Förslag till föreskrifter om Hygieniska gränsvärden

REMISS Datum Vår beteckning Sid 2017-04-26 2016/048854 1 (1) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Karin Staaf, 010-730 91 65 arbetsmiljoverket@av.se Förslag till föreskrifter om Hygieniska gränsvärden Ni får härmed tillfälle att yttra er över bifogade förslag till föreskrifter och allmänna råd om Hygieniska gränsvärden. Remisshandlingarna finns också tillgängliga på Arbetsmiljöverkets webbplats (av.se) Om oss Regel- och föreskriftsarbete Pågående föreskriftsarbete. Eventuella synpunkter ska ha kommit till Arbetsmiljöverket senast den 2017-08-18. Synpunkter önskar vi få med e-post under adress: arbetsmiljoverket@av.se. E-post ska helst inte sändas till enskilda handläggares e-postadress. Yvonne Strempl Karin Staaf Bilagor: 1. Sändlista 2. Förslag till föreskrifter och allmänna råd 3. Konsekvensutredning 4. Konsekvensbeskrivning 5. Parallelluppstälning Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: av.se Organisationsnummer: 202100-2148

Externremiss yttrande hygieniska gränsvärden Arbetsgivarverket Företagarna Försvarsmakten Kemikalieinspektionen Landsorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund MSB Regelrådet SACO Svenskt näringsliv SKL TCO Transportstyrelsen Arbetsgivaralliansen Arbetsgivarföreningen KFO Kommerskollegium Företagarförbundet Näringslivets regelnämnd Prevent Svensk Industriförening Småföretagarnas Riksförbund registrator@arbetsgivarverket.se info@foretagarna.se exp-hkv@mil.se kemi@kemi.se mailbox@lo.se registrator@lrf.se registrator@msb.se regelradet@regelradet.se kansli@saco.se remisser@svensktnaringsliv.se info@skl.se info@tco.se kontakt@transportstyrelsen.se svar@arbetsgivaralliansen.se info@kfo.se registrator@kommers.se info@ff.se info@nnr.se info@prevent.se info@sinf.se info@smaforetagarna.eu

Externremiss kännedom hygieniska gränsvärden AMM Göteborg amm@amm.gu.se AMM i Lund Richard.Davidsson@skane.se AMM Linköping amm@lio.se AMM Stockholm maria.albin@sll.se AMM Umeå amm@vll.se AMM Uppsala ammuppsala@akademiska.se AMM Örebro hakan.westberg@orebroll.se arbeidstilsynet NO post@arbeidstilsynet.no Arbejdstilsynet, DK at@at.dk Arbetsgivaralliansen svar@arbetsgivaralliansen.se Arbetsgivaralliansen kerstin.wrisemo@arbetsgivaralliansen.se Arbetsgivarföreningen KFO info@kfo.se Arbetsgivarverket hanna.larsson@ arbetsgivarverket.se Arbetsgivarverket tina.eriksson@arbetsgivarverket.se Arbetsgivarverket gunnar.sundqvist@arbetsgivarverket.se Byggnads johnny.rindebrant@byggnads.se Centrum för AMM camm@sll.se Företagarförbundet info@ff.se Företagarna lise-lotte.argulander@foretagarna.se Gjuteriföreingen peter.naystrom@gjuteriforeningen.se IF metall conny.lundberg@ifmetall.se IF metall rosalie.andersson@ifmetall.se IMM gunnar.johanson@ki.se IKEM marit.hammarstrom@ikem.se KTF och SVEFF anna.melvas@ktf.se Kommerskollegium kommerskollegium@kommers.se Livsmedelsföretagen malin.stromberg@li.se LO my.billstam@lo.se LO sten.gellerstedt@lo.se Metallgruppen info@metallgruppen.se MSB lorens.van.dam@msb.se Naturvetarna anna.sonesson@naturvetarna.se Näringslivets regelnämnd info@nnr.se Prevent info@prevent.se SACO karin.fristedt@saco.se SACO magnus.skagerfalt@sverigesingenjorer.se SKL ned.carter@skl.se SKL pia.gellerstedt@skl.se SKL gunnar.sundqvist@skl.se Social o hälsovårdsmin. kirjaamo@stm.fi Svensk Handel info@svenskhandel.se Svensk industriförening info@sinf.se svenska målareförbundet jan.staaf@malareforbundet.se Svenskt Näringsliv eva.kovar@svensktnaringsliv.se Svenskt Näringsliv bodil.mellblom@svensktnaringsliv.se

Svenskt Näringsliv Svenska petroleum & biodrivmedel Institutet Sveriges byggindustrier Sveriges byggindustrier SYMF TCO TCO TCO Teknikföretagen Unionen Unionen Unionen Vinnuefterlit amelie.berg@svensktnaringsliv.se info@spbi.se lars.sandstrom@sverigesbyggindustrier.se bjorn.samuelson@sverigesbyggindustrier.se lena.andersson4@orebroll.se Jana.fromm@tco.se lise.donovan@tco.se martine.syrjanen@unionen.se cecilia.andersson@teknikforetagen.se borje.sjoholm@unionen.se daniel.gullstrand@unionen.se martine.syrjanen@unionen.se Vinnueftirlit@ver.is

Hygieniska gränsvärden Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

AFS 2017:X Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och allmäna råd om tillämpningen av föreskrifterna Syfte... 6 Tillämpningsområde... 6 Till vem riktar sig föreskriften... 6 Definitioner... 7 När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas... 7 Hur halten av luftföroreningar ska mätas... 8 Hur resultaten ska dokumenteras... 10 Åtgärder då gränsvärden överskrids... 10 Bilaga 1 Gränsvärdeslistan... 12 Förklaringar till begrepp i listan... 12 Noter till gränsvärdeslistan... 45 Kommentarer till not 2 till gränsvärdeslistan... 51 Bilaga 2 Uppgifter som ska redovisas i en mätrapport... 53 Bilaga 3 Exempel på beräkning av tidsvägt medelvärde och hygienisk effekt... 54 Bilaga 4 CAS-nummerindex... 55 3

Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden; beslutade den XX XXXXX 2018 AFS 2018: Utkom från trycket den xx xxxx 2018. Arbetsmiljöverket föreskriver 1 följande med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd. 1 Jfr följande direktiv: Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5 1998, s. 11, Celex 31998L0024). Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagener i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s.50, Celex 32004L0037). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28 Celex 32009L0148). Kommissionens direktiv 91/322/EEG av den 29 maj 1991 om fastställande av indikativa gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november 1980 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet (EGT L 177, 5.7.1991, s. 24, Celex 31991L0322). Kommissionens direktiv 2000/39/EG av den 8 juni 2000 om upprättande av en första förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (EGT L 142, 16.6.2000, s. 47, Celex 32000L0039). Kommissionens direktiv 2006/15/EG av den 7 februari 2006 om upprättande av en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av direktiv 91/322/EEG och 2000/39/EG (EUT L 38, 9.2.2006, s. 36, Celex 32006L0015). Kommissionens direktiv 2009/161/EU av den 17 december 2009 om upprättande av en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om en ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG (EUT L 338, 19.12.2009, s. 87, Celex 32009L0161). 5

AFS 2017:X Syfte 1 Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa hos arbetstagare till följd av exponering för de ämnen som finns listade i dessa föreskrifter. Tillämpningsområde 2 Dessa föreskrifter gäller i verksamheter där luftföroreningar förekommer eller bildas. Allmänna råd: Luftföroreningar kan innehålla inslag av både kemiska och mikrobiologiska föroreningar och andra organiska luftföroreningar. Organiska luftföroreningar kan t.ex. vara mjöldamm eller hudepitel från djur. Då arbetstagare exponeras för flera typer av luftföroreningar gäller följande av Arbetsmiljöverkets föreskrifter samtidigt: - hygieniska gränsvärden, - kemiska arbetsmiljörisker, - mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Till vem riktar sig föreskrifterna 3 Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft. Den som driver verksamhet utan anställd ska följa dessa föreskrifter enligt 3 kap. 5 andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160). Allmänna råd: Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att dessa föreskrifter även kan medföra skyldigheter för andra än arbetsgivare. När det gäller verksamheter där luftföroreningar kan förekomma eller bildas, berörs den som råder över ett arbetsställe. Denne har ett ansvar för att se till att luften på arbetsstället inte orsakar ohälsa. Detta ansvar gäller även för andra arbetstagare än de egna anställda. Kommissionens direktiv 2017/164/EU av den 31 januari 2017 om upprättande av en fjärde förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om en ändring av kommissionens direktiv 91/322/EEC, 2000/39/EG och 2009/161/EU (EUT L 27, 1.2.2017, s. 115, Celex 320017L0164). 6

AFS 2017:X Inom bygg- och anläggningsverksamhet har även byggherrar och byggarbetsmiljösamordnare ett ansvar för att beakta arbetsmiljörisker när det gäller luftkvalitet. Definitioner 4 I föreskrifterna används följande begrepp med angiven betydelse. Luftförorening Hygieniskt gränsvärde Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Ämne eller blandning av ämnen i luft som över en viss halt kan medföra ohälsa. Gräns för genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften beräknat som ett tidsvägt medelvärde. Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar. Nivågränsvärden är bindande och får inte överskridas. Hygieniskt gränsvärde för exponering under en referensperiod av 15 minuter. För ammoniak, monoisocyanater och diisocyanater gäller referensperioden 5 minuter. För akrylsyra gäller referensperioden 1 minut. Korttidsgränsvärden kan vara bindande eller vägledande. Bindande korttidsgränsvärden får inte överskridas. Vägledande korttidsgränsvärden är märkta med V i bilaga 1 och ska användas som ett rekommenderat högsta värde. När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas 5 Halten av luftföroreningar ska kontrolleras genom en bedömning av exponeringen enligt 9 i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och vid behov genom mätning av exponeringen enligt 6-9 i dessa föreskrifter. Allmänna råd: Mätningar kan till exempel behöva utföras när ny utrustning börjar användas eller när det annars finns anledning att misstänka att halten luftföroreningar ökar. 7

AFS 2017:X Om det för någon luftförorening finns mer än ett gränsvärde som kan komma i fråga gäller det lägsta värdet eftersom exponeringen inte ska överskrida något gränsvärde. Hur halten av luftföroreningar ska mätas 6 Den som mäter luftföroreningar ska ha kunskaper om hur man planerar och genomför mätningar, behandlar mätdata, tolkar resultat och redovisar dessa i en mätrapport enligt bilaga 2. Allmänna råd: Hur mätningar kan genomföras och användas för bedömning av exponeringen beskrivs i standarden Arbetsplatsluft Vägledning för bedömning av exponering genom inandning av kemiska ämnen för jämförelse med gränsvärden och mätstrategi (SS-EN 689). 7 Mätningar ska planeras i samverkan mellan arbetsgivare och berörda arbetstagare samt skyddsombud om sådant finns. 8 Mätningar ska utföras i inandningsluften på så många personer att det blir möjligt att bedöma exponeringen för samtliga exponerade. Mätningar ska avse förhållandena vid normal drift. De ska vid behov även belysa exponeringen under andra förhållanden. Allmänna råd: Syftet med mätningen är att få en så riktig uppfattning som möjligt om exponeringen. Det är viktigt att mätningen omfattar en representativ andel av de exponerade vid arbetsstället. Mätningen innebär att mät- eller provtagningsutrustningen placeras så nära näsa och mun som möjligt, dvs. det är lämpligt att avståndet inte överstiger 0,3 m, den s.k. andningszonen. 9 Mätningen ska omfatta så lång tid att mätresultatet blir tillförlitligt och för att resultatet ska kunna jämföras med ett nivågränsvärde. Den del av arbetstiden som omfattas av mätningen ska vara representativ för exponeringen. Om exponeringen endast sker under en viss del av arbetstiden är det tillräckligt att mäta under den tiden. Mätningen ska omfatta den tidsperiod som det bindande korttidsgränsvärdet avser. Mätningen ska utföras vid de tidpunkter då misstanke om att höga 8

AFS 2017:X kortvariga luftföroreningshalter förekommer för att resultatet av mätningen ska kunna jämföras med korttidsgränsvärdet. När någon exponeras för ämnen med samverkande effekt och likartade verkningsmekanismer ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas genom beräkning av hygienisk effekt. Allmänna råd: Genomsnittshalten, dvs. det tidsvägda medelvärdet av en luftförorening är godtagbar om gränsvärdet inte överskrids. Målsättningen bör vara att kvaliteten på inandningsluften är sådan att genomsnittshalten av luftföroreningarna inte överskrider de hygieniska gränsvärdet ens för kortare stunder under en del av en arbetsdag. En arbetsdag omfattar normalt åtta timmar och i regel behöver man då mäta under minst 75 % av arbetstiden. Då exponeringen varierar mycket under en normal arbetsdag kan det vara nödvändigt att mäta under hela arbetstiden. Det är inte acceptabelt att en halvtidsanställd ska kunna exponeras för högre halter av en luftförorening på grund av kortare exponeringstid. Vid längre arbetspass, på exempelvis 12 timmar, kan man använda sig av en schablonmetod. Metoden innebär att gränsvärdet reduceras proportionellt genom att man multiplicerar med en faktor 8/X där X är arbetstidens längd i timmar. I exemplet med 12 timmar ska man då multiplicera gränsvärdet med 8/12. Exponering motsvarande ett 15 minuters korttidsgränsvärde bör inte förekomma under längre tid än 15 minuter per timme. Exponering motsvarande ett 5 minuters korttidsgränsvärde bör inte förekomma mer än en gång per 20 minuter. Det är även lämpligt att mäta ämnen som har vägledande korttidsgränsvärden för att säkerställa att dessa inte överskrids. Tidsvägt medelvärde: Den uppmätta genomsnittliga halten av luftföroreningen, ska beräknas som ett tidsvägt medelvärde. Vid fulltidsprovtagning får man detta värde direkt. Vid deltidsprovtagning får man det tidsvägda medelvärdet, C m, ur följande formel: C m C1xt1 C2xt2 C3xt3... Cnxtn t t t... t 1 2 3 n där C 1, C 2, C 3 etc. är den uppmätta halten för varje deltidsprov, och t 1, t 2, t 3 etc. är provtagningstiden för varje deltidsprov. Ett exempel på beräkning av genomsnittshalten av ett ämne finns i bilaga 3. 9

