Utvärdering av en försöksverksamhet med Märk-DNA Elina Martinez Olsson & Peter Lindström 2015-05-29 1
450 Anmälda bostadsinbrott 400 350 300 250 200 150 100 50 Hela landet Skåne län Stockholms län 0 Källa: Kriminalstatistik 2005 2007 2009 2011 2013 2
Märkning av föremål Ingen ny brottsförebyggande metod DNA-märkning underlättar uppmärkning utan att minska värdet på föremålen Avskräcka Försvåra försäljning Återfå föremål 3
Utvärderingar av föremålsmärkning Operation identification (Heller, 1975) Operation märkning (Knutsson, 1984) Property marking (Laycock, 1985) Cooling hot property (Raphael, sep 2015) Brottsreducerande effekt Ökad uppklarningsnivå? Returnering av stulna föremål? Uppföljningstid (år) 1 4 1 1 Metod Ingravering Ingravering Ingravering samt osynlig märkning DNA-märkning 4
Försöksområdena Stocksund (Danderyd), Sticklinge (Lidingö), Fornudden (Tyresö) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Brottsförebyggande rådet, 2015; * exklusive Danderyd, Lidingö och Tyresö Stockholms län* Danderyd Lidingö Tyresö 5
Urvalsprocess Informationsträffar med närpolisen 500 hushåll i varje område erhöll Märk- DNA kostnadsfritt (30-50 % av samtliga hushåll) 6
Utvärderingsdesign Fas 1 Har deltagarna använt DNA-märkningen? Finns det skillnader mellan de som deltar i försöksverksamheten och övriga hushåll i områdena? Enkät till ca 2 500 hushåll i december 2014. Närmare 60 procent av experimentgruppen och hälften av kontrollgruppen svarade Fas 2 Har risken att utsättas för bostadsinbrott påverkats av försöksverksamheten? Har bostadsinbrotten flyttat runt hörnet? 7
Användningen av Märk-DNA 80 procent av de som fått DNA-kit uppger att de har använt produkten, inklusive satt upp dekaler En tredjedel av deltagarna uppger att de satte upp dekaler under våren 2014 10 procent av kontrollgruppen uppger att de använder Märk-DNA 8
Skillnader mellan områdena DNA-märkt föremål Satt upp dekaler 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 20% Ja Nej 40% 20% Ja Nej 0% 0% 9
Vad har märkts upp? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Smycken Elektronik Mobiltelefon Konst 10
Skillnad mellan grupperna Bakgrund Experimentgrupp (%) Kontrollgrupp (%) Skillnader Mer än 10 år på adressen 68 56 3 eller fler i hushållet 50 51 Arbetar utanför hemmet 44 49 Sammanhållning grannar Mycket stark Mycket stark Tidigare utsatt för bostadsinbrott Grannar tidigare utsatta för bostadsinbrott I stor utsträckning orolig för bostadsinbrott 5 5 36 30 17 14 11
Andel hushåll som uppger att de varit utsatta för bostadsinbrott (villa/radhus) 6 5 4 3 Experiment Kontroll 2 1 0 Åren 2012-2013 År 2014 12
Procentuell förändring av antalet anmälda bostadsinbrott (villa/radhus) 15 10 5 0 Försöksområdena Övriga områden i kommunerna Övriga Stockholms län -5-10 -15 Perioden juni 2014 - maj 2015 (vecka 23 t.o.m. vecka 20) jämfört med genomsnittet för motsvarande period 2012/13 resp. 2013/14-20 -25 13
Några slutsatser För de hushåll som använt märk-dna har den relativa risken för att utsättas för bostadsinbrott minskat under försöksperioden men Relativt kort uppföljningstid (49 veckor), störst minskning i Fornudden och Sticklinge Vanligt att riktade brottsförebyggande insatser inledningsvis ger positiva resultat som ofta försvagas över tid 14
Vad skulle vi behöva veta mer? Känner potentiella gärningsmän till märk-dna? Klaras fler bostadsinbrott upp med hjälp av märk- DNA? Återfås stulna föremål? Kvarstår de brottsförebyggande effekterna när användandet av märk-dna sprids till fler hushåll? 15
Frågor eller synpunkter? Peter Lindström, 070-247 31 81 peter-m.lindstrom@polisen.se peter.lindstrom@mah.se Elina Martinez Olsson, 076-308 90 54 elina.martinez.olsson@mah.se 16