping lade man också grunden för de industrisamhällen som kom att växa upp där. 1943 förenades huvuddelen av Sandseryds församling i väster med delar av Barnarps församling i öster till den nya enheten Norrahammars församling. 1989 avstyckades en del av Ljungarums församling i norr och tillfördes Norrahammars församling, så att den nya församlingsindelningen bättre stämde överens med bebyggelsen i Hovslätts samhälle.. Idag består församlingen av tre orter, var och en med sin särskilda karaktär. Norrahammar är huvudorten med konsumbutik, vårdcentral, apotek, församlingsexpedition m.m. Här finns också skolor och högstadium, samt simhall, ishall, tre äldreboenden, bibliotek och en del småföretagsverksamhet med privat service m.m. Norrahammar består huvudsakligen av villabebyggelse, och ett par hyreshusområden, Slätten och Grälebo. Nyinflyttade till orten anger gärna fördelar som goda kommunikationer till Jönköping, nära till naturen och stort utbud av villor som goda skäl för sitt boende. 1 1 Reportage i Jönköpingsposten våren 2006 4

Fortfarande präglas samhället av minnen från den tid när nästan alla arbetade på bruket, trots att det lades ned 1989. Brukssamhället är i hög grad ännu levande bland den äldre delen av befolkningen. Bruksandan är dock sakta på väg att försvinna, och folkrörelserna socialdemokratin, kooperationen och nykterhetsrörelsen har inte längre så många aktiva. Här har genom åren arbetarrörelsen samt idrotts- och nykterhetsrörelsen haft en stark ställning. Idrotten samlar fortfarande många ungdomar, i första hand fotboll och ishockey. Norrahammars motorklubb samlar motorintresserade från ett stort upptagningsområde, och finska föreningen är också livskraftig med eget kontor, flera anställda m.m. Kyrkan kom relativt sent till samhället (1930) 2 och dess uppförande hälsades inte med glädje av alla. 3 Genom i första hand troget och uthålligt vardagsarbete bland barn, ungdom och äldre har kyrkan ändå med tiden fått en stark ställning i samhället. Frikyrkan hade från början tre samfund representerade på orten: Svenska Missionsförbundet, Svenska Alliansmissionen och Pingströrelsen. Genom sammanslagning inom frikyrkan finns här idag en gemensam frikyrkoförsamling med säte i Slättenkyrkan. Pingstförsamlingen har sålt sin lokal, och dess medlemmar söker sig istället till Pingstkyrkan i Taberg. Gamla Missionskyrkan (SMK) har sålts till S:t Georgs syrisk-ortodoxa församling. Hovslätt Samhället fick från början en annan struktur än Norrahammar med småindustri, villabebyggelse och utpostkaraktär till Jönköping. På sjuttiotalet skedde befolkningstillväxt i första hand genom ett hyreshusområde i söder, Branten och Huluäng, samt villaområde i nordost, Grästorp. I Hovslätt har föreningsrörelsen varit stark. Idrottsklubben (fotboll och friidrott) samlar många ungdomar och hembygdsföreningen är aktiv i samhället. Kyrkan var sent ute med att anpassa verksamheten till var människor bor. I kyrkligt hänseende blev bebyggelsen som ovan angetts splittrad på inte mindre än tre församlingar: Sandseryd i väster, Barnarp i öster och Ljungarum i norr. 1943 gjordes den nuvarande församlingsindelningen och kompletterades 1989, så att hela Hovslätts samhälle tillsammans med villaområdet Grästorp nu kom att tillhöra Norrahammars församling. Här har frikyrkan (Sv. Missionskyrkan) från början haft en stark, folkkyrkoliknande ställning och är ett tydligt alternativ på den kyrkliga arenan. Den räknar sin tillkomst till 1876, då det under komminister Karl Palmbergs tid i Sandseryd utbröt en väckelse där. 4 Här finns också en pingstkyrka, en filial till församlingen i Jönköping med betydande resurser. Såväl Norrahammars som Ljungarums församlingar bedrev här tidigare kyrklig verksamhet med syföreningar, kyrkobröder m.m. på var sitt håll. 1976 inköptes en villa i Hovslätt, och i januari 1977 hölls den första gudstjänsten där. 1981 skedde en tillbyggnad, och den nya fastigheten fick namnet Kyrkvillan. Den kompletterades med utökade lokaler 1998. Samhället hade äntligen fått sin egen kyrka. 2 Om kyrkans tillkomst se Sven Gustavsson, Norrahammars kyrka. 3 Vid denna tid var av historiska skäl inte förhållandet mellan Kyrkan och Arbetarrörelsen det bästa. Disponent Hedenblad på bruket hade varit drivande vid kyrkans tillkomst. Man arbetade sex dagar i veckan, skulle nu disponenten bestämma vad man skulle göra den sjunde dagen också? Det berättas ännu att det förekom att tjänstemän stod på kyrktrappan på söndagarna. Om disponenten kom till kyrkan gick man in, annars gick man hem. Arbetarrörelsen hade redan sin samlingspunkt Folkets Hus. Kyrkor kunde den som ville gå till i Sandseryd och Barnarp, tyckte man. 4 Den första boken om Hovslätt, s. 31 5

