Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.



Relevanta dokument
Delrapport 7. Bioenergigårdar Transport och hantering av fyrkantspressad, storbalad rörflen

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

HALM SOM ENERGIKÄLLA Översikt av existerande kunskap. STRAW AS AN ENERGY SOURCE A review of existing knowledge. Sven Bernesson Daniel Nilsson SLU

Energihushållning i växtodling

Daniel Widman. Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik. Organisation fjärrvärme

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Småskaliga Pelleterings system På Export

Förbränning av energigrödor

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Lokala terminaler för ökad användning av nya biobränslesortiment i värmeverken

Energieffektivisering i växtodling

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Rörflensodling en handbok

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Förädlat biobränsle från åkern-från frö till färdig värme

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

tema: nr NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Biofuel Analyser

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Ariterm Flisfakta 2007

Småskalig brikettering av hampa

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Förnybarenergiproduktion

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Biogas från många bioråvaror

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.

Energikollen modul 21C

Köparens krav på bränsleflis?

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Viktigt att minska utsläppen

GILLES HPK-VR. - Högkvalitativa och helautomatiska flispannor.

Kommentar till prisexempel

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg

Bioenergikombinat Status och Framtid

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Falu Energi & Vatten

En bedömning av askvolymer

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

JTI är en del av SP-koncernen

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Textdel 2017 års miljörapport

Lektion nr 3 Matens resa

/ /1

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

HARGS HAMN North East UNCTAD LoCode SE HAN

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

Värdet av säsongslagring - Profus delprojekt. stormöte Termiska Energilager

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Utveckling och industrialisering av teknik för cellulosaetanol. För Sverige och övriga världen

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier.

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus?

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Biogas och miljön fokus på transporter

Jordbruket som leverantör av åkerbränsle till storskaliga kraftvärmeverk Fallstudie Värtan

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

En utlokaliserad energiproduktion

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Transkript:

Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.

Motiv för att använda halm som bränsle Är koldioxidneutralt Stigande priser på olja och el Ger ökad sysselsättning på landsbygden Stor outnyttjad potential Låga produktionskostnader Högt energiutbyte

Energiutbyte 16000 14000 eldningsförluster 12000 nettoutbyte 10000 pellettering MJ 8000 N-ersättning 6000 förbränning 4000 hantering 2000 odling 0 oförädlat, biprodukt plus N-ersättning plus 30% odlingsandel plus pellettering oljeuppvärmning

Praktisk bränslepotential Spannmålsodling år 2003 (milj ha) Mängd halm (milj ton) Praktisk bränslepotential (milj ton/år) Praktisk bränslepotential (TWh/år) Sverige 1,15 4,0 1,0 4,0 Danmark 1,49 6,0 2,7 10,8

Dagens användning av bränslehalm 6,0 5,0 milj ton/år 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sverige Danmark Total halmmängd Praktisk bränslepotential Dagens användning

Hanteringsteknik Pressning - dagens pressar har mycket hög kapacitet, men är dyra högt utnyttjande krävs. Trend mot fler fyrkantbalar och fler bärgningsspecialister. Insamling/transport rationella system med balsamlingsvagnar, teleskoplastare, lastbilssläp, m m allt vanligare. Lagring högre kvalitetskrav ställer krav på lagring under tak.

250 200 150 100 50 0 Bränslekostnader Lagring och beredning vid värmeverk Lastning, sluttransport och avlastning Säsongslagring Lastning, transport och inlagring Ihopsamling Pressning/hackning Rundbal, u Fälthackning, i Fälthackning, u Rundbal, i Liten fyrkantbal, u Liten fyrkantbal, i Stor fyrkantbal, i Stor fyrkantbal, u kr/mwh

Dagens användarkategorier (1) Gårdspannor (< 1 MW): Pressning Transport Lagring Eldning * Rundbalar: Ø150 cm, b 120 cm, 240 kg * Fyrkantbalar (medium): 80x80x240 cm, 240 kg * Traktor * Inomhus (* Utomhus) * Helbalspannor * Kontinuerligt matade pannor Helbalspanna: billig, arbetskrävande, låg verkningsgrad. Kontinuerligt matad panna: omvända förhållanden. Skärpta utsläppskrav?

Helbalseldad panna

Kontinuerligt matad panna

Dagens användarkategorier (2) Värmeverk (> 1 MW): Pressning Transport Lagring Eldning Fyrkantbalar (Hesston): 120x130x240 cm, 530 kg * Traktor * Lastbil * Inomhus (* Utomhus) * Riven halm * Cigarreldning * Skivade balar * Helbalspannor Billigt bränsle, högre kvalitetskrav, säker råvarutillgång krävs, lämpligast i slättbygden.

Cigarreldad panna

Bränslekvalitet - några problem och hur de kan bemästras Hög och ojämn vattenhalt - vh bör vara <19% (vid pressning); ha tillräckligt hög maskinkapacitet, lagra under tak. Hög asksmältpunkt - runt 800-1000 C; använd grå halm, välj rätt spannmålsslag och jordart, anpassa luftmängderna efter effektuttaget, använd rörligt roster, m m Hög askhalt - ca 5%; använd grå halm, välj rätt spannmålsslag och jordart, m m, hög andel oförbränt p g a svampmedel? Korrosiva rökgaser - använd grå halm, välj rätt spannmålsslag och jordart, m m

Förädling Fältbrikettering maskiner har byggts i bl a England och Tyskland. Låg kapacitet höga kostnader. Svårt göra hållbara briketter. Pellets har tillverkats i Köpingebro, men hög askhalt och sintring gav problem. Stor fabrik i Køge, målet 150 000 ton halmpellets per år, används i stora kraftvärmeverk.

Andra energiomvandlingsalternativ Kraftvärmeverk finns minst 7 anläggningar i Danmark med ett halmbehov på minst 230 000 ton per år. Förgasning/pyrolys en pilotanläggning har funnits i Haslev, Danmark, men är nu nedlagd. Etanol en pilotanläggning (Iogen Corp.) finns i Canada med halm som råvara, 50 ton halm/vecka.

Hur ökar vi användningen av bränslehalm? Informations- och demonstrationsprojekt bristande kunskaper, fler goda exempel behövs, främst södra slättbygderna. Bärgningssäkerhet i relation till hanteringskostnaderna systemdynamiken sett över flera år, områden med sämre väder förutsättningar. Bränslekvalitet - faktorer som påverkar kvaliten, mätmetoder i fält. Förädling - nya marknader, pellets, hackelse och helsädesskörd. Askhantering- inblandning i organiska gödselmedel. Miljö/hälsa?