AFS 2017:X Hygienisk effekt: För ämnen med samverkande effekt och likartad verkningsmekanism som t.ex. lösningsmedel ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas. Det gäller de narkotiska, rusgivande eller bedövande effekter som organiska lösningsmedel har på centrala nervsystemet. Detta görs genom att man beräknar den hygieniska effekt som är lika med summan av kvoterna mellan uppmätt halt för varje ämne och dess hygieniska gränsvärde. Exponeringen brukar anses godtagbar om den hygieniska effekten är högst 1. Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten kan sammanfattas i följande formel: C1 C2 C3 C HE... G G G G 1 2 3 n n där C 1, C 2, C 3 etc. är uppmätta halter för ämnena 1, 2, 3 etc. och G 1, G 2, G 3 etc. är gränsvärdena för dessa ämnen uttryckta i samma enhet. Ett exempel på hur man beräknar hygienisk effekt finns i bilaga 3. För lösningsmedel vars hygieniska gränsvärde är fastställt med hänsyn till andra effekter än påverkan på det centrala nervsystemet, som t.ex. bensen, ska dock bedömningen göras separat. För bensen är gränsvärdet fastställt utifrån dess cancerframkallande effekt och vid gränsvärdesnivån bidrar bensen endast i liten utsträckning till den allmänna lösningsmedelseffekten. Hur resultaten ska dokumenteras 10 Mätresultaten ska dokumenteras i en mätrapport. Dokumentationen ska innehålla tillräcklig information för att exponeringen för luftföroreningar ska kunna bedömas. De uppgifter som finns i bilaga 2 ska redovisas i mätrapporten. Allmänna råd: För att exponeringen för luftföroreningar ska kunna bedömas är det viktigt att mätrapporten beskriver de förhållanden som rådde vid mättillfället och anger avvikelser från det normala. Se vidare bilaga 2. Av 3 arbetsmiljöförordningen följer att mätrapporter från yrkeshygieniska mätningar ska finnas tillgängliga i minst 5 år. Om verksamheten överlåts ska mätrapporterna överlämnas till den nya innehavaren. 10

AFS 2017:X Åtgärder då gränsvärdena överskrids 11 Om en mätning av luftföroreningar visar att hygieniska gränsvärden som är bindande enligt dessa föreskrifter överskrids, ska åtgärder vidtas för att sänka exponeringen och minska riskerna. Bestämmelser om vilka åtgärder som ska övervägas finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker. Allmänna råd: När det gäller överskridande av gränsvärdena för kvarts, asbest eller radon ska även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts stendamm i arbetsmiljön, asbest samt berg- och gruvarbete beaktas. 1. Denna författning träder i kraft den 21 augusti 2018. 2. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:7) om hygieniska gränsvärden. 3. När det gäller underjord- eller tunnelarbete träder gränsvärdena för kvävemonoxid, kvävedioxid och kolmonoxid i kraft först 21 augusti 2023. Fram till dess gäller gränsvärdena enligt följande: Ämne Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Kvävemonoxid 25 30 50 60 V Kvävedioxid 1 2 5 10 V Kolmonoxid 20 25 100 117 B,R,V ERNA ZELMIN-EKENHEM Jens Åhman Anna Varg 11

AFS 2017:X Bilaga 1 Gränsvärdeslistan Förklaringar till begrepp i listan Gränsvärden finns för olika typer av luftföroreningar och även för grupper av ämnen. För ämnen med dammgränsvärden anges i listan om det är inhalerbar fraktion, totaldamm eller respirabel fraktion som avses. Definitionerna för de olika fraktionerna finns beskrivna i not 2 till gränsvärdeslistan. Gränsvärden anges med olika enheter enligt nedanstående tabell. Typ av luftförorening Enhet Gaser, ångor mg/m 3 Damm, rök, dimma, aerosol mg/m 3 ppm (ml/m 3, cm 3 /m 3 ) Enzymer glycinenheter/m 3 Fibrer fibrer/cm 3 Radon Bq/m 3 Vid omräkning mellan ppm och mg/m 3 har följande formel använts. Den gäller vid 20 C och 101,3 kpa (760 mm Hg). Värdena har avrundats. Halt (mg/m 3 ) = Molmassa (g/mol) 24,1 (l/mol) Halt (ppm) 24,1 = molvolym vid 20 C och 101,3 kpa. # Nya ämnen eller ämnen med omprövade gränsvärden i förhållande till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7) markeras med #. CAS-nr Ämnets identifikationsnummer enligt Chemical Abstract Service. En lista med CAS-nr över ämnena i gränsvärdeslistan finns i bilaga 4. I listan finns även de ämnen för vilka förbud eller tillståndskrav gäller (A- respektive B-ämnen) se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. 12

AFS 2017:X * För s.k. gruppgränsvärden anges endast ett CAS-nr. För t.ex. koppar och oorganiska föreningar anges CAS-numret för koppar. CASnumret är då markerat med *. År Årtal när ämnet infördes på listan eller när gränsvärdet för ett visst ämne senast omprövades. I kolumnen anmärkningar (Anm.) anges om ämnet tillhör någon av nedstående kategorier med följande beteckningar: B C H M R S Ämnet kan orsaka hörselskada. Exponering för ämnet nära det befintliga yrkeshygieniska gränsvärdet och vid samtidig exponering för buller nära insatsvärdet 80 db kan orsaka hörselskada. Ämnet är cancerframkallande. Risk för cancer finns även vid annan exponering än via inandning. För vissa cancerframkallande ämnen som inte har gränsvärden gäller förbud eller tillståndskrav enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Ämnet kan lätt upptas genom huden. Det föreskrivna gränsvärdet bedöms ge tillräckligt skydd endast under förutsättning att huden är skyddad mot exponering för ämnet ifråga. Medicinska kontroller. Medicinska kontroller kan krävas för hantering av ämnet. Se vidare föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. För vissa ämnen ska arbetsgivaren erbjuda läkarundersökning och för andra ämnen gäller krav på periodisk läkarundersökning och tjänstbarhetsbedömning. Se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Ämnet är reproduktionsstörande. Med reproduktionsstörande ämnen avses ämnen som kan medföra skadliga effekter på fortplantningsförmågan eller avkommans utveckling. Se även föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och om gravida och ammande arbetstagare. Ämnet är sensibiliserande. 13

AFS 2017:X Sensibiliserande ämnen kan ge allergi eller annan överkänslighet. Överkänslighetsbesvären drabbar främst huden eller andningsorganen. Överkänslighet innebär att man reagerar vid kontakt med ämnen som normalt inte ger besvär. Allergi är en undergrupp av överkänslighet som orsakas av reaktioner i kroppens immunsystem. Särskilt låga gränsvärden har fastställts för ämnen med mer uttalat luftvägssensibiliserande egenskaper. Några ämnen med starkt sensibiliserande egenskaper får endast hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket, se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Dessa ämnen har inga gränsvärden men i vissa fall riktvärden. V Vägledande korttidsgränsvärde. Vägledande korttidsgränsvärde ska användas som ett rekommenderat högsta värde som inte bör överskridas. 14

AFS 2017:X 15 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Acetaldehyd 75-07-0 1990 25 45 50 90 C,V Acetamid 60-35-5 1993 10 25 25 60 C,V 2-Acetamidofluoren 53-96-3 C 1 Aceton 67-64-1 1993 250 600 500 1200 V Acetonitril 75-05-8 1993 30 50 60 100 H,V # Akrolein 107-02-8 2017 0,02 0,05 0,05 0,12 # Akrylamid 79-06-1 2017 0,03 0,1 C,H Akrylnitril 107-13-1 1993 2 4,5 6 13 C,H,V # Akrylsyra 79-10-7 2017 10 29 20 59 2 Allylalkohol 107-18-6 2015 2 5 5 12 H Allylamin 107-11-9 1984 2 5 6 14 H,V Allylklorid 107-05-1 1993 1 3 3 9 H,V Aluminium*, metall och oxid (som Al) totaldamm respirabel fraktion Aluminium, lösliga föreningar (som Al) totaldamm 7429-90-5* 1996 1996 5 2 1 p-aminoazobensen 60-09-3 C 4 4-Aminodifenyl 92-67-1 C 1 # Amitrol 61-82-5 2017 0,2 Ammoniak 7664-41-7 2011 20 14 50 36 2 Amylacetat Se: Pentylacetater Anm. Noter 3 3 Anilin 62-53-3 1993 1 4 2 8 C,H,V

AFS 2017:X 16 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Antimon*, och föreningar (som Sb), utom Antimontrihydrid 7440-36-0* 2011 inhalerbar fraktion 0,25 Antimontrioxid 1309-64-4 Antimontrihydrid 7803-52-3 1974 0,05 0,3 Arsenik*, och oorg. föreningar (som As) 7440-38-2* 1987 utom Arseniktrihydrid totaldamm 0,01 Arseniktrihydrid 7784-42-1 1990 0,02 0,05 Anm. Noter 3 C 3 Asbest Se: Fibrer, naturligt kristallina Attapulgit Se: Fibrer, naturligt kristallina Övriga fibrer Auramin 492-80-8 C 4 # Avgaser Se:Kolmonoxid och Kvävedioxid B,R 5 Barium, lösliga föreningar (som Ba) 1990 3 totaldamm 0,5 Bensalklorid 98-87-3 C 4 # Bensen 71-43-2 2017 0,5 1,5 3 9 C,H Bensin, flyg-, motor- 6 Bensin, industri, hexantyp 1989 50 180 75 250 V 7,8 Bensin, industri, heptantyp 1989 200 800 300 1200 V 7,8,9 Bensin, industri, oktantyp 1989 200 900 300 1400 V 7,8 p-bensokinon 106-51-4 1978 0,1 0,4 0,3 1,3 V 10 Benso(a)pyren 50-32-8 1993 0,002 0,02 C,H,R,V 11 Bensotriklorid 98-07-7 C 4 Bensylbutylftalat 85-68-7 1987 3 5 R,V 12,13

AFS 2017:X 17 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Bensylklorid 100-44-7 1978 1 5 2 11 C,V Benzidin 92-87-5 C 1 Beryllium*, och föreningar (som Be) totaldamm Bifenyl Se Difenyl # Bisfenol A inhalerbar fraktion Bly*, och oorg. föreningar (som Pb) inhalerbar fraktion respirabel fraktion Blymonoxid Bomullsdamm Se: Damm, bomull 7440-41-7* 1987 80-05-7 2017 7439-92-1* 1317-36-8 2011 0,002 2 0,1 0,05 Anm. C,S 3 R 3 Noter B,M,R 3,14 Borax 1303-96-4 1978 H,V 3 totaldamm 2 5 Brom 7726-95-6 1974 0,1 0,7 0,3 2 V 2-Brom-1,1,1-trifluor-2-kloretan Se: Halotan Bromväte Se: Vätebromid # 1,3-Butadien 106-99-0 2017 0,5 1 5 10 C n-butanol 71-36-3 1989 15 45 30 90 H iso-butanol 78-83-1 1987 50 150 75 250 H,V sek-butanol 78-92-2 1987 50 150 75 250 H,V tert-butanol 75-65-0 1987 50 150 75 250 H,V 2-Butoxietanol Se: Etylenglykolmonobutyleter 2-Butoxietylacetat Se: Etylenglykolmonobutyleteracetat

AFS 2017:X 18 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Butylacetat n-butylacetat iso-butylacetat sek-butylacetat tert-butylacetat 123-86-4 110-19-0 105-46-4 540-88-5 Korttidsgränsvärde (KGV) 2000 100 500 150 700 V n-butylakrylat 141-32-2 2015 2 11 10 53 M,S Butylamin n-butylamin iso-butylamin sek-butylamin tert-butylamin 109-73-9 78-81-9 13952-84-6 75-64-9 1984 5 15 H Butylglycidyleter 2426-08-6 1981 10 50 15 80 S,V Butyllaktat 138-22-7 1996 5 30 10 60 V 15 Butylmetakrylat 97-88-1 1987 50 300 75 450 M,S,V # But-2-yn-1,4-diol 110-65-6 2017 0,5 S β-butyrolakton 3068-88-0 C 4 CFC 11 75-69-4 1984 500 3000 750 4500 V CFC 12 75-71-8 1984 500 2500 750 4000 V CFC 113 76-13-1 1981 500 4000 750 6000 V Cyanamid 420-04-2 2015 0,58 1 H,S # Cyanider (som CN) 2017 H 3 - inhalerbar fraktion 1 4 Kaliumcyanid Natriumcyanid 151-50-8 143-33-9 Se även Vätecyanid Cyanklorid 506-77-4 1978 0,1 0,3 0,3 0,8 V Cyklohexan 110-82-7 2015 200 700 Cyklohexanol 108-93-0 1978 50 200 75 300 V Anm. Noter