Kyrklig verksamhet bedrivs också på området Huluäng i hyresgästföreningens lokal, samt barnarbete på Grästorp i Kontakten, en barack på området. I Hovslätt har syföreningen och barnarbetet genom åren haft en stark ställning. Ändå träffar man fortfarande på församlingsbor, som inte vet att Svenska kyrkan har kyrkobyggnad och verksamhet i samhället. Sandseryd är den gamla sockenkyrkan med ursprung i 1300-talet. Den oskiftade byn ligger naturskönt beläget nära kyrkan. I likhet med landsbygden runtom i landet har befolkningsomflyttning skett. Idag finns här ett 90-tal hushåll. Genom sitt läge och vackra kyrkorum har kyrkan blivit flitigt använd vid förrättningar, i första hand dop och vigslar. Hit reser man även långt ifrån för att gifta sig eller döpa sitt barn. Sommartid samlar musikkvällarna här många lyssnare. I prästgårdens lokaler bedrivs barn- och ungdomsarbete, och samlingssalen används också för kyrkkaffen och samlingar efter dop eller begravning. FÖRSAMLING I FÖRVANDLING Förändringarna i samhället påverkar i hög grad församlingens karaktär. Positivt: *Den goda tillgången på villor gör, att många jönköpingsbor flyttar hit och trivs. *En viss längtan hos människor framskymtar, att kyrkan ska våga visa tydligt en kristen profil. Inte sällan efterfrågas bibelundervisning, själavård, kyrkorum öppna för andakt m.m. 5 *Vid kriser som berör många (tsunamin, Anna Lindh-mordet) har människor i ökad grad efterfrågat öppna kyrkorum och tillfälle till samtal och stillhet. *Ålderspyramiden i församlingen är ojämn på gott och ont. Det finns många familjer med barn och ungdomar, men åldern 20 35 år är underrepresenterad. Det verkar som om man flyttar hemifrån efter avslutad skolgång, men en del återvänder när de har råd att köpa villa. Likaså är de äldre pensionärerna underrepresenterade. De har då sålt villan och flyttat till hyreshus i någon annan församling *Närheten till Högskolan, goda kommunikationer med flygplats, transportcentrum och motorväg, många arbetstillfällen med statliga verk och omfattande industriverksamhet gör att församlingen under överskådlig tid kommer att vara attraktiv som bostadsort. 6 *Möjligen har de ändrade relationerna år 2000 gjort människor mer uppmärksamma på sitt medlemskap i kyrkan nu än tidigare. * Villabebyggelsen på Flahultsområdet har nu kommit igång efter att ha stått stilla många år. På sikt kan detta tillföra församlingen nya medlemmar och utökat underlag för verksamhet. 5 Enkät till 500 slumpvis utvalda hushåll i församlingen inför arbetet med församlingsinstruktionen 2001 6 Jönköpingsposten våren 2006 6

*Ekumeniken har stärkts mellan kyrkorna de senare åren, och goda relationer råder mellan de olika församlingarna. Negativt: *Många flyttar hit för att få en bättre bostad, men har i övrigt kvar sitt engagemang på annan ort. Samhörigheten med samhället och kyrkan blir då inte så stor. Ibland vet man inte ens om vilken församling man tillhör. *Åldersstrukturen på de regelbundna gudstjänstbesökarna är hög. Vid tillfälliga evenemang, samt när många medverkar är det lättare att samla besökare ur olika åldrar. 7 *De många separationerna i samboförhållanden och äktenskap gör att många barn och ungdomar, körsångare och konfirmander har dubbla boenden och svårare att komma till kyrkan på helgerna. *Genom de stora strukturella satsningarna på centrum i Jönköping upplever vi att Norrahammar och andra förorter kommit i skymundan. Centralt i Jönköping har byggts många eleganta hyresrätter som lockar till sig välbeställda förortsbor. Därigenom sjunker attraktionskraften hos hyresbostäderna i ytterområdena, t.ex. i vår församling. Tillsammans med sämre service, nedlagda butiker m.m. skapas härmed i vår bygd nya samhällsproblem som vi tidigare varit relativt förskonade från.. Lägenheter i t.ex. Grälebo hyrs numera ofta ut till ekonomiskt svagare grupper, eller till socialtjänsten med därmed sammanhängande problematik som segregation, våld, missbruk, stölder m.m. *De flesta utträdena ur kyrkan bestod från början av frikyrkomedlemmar. I och med att kyrkoavgiften nu tydligare syns på skattsedeln kommer nu en växande grupp med begäran av utträde av ekonomiska skäl. Här ligger Norrahammar något över riksgenomsnittet för utträden. 8 Källor och litteratur: Norrahammars kyrka, Gustavsson, Sven 2003 Den första boken om Hovslätt, utgiven av Hovslätts hembygdsförening 1978 Jönköpingsposten, diverse artiklar 2006 Egen enkät 2001 till 500 hushåll, Bjälming, Sjöberg, Josefsson. RESURSER I ARBETET Ekonomin Den allra största delen av församlingens inkomster utgörs av kyrkoavgiften. Kyrkoavgiften uppgår till 1.35 varav begravningsavgift 0.16. Enligt den av kyrkofullmäktige antagna flerårsplanen beräknas församlingens ekonomi vara fortsatt stabil, men om utträden fortsätter i samma omfattning kommer församlingens ekonomi på sikt att påverkas kraftigt. Begravningsavgiftens storlek diskuteras fortlöpande av budgetberedningen. 7 Enkät enl. ovan 8 Den som begär utträde fyller sedan år 2000 anonymt i en svarsblankett med angivande av anledning till utträde. Dessa blanketter förvaras hos kyrkoherden. 7

Församlingens ställning i förhållande till rikskyrkan: Församlingen betalade 2006 till det inomkyrkliga utjämningssystemet 548.000. Anställda Arbetslaget består av 21 personer fördelade på olika tjänster: tre präster, tre kyrkomusiker, fyra kyrkovaktmästare (varav en tjänst är kombinerad med 60% fastighetsunderhåll), två diakoner, fem församlingsassistenter, två kyrkogårdsarbetare, en kyrkokamrer och en kyrkoskrivare. Övriga medarbetare Ett mycket betydelsefullt arbete utförs av många andra arvoderade ledare, i första hand inom barn- ungdoms- och musikarbetet. Oavlönade kyrkvärdar, arbetsråd, serveringsgrupper m.m. utför många betydelsefulla uppgifter. Förtroendevalda Som enförsamlingspastorat har Norrahammar förmånen att ha en okomplicerad organisation. Kyrkofullmäktige med 21 ordinarie ledamöter är församlingens beslutande organ och kyrkorådet med åtta valda ordinarie ledamöter och kyrkoherden som självskriven ledamot samt fyra ersättare är verkställande förtroendemannaorgan. Ett presidium bestående av kr:s ord, v. ordf. och kh, förbereder kyrkorådets ärenden. Lokaler Församlingen äger tre kyrkor varav en medeltida, fyra klockstaplar, två församlingshem, två mindre fastigheter för ungdomsverksamhet, samt byggnader för ekonomi och administration. Kyrkogårdsverksamheten Församlingen är huvudman för den lokala begravningsverksamheten. Kyrkogårdar finns i Norrahammar och Sandseryd. Församlingsbor från Hovslätt väljer ofta Skogskyrkogården i Jönköping som sin sista viloplats. Församlingen vill i denna verksamhet erbjuda samhällsmedborgarna bästa möjliga service. Kyrkogårdarna sköts med ansvar och pietet, och dess besökare välkomnas med respekt både för deras behov av kontakt och integritet. Ett av länsstyrelsen utsett ombud tillvaratar de icke kyrkotillhörigas intressen och deltar i kyrkorådets sammanträden när begravningsärenden avhandlas, samt i samband med att budgeten beslutas. 8

