Hammarskogsån-Danshytteån

Relevanta dokument
Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Samtliga inventerade vattendrag

Järleån/Dyltaån Figur 1.

Vasslabäcken-Meshattbäcken

Sverkestaån. Avrinningsområde: Arbogaån Terrängkartan: 11f4f, 11f3f, 11f2f, 11f1f,

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Murån Koord: X: / Y:

Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag. Rapporter om natur och miljö nr 2009: 18

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Miljöåtgärder i Rabobäcken

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Biotopinventering av Albäcken 2003

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Biotopkartering Göteborg 2016

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Miljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning

Biotopkartering Göteborg Hovåsbäcken

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Blå målklasser i skogsbruksplan

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18

Rapport 2013:07. Biotopkartering inom Västra Götalands län Göta älvs avrinningsområde

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012

Biotopkartering av Björkerödsbäcken Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Rapport 2016:17. Biotopkartering av 8 vattendrag 2015 Viskans och Ätrans avrinningsområden

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Metod för kartering av vandringshinder och annan fysisk påverkan i vattendrag

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Åtgärdsområdesdel, åtgärdsplan för fisk & fiske i Vätterns tillflöden. Appendix till rapport nr 104 från Vätternvårdsförbundet

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Fiskevårdsplan. Helge å. Genastorp fvo

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Rapport 2013:06. Biotopkartering inom Västra Götalands län Viskans och Rolfsåns avrinningsområde

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Allmänt om Tidanöringen

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Biotopkartering av Vramsån 2008

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

RAPPORT. Biotopkartering. Binån, Brobybäcken, Eksågsån och Natån. ISSN Nr 2010:18

Inventering Ullisbäcken 2016

Biotopkartering av vattendrag i Slottsåns avrinningsområde 2003

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Transkript:

Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september 2004 Koordinater: 6619650 1461087 Inventerad sträcka: 8283 meter Figur 1. Karta över Dannshytteån-Hammarskogsån. Förklaring till objekten på kartan finns för strukturelement i tabell 2 och för vandringshinder i tabell 3. Rutnätet består av km 2 stora rutor. 1

Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Beskrivning Danshytteån avvattnar Gräntjärnen och rinner genom skogsområden med myrmark ner till Danshyttan. Efter samhället byter ån namn till Hammarskogsån. Vattendraget rinner sedan främst genom bebyggda områden innan ån mynnar ut i Råsvalen vid Guldsmedshyttan. Vid Danshyttan och norr om Guldsmedshyttan finns forssträckor med betydande naturvärden (Länsstyrelsen 1981). Hela vattendraget är karterat och domineras av strömmande förhållanden. Skydd Det finns inga skyddade områden längs den inventerade sträckan. Naturvärden Utifrån bottenfaunaprover från 2003 är årslägsta ph över 5,5 och det finns en viss påverkan av näringsämnen (Länsstyrelsen 2004a). Beskuggningen varierar men är främst måttlig på 5 till 50 %. Förekomsten av död ved är låg med mindre än 6 stockar/100 meter. Täckningen av vattenvegetation är 5 till 50 % och utgörs främst av mossor. Vattendraget är angivet som nationellt särskilt värdefullt mycket på grund av sitt flodpärlmusselbestånd och dess forspartier. Flodpärlmussla Stora delar av vattendraget har förekomster av flodpärlmussla. Inventeringar är genomförda 1986, 1992, 1996 och 2003 (Länsstyrelsen 2006f). Vid de senaste inventeringarna var populationsstorleken under 1000 individer med en medeltäthet på mindre än 1 individ/m 2. Reproduktion har konstaterats. Fisk Länsstyrelsen i Örebro län har registrerade elfisken från år 1989, 1994, 1998 och 2003. Öringtätheten varierar från 0 till 8 öringar per 100 m 2. Vid det senaste fisket bedömdes avvikelsen i öringtäthet vara tydlig i jämförelse med liknande bäckar (Länsstyrelsen 2004a). Det fanns däremot ingen eller obetydlig avvikelse i öringreproduktionen. I stora delar av vattendraget finns bra områden för ståndplatser. Områden lämpliga för lek och uppväxt är färre och i halva ån saknas lämpliga lekområden. Vandringshinder och rensningsgrad Vattendraget är inte rensat. Två områden är påverkade av indämning. Det finns 23 strukturelement varav 8 utgörs av vägar som korsar vattendraget. Vandringshinder för fisk finns på tio platser. Av dessa är sju definitiva för öring. För mört bedöms samtliga hinder vara definitiva. Det är sex hinder som bedöms vara svåra att. Vattenkvalitet Vattenkemiprov från Hammarskogsån vid riksväg 50 (tabell 1). Flertalet sjöar uppströms i avrinningsområdet ingår i Örebro läns kalkningsprogram. Sjökalkningen påverkar vattenkemin i vattendraget. Ån ingår i åtgärdsområde för kalkning. Tabell 1. Vattenkemiprov från Hammarskogsån (2005). Totalkväve (μg/l) Totalfosfor (μg/l) Medelvärde Standardavv. Antal prov (n) Tot. år & antal prov (n) ph 6,8 0,1 4 2005 (4) Alkalinitet (mekv/l) 0,14 0,04 4 2005 (4) Färg (mg/l) 80 7,07 4 2005 (4) 2