AFS 2017:X 19 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Cyklohexanon 108-94-1 2015 10 41 20 81 H Cyklohexylamin 108-91-8 1993 5 20 10 40 V Cymen Se: Metylisopropylbensen #Damm, oorganiskt inhalerbar fraktion respirabel fraktion #Damm och dimma, organiskt inhalerbar fraktion #Damm, bomull (råbomull) inhalerbar fraktion #Damm, härdplast inhalerbar fraktion #Damm, kol inkl. kimrök inhalerbar fraktion Damm, mjöl, inhalerbar fraktion #Damm, papper inhalerbar fraktion #Damm, PVC inhalerbar fraktion respirabel fraktion #Damm, textil inhalerbar fraktion # Damm, trä inhalerbar fraktion Damm från hårda träslag (lövträ) Damm från mjuka träslag (barrträ) Dekaner och andra högre alifatiska kolväten 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2000 2017 9002-86-2 2017 2017 2017 5 2,5 5 0,5 3 3 3 2 1 0,5 1 2 Anm. Noter 3,16 3,16 3 3,17 3 S 3 1989 350 500 V 19 Desfluran 57041-67-5 2000 10 70 20 140 V C 3 3 3 3,18

AFS 2017:X 20 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Anm. Noter Diacetonalkohol Se: 4-Hydroxi-4-metyl-2-pentanon # Diacetyl 431-03-8 2017 0,02 0,07 0,1 0,36 4,4 -Diamino-3,3 -diklordifenylmetan (MOCA, metylenbis(o-kloranilin)) 2,4-Diamino-1-metoxibensen (2,4-diaminoanisol) 101-14-4 C 4,13 615-05-4 C 4 2,4-Diaminotoluen 95-80-7 C,S 4 Dianisidin (3,3 -dimetoxibensidin) 119-90-4 C 4 Diazometan 334-88-3 C 4 Dibensylftalat 523-31-9 1987 3 5 V 12 1,2-Dibrom-3-klorpropan 96-12-8 C,R 1 # 1,2-Dibrometan (etyldibromid) 106-93-4 2017 0,1 0,8 C,H,R Dibutylftalat 84-74-2 1987 3 5 R,V 12,13 1,2:3,4-Diepoxibutan 1464-53-5 C 4 Dieselavgaser Se: Kolmonoxid och Kvävedioxid Dietanolamin 111-42-2 1993 3 15 6 30 H,V Dietylamin 109-89-7 2015 5 15 10 30 2-Dietylaminoetanol 100-37-8 1996 2 10 10 50 H,V Dietylenglykol 111-46-6 1993 10 45 20 90 H,V Dietylenglykolmonobutyleter 112-34-5 2015 10 68 15 101 Dietylenglykolmonobutyleteracetat 124-17-4 1996 15 130 30 250 V Dietylenglykolmonoetyleter 111-90-0 2000 15 80 30 170 H,V Dietylenglykolmonoetyleteracetat 112-15-2 2000 15 110 30 220 H,V Dietylenglykolmonometyleter 111-77-3 2015 10 50 H, R

AFS 2017:X 21 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Dietylentriamin 111-40-0 1996 1 4,5 2 10 H,S,V Dietyleter 60-29-7 2015 100 308 200 616 Dietylftalat 84-66-2 1987 3 5 V 12 Di-(2-etylhexyl)ftalat 117-81-7 1987 3 5 R,V 12,13 Dietylsulfat 64-67-5 C 4 Difenyl 92-52-4 1974 0,2 1,3 0,4 2,5 V Difenylamin 122-39-4 1996 4 12 V # Difenyleter 101-84-8 2017 1 7 2 14 Difosforpentasulfid 1314-80-3 2015 1 Diglycidyleter 2238-07-5 1981 0,2 1,1 S Diisocyanater Hexametylendiisocyanat Isoforondiisocyanat 4,4 -Metylendifenyldiisocyanat 1,5-Naftalendiisocyanat Toluendiisocyanat 2,4-Toluendiisocyanat 2,6-Toluendiisocyanat Trimetylhexametylendiisocyanat 2,2,4-Trimetylhexametylendiisocyanat 2,4,4-Trimetylhexametylendiisocyanat 822-06-0 4098-71-9 101-68-8 3173-72-6 26471-62-5 584-84-9 91-08-7 28679-16-5 16938-22-0 15646-96-5 2005 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,002 0,02 0,018 0,03 0,017 0,014 0,017 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,03 0,046 0,05 0,044 0,04 0,044 Anm. M,S M,S M,S M,S M,S C,M,S Diisodecylftalat 26761-40-0 1987 3 5 R,V 12 Diisopropylamin 108-18-9 1993 5 20 10 40 H,V 2,6-Diisopropylfenylisocyanat 28178-42-9 2005 0,005 0,04 0,01 0,08 M,S 2 # o-diklorbensen 95-50-1 2017 20 122 50 306 H # p-diklorbensen 106-46-7 2017 2 12 10 60 H M,S Noter 2, 20 2 2 2 2 2 2

AFS 2017:X 22 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Anm. Noter 3,3 -Diklorbenzidin 91-94-1 C,S 4 2,2-Diklordietyleter 111-44-4 C 4 2,2 -Diklordietylsulfid (senapsgas) 505-60-2 C 4 Diklordifluormetan Se: CFC 12 1,1 -Diklordimetyleter 542-88-1 C 1 1,1-Dikloretan 75-34-3 2015 100 412 H # 1,2-Dikloretan 107-06-2 2017 1 4 5 20 C,H 13 # 1,1-Dikloreten 75-35-4 2017 2 8 5 20 Diklormetan Se: Metylenklorid Dikväveoxid Se: Lustgas N,N-Dimetylacetamid 127-19-5 2015 10 35 20 70 H,R 21 Dimetyladipat 627-93-0 2005 5 36 Dimetylamin 124-40-3 2015 2 3,5 5 9 N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen 60-11-7 C 1 S-(2-(Dimetylamino)etyl)pseudotiourea dihydroklorid (PBA 1) 16111-27-6 S 4 N,N-Dimetylanilin 121-69-7 1993 1 5 2 10 H,V 3,3 -Dimetylbenzidin 4 Se: o-tolidin Dimetyldisulfid 624-92-0 1993 1 22 Dimetyleter 115-10-6 1996 500 950 800 1500 V Dimetyletylamin 598-56-1 1993 2 6 5 15 V N,N-Dimetylformamid 68-12-2 2015 5 15 10 30 H,R 23

AFS 2017:X 23 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Anm. Noter Dimetylftalat 131-11-3 1987 3 5 V 12 Dimetylglutarat 1119-40-0 2005 5 33 1,1-Dimetylhydrazin 57-14-7 C 4 1,2-Dimetylhydrazin 540-73-8 C 4 Dimetylsuccinat 106-65-0 2005 5 30 Dimetylsulfat 77-78-1 C 4 Dimetylsulfid 75-18-3 1993 1 22 Dimetylsulfoxid 67-68-5 1993 50 150 150 500 H,V Dinitrobensen 1,2-Dinitrobensen 1,3-Dinitrobensen 1,4-Dinitrobensen Dinitrotoluen 2,4-Dinitrotoluen 2,6-Dinitrotoluen Dioktylftalat Se även: Di(2-etylhexyl)ftalat 25154-54-5 528-29-0 99-65-0 100-25-4 1978 0,15 1 0,3 2 H,V 25321-14-6 1993 0,15 0,3 C,H,V 121-14-2 13 606-20-2 117-84-0 1987 3 5 R,V 12 Dioxan 123-91-1 1996 10 35 25 90 C,V Dipropylenglykolmonometyleter 34590-94-8 1993 50 300 75 450 H,V Disulfiram 97-77-8 1993 1 2 S,V Enfluran 13838-16-9 1981 10 80 20 150 V Enzymer, subtilisiner 1395-21-7 9014-01-1 1996 1 glycinenhet/m 3 3 glycinenheter/m 3 S 24 # Epiklorhydrin 106-89-8 2017 0,5 1,9 1 4 C,H,S Erionit 12510-42-8 66733-21-9 C 1 Etanol 64-17-5 1993 500 1000 1000 1900 V Etanolamin 141-43-5 2015 1 2,5 3 7,5 H

AFS 2017:X 24 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Eten 74-85-1 2000 250 330 1000 1200 V Eter Se: Dietyleter 2-Etoxietanol Se: Etylenglykolmonoetyleter 2-Etoxietylacetat Se: Etylenglykolmonoetyleteracetat # Etylacetat 141-78-6 2017 150 550 300 1100 Etylakrylat 140-88-5 2015 5 20 10 40 M,S Etylamin 75-04-7 2015 5 9,4 10 18,8 V Etylamylketon Se: 5-Metyl-3-heptanon Etylbensen 100-41-4 2015 50 220 200 884 H Etylbutylketon Se: 3-Heptanon Etyl-2-cyanoakrylat 7085-85-0 2000 2 10 4 20 M,S,V Etylendiamin 107-15-3 1978 10 25 15 35 S,V Etylenglykol 107-21-1 2015 10 25 40 104 H 25 # Etylenglykoldinitrat 628-96-6 2017 0,016 0,1 0,03 0,2 H Etylenglykolmonobutyleter 111-76-2 2015 10 50 50 246 H Etylenglykolmonobutyleteracetat 112-07-2 2015 10 70 50 333 H Etylenglykolmonoetyleter 110-80-5 2015 2 8 H,R 26 Etylenglykolmonoetyleteracetat 111-15-9 2015 2 11 H,R 26 Etylenglykolmonoisopropyleter 109-59-1 1996 10 45 20 90 H,V Etylenglykolmonoisopropyleteracetat 19234-20-9 1996 10 60 20 120 H,V # Etylenglykolmonometyleter 109-86-4 2017 1 H,R 26 Anm. Noter

AFS 2017:X 25 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) # Etylenglykolmonometyleteracetat 110-49-6 2017 1 H,R 26 Etylenglykolmonopropyleter 2807-30-9 1996 10 45 20 90 H,V Etylenimin (Aziridin) 151-56-4 C 4 Etylenklorhydrin Se: 2-Kloretanol # Etylenoxid 75-21-8 2017 1 1,8 5 9 C,H Etylentiourea 96-45-7 R 4 # 2-Etylhexanol 104-76-7 2017 1 5,4 2-Etylhexyllaktat 6283-86-9 1996 5 40 10 80 V 15 2-Etylkarbamat Se: Uretan Etyllaktat 97-64-3 1996 5 25 10 50 V 15 Etylmetakrylat 97-63-2 1987 50 250 75 350 M,S,V Etylmetansulfonat 62-50-0 C 4 N-Etylmorfolin 100-74-3 1984 5 25 10 50 H,V Fenol 108-95-2 2015 1 4 4 16 H 21 Fenylglycidyleter 122-60-1 1981 10 60 15 90 C,S,V Fenylisocyanat 103-71-9 1984 0,005 0,02 0,01 0,05 M,S 2 Fenyl-β-naftylamin 135-88-6 C 4 2-Fenylpropen Se: -Metylstyren Anm. Noter

AFS 2017:X 26 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Fibrer, naturliga kristallina utom erionit (som är ett A-ämne) Asbest Aktinolit Amosit Antofyllit Krokidolit Krysotil Tremolit Övriga fibrer Fibrer, syntetiska oorg. glasartade fibrer (amorfa) # Eldfasta keramiska fibrer Specialfibrer Övriga fibrer Mineralull Kontinuerliga glasfibrer Fibrer, syntetiska oorg. kristallina fibrer Kiselkarbidfibrer Grafitfibrer 77536-66-4 12172-73-5 77536-67-5 12001-28-4 12001-29-5 77536-68-6 2005 1990 2017 2005 2005 Korttidsgränsvärde (KGV) 0,1 fibrer/cm³ 0,5 fibrer/cm³ 0,2 fibrer/cm³ 0,2 fibrer/cm³ 1 fibrer/cm³ Anm. C,M 28 C,M C,M 2005 0,2 fibrer/cm³ M 28 Fluor 7782-41-4 2015 0,1 0,2 2 3,16 Fluorider (som F) 1978 2 31 Fluorväte Se Vätefluorid Formaldehyd 50-00-0 2011 0,3 0,37 0,6 0,74 C,H,M,S Formamid 75-12-7 1993 10 20 15 30 H,R,V Fosfin 7803-51-2 2015 0,1 0,14 0,2 0,28 Fosforpentaklorid 10026-13-8 2005 1 2 V Fosforpentoxid 1314-56-3 2000 1 5 V Noter 28, 29 28, 30 28 28

AFS 2017:X 27 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Fosforsyra 7664-38-2 2015 1 2 Fosfortriklorid 7719-12-2 2005 0,2 1,2 0,4 2,4 V Fosforväte Se: Fosfin Fosforylklorid 10025-87-3 2005 0,1 0,6 0,2 1,2 V Fosgen 75-44-5 2015 0,02 0,08 0,05 0,2 Fotogen, flyg-, motor- 6 Ftalater 1987 3 5 V 12 Ftalsyraanhydrid 85-44-9 2011 0,03 0,2 0,06 0,4 M,S Furfural 98-01-1 1990 2 8 5 20 H,V Furfurylalkohol 98-00-0 1990 5 20 10 40 H,V Glasfibrer Se: Fibrer, syntetiskt oorg. glasartade Övriga Glutaraldehyd 111-30-8 2011 0,1 0,4 S Glyceroltrinitrat Se: Nitroglycerin Glykol Se: Etylenglykol Glykoldinitrat Se: Etylenglykoldinitrat Grafitfibrer Se: Fibrer, syntetiskt oorg. kristallina fibrer Halotan 151-67-7 1990 5 40 10 80 V Halloysit Se: fibrer naturligt kristallina - Övriga HCFC 22 75-45-6 1984 500 1800 750 2500 V Anm. Noter