C: Pastorala programmet. Det pastorala programmet innehåller fyra delar: Gudstjänst, Undervisning, Diakoni och Mission 1. ATT FIRA GUDSTJÄNST Att fira gudstjänst är det första och viktigaste stödbenet i församlingens verksamhet. Om gudstjänstfirandet upphör, upphör också församlingen. 9 Gudstjänstens ställning och innehåll regleras i Kyrkoordningens 17:e och 18:e kapitel. Om inte annat särskilt anges, menas med Gudstjänst någon av de huvudgudstjänster, som Kyrkohandboken anger. Norrahammars församling har tills vidare tillstånd från Domkapitlet att använda alternativ musik i de liturgiska partierna i gudstjänsten. Riktlinjer: Varje söndag skall huvudgudstjänst firas i församlingen. Övriga helgdagar skall minst en gudstjänst firas i någon av församlingens kyrkor. Om särskilda skäl föreligger, kan huvudgudstjänsten vid dessa tillfällen utbytas mot annan form av gudstjänst. Tillfälle till dop och nattvard skall som regel erbjudas varje söndag. Undantagsvis erbjuds tillfälle till dop även på lördagar. Församlingen eftersträvar former för gemenskap i anslutning till huvudgudstjänsten, t.ex. kyrkkaffen eller samlingar av olika slag. I Norrahammars kyrka skall gudstjänst firas minst 50 gånger per år I Sandseryds kyrka samt i Kyrkvillan, Hovslätt, skall gudstjänst firas på vardera stället minst 35 gånger per år. Huvudgudstjänst får ersättas av annan form av gudstjänst i varje kyrka vid vardera 10 tillfällen per år. Vid sammanlysningar skall församlingen tillse, att de som önskar fira gudstjänst kan göra detta, t.ex. genom kyrkskjutsar. Förutom i församlingens kyrkor erbjuds regelbundet andakter och enklare gudstjänster i de i församlingen belägna äldreboendena minst 40 gånger per år. På dessa platser skall även möjlighet till nattvardsfirande ges vid minst 3 tillfällen per år. Begravningsgudstjänster för församlingsbor hålls även i Skogskapellet, Jönköping. Gudstjänstens innebörd: Gudstjänsten är församlingen viktigaste mötesplats. Där möter vi Gud i Ordet och sakramenten, där möter vi varandra som syskon i tron till bön och lovsång. Vår utgångspunkt är att gudstjänsten är det centrum kring vilken all församlingens verksamhet och liv kretsar och leder in mot. 9 KO 17: 1 9

Delaktigheten i utformandet av gudstjänster i församlingens tre kyrkor är väsentlig för för gudstjänstlivets utveckling. En mer utarbetad koppling mellan kyrkans vardagsarbete och församlingens gudstjänst är av största vikt. Våra kyrkor och gudstjänster I Norrahammars församling finns tre gudstjänstrum, vart och ett med sin speciella historia och sina särskilda möjligheter. Närhet, gemenskap och delaktighet är viktiga ord i församlingens gudstjänstliv i alla tre kyrkorna. I Sandseryds kyrka från 1300-talet, finns seklers gudstjänstbesökares sånger och böner i väggarna och man stäms till högtid och stillhet. Hit söker sig många för vigsel eller dop, och den lokala befolkningen kommer för att fira årets högtider. Sön- och helgdagar firas gudstjänst i kyrkan enligt uppgjort schema. Under sommaren är kyrkan öppen varje dag för enskild andakt och besök. I Kyrkvillan i Hovslätt finns församlingens yngsta kyrkorum. Här bereder närheten till kyrktorget möjlighet till samvaro i samband med gudstjänsten. Norrahammars kyrka är församlingskyrkan. Här har gudstjänst firats sedan invigningen 1930. Kyrkorummet bereder möjlighet till såväl stilla, meditativa gudstjänster som stora jublande högtidsgudstjänster. I församlingens gudstjänstrum finns alltså rika möjligheter till ett varierat gudstjänstliv som kan bereda människan för mötet med det heliga på olika sätt. Ett rikt utbud av olika gudstjänster och på olika tidpunkter bör därför erbjudas p.g.a. arbetstider, familjesituationer mm. Ansvar för gudstjänstlivet Hur gudstjänstlivet skall utformas regleras i Kyrkoordningen. Ytterst har kyrkoråd och kyrkoherde ansvar för gudstjänsternas utformning 10, och vid varje enskild gudstjänst vilar ansvaret på följande personer: Prästen ansvarar för det enskilda momentets utformning, val av texter, arbetsfördelning, psalmval i samråd med musikern. Tillfälligt tjänstgörande präster följer den agenda som är bruklig i församlingen. Musikern ansvarar för gudstjänstens musikaliska gestaltning, planerar kör- eller solistmedverkan m.m. Kyrkvärdar, gudstjänstvärdar och kyrkvaktmästare. Dessa tar särskilt ansvar för vad gäller att skapa en välkomnande miljö, att läsa texter och vara behjälpliga i sakristian, visa medverkande och besökare till rätta, ta upp och räkna kollekten m.m. 10 KO 17:6 10