Hammarskogsån-Danshytteån Strömförhållande Strömförhållandena i Hammarskogsån Danshytteån varierar från lugnflytande till forsande (figur 2). Strömmande förhållanden är sammanlagt dominerande i drygt hälften av ån. Näst vanligast är svagt strömmande förhållanden som är dominerande på en något längre sträcka än forsande vatten. Det finns även inslag av lugnflytande vatten, strömförhållandet är dock aldrig dominerande. Längdviktat medelvärde 3 2 1 0 Strömförhållande 8000 6000 4000 2000 0 Längd med dominans (m) Skuggningsförhållanden (längd i meter) 118 2568 4050 1547 Saknas, 0% Obetydlig, <5% Måttlig, 5-50% God, >50% Figur 2. Längdviktat medelvärde avläses från de ljusa staplarna på vänster y-axeln, sträcklängden som ett strömförhållande är dominerande avläses från de mörka staplarna på höger y-axel. Figur 3. Skuggningsförhållande i Hammarskogsån - Danshytteån. Skuggningsförhållande och död ved Beskuggningen i ån varierar från god till att saknas (figur 3). Vanligast är måttlig beskuggning på 5 till 50 % som sammanlagt finns i halva vattendraget. Mindre god beskuggning på under 5 % är näst vanligast. Det finns även områden med god beskuggning på över 50 % och en kort del av ån saknar beskuggning helt. Förekomsten av död ved i vattnet är liten med mindre än 6 stockar/100 meter. Rensat/Påverkat Vattendraget är inte rensat. Det finns två områden som är påverkade av indämning. Figur 4. Vandringshinder i Hammarskogsån- Danshytteån (tabell 3, hinder 1). Figur 5. Vandringshinder i Hammarskogsån- Danshytteån (tabell 3, hinder 2). 3

Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Vattenvegetation Täckningen av vattenvegetation är i stora delar av ån 5 till 50 % (figur 6). Knappt en tiondel av vattendraget har en täckning på över 50 % och en liten del har en täckningsgrad på under 5 %. Samtliga inventerade vegetationsgrupper finns i ån. Mossor är vanligast och trådalger är den vegetationsgrupp som är minst förekommande. Täckning av vattenvegetation totalt 9% 1% 90% Längdviktat medelvärde 3 2 1 0 1,3 Vattenvegetation 1,1 1,2 1,0 1,6 Saknas <5% 5-50% >50% Figur 6. Totaltäckning av vattenvegetation i Hammarskogsån-Danshytteån. Figur 7. Längdviktat medelvärde för de olika vattenvegetationsgrupperna i Hammarskogsån- Danshytteån. Öringbiotoper I halva vattendraget finns relativt bra förutsättningar för lek och uppväxt av öring (figur 8). I den resterande delen av älven saknas lekområden. Det finns även sträckor av ån där uppväxtområden saknas. Tillgången på ståndplatser är bra i stora delar av vattendraget. Endast en kort del av vattendraget saknar ståndplatser. Lekområden Uppväxtområden Ståndplatser 3905 305 4073 1966 2244 4073 118 1840 5658 667 Saknas Möjliga T ämligen goda Goda-mycket goda Figur 8. Längden (m) på sträckor med område av olika lämplighet för öring. Även den procentuella andelen av sträckorna i vattendraget anges. 4