AFS 2017:X 28 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Anm. Noter n-heptan* och andra heptaner 142-82-5* 1989 200 800 300 1200 V 2-Heptanon 110-43-0 2015 25 120 100 475 # 3-Heptanon 106-35-4 2017 20 95 50 250 Hexahydroftalsyraanhydrid 85-42-7 13149-00-3 14166-21-3 2011 M,S 4, 27 Hexametylentetramin 100-97-0 1984 3 5 S,V Hexametylfosfortriamid 680-31-9 C 1 # n-hexan 110-54-3 2017 20 72 50 180 Hexaner, utom n-hexan 2-Metylpentan 3-Metylpentan 2,2-Dimetylbutan 2,3-Dimetylbutan 107-83-5 96-14-0 75-83-2 79-29-8 1989 200 700 300 1100 V 2-Hexanon 591-78-6 1993 1 4 2 8 H,V Hexylenglykol Se: 2-Metyl-2,4-pentandiol HFC 134 a 811-97-2 1996 500 2000 750 3000 V # Hydrazin 302-01-2 2017 0,01 0,013 C,H,S Hydrokinon 123-31-9 1993 0,5 1,5 S,V 10 2-Hydroxietylakrylat 818-61-1 1981 1 5 2 10 H,M,S,V 4-Hydroxi-4-metyl-2-pentanon 123-42-2 1993 25 120 50 240 V Indium* och oorg föreningar (som In) 7440-74-6* 1996 totaldamm 0,1 Isobutylmetakrylat 97-86-9 1987 50 300 75 450 M,S,V Isocyanater Se respektive isocyanat Isocyansyra 75-13-8 2004 0,01 0,018 0,02 0,036 M 2,32 3 20

AFS 2017:X 29 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Isofluran 26675-46-7 1990 10 75 20 150 V Isoforon 78-59-1 1993 5 30 Isopropanol 67-63-0 1989 150 350 250 600 V 2-Isopropoxietanol Se: Etylenglykolmonoisoproyleter 2-Isopropoxietylacetat Se: Etylenglykolmonoisopropyleteracetat Isopropylamin 75-31-0 1993 5 12 10 25 V # Isopropylbensen 98-82-8 2017 20 100 50 250 H Isopropylnitrat 1712-64-7 1978 10 45 15 70 V Jod 7553-56-2 1974 0,1 1 Järnoxid (som Fe) respirabel fraktion Kadmium*, och oorg föreningar (som Cd) totaldamm respirabel fraktion Kadmiumdifluorid Kadmiumdiklorid 1309-37-1 1978 7440-43-9* 7790-79-6 10108-64-2 2005 3,5 0,02 0,002 # Kalciumhydroxid 1305-62-0 2017 respirabel fraktion 1 4 # Kalciumoxid 1305-78-8 2017 respirabel fraktion 1 4 Kaliumaluminiumtetrafluorid 60304-36-1 2005 inhalerbar fraktion 0,4 Kaliumhydroxid 1310-58-3 2005 inhalerbar fraktion 1 2 Kaprolaktam (damm + ånga) 105-60-2 2015 5 40 Anm. C,M C,M,R C,M,R Noter 3 3,14 3 3 3 3

AFS 2017:X 30 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Anm. Noter Karbonyldiklorid Se: Fosgen 3-Karen (jfr Terpener) 13466-78-9 1990 25 150 50 300 S,V Katekol 120-80-9 1993 5 20 10 40 H,V Kimrök Se: Damm, kol inkl. kimrök Kinon Se: p-bensokinon Klor 7782-50-5 2015 0,5 1,5 Klorbensen 108-90-7 2015 5 23 15 70 2-Klor-1,3-butadien 126-99-8 1990 1 3,5 5 18 H,V Klordifluormetan Se: HCFC22 Klordioxid 10049-04-4 1996 0,1 0,3 0,3 0,8 Kloretan 75-00-3 2015 100 268 2-Kloretanol 107-07-3 1981 1 3,5 H 23 Klorfenoler och salter(som klorfenol) 1990 0,5 1,5 H,V Se även: Triklorfenol Tetraklorfenol Pentaklorfenol Klorkresol 59-50-7 1993 3 6 S,V Kloroform 67-66-3 1978 2 10 5 25 C,H,V Kloropren Se: 2-Klor-1,3-butadien Kobolt*, och oorg. föreningar (som Co) inhalerbar fraktion Koboltsulfat x 7H2O Koboltdiklorid 7440-48-4* 10026-24-1 7646-79-9 2011 0,02 C,H,S C,H,R,S C,H,R,S 3

AFS 2017:X 31 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Koldioxid 124-38-9 1974 5000 9000 10000 18000 V 33 Koldisulfid 75-15-0 1978 5 16 8 25 B,H,R,V # Kolmonoxid 630-08-0 2017 20 23 100 117 B,R 34 Anm. Noter # Koltetraklorid 56-23-5 2017 1 6,4 3 19 H # Koppar*, och oorg. föreningar (som Cu) respirabel fraktion 7440-50-8* 2017 0,01 3 Kresol o-kresol m-kresol p-kresol 1319-77-3 95-48-7 108-39-4 106-44-5 2000 1 4,5 2 9 H,V p-kresylglycidyleter 2186-24-5 1981 10 70 15 100 S,V Kristobalit, 14464-46-1 1996 C,M 3 respirabel fraktion 0,05 Krom*, och oorg. (II, III)-föreningar (som Cr) 7440-47-3* 2005 3 totaldamm 0,5 # Krom (VI)-föreningar (som Cr) 2017 C,S 3 inhalerbar fraktion 0,005 0,015 Blykromat Kaliumdikromat Kromtrioxid Natriumdikromat Strontiumkromat Zinkkromat 7758-97-6 7778-50-9 1333-82-0 10588-01-9 7789-06-2 13530-65-9 13 13 13 13 13 Kumen Se: Isopropylbensen # Kvarts 14808-60-7 2017 C,M 3 respirabel fraktion Se även: Kristobalit och Tridymit 0,05 Kvicksilver, org. föreningar (som Hg) 1993 0,01 B,H

AFS 2017:X 32 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Kvicksilver, och oorg. föreningar (som Hg) Korttidsgränsvärde (KGV) Anm. 7439-97-6 2015 0,02 B 14 # Kvävedioxid 10102-44-0 2017 0,5 0,96 1 1.9 34 # Kvävemonoxid 10102-43-9 2017 2 2,5 34 Lacknafta 2 25 % aromater < 2 % aromater 2011 Limonen (jfr terpener) 138-86-3 1990 25 150 50 300 S,V # Litium* och föreningar (som Li) 7439-93-2* 2017 Inhalerbar fraktion 0,02 Litiumhydrid 7580-67-8 Lustgas 10024-97-2 1981 100 180 500 900 V Maleinsyraanhydrid 108-31-6 2011 0,05 0,2 0,1 0,4 M,S # Mangan*, och oorg. föreningar (som Mn), inhalerbar fraktion respirabel fraktion MDI Se: Diisocyanater MEK Se: Metyletylketon 7439-96-5* 2017 Metakrylsyra 79-41-4 1987 20 70 30 100 V Metanol 67-56-1 1990 200 250 250 350 H,V 30 50 Metantiol 74-93-1 1993 1 22 1-Metoxi-2-propanol 107-98-2 2015 50 190 150 568 H 1-Metoxi-2-propylacetat 108-65-6 2015 50 275 100 550 H Metylacetat 79-20-9 1993 150 450 300 900 V 175 300 0,2 0,05 60 100 350 600 H,V H,V Noter 35 3 3

AFS 2017:X 33 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Anm. Noter Metylakrylat 96-33-3 2015 5 18 10 36 M,S Metylamin 74-89-5 1984 10 13 20 25 H,V Metylamylalkohol Se: 4-Metyl-2-pentanol Metylamylketon Se: 2-Heptanon Metylbromid 74-83-9 1990 5 19 10 40 H,V Metyl-n-butylketon Se: 2-Hexanon Metyl-2-cyanoakrylat 137-05-3 2000 2 9 4 18 M,S,V # 4,4 -Metylendianilin 101-77-9 2017 0,01 0,08 C,H,S 13 # Metylenklorid 75-09-2 2017 35 120 70 250 C,H 36 Metyletylketon 78-93-3 2015 50 150 300 900 Metyletylketonperoxid 1338-23-4 1981 0,2 1,5 # Metylformiat 107-31-3 2017 50 125 100 250 H 5-Metyl-3-heptanon 541-85-5 2015 10 53 20 107 Metylhexahydroftalsyraanhydrid 25550-51-0 19438-60-9 48122-14-1 57110-29-9 # 5-Metyl-2-hexanon 110-12-3 2017 20 95 50 250 Metylisoamylketon Se: 5-Metyl-2-hexanon # Metylisobutylketon 108-10-1 2017 20 83 50 200 M,S 4,27 Metylisocyanat 624-83-9 2005 0,01 0,024 0,02 0,047 M 2,20 4-Metylisopropylbensen 99-87-6 1984 25 140 35 190 V Metyljodid 74-88-4 1981 1 6 5 30 C,H,V Metylklorid 74-87-3 1996 10 20 20 40 V

AFS 2017:X 34 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Metylklormetyleter 107-30-2 C 1 Metylkloroform Se: 1,1,1-Trikloretan 3-Metylkolantren (20-Metylkolantren) 56-49-5 C 1 Metylmerkaptan Se: Metantiol Metylmetakrylat 80-62-6 2015 50 200 100 400 M,S Metylmetansulfonat 66-27-3 C 4 N-Metylmorfolin 109-02-4 1984 5 20 10 40 H,V N-Metyl-N-nitrosourea 684-93-5 C 1 2-Metyl-2,4-pentandiol 107-41-5 1996 25 120 4-Metyl-2-pentanol 108-11-2 1996 25 110 40 170 H,V N-Metyl-2-pyrrolidon 872-50-4 2015 10 40 20 80 H,R α-metylstyren 98-83-9 2015 20 98 100 492 Metylstyren Se: Vinyltoluen Metyltertiärbutyleter 1634-04-4 2015 30 110 100 367 Metyltetrahydroftalsyraanhydrid 26590-20-5 11070-44-3 34090-76-1 1694-82-2 3425-89-6 5333-84-6 42498-58-8 MIBK Se: Metylisobutylketon Mineralolja, gammal använd Anm. Noter M,S 4,27 C,H

AFS 2017:X 35 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Mineralull Se: Fibrer, syntetiska oorg. glasartade - Övriga Mjöldamm Se: Damm, mjöl Molybden*, metall och svårlösliga. föreningar (som Mo),. totaldamm respirabel fraktion Molybden, lättlösliga föreningar (som Mo) 7439-98-7* 1984 1984 Korttidsgränsvärde (KGV) totaldamm 5 Monoisocyanater Se: 2,6-Diisopropylfenylisocyanat Fenylisocyanat Isocyansyra Metylisocyanat Monoklorättikssyra 79-11-8 1993 1 4 2 8 H,V Monometylhydrazin 60-34-4 C 4 Morfolin 110-91-8 2015 10 35 20 72 MTBE Se: Metyltertiärbutyleter Myrsyra 64-18-6 1990 3 5 5 9 V Nafta Se: Petroleumnafta Naftalen 91-20-3 2000 10 50 15 80 V Naftalener, klorerade 1321-65-9 1978 0,2 0,6 H,V α-naftylamin 134-32-7 C 4 β-naftylamin 91-59-8 C 1 Natriumazid 26628-22-8 2015 0,1 0,3 10 5 Anm. Noter 3 3

AFS 2017:X 36 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Natriumhydroxid inhalerbar fraktion Natriumtetraboratdekahydrat Se: Borax 1310-73-2 2005 Korttidsgränsvärde (KGV) 1 2 NDI Se: Diisocyanater Nickel, metall 7440-02-0 1978 S 3 totaldamm 0,5 Nickelföreningar (som Ni), utom Nickelkarbonyl och Trinickeldisulfid 1978 C,S 3 totaldamm 0,1 Nickelkarbonyl 13463-39-3 1974 0,001 0,007 C,R Nickelsubsulfid Se:Trinickeldisulfid Nikotin 54-11-5 2011 0,1 H # Nitrobensen 98-95-3 2017 0,2 1 H, R 4-Nitrodifenyl 92-93-3 C 1 # Nitroetan 79-24-3 2017 20 62 50 150 H # Nitroglycerin 55-63-0 2017 0,01 0,095 0,02 0,19 H Nitroglykol Se: Etylenglykoldinitrat Nitrometan 75-52-5 1993 20 50 50 130 V 1-Nitropropan 108-03-2 1990 5 18 10 35 # 2-Nitropropan 79-46-9 2017 2 7 6 20 C N-Nitrosodimetylamin 62-75-9 C 4 Nitrotoluen 2-Nitrotoluen 3-Nitrotoluen 4-Nitrotoluen 1321-12-6 88-72-2 99-08-1 99-99-0 Anm. 1993 1 6 2 11 H,V C, R Noter 3

AFS 2017:X 37 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) NMP Se: N-Metyl-2-pyrrolidon Korttidsgränsvärde (KGV) Nonaner 1989 150 800 200 1100 V Oktaner 1989 200 900 300 1400 V Oljedimma, inkl. oljerök 1990 1 3 V 37, 38 Oxalsyra 144-62-7 1990 1 2 V Oxalsyra dihydrat 6153-56-6 Ozon 10028-15-6 1990 0,1 0,2 0,3 0,6 PAH (polycykliska aromatiska C,H kolväten) Se: Benso(a)pyren Pappersdamm Se: Damm, papper PCB 1978 0,01 0,03 C,H,V Penicillin inhalerbar fraktion Pentaerytritol totaldamm 2011 115-77-5 1996 0,1 5 1,1,1,2,2-Pentafluoretan 354-33-6 2005 500 2500 750 3750 V Pentaklorfenol* och salter (som pentaklorfenol) Pentaner n-pentan iso-pentan tert-pentan 87-86-5* 1974 0,5 1,5 H,V 109-66-0 78-78-4 463-82-1 1978 600 1800 750 2000 V Anm. S 3 Noter 3