Övriga medarbetare Församlingens diakoner medverkar enligt uppgjort schema i gudstjänsten vid nattvardsfirande, eller i andra uppgifter, t.ex. textläsning och förbön. Församlingsassistenterna medverkar regelbundet vid familjegudstjänster, ungdomsgudstjänster, utdelning av barnens Bibel m.fl. tillfällen. Arbetsråd och gudstjänstgrupper Den nutida liturgiska förnyelsen strävar efter en större delaktighet hos många. Arbetsråden i de olika kyrkorna, eller särskilda gudstjänstgrupper bör få ett större inflytande över gudstjänsternas utformning. Kören har som uppgift att stödja och bära församlingssången och gudstjänsten liturgiskt samt att genom körsatser ge musikaliska uttryck för livstolkning och gudsnärvaro. Den förstärker församlingens lovsång till Gud, samt fördjupar och åskådliggör Guds ord genom motetter och andra körverk som behandlar kyrkoårets texter. Församlingen strävar efter kör-, sång- eller musikmedverkan vid alla huvudgudstjänster och medel för detta avsätts i budgeten. Musiken i gudstjänsten.: Församlingen vill vara en sjungande församling, där kyrkobesökarna blir inspirerade till delaktighet i psalmsång och liturgisk musik. Det är viktigt att akustiken är god. Vid översyn av lokalerna bör detta alltid beaktas. Hörslinga och högtalare skall alltid fungera utan anmärkning. Instrumenten: Det är viktigt att instrumenten, i första hand orgel och piano, hålls stämda och i god ordning. Särskilda musikgudstjänster: Församlingen ordnar som regel inte konserter, däremot gärna musikgudstjänster, som ofta samlar många besökare. Förutom uppgiften i huvudgudstjänsten har musiken i kyrkan en viktig roll som bärare av andliga och kulturella värden till människor. Såväl den klassiska som nyskrivna repertoaren har sin givna roll i särskilda musikgudstjänster. För många har kyrkomusiken blivit en väg in till ett djupare engagemang i kyrkans tro och liv. De kyrkliga handlingarna Dop, vigslar, konfirmationer och begravningsgudstjänster skall normalt förberedas genom samtal med de närmast berörda. Dessa gudstjänster utgör den kanske största kontaktytan med allmänheten som församlingen har. De bör om möjligt följas upp genom att fortsatt kontakt med församlingen erbjuds. Det är viktigt att tid till förberedelser avsätts för dessa gudstjänster. 11

Övriga gudstjänster Utöver kyrkornas gudstjänster av olika slag förekommer enklare andakter i församlingens olika grupper. Dessa hålls som regel av gruppens ledare eller deltagare. Dessa korta andakter fyller en viktig funktion i kyrkans verksamhet och kan vara en ingång till personlig tro och delaktighet i kyrkans gudstjänstliv. Enskilt andaktsliv Människan har tillgång till inte bara ett, utan fyra gudstjänstrum: sitt hjärta, sitt hem, sin kyrka, och naturen, Guds skapelse 11. Församlingen arbetar på olika sätt för att uppmuntra ett regelbundet andaktsliv hos den enskilde. Kyrkans personal samlas regelbundet till gemensam andakt och bön, som är öppen även för besökare. Kyrkorummet. En kyrka är invigd till heligt rum. Dess skönhet, utformning och användande är därför av stor vikt. Kyrkorna skall så långt som möjligt vara handikappanpassade. Såväl syn- som hörsel- och rörelsehandikappade skall beredas bästa möjliga förutsättningar till kyrkobesök. Samtal förs om att göra kyrkorna mer tillgängliga genom öppethållande i större omfattning. Kyrkoherden har på delegation från kyrkorådet ansvar för dess upplåtande. 2. ATT BEDRIVA UNDERVISNING Det andra stödbenet i församlingens arbete är undervisningen. Den kristna tron ska ständigt förkunnas, förmedlas och förankras hos nya generationer. Doppastoral: Utförlig doppastoral till vägledning för församlingens dopundervisning har utarbetats tidigare i samråd med Växjö stift. Dopet sker på Jesu befallning: Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar; döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Matt. 28:20 Inbjudan till dop går ut till alla nyfödda som har minst en kyrkotillhörig förälder. I denna finns också en enklare presentation av dopet. I dopsamtalet mellan präst och föräldrar utvecklas dessa tankar vidare, samtidigt som möjligheten finns att samtala kring praktiska frågor. I Kyrkobladet och på församlingens hemsida informeras med jämna mellanrum om dopets gåva och möjligheten att bli döpt i olika åldrar. Konfirmander som inte är döpta erbjuds dop under lästiden. I samband med detta kan erbjudan om dopundervisning och dop ske till en eventuellt odöpt förälder. Barndop sker som regel i samband med gudstjänst i någon av församlingens tre kyrkor, undantagsvis vid andra tillfällen. 11 Martin Lönnebo, 1930-, svensk biskop, författare och andlig vägledare 12