Hammarskogsån-Danshytteån Strukturelement Det finns 23 strukturelement noterade (tabell 2). Vanligast är att vattendraget korsas av väg vilket sker på åtta platser. Det finns sex sammanflöden med andra vattendrag. På tre platser rinner ån genom en sträcka i ravin. Det finns två stenbroar eller rester av stenbroar. I närheten av en av dessa finns en annan dammrest. På en plats finns vattenuttag noterat. Vattendraget börjar vid Gräntjärnens utlopp och slutar vid inloppet till Råsvalen. Tabell 2. Strukturelement numrerade nedifrån och uppströms i Hammarskogsån-Danshytteån. Nr Vattendragsnamn Xkoord Ykoord Strukturelement 1 Hammarskogsån-Danshytteån 6619647 1461095 Sjöinlopp 2 Hammarskogsån-Danshytteån 6619754 1460366 Sträcka i ravin 3 Hammarskogsån-Danshytteån 6619794 1460346 Korsande väg 4 Hammarskogsån-Danshytteån 6619849 1460307 Korsande väg 5 Hammarskogsån-Danshytteån 6619929 1460273 Korsande väg 6 Hammarskogsån-Danshytteån 6620030 1460268 Sträcka i ravin 7 Hammarskogsån-Danshytteån 6620239 1459987 Korsande väg 8 Hammarskogsån-Danshytteån 6620379 1459718 Vattenuttag 9 Hammarskogsån-Danshytteån 6620370 1459653 Sträcka i ravin 10 Hammarskogsån-Danshytteån 6621123 1459257 Korsande väg 11 Hammarskogsån-Danshytteån 6621356 1459053 Sammanflöde 12 Hammarskogsån-Danshytteån 6621979 1458862 Stenbro/Rest av stenbro 13 Hammarskogsån-Danshytteån 6622069 1458904 Annan dammrest 14 Hammarskogsån-Danshytteån 6622077 1458907 Sammanflöde 15 Hammarskogsån-Danshytteån 6622284 1459116 Sammanflöde 16 Hammarskogsån-Danshytteån 6622537 1459017 Korsande väg 17 Hammarskogsån-Danshytteån 6622598 1459040 Sammanflöde 18 Hammarskogsån-Danshytteån 6622985 1459031 Korsande väg 19 Hammarskogsån-Danshytteån 6623074 1458930 Sammanflöde 20 Hammarskogsån-Danshytteån 6623650 1458277 Korsande väg 21 Hammarskogsån-Danshytteån 6623895 1458183 Stenbro/Rest av stenbro 22 Hammarskogsån-Danshytteån 6624209 1458004 Sammanflöde 23 Hammarskogsån-Danshytteån 6624365 1457995 Sjöutlopp Figur 9. Vandringshinder i Hammarskogsån - Danshytteån (tabell 3, hinder 6). Figur 10. Vandringshinder i Hammarskogsån - Danshytteån (tabell 3, hinder 7). 5

Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Vandringshinder för fisk Det finns tio vandringshinder för fisk längs den inventerade sträckan (tabell 3). Öring kan vid goda förutsättningar passera tre av hindren medan resterande hinder är definitiva. För mört är samtliga hinder definitiva. Fyra av hindren kan s genom rivning. Två av dessa hinder har bedömts ligga i en kulturhistorisk miljö och för det tredje hindret är bedömningen osäker. Det fjärde hindret som kan rivas utgörs av ett gammalt bäverdämme. De övriga sex hindren har bedömts vara svåra att. Tabell 3. Vandringshinder numrerade nedifrån och uppströms i Hammarskogsån-Danshytteån. Nr Xkoord Ykoord Typ av Natur. Hindret Kultur- Hindret Hindret Används Föreslagen hinder hinder kultur miljö (mört) (öring) idag till åtgärd 1 6619799 1460344 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Övrigt 2 6620360 1459727 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Övrigt Rivning 3 6620416 1459608 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt 4 6620751 1459350 Övrigt Ja Nej Nej Definitivt Partiellt Övrigt 5 6620827 1459361 Damm Nej Nej Osäker Definitivt Definitivt Damm Rivning 6 6620889 1459367 Övrigt Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Övrigt 7 6620928 1459353 Damm Nej Nej Ja Definitivt Partiellt Övrigt Rivning Vattenkraftverk 8 6623013 1458848 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Vattenkraftverk 9 6623892 1458159 Damm Ja Nej Nej Definitivt Partiellt Bäverdamm Rivning 10 6624347 1458000 Sjöutlopp Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Tröskel för sjöyta Figur 11. Vandringshinder i Hammarskogsån - Danshytteån (tabell 3, hinder 8). Figur 12. Vandringshinder i Hammarskogsån - Danshytteån (tabell 3, hinder 10). 6