AFS 2017:X 38 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Pentylacetater n-pentylacetat 1,1-Dimetylpropylacetat 1-Metylbutylacetat 2-Metylbutylacetat 3-Metylbutylacetat 3-Pentylacetat Perkloretylen Se Tetrakloretylen 628-63-7 625-16-1 626-38-0 624-41-9 123-92-2 620-11-1 Korttidsgränsvärde (KGV) 2015 50 270 100 540 Petroleumbränsle 6 Petroleumnafta 39 Pikrinsyra 88-89-1 2015 0,1 S α-pinen (jfr Terpener) 80-56-8 1990 25 150 50 300 S,V β-pinen (jfr Terpener) 127-91-3 1990 25 150 50 300 S,V Piperazin* och salter (som piperazin) 110-85-0* 2015 0,003 0,1 0,006 0,3 S Platina*, metall och svårlösliga föreningar (som Pt) 7440-06-4* 2000 3 totaldamm 1 Platina lösliga föreningar (som Pt) 2000 S 3 totaldamm 0,002 Polyklorerade bifenyler Se: PCB n-propanol 71-23-8 1989 150 350 250 600 V 1,3-Propansulton 1120-71-4 C 4 Propen 115-07-1 1996 500 900 β-propiolakton 57-57-8 C 4 Propionsyra 79-09-4 2015 10 30 20 62 Anm. Noter

AFS 2017:X 39 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) 2-Propoxietanol Se: Etylenglykolmonopropyleter Propylacetat 109-60-4 1996 100 400 200 800 V 1,2-Propylenglykoldinitrat 6423-43-4 1987 0,1 0,7 0,3 2 H,V Propylenglykolmonometyleter, 1320-67-8 1990 50 190 75 300 H,V isomerblandning Se även 1-Metoxi-2-propanol Propylenglykolmonometyleteracetat Se: 1-Metoxi-2-propylacetat 1,2-propylenimin 75-55-8 C 4 # Propylenoxid 75-56-9 2017 1 2,4 5 12,5 C,S Pyretrum 8003-34-7 2015 1 Pyridin 110-86-1 1996 2 7 3 10 V Radon, underjordsarbete 10043-92-2 2011 C 40 Radon, övrigt arbete 10043-92-2 2011 C 41 Resorcinol 108-46-3 1993 10 45 H Salpetersyra 7697-37-2 2015 0,5 1,3 1 2,6 Saltsyra 7647-01-0 2015 2 3 4 6 Selen*, och oorg. föreningar (som Se) utom väteselenid totaldamm Selenväte Se Väteselenid Sepiolit Se: Fibrer, naturligt kristallina - Övriga 7782-49-2* 1990 0,1 Sevofluran 28523-86-6 2000 10 80 20 170 V Anm. Noter 3

AFS 2017:X 40 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Silver*, metall och svårlösliga föreningar (som Ag) totaldamm Silver, lösliga föreningar (som Ag) totaldamm # Skärvätska inhalerbar fraktion Stearater totaldamm 7440-22-4* 1990 1990 2017 1996 Korttidsgränsvärde (KGV) 0,1 0,01 0,2 5 Styren 100-42-5 2011 10 43 20 86 B,H,V Sulfider, (summan av dimetyldisulfid, 1993 1 dimetylsulfid och metantiol) Sulfotep 3689-24-5 2015 0,1 H # Svaveldioxid 7446-09-5 2017 0,5 1,3 1 2,7 Svavelhexafluorid 2551-62-4 1993 1000 6000 Svavelsyra 7664-93-9 2011 inhalerbar fraktion 0,1 0,2 Svaveltetrafluorid 7783-60-0 1993 0,1 0,4 Svavelväte Se: Vätesulfid Talk totaldamm respirabel fraktion TDI Se: Diisocyanater Tellur* metall och föreningar (som Te) totaldamm Tenn* metall och oorg. föreningar (som Sn) inhalerbar fraktion 14807-96-6 1996 13494-80-9* 1981 7440-31-5* 2011 2 1 0,1 2 Anm. S Noter 3 3 3,42 C,V 3,43 3 3 3

AFS 2017:X 41 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Anm. Noter Tennorganiska föreningar (som Sn) 1978 totaldamm 0,1 0,2 # Terfenyl, hydrerad 61788-32-7 2017 2 19 5 48 Terpener 1990 25 150 50 300 S,V Terpentin 8006-64-2 1990 25 150 50 300 H,S,V 1,1,2,2-Tetrabrometan 79-27-6 1993 1 14 2 30 V Tetraetylbly (som Pb) 78-00-2 1981 0,05 0,2 H,R,V # Tetraetylortosilikat 78-10-4 2017 5 44 10 86 1,1,1,2-Tetrafluoretan Se: HFC 134a 1,2,2,2-Tetrafluoroetyldifluormetyleter Se: Desfluran Tetrahydroftalsyraanhydrid 85-43-8 935-79-5 Tetrahydrofuran 109-99-9 2015 50 150 100 300 # Tetrakloretylen 127-18-4 2017 10 70 25 170 C,H H,V 3 M,S 4,27 Tetraklorfenol* och salter (som tetraklorfenol) 2,3,4,5-Tetraklorfenol 2,3,4,6-Tetraklorfenol 2,3,5,6-Tetraklorfenol 25167-83-3* 4901-51-3 58-90-2 935-95-5 1990 0,5 1,5 H,V Tetraklorftalsyraanhydrid 117-08-8 M,S 4,27 Tetrametylbly, (som Pb) 75-74-1 1981 0,05 0,2 H,R,V Tetranitrometan 509-14-8 1993 0,05 0,4 0,1 0,8 V THF Se: Tetrahydrofuran Tioacetamid 62-55-5 C 4 Tioglykolsyra 68-11-1 1996 1 4 2 8 H,V

AFS 2017:X 42 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Anm. Noter Tiram 137-26-8 1993 1 2 S,V Titandioxid 13463-67-7 1990 3 totaldamm 5 o-tolidin (3,3 -dimetylbensidin) 119-93-7 C 4 Toluen 108-88-3 2015 50 192 100 384 B,H # o-toluidin 95-53-4 2017 0,1 0,5 C,H Tridymit respirabel fraktion 15468-32-3 1996 0,05 Trietanolamin 102-71-6 2011 0,8 5 1,6 10 H,V Trietylamin 121-44-8 2015 1 4,2 3 12,6 H Trietylentetramin 112-24-3 1984 1 6 2 12 S,V 1,1,1-Trifluoretan 420-46-2 2005 500 1750 750 2625 V 1,1,2-Trifluor-2-kloretyldifluormetyleter Se: Enfluran 2,2,2-Trifluor-1-kloretyldifluormetyleter Se: Isofluran 1,2,4-Triklorbensen 120-82-1 2015 2 15 5 38 H 1,1,1-Trikloretan 71-55-6 2015 50 300 200 1110 C,M 3 # 1,1,2-Trikloretylen 79-01-6 2017 10 54 25 140 C 13, 44 Triklorfenol* och salter (som triklorfenol) 2,3,4-Triklorfenol 2,3,5-Triklorfenol 2,3,6-Triklorfenol 2,4,5-Triklorfenol 2,4,6-Triklorfenol 3,4,5-Triklorfenol 25167-82-2* 15950-66-0 933-78-8 933-75-5 95-95-4 88-06-2 609-19-8 1990 0,5 1,5 C,H,V

AFS 2017:X 43 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Triklorfluormetan Se: CFC 11 1,1,2-Triklor-1,2,2-trifluoretan Se: CFC 113 Korttidsgränsvärde (KGV) Trimellitsyraanhydrid 552-30-7 2011 0,002 0,02 0,005 0,04 M,S # Trimetylbensen 1,2,3-Trimetylbensen 1,2,4-Trimetylbensen 1,3,5-Trimetylbensen Trimetylhexametylendiisocyanat Se: Diisocyanater 25551-13-7 526-73-8 95-63-6 108-67-8 2017 20 100 35 170 1,1,1-Trimetylolpropan 77-99-6 1996 5 3 Trinickeldisulfid (som Ni) totaldamm 12035-72-2 1978 0,01 2,4,6-Trinitrotoluen 118-96-7 1993 0,1 0,2 H,V Anm. C,S 3 Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat 126-72-7 C 4 Trädamm Se: Damm, trä Uretan 51-79-6 C 4 Vanadinpentoxid (som V) totaldamm respirabel fraktion 1314-62-1 1987 Vinylacetat 108-05-4 1993 5 18 10 35 # Vinylbromid 593-60-2 2017 1 4,4 C Vinylidenklorid Se: 1,1-Dikloreten # Vinylklorid 75-01-4 2017 1 2,5 5 13 C,H 0,2 0,05 Noter 3

AFS 2017:X 44 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) Anm. Noter Vinyltoluen 2-Vinyltoluen 3-Vinyltoluen 4-Vinyltoluen Volfram*, metall och svårlösliga föreningar (som W) totaldamm Volfram, lättlösliga föreningar (som W) totaldamm 25013-15-4 611-15-4 100-80-9 622-97-9 1993 10 50 30 150 H,V 7440-33-7* 1981 1981 5 1 Vätebromid 10035-10-6 2000 1 3,5 2 7 # Vätecyanid (som CN) 74-90-8 2017 0,9 1 3,6 4 H 3 3 Vätefluorid 7664-39-3 2015 1,8 1,5 2 1,7 31 Väteklorid Se: Saltsyra Väteperoxid 7722-84-1 1990 1 1,4 2 3 Väteselenid 7783-07-5 2015 0,01 0,03 0,05 0,2 Vätesulfid 7783-06-4 2015 5 7 10 14 Wollastonit Se: Fibrer, naturliga kristallina- Övriga Xylen o-xylen m-xylen p-xylen Zinkklorid respirabel fraktion 1330-20-7 95-47-6 108-38-3 106-42-3 7646-85-7 1974 2015 50 221 100 442 H 1 Zinkoxid 1314-13-2 1974 totaldamm 5 Ziram 137-30-4 1993 1 2 S,V 3 3

AFS 2017:X 45 Ämne CAS-nr År Nivågränsvärde (NGV) Korttidsgränsvärde (KGV) # Ättiksyra 64-19-7 2017 5 13 10 25 Ättiksyraanhydrid 108-24-7 1974 5 20 Anm. Noter

AFS 2016:X Noter till gränsvärdeslistan 1) Ämnet får inte hanteras. Vissa undantag finns dock. Se vidare 45 46 i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och tillstånd, ämnen som tillhör grupp A i bilaga 1. 2) Korttidsgränsvärde som avser en 5-minutersperiod gäller för ammoniak, diisocyanater, 2,6-diisopropylfenylisocyanat, fenylisocyanat, isocyansyra och metylisocyanat. Korttidsgränsvärde som avser en 1-minutersperiod gäller för akrylsyra. 3) Med inhalerbar fraktion menas den dammfraktion som definieras i svensk standard SS-EN 481, Arbetsplatsluft Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt 2.3 och som har en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.1. Med respirabel fraktion menas den dammfraktion som definieras i svensk standard SS-EN 481, Arbetsplatsluft - Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt 2.11 och som har en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.3. Med totaldamm menas de partiklar (aerosoler) som fastnar på ett filter i den provtagare som beskrivs i Metodserien, Provtagning av totaldamm och respirabelt damm, Metod nr 1010, Arbetarskyddsstyrelsen, numera Arbetsmiljöverket. Filterdiametern är normalt 37 mm, men kan även vara 25 mm. Trots sitt namn provtas inte den totala mängden luftburna partiklar med denna metod. Se även Kommentarer till not 2 på sid 51. 4) För hantering av ämnet krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket. Se vidare 47 48 i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och tillstånd, ämnen som tillhör grupp B i bilaga 1. 5) Se gränsvärden för kvävedioxid och kolmonoxid. Kvävedioxid och kolmonoxid är avsedda att ta hänsyn till den samlade effekten av de ämnen som förekommer i avgaser inklusive cancerframkallande ämnen. Dessa ämnen används alltså som indikatorsubstanser. Exponeringen ska vara godtagbar med hänsyn till båda värdena. Det är troligt att kolmonoxidvärdet blir dimensionerande vid exponering för avgaser från bensin- och gasoldrivna motorer, medan kvävedioxidvärdet får motsvarande funkt- 46

AFS 2016:X ion för dieselavgaser. Däremot ska man inte räkna hygienisk effekt mellan kolmonoxid och kvävedioxid (se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker). 6) Bensin, dieselolja, jetbränsle och villaolja/eldningsolja och andra petroleumbränslen har inga fastställda gränsvärden på grund av att de är blandningar av ett stort antal ämnen, vars halter oftast inte är kända i detalj. De varierar dessutom mellan olika bränslepartier. Nedan anges ungefärliga värden som kan användas i det förebyggande skyddsarbetet. För mätningar av kolväten kan man använda instrument som ger totalhalten av ämnena. Instrumentet ska kalibreras mot aktuellt bränsle eller t.ex. ren oktan. Produkt Rekommenderade värden för totalhalt kolväten i luft, mg/m 3 (tidsvägt medelvärde för en arbetsdag) Flygbensin 350 Motorbensin 250 Alkylatbensin a 900 Jetbränsle b 250 Diesel Mk1 c 350 Villaolja 250 a) Specialbensin för motordrivna arbetsredskap (svensk standard SS 155461:2008) t.ex. motorsågar. b) Kallas också Jet A-1, flygfotogen m.m. c) Diesel (Mk 2 och Mk 3) med högre aromathalter (max 20 och ca 25 %) finns också men har en begränsad marknad. 7) Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 0,2 % bensen. 8) Industribensin, extraktionsbensin, specificeras genom sitt kokpunktsintervall. Vanliga sorter i Sverige brukar innehålla antingen huvudsakligen hexaner (ca 25 50 % n-hexan, kokpunktsintervall ca 60 80 C), heptaner (kokpunktsintervall ca 80 110 C) eller oktaner (kokpunktsintervall ca 100 140 C). Jämför n-hexan, övriga hexaner, heptaner och oktaner. 9) Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 5 % n-hexan. 47