Vi arbetar för en allt större liturgisk delaktighet i dopakten av dopföräldrarna, faddrarna och anhöriga genom textläsning, bön m.m. Vuxendop sker efter samtal med präst och i samråd med dopkandidaten. Uppföljning av barndopet sker genom Gudstjänster för stora och små, vuxnabarngrupper, kyrkans barntimmar, kyrkans barn- och ungdomsarbete och konfirmationsläsning. Församlingen skickar ut hälsningar på årsdagen av dopet, delar ut Barnens bibel till 5- åringar, samt erbjuder olika projekt och samlingar till skolorna. Vi har även särskilda dopsöndagar, då de under året döpta barnen med familjer uppmärksammas. Dagbarnvårdare och förskolor erbjuds i december samlingar inför julkrubban. Vardagsgudstjänst med bl.a. visning av kyrkan och enkel andakt hålls varje termin. I församlingslivet blir aktualiserandet av dopet allt vanligare, men det är också möjligt att delta utan krav på dop eller medlemskap. Barn- och ungdomsarbetet Målsättningen är att sprida evangeliet bland barn, ungdomar och föräldrar. Vi vill ha en välkomnande atmosfär med låga trösklar och skapa nyfikenhet på kyrkan och dess budskap. Det är också viktigt att varje människa som kommer till församlingen blir sedd. I församlingen finns två lokalavdelningar anslutna till riksförbundet Svenska kyrkans unga: Svenska kyrkans unga i Norrahammar och Sandseryd, samt Svenska kyrkans unga i Hovslätt. Verksamhet bedrivs f.n. genom följande grupper: Föräldrar-barngrupper, Barntimmar, Miniminiorer, Miniorer, After School, Juniorer, Tonår och samlingar för Ungdomsledare. Förskolor och skolor Församlingen har god kontakt med dagbarnvårdare, förskolor och skolor. Vi är dock medvetna om, att den kyrkliga traditionen alltmer ifrågasätts i vårt mångkulturella samhälle. Samtal förs därför med företrädare för skola, barnomsorg m.m. före varje tillfälle, då någon extern grupp gästar kyrkan. Skolorna i församlingen har som regel adventsgudstjänster, jul-, och påsksamlingar samt terminsavslutningar i Norrahammars kyrka och Kyrkvillan. I Kyrkvillan erbjuds ett Kyrka-Skola- projekt varje år med växlande tema. Kontakten med högstadiet har börjat komma igång igen efter några års uppehåll. En av församlingsassistenterna avsätter tid för kontakt med och närvaro på Flahultsskolan, den enda högstadieskolan som är belägen i församlingen. Församlingen upplever ett starkt stöd för sitt barn- och ungdomsarbete från allmänheten 12. 12 Enligt den enkät, som omtalats tidigare anser nästan 100% att kyrkans barn och ungdomsarbete är viktigt eller mycket viktigt. 13

Musikarbetet Att sjunga i kör är ofta en väg in i kyrkans gemenskap. Att börja gå i gudstjänst "utan anledning" är svårt för många människor, men sjunger man i kör är det legitimt. Det gäller såväl unga som vuxna. Att börja i kör kan då vara ett sätt att få lära sig mer om "det glada budskapet". Körövningarna innebär en förberedelse för kommande gudstjänster. Att erfarna körsångare visar vägen för nybörjarna är ett gott exempel på undervisning. Att som ledare få tala med ungdomarna om kristna värderingar och frågor är en viktig del också i musikarbetet. Konfirmationsförberedelsen Ungdomar i årskurs 7 inbjuds varje år till konfirmationsläsning under kommande läsår. Även icke-kyrkotillhöriga är välkomna. Konfirmandarbetet kan se ut på olika sätt, men följer alltid kyrkans riktlinjer. Lägervistelser prioriteras som en viktig del av konfirmandarbetet, och erforderliga medel därtill avsätts i budgeten. Gudstjänstbesök och medverkan vid gudstjänster under lästiden är en del av förberedelsen inför konfirmationen, och är viktiga både för konfirmanden och församlingen. Unga människor bidrar till att forma kyrkan i framtiden. Ungdomarna behöver känna sig välkomna i församlingens gemenskap och få möta trygghet och goda förebilder för att kunna mogna och växa i sin tro. Därför vilar ansvaret för konfirmandernas tid i kyrkan på hela församlingen; naturligtvis präster och konfirmandlärare, men också frivilliga ledare, personal, förtroendevalda och den gudstjänstfirande församlingen. Fortsättningen Efter konfirmationstiden erbjuds ungdomarna att delta i församlingens gudstjänstliv och verksamhet, eller i ledaruppgifter som t.ex. som assistenter till nya konfirmandgrupper. Vuxenundervisning Vuxna som ej är konfirmerade, liksom personer som ansöker om inträde i Svenska kyrkan erbjuds undervisning på olika sätt, bl.a. i Kyrkobladet och genom personligt brev från kyrkoherden. Övrig vuxenundervisning som har funnits och som församlingen strävar efter att utveckla är: Alphaarbetet och liknande verksamhet: grundkurs eller fortsatt undervisning i kristen tro enligt internationella riktlinjer med måltid, föredrag och gemenskap. Bibel- och samtalsgrupper, -pilgrim et c. för den som vill fortsätta vidare i annan form. 14

Sorge- eller levavidare grupper -Diakonerna ansvarar för stöd- och samtalsgrupper för människor, som nyligen mist en anhörig. Syföreningarna inbjuder till samlingar där kvinnor kan känna sig välkomna även om man inte längre kan sy. Andakter och program blir viktiga tillfällen för undervisning och samtal. 3. ATT UTÖVA DIAKONI Diakonin är det tredje stödjebenet som församlingens verksamhet vilar på. Utgångspunkt Kristus står alltid på de svagas sida. Han har utgivit sig själv för oss, därför är vi kallade att utge oss själva för varandra, att älska vår nästa som oss själva. När människor har det svårt är Kyrkan kallad att vara ett barmhärtighetens tecken. Diakonin är en fråga om trovärdighet: Kyrkans, församlingens och vår egen trovärdighet som kristna. I de flesta av församlingens verksamheter sker diakoni spontant och utan stora åthävor. Men församlingen har även specifik verksamhet som utförs av särskild diakonipersonal. Målsättningen är att göra Kristus synlig i det enskilda mötet med människan och i gudstjänsten, att föra fram evangeliet i handling, att vara kyrkans utsträckta hand, att uppmärksamma sociala orättvisor, att möta människor i nöd med ord och handling oavsett ålder, sociala förhållanden eller religiös inställning. att erbjuda själavård. Diakonin ser till hela människan, dess ursprung och kraftkälla är gudstjänsten. Vardagsdiakoni Med detta ord avses den ordinarie karitativa verksamheten i hemförsamlingen. Här kan vi urskilja följande områden: Skolor Församlingen försöker stödja barn och familjer i svåra situationer, och finns med i skolornas krisplaner. Institutioner Förutom gudstjänster och besök hos enskilda erbjuder församlingen tillfälle till samtal, samt arrangerar ibland kursdagar för vårdpersonal i angelägna ämnen. Sjuk- och hembesök ingår i diakoners och prästers ordinarie arbetsuppgifter. Församlingen strävar efter att öka kontakten med socialtjänst, distriktssköterskor och primärvård för kunna stå till förfogande när behov uppstår. Församlingen medverkar aktivt i väntjänsten, dvs. besök och diakonal omsorg om äldre. 15

Vi vill också i övrigt uppmuntra människor till spontan diakoni, och att bilda sociala nätverk av olika slag Mötesplatser Diakonin försöker skapa mötesplatser i församlingen bl.a. genom pensionärsträffar, luncher, promenader, resor och utfärder m.m. för att skapa gemenskap och bryta ensamhet/social utslagning. Tankar har funnits på att skapa en neutral mötesplats i Norrahammar med kaffeservering, tillfälle till samtal, tidningsläsning m.m. Medel har bl.a. av detta skäl avsatts i budget till nya ändamål, men något konkret projekt här ännu inte kommit till stånd. Genom SPA -samlingar i Kyrkvillan erbjuds rekreation till kropp och själ. Diakonin och gudstjänsten Den senare liturgiska utvecklingen i Svenska kyrkan har gett diakonin en tydligare roll i gudstjänsten, t.ex. genom diakonens medverkan i förbön, evangelieläsning, distribution av nattvardsgåvorna, handhavandet av nattvardselementen m.m. Diakonipersonal kan också vid behov leda enklare gudstjänster och andakter i församlingen, på sjukhemmen m.m. Utsatta grupper På senare år har vår egen församling fått ett tillskott av utomeuropeiska invandrare av många olika språk, religioner och nationaliteter, som bor här för kortare eller längre tid. Vi har ännu ingen särskild handlingsplan för arbetet bland dessa, men undersökning pågår, och kontakter har tagits med bostadsbolaget hur vi ska kunna göra en diakonal insats i detta sammanhang. I församlingen finns även två gruppboenden för förståndshandikappade. Någon särskild verksamhet för dessa bedrivs ej för närvarande. I församlingen finns även ett hem för missbrukare. Kontakten med dess tillfälliga gäster är sporadisk. Vid långvariga kontakter med missbrukare hänvisas ofta till RIA (Hela människan) i Jönköping, som församlingen stöder med bl.a. anslag, gåvor och kollekter. Familjerådgivningen Norrahammars församling bidrar med medel till Kyrkans Familjerådgivning i Jönköping, och i särskilda fall hänvisas hjälpsökande dit. Livskriser m.m. Att vara människa innebär att gå igenom olika faser i livet. I vissa skeden av livet, t.ex. skilsmässa, dödsfall, sjukdom, arbetslöshet m.m., kan tillvaron bli krisartad. Här vill församlingen vara en resurs för människor som behöver hjälp. Diakoner och präster kan stödja behövande samt agera, utbilda, engagera och inspirera andra till detta. Internationell diakoni Med detta menar vi vår församlings medverkan i bistånds- och hjälpprojekt m.m. Lutherhjälpen Vår församling har ett stort engagemang i Lutherhjälpens arbete. Nya metoder för insamlingar och hjälpverksamhet bör ständigt eftersträvas. Även i tider av ekonomisk stagnation bör den kristna förvaltarskapstanken och offerglädjen uppmuntras. Församlingen har ett ombud för Lutherhjälpen. 16

Övriga insamlingsprojekt. När behov hastigt uppstår vill församlingen kunna agera. Detta sker ofta i samverkan med andra kyrkor eller grupper, med enskilda, företagare m.fl. Försäljning Ett led i den internationella diakonin är att stödja lokala odlare och tillverkare utomlands genom olika projekt. Genom försäljning av t.ex. IM produkter och Sackeusvaror vill vi uppmärksamma fattiga människors rätt till skälig ersättning för sitt arbete, samt medverka till förmedling av varor utan fördyrande mellanhänder. 4. ATT UTÖVA MISSION Mission är enligt KO den fjärde aspekten på församlingens grundläggande uppgifter. Genom kyrkans mission förkunnades evangeliet och kyrkor restes i vår bygd. Mission i vid mening är också idag nödvändig om den kristna tron skall föras vidare till nya generationer. Församlingen är i sig ett tecken på Guds närvaro i världen. Alla döpta är delaktiga i uppdraget att gå ut 13 och göra alla folk till lärjungar. Evangeliet sätter inga nationella gränser, och församlingens uppdrag är att utöva mission både hemma och borta. Utan mission dör kyrkan. Gudstjänsten är församlingens centrum också i missionsperspektivet. Dess syfte är mångsidigt: I mässan ingår vi i den stora skaran som lovsjunger i himlen och över hela jorden. Här ges tillfälle till bön, undervisning och gemenskap för den troende, likaväl som inbjudan och tilltal för den sökande eller tveksamme. De som firar gudstjänst sänds ut i vardagen för att vittna om evangelium och göra kärlekens gärningar till mission och diakoni. Mässan kallar oss och ger oss kraft att utföra vårt uppdrag som kristna. I dopets sakrament blir vi delaktiga i det tredelade uppdraget Gå ut, Döp Lär! Lokal mission: Uppdraget att utbreda evangeliet gäller människor både i vår närhet och ute i världen. I vårt närområde är kyrkorna och församlingslokalerna viktiga missionsinstrument. Kyrkobyggnaden och kyrkklockorna tjänar för många som ett tecken på Guds närvaro. Kyrkan som oftast utgör den äldsta byggnaden i området är i sig ett tecken på trons evighetsperspektiv. Att klockorna ringer till helgsmål och gudstjänst skapar för många trygghet och samhörighet. 13 Matt. 28:20 17