AFS 2016:X 10) p-bensokinon, kinon, kan genom reduktion övergå till hydrokinon. Hydrokinon kan lätt återbildas till p-bensokinon genom luftoxidation. Se även hydrokinon. 11) Benso(a)pyren kan förekomma bland andra polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i rök, damm eller dimma från t.ex. tjära och asfalt samt i vissa oljor och förbränningsprodukter. 12) Samma gränsvärde uttryckt i mg/m 3 ska tillämpas för de ftalater som inte har fastställda gränsvärden. Följande ftalater är reproduktionsstörande: CAS-nr Di(2-metoxietyl)ftalat 117-82-8 Di(2-etylhexyl)ftalat 117-81-7 Dibutylftalat 84-74-2 Bensylbutylftalat 85-68-7 Diisobutylftalat 84-69-5 13) Ämnen som har tagits upp på bilaga XIV (tillstånd) till REACH och kräver tillstånd för att få användas och släppas ut på marknaden (1 maj 2017). För aktuell lista se Echas hemsida. 14) För bly och kadmium finns biologiska gränsvärden, se föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. Även kvicksilver kan mätas biolgiskt i urin. 15) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas för de laktater som inte har fastställda gränsvärden. 16) För damm eller dimma av ämnen som har särskilda gränsvärden tillämpas dessa värden. 17) Avser damm från sluthärdad eller nästan sluthärdad epoxi-, akrylat-, polyuretan- och esterplast, bakelit eller dylikt. Hit räknas även damm från ohärdat pulvermaterial av epoxityp m.fl. 18) Vid bedömning av damm från tryckimpregnerat virke tillämpas gränsvärdet 0,5 mg/m 3. 19) Gränsvärdet avser kolväten i ångform dvs. upp till 12 kolatomer. Vid exponering för kolväten med mer än 12 kolatomer som förekommer i form av aerosol, partiklar eller vätskedroppar, tillämpas gränsvärdet för organiskt damm och dimma, 5 mg/m 3. Gränsvärdet gäller inte för aromatfri lacknafta (< 2 viktsprocent) som har eget gränsvärde, se not 35. 48

AFS 2016:X 20) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas även för de diisocyanater som inte har fastställda gränsvärden. På gränsvärdeslistan finns följande isocyanater upptagna: Diisocyanater: Hexametylendiisocyanat, HDI Isoforondiisocyanat, IPDI 4,4-Metylendifenyldiisocyanat, MDI Naftalendiisocyanat, NDI Toluendiisocyanat, TDI Trimetylhexametylendiisocyanat, TMDI Monoisocyanater: 2,6-Diisopropylfenylisocanat Fenylisocyanat Isocyansyra, ICA Metylisocyanat, MIC 21) I ångform kan ämnet i betydande grad upptas genom huden. 22) Nivågränsvärdet 1 ppm gäller för summan av halterna av dimetyldisulfid, dimetylsulfid och metantiol. 23) Upptaget av ämnet i vätskeform genom huden är så stort att det kan ge livshotande skador. 24) Gränsvärdet gäller för subtilisin och liknande proteolytiska enzymer. En glycinenhet motsvarar en aktivitet som från standardsubstrat under standardbetingelser frigör så många aminogrupper som finns i 1 mg glycin. 25) Gränsvärdet gäller den sammanlagda koncentrationen av ånga och aerosol. 26) Med hänsyn till risken för reproduktionsstörande verkan och till det stora upptaget via hud av såväl vätska som ånga är det särskilt viktigt att undvika hudkontakt. Vid samtidig exponering för flera lösningsmedel ska den hygieniska effekten för reproduktionsstörande etylenglykletrar och andra lösningsmedel beräknas separat, se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Etylenglykoletrarnas bidrag till annan lösningsmedelspåverkan än reproduktionsstörande verkan kan försummas. Några av dessa kräver tillstånd av Arbetsmiljöverket för hantering. Se vidare föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. 27) För att få tillstånd för hantering av metylhexahydroftalsyraanhydrid, metyltetrahydroftalsyraanhydrid, tetrahydroftalsyraanhydrid eller tetraklorftalsyraanhydrid bör ett riktvärde på 0,005 mg/m 3 för den sammanlagda exponeringen för syraanhydrider under 15 minuter inte överskridas. 49

AFS 2016:X 28) De fibrer som man tar hänsyn till vid jämförelse med gränsvärdet är sådana respirabla fibrer, som har ett längdbreddförhållande större än 3:1, en diameter mindre än 3 µm och en längd större än 5 µm. Gränsvärdet förutsätter att fiberräkningen utförs i faskontrastmikroskop. Vid exponering för fiberhaltigt damm gäller också gränsvärdet för oorganiskt damm. 29) Bland mineral som kan förekomma som naturligt kristallina fibrer kan nämnas attapulgit, halloysit, sepiolit och wollastonit. 30) Vanligaste eldfasta keramiska fibrerna är aluminiumsilikatfibrer (CASnr: 142844-00-6). 31) Vid exponering för blandningar av fluorider och vätefluorid ska nivågränsvärdet för fluorider tillämpas. 32) Metylisocyanat och isocyansyra kan bildas vid heta arbeten i polyuretan och andra kväveinnehållande kolföreningar. Krav på medicinsk kontroll gäller endast när ämnet bildas vid sådan termisk nedbrytning av material som anges i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. 33) Koldioxid används ofta som indikatorsubstans i arbetslokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom de personer som vistas där. Se särskilda regler om ventilation i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning. 34) När det gäller underjord- eller tunnelarbete träder gränsvärdena för kolmonoxid, kvävedioxid och kvävemonoxid i kraft först 21 augusti 2023. Fram till dess gäller gränsvärden enligt följande: Ämne Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Kvävemonoxid 25 30 50 60 V Kvävedioxid 1 2 5 10 V Kolmonoxid 20 25 100 117 B,R,V 35) Avser lacknafta som företrädesvis används som lösnings- och spädningsmedel för färg- och lackprodukter, dvs. petroleumnafta med sina huvudsakliga beståndsdelar i området C 7 till C 12 och med upp till 22 viktprocent aromater (upp till ca 20 volymprocent) och mindre än 0,1 viktprocent bensen. Jämför not 40 om petroleumnafta. Angivet ungefärligt värde uttryckt i ppm är beräknat på lacknafta med 22 viktprocent aromater. 50

AFS 2016:X 36) Metylenklorid är även reglerade av Kemikalieinspektionens lagstiftning. Dispens krävs för att saluhålla, överlåta och använda metylenklorid yrkesmässigt i Sverige undantaget forskning, utveckling och analysarbete. 37) Vissa oljor ger vid upphettning upphov till polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som kan vara cancerframkallande. Dessutom kan mineraloljor i sig innehålla sådana ämnen. 38) För dimma av vattenhaltig skärvätska se gränsvärdet för skärvätska. 39) Petroleumnafta består av en blandning av s.k. petroleumkolväten, vanligen med kokpunktsintervall 135-200 o C. Beteckningar som aromatnafta och alifatnafta kan förekomma för petroleumnafta med nära 100 % aromater eller nära 100 % alifater. Lacknafta med 17-22 % aromater är en typ av petroleumnafta. Särskilt gränsvärde gäller för lacknafta med en aromathalt upp till 22 viktprocent (se även not 36). Gränsvärden för annan typ av petroleumnafta beräknas med utgångspunkt från sammansättning och gränsvärden för ingående komponenter. 40) För underjordsarbete har gränsvärdet för radongas angetts som totalexponering under ett år och får inte överstiga 2,1 x 10 6 Bq h/m 3 vid arbete under jord (årsarbetstid = 1600 h). Detta värde motsvarar en exponering på ca 1300 Bq/m 3. Med arbete under jord avses berg- och gruvarbete, byggnadsarbete och liknande under jord. För annat underjordsarbete, som arbete i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar, lokaler och liknande, får radonhalten inte överstiga 0,72 x 10 6 Bq h/m 3 (årsarbetstid = 1800 h). Detta värde motsvarar en exponering på ca 400 Bq/m 3. Bestämning av radongaskoncentration bör ske enligt Strålsäkerhetsmyndighetens Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. 41) För övrigt arbete, annat än underjordsarbete, har gränsvärdet för radongas angetts som totalexponering under ett år och får inte överstiga 0,36 x 10 6 Bq h/m 3 vid arbete ovan jord (årsarbetstid = 1800 h). Detta värde motsvarar en exponering på ca 200 Bq/m 3. Bestämning av radongaskoncentration bör ske enligt Strålsäkerhetsmyndighetens Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. 42) Gränsvärdet gäller inte sådana metallstearater som innehåller toxiska metaller, t.ex. bly. I detta fall ska gränsvärdet för bly användas. 43) Aerosoler av svavelsyra har i studier visats vara cancerframkallande. 44) I trikloretylen ingår vissa stabiliseringsmedel. Trikloretylen för särskilt krävande tekniska ändamål kan som tillsats innehålla speciellt sammansatta stabiliseringsmedel i låg halt i vilka bl.a. epiklorhydrin kan ingå. 51

AFS 2016:X Kommentarer till not 2 till gränsvärdeslistan Dammdefinitioner Hälsorelaterade storleksfraktioner för luftburna partiklar, aerosoler, är definierade i standarden Arbetsplatsluft Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar (SS-EN 481). De utgörs av inhalerbar, torakal och respirabel partikelfraktion. Med inhalerbar fraktion menas den mängd partiklar, av totalmängden partiklar i luften, som man inandas genom näsa och mun. Torakal fraktion är den del av de inhalerbara partiklarna som passerar struphuvudet. Den respirabla fraktionen är de inhalerbara partiklar som når längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Detta åskådliggörs i figur 1. Figuren visar att för inhalerbart damm infångas 50 % av mängden partiklar med den aerodynamiska diametern 100 m, för torakalt damm infångas 50 % av 10 m-partiklarna och för respirabelt damm infångas 50 % av 4 m-partiklarna. Figur 1. Inhalerbar, torakal och respirabel fraktion enligt konventionen i standarden SS-EN 481 angivna som procent av totalmängden luftburna partiklar. Rökpartiklar, från t.ex. svetsning, är i regel huvudsakligen av storleksordningen < 1 m, vilket innebär att dessa till största delen enligt standarden består av respirabla partiklar. Det innebär att alla rökpartiklar kan betraktas som respirabla. Därför behöver man inte använda provtagare med föravskiljare vid provtagning då enbart rök finns. Metallrök bildas i regel genom kondensation och eventuell oxidation av metallånga. Vanligtvis utför svetsare även slipning eller slaggning varför även det luftburna dammet i en svetsares andningszon kan bestå av en hög andel icke-respirabelt damm. 52

AFS 2016:X Vid provtagning av det som vi kallar totaldamm används i Sverige en provtagningskassett med diametern 25 mm eller 37 mm. Begreppet totaldamm får inte blandas ihop med den totala mängden luftburna partiklar i luften, av vilken totaldamm endast är en del. Den nya dammkonventionen för inhalerbar fraktion avviker så mycket från det äldre begreppet totaldamm att luftföroreningshalter, och därmed även gränsvärden, inte direkt går att jämföra med varandra. Undersökningar, som Arbetsmiljöverket m.fl. utfört tyder på att den inhalerbara fraktionen kan vara två till tre gånger större än mängden totaldamm vid provtagning i samma arbetsmiljö. Skillnader beror också på dammsorten. Arbetsmiljöverket använder vid gränsvärdessättningen såväl det äldre begreppet totaldamm som den nya definitionen av inhalerbar fraktion enligt standarden SS-EN 481. Än så länge finns inget gränsvärde angivet för torakal fraktion. 53

AFS 2016:X Bilaga 2 Uppgifter som ska redovisas i en mätrapport Företagets namn, adress och arbetsställets belägenhet. Verksamhet och antal anställda som berörs av den luftförorening som är orsak till mätningen. Datum för mätningen. Vilket ämne/vilka ämnen som har uppmätts. Syfte med mätningen. Vem som utfört mätningen. Produktions- och ventilationsuppgifter. Klimatuppgifter vid mätning utomhus. Skiss eller fotografi över arbetsplatsen. Eventuell arbetsrotation, om den har betydelse för exponeringen. Om, när och vilken personlig skyddsutrustning som använts. Genomsnittlig tid under vilken respektive arbetsmoment pågått per dag, vecka, om det är möjligt att bedöma denna. Total arbetstid per dag, start och stopp, eventuell skiftgång samt notering av längre pauser och raster. Förekomst av fysiskt tungt arbete. Namn på personer och uppgift om de arbetsmoment som omfattas av mätningen och vid vilka tidpunkter mätningarna utförts. Provplatser samt provtagningstider för varje prov. Mätmetod och mätutrustning. Analysresultat, -metod och vilket analyslaboratorium som anlitats. Sammanställning över mätresultat med tidsvägda dagsmedelvärden och arbetsmoment samt gällande hygieniskt gränsvärde. Bedömning med kommentarer, jämförelser med eventuella tidigare mätningar, andra utredningar etc., rekommenderade åtgärder samt slutsats. 54