Kyrkorummet har ett stort förtroendekapital att ta till vara. Detta kommer ofta till uttryck vid större kriser i samhället. Behov av att tända ljus och dröja i stillhet och bön vid sådana tillfällen bör tillgodoses, och beredskapen för sådana insatser ökas. Församlingslokalerna Vår församling kan glädja sig åt välhållna och ändamålsenliga lokaler, till vilka människor i alla åldrar kan inbjudas. Denna verksamhet bör präglas både av kontinuitet och förnyelse, så att människor i olika livssituationer här kan finna en välkomnande atmosfär, där den kristna tron kan växa och förmedlas. Varje vecka inbjuds genom de olika medarbetarna allmänheten till ett stort antal samlingar för barn och unga, vuxna och gamla. Dessa samlingar har alltid någon form av kyrklig profil, och det är viktigt att de präglas av en kristen atmosfär, som kan inspirera till personligt engagemang och aktivt utövande av sin tro. Kyrkogården och dess utformning utgör en läkande miljö för dem som besöker sina anhörigas gravar. Här ska människor kunna få vara ifred med sina tankar och känslor. Önskvärt är i detta perspektiv, att någon form av kristen symbolik finns representerad även här. Den får dock inte utformas så, att den kan uppfattas som övergrepp på dem som inte delar kyrkans tro. Att kyrkan har samhällets uppdrag att sköta denna verksamhet vittnar om ett stort förtroende från samhällets sida. Vardagslivet Kyrkfolkets sätt att leva ut sin tro i vardagen har också stor betydelse. Den som företräder kyrkan har en bred kontaktyta. Hur människor bemöts vid hembesök, i samband med förrättningar, i kyrkans verksamhet eller i vanliga vardagssituationer av kyrkliga företrädare eller kyrkligt aktiva ger ofta bestående intryck. Grundtvigs 14 uttryck människa först kristen sedan säger en del om vad vi alla har gemensamt, och vad vi som kristna har att föra vidare: Medmänsklighet, öppenhet, glädje och en trygg förankring i kyrkans tro och liv. Församlingen vill arbeta för att medlemmarna ser vardagskontakterna som ett tillfälle att tjäna Gud i sin medmänniska Musiken Ordet och musiken tillsammans är en utmärkt kombination för att förmedla det kristna budskapet. Sång och musik tillsammans kan bära fram evangeliet där enbart ord inte räcker. Körsångare och musiker har därför en stor del i förkunnelsen av evangeliet. I dagens samhälle präglas livet av mångfald och mångkulturella influenser. Kyrkan och musiken har där en viktig del genom sin erfarenhet av gammal och ny musik från hela världen. Inte minst genom missionens arbete utomlands har vår egen sång- och musikskatt berikats med nya impulser. 14 N.F.S Grundtvig (1783-1872), dansk biskop, teolog och psalmdiktare. 18

Internationellt arbete: mission och kontakter Svenska kyrkans mission är vår egen kyrkas redskap för samverkan med och stöd av kristna kyrkor och organisationer över hela världen, så att evangeliet kan nå nya folk. SKM Församlingens engagemang i SKM består i huvudsak av förmedlandet av gåvor, kollekter, testamenten m.m. samt information och undervisning om andra länder och kulturer i församlingens olika grupper. Även förbönen för missions sak är viktig. Ett fadderbarn finns i Betlehem, och ett barnhem i Indien stöds av syförening. Församlingen har ett missionsombud, som aktualiserar det internationella missionsperspektivet SKUT Svenska kyrkan arbetar för våra landsmän på ett 30-tal platser över hela världen. Utlandssvenskar, au-pairungdomar, semesterfirare, sjömän och långtradarchaufförer m fl. har där en viktig replipunkt för kontakten med hemlandet och dess kyrka. I huvudsak arbetar församlingen för SKUT genom kollekter, anslag från syföreningar, undervisning, information till ungdomar och turister m.m. Besök i näraliggande SKUT-kyrkor har ordnats vid olika tillfällen. Församlingen har ett SKUT-ombud. TAIZÉ Genom regelbundna resor till brödragemenskapen i Taizé, Frankrike, har främst ungdomar men även äldre inspirerats till personlig tro, till delaktighet i den världsvida kyrkan, till kristet liv och fått internationella kontakter. Övriga missionsprojekt Församlingen stöder regelbundet genom gåvor och kollekter Svenska Bibelsällskapet, Gideoniterna och sporadiskt även andra kristna organisationer i internationellt arbete. Församlingsaftnar och andra program Av och till hålls församlingsaftnar med internationell inriktning med tema mission, resor, främmande kulturer m.m. D: Bilagor till pastorala programmet Målskrivning I samband med arbetet med församlingsinstruktionen har framkommit behov av tydligare formulera målsättningar av olika slag. Kyrkorådet har sedan tidigare antagit följande målsättning för församlingens arbete: Norrahammars församling är en del av den världsvida kyrkan och delar den kristna bekännelsen till en treenig Gud. Församlingen vill utifrån Kristi uppdrag och dopbefallningen verka i våra samhällen för att medvetandegöra den kristna bekännelsen och lovsången till Gud, så att tron kommer till uttryck i vardagsliv och gudstjänst. 19

Det är önskvärt, att även de olika verksamhetsgrenarna utanbetar målsättning både på lång och på kort sikt. Verksamhetsberättelser Ett viktigt instrument för att utvärdera och förbättra församlingens arbete är verksamhetsberättelser. Sådana avges efter varje år för de olika verksamhetsområdena barn och ungdom musik diakoni begravningsverksamhet E: Beskrivning av gudstjänstlivet Regler enligt KO 57 5 punkt 1 - Varje söndag huvudgudstjänst i Norrahammars kyrka, Sandseryds kyrka och Kyrkvillan, Hovslätt. - Varje söndag firas gudstjänst med nattvard i någon av kyrkorna enligt särskilt schema. - Varje söndag ges tillfälle till dop i gudstjänsten i någon av församlingens kyrkor enligt samma schema - Undantag från regeln om nattvard och dop görs vid vissa högtider eller särskilda tillfällen, t. ex. första söndagen i Advent - Annandagar och liknande högtidsdagar sammanlyses gudstjänsten till en av församlingens kyrkor - Sommartid och några söndagar per år förekommer sammanlysningar av andra orsaker, t. ex. temagudstjänst, jubileum, ekumeniska satsningar m.m. - Utöver detta tillkommer ett antal veckomässor, musikgudstjänster, sjukhemsgudstjänster, passionsandakter, taizégudstjänster m.m. enligt gällande instruktioner och tjänstgöringsföreskrifter och enligt kyrkoherdens beslut. F: Verksamhet bland teckenspråkiga samt invandrare med andra modersmål Redogörelse enligt KO 57 5 punkt 3: teckenspråk, finska Teckenspråk Tillsammans med övriga församlingar i Svenska kyrkan bedriver vår församling arbete bland personer med hörselsvårigheter av varierande grad. Denna verksamhet kallades förr i folkmun Dövkyrkan i Jönköpingsområdet. Särskilda gudstjänster för dessa grupper hålls via stiftet sporadiskt i Norrahammar. Önskvärt vore att kunna erbjuda teckentolkning vid vissa gudstjänster, t.ex. första söndagen i Advent. 20

Norrahammar och invandrarna Som ovan nämnts är både Norrahammar och Hovslätt huvudsakligen villasamhällen, där nyanlända invandrare kan etablera sig först efter en längre tid i Sverige. De invandrare som nu finns i församlingen har olika bakgrund: 1) Arbetskraftsinvandringen på 60-talet. Vid denna tidpunkt kom till vår församling liksom till många andra industrisamhällen åtskilliga finnar, jugoslaver och rumäner till bygden. Enligt vår uppfattning har dessa europeiska invandrare integrerats relativt väl i det svenska samhällslivet på vår ort, och andra generationen betraktar sig i stor utsträckning som svensk. Vi möter dem också i kyrkans barn- och ungdomsarbete, konfirmandundervisning m.m.. 2)Den utomeuropeiska invandringen har berört vår församling först under senare år, och har som tidigare nämnts med den sociala segregationen och situationen på bostadsmarkanden att göra. Vårt intryck är att när de sociala förhållandena stabiliseras, söker sig de utomeuropeiska invandrarna vidare till boenden på Råslätt, Österängen m.fl. Den muslimska församlingen i Jönköping har tankar på att flytta till en lokal i Norrahammar. Vår församling har inget att invända mot detta. Antalet utländska företagare, studenter, gästforskare m.fl. som engagerar sig i ortens kulturoch föreningsliv är litet. Finska församlingsarbetet Tillsammans med Svenska kyrkan i Jönköping och Huskvarna bedriver Norrahammars församling verksamhet för de finsktalande av första och andra generationen, som finns i närområdet. En ganska stor del av denna grupp bor just i Norrahammars församling. Det finska församlingsarbetets personal har expeditionslokaler i Råslättskyrkan. Finska gudstjänster hålls regelbundet i Norrahammar och Hovslätt. G. Personalfortbildning Regler enligt KO 57 5 punkt 4 Hittillsvarande ordning Några antagna regler finns ännu inte. Behoven styr fortbildningsinsatserna. De budgeterade medel för anställda, frivilliga, förtroendevalda har hittills bedömts som tillräckliga. Kompetensutveckling av anställda som bekostas av församlingen sker i tjänsten. Arbetsgivaren skall i samråd med berörda göra en kompetensutvecklingsplan för alla anställda. Detta kan ske i samband med de årliga utvecklingssamtalen. Präster och diakoner deltar i tjänsten i kontraktskonvent samt på biskopens kallelse. Musiker och assistenter deltar regelbundet i av stiftet eller kontraktet anordnad kompetensutveckling Medel avsätts, och alla anställda uppmuntras till egen kompetensutveckling genom att allt efter behov delta i kurser, studiedagar, kyrkligt anordnade retreater m.m. 21

Utöver detta finns budgeterade medel för 3 dagars studieresa vartannat år med syfte kompetenshöjning för hela arbetslaget. H. Samverkan med andra församlingar I personalfrågor Redovisning enligt KO 57 5 punkt 5 Nätverksträffar mellan olika personalgrupper hålls regelbundet. Kyrkoherdarna i kontraktet träffas till överläggningar några gånger årligen under prostens ledning. Övriga medarbetare träffas också regelbundet. När särskilda behov uppstår (t.ex. på kamrers- eller kyrkobokföringssidan) organiseras spontant handledning eller stöd i närliggande församlingar. Begravningsväsendena bistår också varandra med konsultation och tjänster i olika frågor. Telefonsjälavård. Församlingens präster deltar i tjänsten i den ordinarie telefonsjälavården i stiftet. Kyrklig beredskap I händelse av krig eller större katastrofer har församlingen en beredskap att agera för alla medborgares bästa. Denna finns redovisad i en särskild beredskapsplan, som antagits av kyrkorådet. I samband med kris-, eller katastrofsituationer i närområdet eller under semestertid samverkar församlingarna i kontraktet. För Norrahammars del sker vår samverkan i första hand med församlingarna i Månsarp och Barnarp. Ekumenik Frikyrkorna Samarbetet med de olika församlingarna i Tabergsdalen är gott, och regelbundna träffar mellan präster och pastorer hålls varje termin. Vissa större, gemensamma projekt där alla kyrkor på orten varit representerade har genomförts med stor framgång, och samlat många besökare. Nya gemensamma initiativ planeras de närmaste åren. Samråd och planering sker t.ex. ifråga om insatser på sjukhem och äldreboenden, kontakt med kommunala organ m.m. Det är önskvärt, att det ekumeniska arbetet ytterligare utvecklas och fördjupas. En överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Svenska missionskyrkan om ömsesidigt erkännande av varandras ämbeten har antagits av kyrkomötet hösten 2006. Konsekvenserna av detta på lokalplanet kan vi ännu inte överblicka, men klart är att med erkännande av varandras ämbeten måste församlingen ompröva sin tidigare inställning att kyrkorummen endast skall upplåtas för kyrkliga (dvs i Svenska kyrkans ordning) ändamål. 22

Invandrarkyrkorna I vår församling har på senare år en syrisk-ortodox kyrka 15, S:t Georgs församling, etablerats. Få av dess medlemmar bor dock på orten. I de fall olika möten med företrädare för invandrarkyrkorna uppstår, är det vår strävan att förvalta dessa med stor respekt och värme. Borgå-överenskommelsen Samfund som har ingått ämbets- och gudstjänstgemenskap med Svenska kyrkan genom den s. k. Borgå-överenskommelsen 16 finns ej representerade på orten. 15 Den syrisk-ortodoxa kyrkan tillkom efter en schism i samband med kyrkomötet i Chalcedon 451. 16 Borgå-överenskommelsen omfattar huvudsakligen kyrkor från Skandinavien, Baltikum, anglikanska och skotska kyrkan m.fl. 23