AFS 2016:X Bilaga 3 Exempel på beräkning av tidsvägt medelvärde och hygienisk effekt Fyra prov av lösningsmedel A har tagits med personburen mätutrustning under en dag enligt följande: Prov 1 kl. 07.50 10.00 130 min 67 ppm Prov 2 kl. 10.00 12.00 120 min 54 ppm Prov 3 kl. 12.35 14.20 105 min 35 ppm Prov 4 kl. 14.20 16.05 105 min 48 ppm Det tidsvägda medelvärdet blir då enligt formel i kommentaren till 9 : C m 67x130 54x120 35x105 48x105 8710 6480 3675 5040 23905 52 130 120 105 105 460 460 C m = 52 ppm. Nivågränsvärdet är 70 ppm. Exponeringen för lösningsmedel A ligger således under nivågränsvärdet. Under samma tider som i ovan nämnda exempel och i samma prov analyserades också lösningsmedel B med följande halter för respektive prov som resultat: 12, 22, 7 och 16 ppm. C m 12x130 22x120 7x105 16x105 1560 2640 735 1680 6615 14 460 460 460 C m = 14 ppm. Nivågränsvärdet är 20 ppm. Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten blir då enligt formeln i kommentaren till 9 : 52 14 HE 0,7 0,7 1,4 70 20 När den hygieniska effekten ligger över 1 för samtidig exponering av lösningsmedel A och lösningsmedel B innebär det att gränsvärdesnivå överskrids. 55

AFS 2016:X Bilaga 4 CAS-nummerindex CAS-nummer för ämnen listade i gränsvärdeslistan (sid. 15 44) samt ämnen som återfinns i noterna (sid 45 50). Även ämnen som omfattas av förbud (A) eller tillståndskrav (B) enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker ingår. För vissa ämnen finns gränsvärden även för deras föreningar eller isomerer. Dessa är inte alltid upptagna med CAS nummer. CAS-nr Ämne 50-00-0 Formaldehyd 50-32-8 Benso(a)pyren 51-79-6 2-Etylkarbamat (uretan) B 53-96-3 2-Acetamidofluoren A 54-11-5 Nikotin 55-63-0 Nitroglycerin 56-23-5 Koltetraklorid 56-49-5 20-Metylkolantren (3-metylkolantren) 57-14-7 1,1-Dimetylhydrazin B 57-57-8 β-propiolakton B 58-90-2 2,3,4,6-Tetraklorfenol 59-50-7 Klorkresol 60-09-3 p-aminoazobensen B 60-11-7 N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen A 60-29-7 Dietyleter 60-34-4 Monometylhydrazin B 60-35-5 Acetamid 61-82-5 Amitrol 62-50-0 Etylmetansulfonat B 62-53-3 Anilin A 56

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 62-55-5 Tioacetamid B 62-75-9 N-Nitrosodimetylamin (N,N-dimetylnitrosamin) 64-17-5 Etanol 64-18-6 Myrsyra 64-19-7 Ättiksyra 64-67-5 Dietylsulfat B 66-27-3 Metylmetansulfonat B 67-56-1 Metanol 67-63-0 Isopropanol 67-64-1 Aceton 67-66-3 Kloroform 67-68-5 Dimetylsulfoxid 68-11-1 Tioglykolsyra 68-12-2 N,N-Dimetylformamid 71-23-8 n-propanol 71-36-3 n-butanol 71-43-2 Bensen 71-55-6 1,1,1-Trikloretan 74-83-9 Metylbromid 74-85-1 Eten 74-87-3 Metylklorid 74-88-4 Metyljodid 74-89-5 Metylamin 74-90-8 Vätecyanid 74-93-1 Metantiol 75-00-3 Kloretan B 57

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 75-01-4 Vinylklorid 75-04-7 Etylamin 75-05-8 Acetonitril 75-07-0 Acetaldehyd 75-09-2 Metylenklorid 75-12-7 Formamid 75-13-8 Isocyansyra 75-15-0 Koldisulfid 75-18-3 Dimetylsulfid 75-21-8 Etylenoxid 75-31-0 Isopropylamin 75-34-3 1,1-Dikloretan 75-35-4 1,1-Dikloreten 75-44-5 Fosgen 75-45-6 HCFC 22 (Klordifluormetan) 75-52-5 Nitrometan 75-55-8 1,2-Propylenimin B 75-56-9 Propylenoxid 75-64-9 tert-butylamin 75-65-0 tert-butanol 75-69-4 CFC 11 75-71-8 CFC 12 75-74-1 Tetrametylbly 75-83-2 2,2-Dimetylbutan 76-13-1 CFC 113 77-78-1 Dimetylsulfat B 77-99-6 1,1,1-Trimetylolpropan 58

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 78-00-2 Tetraetylbly 78-10-4 Tetraetylortosilikat 78-59-1 Isoforon 78-78-4 iso-pentan Se pentaner 78-81-9 iso-butylamin 78-83-1 iso-butanol 78-92-2 sek-butanol 78-93-3 Metyletylketon 79-01-6 1,1,2-Trikloretylen 79-06-1 Akrylamid 79-09-4 Propionsyra 79-10-7 Akrylsyra 79-11-8 Monoklorättikssyra 79-20-9 Metylacetat 79-24-3 Nitroetan 79-27-6 1,1,2,2-Tetrabrometan 79-29-8 2,3-Dimetylbutan 79-41-4 Metakrylsyra 79-46-9 2-Nitropropan 80-05-7 Bisfenol A 80-56-8 α-pinen 80-62-6 Metylmetakrylat 84-44-9 Ftalsyraanhydrid 84-66-2 Dietylftalat 84-74-2 Dibutylftalat 85-42-7 Hexahydroftalsyraanhydrid B 85-43-8 Tetrahydroftalsyraanhydrid B 59

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 85-44-9 Ftalsyraanhydrid 85-68-7 Bensylbutylftalat 87-86-5 Pentaklorfenol 88-06-2 2,4,6-Triklorfenol 88-72-2 2-Nitrotoluen 88-89-1 Pikrinsyra 91-08-7 2,6-Toluendiisocyanat Se diisocyanater 91-20-3 Naftalen 91-59-8 β-naftylamin A 91-94-1 3,3'-Diklorbenzidin B 92-52-4 Difenyl 92-67-1 4-Aminodifenyl A 92-87-5 Benzidin A 92-93-3 4-Nitrodifenyl A 95-47-6 o-xylen 95-48-7 o-kresol 95-50-1 o-diklorbensen 95-53-4 o-toluidin 95-63-6 1,2,4-Trimetylbensen 95-80-7 2,4-Diaminotoluen B 95-95-4 2,4,5-Triklorfenol 96-12-8 1,2-Dibrom-3-klorpropan A 96-14-0 3-Metylpentan 96-33-3 Metylakrylat 96-45-7 Etylentiourea B 97-63-2 Etylmetakrylat 97-64-3 Etyllaktat 60

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 97-77-8 Disulfiram 97-86-9 Isobutylmetakrylat 97-88-1 Butylmetakrylat 98-00-0 Furfurylalkohol 98-01-1 Furfural 98-07-7 Bensotriklorid B 98-82-8 Isopropylbensen 98-83-9 -Metylstyren 98-87-3 Bensalklorid B 98-95-3 Nitrobensen 99-08-1 3-Nitrotoluen 99-65-0 1,3-Dinitrobensen 99-87-6 4-Metylisopropylbensen 99-99-0 4-Nitrotoluen 100-25-4 1,4-Dinitrobensen 100-37-8 2-Dietylaminoetanol 100-41-4 Etylbensen 100-42-5 Styren 100-44-7 Bensylklorid 100-74-3 N-Etylmorfolin 100-80-1 3-Vinyltoluen 100-97-0 Hexametylentetramin 101-14-4 4,4'-Diamino-3,3'-diklordifenylmetan (metylenbis(o-kloranilin)) 101-68-8 4,4 -Metylendifenyldiisocyanat Se diisocyanater 101-77-9 4,4'-Metylendianilin (4,4'-diaminodifenylmetan) B 61

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 101-84-8 Difenyleter 102-71-6 Trietanolamin 103-71-9 Fenylisocyanat 104-76-7 2-Etylhexanol 105-46-4 sek-butylacetat 105-60-2 Kaprolaktam 106-11-6 Dietylenglykolmonostearat 106-35-4 3-Heptanon 106-42-3 p-xylen 106-44-5 p-kresol 106-46-7 p-diklorbensen 106-51-4 p-bensokinon 106-65-0 Dimetylsuccinat 106-89-8 Epiklorhydrin 106-93-4 1,2-Dibrometan (etyldibromid) 106-99-0 1,3-Butadien 107-02-8 Akrolein 107-05-1 Allylklorid 107-06-2 1,2-Dikloretan 107-07-3 2-Kloretanol 107-11-9 Allylamin 107-13-1 Akrylnitril 107-15-3 Etylendiamin 107-18-6 Allylalkohol 107-21-1 Etylenglykol 107-30-2 Metylklormetyleter A 107-31-3 Metylformiat 62

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 107-41-5 2-Metyl-2,4-pentandiol 107-83-5 2-Metylpentan 107-98-2 1-Metoxi-2-propanol 108-03-2 1-Nitropropan 108-05-4 Vinylacetat 108-10-1 Metylisobutylketon 108-11-2 4-Metyl-2-pentanol 108-18-9 Diisopropylamin 108-24-7 Ättiksyraanhydrid 108-31-6 Maleinsyraanhydrid 108-38-3 m-xylen 108-39-4 m-kresol 108-46-3 Resorcinol 108-65-6 1-Metoxi-2-propylacetat 108-67-8 1,3,5-Trimetylbensen 108-88-3 Toluen 108-90-7 Klorbensen 108-91-8 Cyklohexylamin 108-93-0 Cyklohexanol 108-94-1 Cyklohexanon 108-95-2 Fenol 109-02-4 N-Metylmorfolin 109-59-1 Etylenglykolmonoisopropyleter 109-60-4 Propylacetat 109-66-0 n-pentan Se pentaner 109-73-9 n-butylamin 109-86-4 Etylenglykolmonometyleter 63

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 109-89-7 Dietylamin 109-99-9 Tetrahydrofuran 110-12-3 5-Metyl-2-hexanon 110-19-0 iso-butylacetat 110-43-0 2-Heptanon 110-49-6 Etylenglykolmonometyleteracetat 110-54-3 n-hexan 110-65-6 But-2-yn-1,4-diol 110-80-5 Etylenglykolmonoetyleter 110-82-7 Cyklohexan 110-85-0 Piperazin 110-86-1 Pyridin 110-91-8 Morfolin 111-15-9 Etylenglykolmonoetyleteracetat 111-30-8 Glutaraldehyd 111-40-0 Dietylentriamin 111-42-2 Dietanolamin 111-44-4 2,2'-Diklordietyleter B 111-46-6 Dietylenglykol 111-60-4 Etylenglykolmonostearat 111-76-2 Etylenglykolmonobutyleter 111-77-3 Dietylenglykolmonometyleter 111-90-0 Dietylenglykolmonoetyleter 112-07-2 Etylenglykolmonobutyleteracetat 112-15-2 Dietylenglykolmonoetyleteracetat 112-24-3 Trietylentetramin 112-34-5 Dietylenglykolmonobutyleter 64

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 115-07-1 Propen 115-10-6 Dimetyleter 115-77-5 Pentaerytritol 117-08-8 Tetraklorftalsyraanhydrid B 117-81-7 Di-(2-etylhexyl)ftalat 118-96-7 2,4,6-Trinitrotoluen 119-90-4 Dianisidin (3,3'-dimetoxibenzidin) B 119-93-7 3,3'-dimetylbenzidin (o-tolidin) B 120-80-9 Katekol 120-82-1 1,2,4-Triklorbensen 121-14-2 2,4-Dinitrotoluen 121-44-8 Trietylamin 121-69-7 N,N-Dimetylanilin 122-39-4 Difenylamin 122-60-1 Fenylglycidyleter 123-31-9 Hydrokinon 123-42-2 4-Hydroxi-4-metyl-2-pentanon 123-86-4 n-butylacetat 123-91-1 Dioxan 123-92-2 3-Metylbutylacetat Se pentylacetater 123-95-5 n-butylstearat 124-17-4 Dietylenglykolmonobutyleteracetat 124-38-9 Koldioxid 124-40-3 Dimetylamin 126-72-7 Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat B 126-99-8 2-Klor-1,3-butadien 65

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 127-18-4 Tetrakloretylen 127-19-5 N,N-Dimetylacetamid 127-91-3 β-pinen 131-11-3 Dimetylftalat 134-32-7 α-naftylamin B 135-88-6 Fenyl-β-naftylamin B 137-05-3 Metyl-2-cyanoakrylat 137-26-8 Tiram 137-30-4 Ziram 138-22-7 Butyllaktat 138-86-3 Limonen 140-88-5 Etylakrylat 141-32-2 n-butylakrylat 141-43-5 Etanolamin 141-78-6 Etylacetat 142-82-5 n-heptan 143-33-9 Natriumcyanid Se cyanider 144-62-7 Oxalsyra 151-50-8 Kaliumcyanid Se cyanider 151-56-4 Etylenimin B 151-67-7 Halotan 300-92-5 Aluminiumdistearat 302-01-2 Hydrazin 334-88-3 Diazometan B 354-33-6 1,1,1,2,2-Pentafluoretan 420-04-2 Cyanamid 420-46-2 1,1,1-Trifluoretan 66

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 431-03-8 Diacetyl 463-82-1 tert-pentan Se pentaner 492-80-8 Auramin (4,4'-imidokarbonyl-bis- (N,N-dimetylanilin)) 505-60-2 2,2'-Diklorodietylsulfid (senapsgas) 506-77-4 Cyanklorid 509-14-8 Tetranitrometan 523-31-9 Dibensylftalat 526-73-8 1,2,3-Trimetylbensen 528-29-0 1,2-Dinitrobensen 540-73-8 1,2-Dimetylhydrazin B 540-88-5 tert-butylacetat 541-85-5 5-Metyl-3-heptanon 542-88-1 1,1 -Diklordimetyleter A 552-30-7 Trimellitsyraanhydrid 557-04-0 Magnesiumstearat 557-05-1 Zinkstearat 584-84-9 2,4-Toluendiisocyanat Se diisocyanater 591-78-6 2-Hexanon 593-29-3 Kaliumstearat 593-60-2 Vinylbromid 598-56-1 Dimetyletylamin 606-20-2 2,6-Dinitrotoluen 609-19-8 3,4,5-Triklorfenol 611-15-4 2-Vinyltoluen 615-05-4 2,4-Diamino-1-metoxibensen (2,4-diaminoanisol) B B B 67

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 620-11-1 3-Pentylacetat Se pentylacetater 622-97-9 4-Vinyltoluen 624-41-9 2-Metylbutylacetat Se pentylacetater 624-83-9 Metylisocyanat 624-92-0 Dimetyldisulfid 625-16-1 1,1-Dimetylpropylacetat Se pentylacetater 626-38-0 1-Metylbutylacetat Se pentylacetater 627-93-0 Dimetyladipat 628-63-7 n-pentylacetat 628-96-6 Etylenglykoldinitrat 630-08-0 Kolmonoxid 637-12-7 Aluminiumtristearat 680-31-9 Hexametylfosfortriamid (HMPA) A 684-93-5 N-Metyl-N-nitrosourea A 811-97-2 HFC 134 a 818-61-1 2-Hydroxietylakrylat 822-06-0 Hexametylendiisocyanat Se diisocyanater 822-16-2 Natriumstearat 872-50-4 N-Metyl-2-pyrrolidon 933-75-5 2,3,6-Triklorfenol 933-78-8 2,3,5-Triklorfenol 935-79-5 Tetrahydroftalsyraanhydrid B 935-95-5 2,3,5,6-Tetraklorfenol 1002-89-7 Ammoniumstearat 1119-40-0 Dimetylglutarat 1120-71-4 1,3-Propansulton B 1303-96-4 Borax 68

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 1305-62-0 Kalciumhydroxid 1305-78-8 Kalciumoxid 1309-37-1 Järnoxid 1309-64-4 Antimontrioxid 1310-58-3 Kaliumhydroxid 1310-73-2 Natriumhydroxid 1314-13-2 Zinkoxid 1314-56-3 Fosforpentoxid 1314-62-1 Vanadinpentoxid 1314-80-3 Difosforpentasulfid 1317-36-8 Blymonoxid 1319-77-3 Kresol 1320-67-8 Propylenglykolmonometyleter 1321-12-6 Nitrotoluen 1321-65-9 Naftalener, klorerade 1330-20-7 Xylen, blandning 1333-82-0 Kromtrioxid Se krom(vi) 1338-23-4 Metyletylketonperoxid 1395-21-7 Enzymer, subtilisiner 1464-53-5 1,2:3,4-Diepoxibutan B 1592-23-0 Kalciumstearat 1634-04-4 Metyltertiärbutyleter 1694-82-2 1,2,3,6-Tetrahydro-cis-4-metylftalsyraanhydrid 1712-64-7 Isopropylnitrat 2186-24-5 p-kresylglycidyleter 2238-07-5 Diglycidyleter B 69

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 2426-08-6 Butylglycidyleter 2551-62-4 Svavelhexafluorid 2807-30-9 Etylenglykolmonopropyleter 3068-88-0 β-butyrolakton B 3173-72-6 1,5-Naftalendiisocyanat Se diisocyanater 3425-89-6 1,2,3,6-Tetrahydro-4-metylftalsyraanhydrid 3689-24-5 Sulfotep 4098-71-9 Isoforondiisocyanat Se diisocyanater 4485-12-5 Litiumstearat 4901-51-3 2,3,4,5-Tetraklorfenol 5333-84-6 1,2,3,6-Tetrahydro-3-metylftalsyraanhydrid 6153-56-6 Oxalsyra dihydrat 6283-86-9 2-Etylhexyllaktat 6423-43-4 1,2-Propylenglykoldinitrat 7047-84-9 Aluminiummonostearat 7085-85-0 Etyl-2-cyanoakrylat 7429-90-5 Aluminium 7439-92-1 Bly 7439-93-2 Litium 7439-96-5 Mangan 7439-97-6 Kvicksilver 7439-98-7 Molybden 7440-02-0 Nickel 7440-06-4 Platina 7440-22-4 Silver 7440-31-5 Tenn B B 70

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 7440-33-7 Volfram 7440-36-0 Antimon 7440-38-2 Arsenik 7440-41-7 Beryllium 7440-43-9 Kadmium 7440-47-3 Krom 7440-48-4 Kobolt 7440-50-8 Koppar 7440-74-6 Indium 7446-09-5 Svaveldioxid 7553-56-2 Jod 7580-67-8 Litiumhydrid 7646-85-7 Zinkklorid 7646-79-9 Koboltdiklorid 7647-01-0 Saltsyra 7664-38-2 Fosforsyra 7664-39-3 Vätefluorid 7664-41-7 Ammoniak 7664-93-9 Svavelsyra 7697-37-2 Salpetersyra 7719-12-2 Fosfortriklorid 7722-84-1 Väteperoxid 7726-95-6 Brom 7758-97-6 Blykromat Se krom(vi) 7778-50-9 Kaliumdikromat Se krom(vi) 7782-41-4 Fluor 7782-49-2 Selen 71

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 7782-50-5 Klor 7783-06-4 Vätesulfid 7783-07-5 Väteselenid 7783-60-0 Svaveltetrafluorid 7784-42-1 Arseniktrihydrid 7789-06-2 Strontioumkromat Se krom(vi) 7790-79-6 Kadmiumdifluorid 7803-51-2 Fosfin 7803-52-3 Antimontrihydrid 8003-34-7 Pyretrum 8006-64-2 Terpentin 9002-86-2 Damm, PVC 9014-01-1 Enzymer, subtilisiner 10024-97-2 Lustgas 10025-87-3 Fosforylklorid 10026-13-8 Fosforpentaklorid 10026-24-1 Koboltsulfat heptahydrat 10028-15-6 Ozon 10035-10-6 Vätebromid 10043-92-2 Radon 10049-04-4 Klordioxid 10070-44-3 1,2,3,6-Tetrahydrometylftalsyraanhydrid 10102-43-9 Kvävemonoxid 10102-44-0 Kvävedioxid 10108-64-2 Kadmiumdiklorid 10588-01-9 Natriumdikromat Se krom(vi) 72

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 11070-44-3 Metyltetrahydroftalsyraanhydrid B 12001-28-4 Krokidolit 12001-29-5 Krysotil 12035-72-2 Trinickeldisulfid 12172-73-5 Amosit 12510-42-8 Erionit se även 66733-21-9 A 13149-00-3 cis-hexahydroftalsyraanhydrid B 13463-39-3 Nickelkarbonyl 13463-67-7 Titandioxid 13466-78-9 3-Karen (jfr terpener) 13494-80-9 Tellur 13530-65-9 Zinkkromat Se krom(vi) 13838-16-9 Enfluran 13952-84-6 sek.-butylamin 14166-21-3 trans-hexahydroftalsyraanhydrid B 14464-46-1 Kristobalit 14807-96-6 Talk 14808-60-7 Kvarts 15468-32-3 Tridymit 15646-96-5 2,4,4-Trimetylhexametylendiisocyanat 15950-66-0 2,3,4-Triklorfenol 16111-27-6 S-[2-(Dimetylamino)etyl]-pseudotioureadihydroklorid (PBA 1) 16938-22-0 2,2,4-Trimetylhexametylendiisocyanat 19234-20-9 Etylenglykolmonoisopropyleteracetat Se diisocyanater B Se diisocyanater 73

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 19438-60-9 Hexahydro-4-metylftalsyraanhydrid 25013-15-4 Vinyltoluen 25154-54-5 Dinitrobensen 25167-82-2 Triklorfenol 25167-83-3 Tetraklorfenol 25321-14-6 Dinitrotoluen 25550-51-0 Metylhexahydroftalsyraanhydrid B 25551-13-7 Trimetylbensen 26471-62-5 Toluendiisocyanat Se diisocyanater 26590-20-5 1,2,3,6-tetrahydrometylftalsyraanhydrid 26628-22-8 Natriumazid 26675-46-7 Isofluran 26761-40-0 Diisodecylftalat 28178-42-9 2,6-Diisopropylfenylisocyanat Se diisocyanater 28523-86-6 Sevofluran 28679-16-5 Trimetylhexametylendiisocyanat Se diisocyanater 31566-31-1 Glycerolmonostearat 34090-76-1 Tetrahydro-4-metylftalsyraanhydrid 34590-94-8 Dipropylenglykolmonometyleter 42498-58-8 2,3,5,6-Tetrahydro-2- metylftalsyraanhydrid 48122-14-1 1-Metylhexahydroftalsyraanhydrid B 57041-67-5 Desfluran 57110-29-9 Hexahydro-3-metylftalsyraanhydrid 60304-36-1 Kaliumaluminiumtetrafluorid B B B B B 74

AFS 2016:X CAS-nr Ämne 61788-32-7 Terfenyl, hydrerad 66733-21-9 Erionit A 77536-66-4 Aktinolit 77536-67-5 Antofyllit 77536-68-6 Tremolit 142844-00-6 Aluminiumsilikatfibrer Se not 30 75

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 1 (57) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Marianne Walding, 010-730 97 11 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning till förslaget om Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om hygieniska gränsvärden Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: av.se Organisationsnummer: 202100-2148

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 2 (57) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå... 3 3. Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd... 4 4. Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på... 4 5. Bedömning av om föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen... 5 6. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen... 6 6.1 Berörda arbetstagare, uppdelat på män och kvinnor... 8 6.2 Antal företag som berörs... 9 6.3. Andra som berörs - kommuner och landsting... 10 7. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser... 10 7.1 Beskrivning av förslaget... 10 7.2 Kostnader ämnen som används... 13 7.3 Beskrivning av förslaget och kostnader för ämnen som bildas exklusive respirabelt kvarts och oorganiskt damm... 17 7.4 Sänkt gränsvärde för respirabelt kvarts och oorganiskt damm... 19 7.5 Sammanfattning av beräknade kostnader... 23 8. Jämförelse av konsekvenser för de övervägda regleringsalternativen... 24 9. Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen... 25 10. Effekter för kommuner och landsting... 25 11. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag... 25 12. Vilka andra kostnader blir aktuella för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta... 26 13. Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen... 26 13.1 Påverkan av konkurrensförhållanden... 26 13.2 Annan påverkan... 27 14. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning... 27 15. Bedömning av om särskilda hänsyn behövs när det gäller tidpunkten för ikraftträdande... 27 16. Bedömning av om det finns behov av speciella informationsinsatser... 27 17. Hur samråd genomförs... 28 18. Redovisning av beröringspunkter med andra författningar... 28 19. Kontaktperson på Arbetsmiljöverket... 28 Bilaga 1 Redovisning ämne för ämne.... 29

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 3 (57) 1. Sammanfattning Arbetsmiljöverket har tagit fram förslag till nya föreskrifter om hygieniska gränsvärden. I dessa föreskrifter kommer bland annat implementering av EUdirektiv att ske. EU har fastställt ett nytt kommissionsdirektiv, 2017/164/EU, med upprättande av fjärde förteckning över indikativa gränsvärden i enlighet med kemiska agensdirektivet 98/24/EG. Detta direktiv fastställdes 2017-01-31 och medlemsländerna ska senast den 21 augusti 2018 implementera dessa 31 gränsvärden i nationell lagstiftning. EU har även lagt fram förslag på bindande gränsvärden som förväntas föras in i bilaga III i carcinogen- och mutagendirektivet 2004/37/EG (CMD). Förslagen finns i två delar, våg 1 med 13 bindande gränsvärden och våg 2 med fem bindande gränsvärden. Efter att förslagen fastställs i direktiv måste medlemsstaterna implementera dessa gränsvärden i nationell lagstiftning. Sverige väljer att implementera dessa gränsvärden redan nu. Utöver de ämnen som berörs av direktiven ovan har Arbetsmiljöverket valt att ändra och införa gränsvärden för några andra ämnen. Ändringarna beror bland annat på ny vetenskaplig litteratur och additiva effekter med ämnen som finns med i det fastställda direktivet. Arbetsmiljöverket har även valt att sänka gränsvärdet för kvarts och oorganiskt damm. Detta beror bl.a. på att många arbetstagare som exponeras för damm utvecklar sjukdomen KOL. Förslaget kommer, med de antaganden och beräkningar som använts i denna konsekvensutredning, att innebära kostnader för företagen på cirka 2,2 miljarder kr främst beroende på sänkt gränsvärde för kvarts. Det sänkta gränsvärdet är anpassat till vetenskapliga sammanställningar som visar att dagens gränsvärde ur ett hälsoperspektiv är för högt. 2. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå I arbetslivet utsätts många arbetstagare för exponering av olika kemikalier som de hanterar, alternativt från kemiska riskkällor som frigörs eller bildas under vissa arbetsmoment eller processer. För att reglera luftexponeringen för olika kemiska riskskällor fastställs bindande gränsvärden i Sverige. Gränsvärdena är till för att säkerställa arbetstagarnas hälsa. Det innebär att arbetsgivaren är skyldig att se till att exponeringen inte överskrider de fastställda gränsvärdena. Arbetsgivarna måste leva upp till regelverket och det innebär att arbetstagarna blir mer skyddade för exponering av de utpekade ämnena. Sverige är även skyldig att införa EU:s direktiv med gränsvärden i nationell lagstiftning.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 4 (57) Förslaget innebär att föreskrifterna om Hygieniska gränsvärden AFS 2015:7 kommer att läggas ned och ersättas med nya föreskrifter om Hygieniska gränsvärden (AFS nummer ännu inte fastställt). Genom dessa nya föreskrifter kommer vi att implementera EU:s gränsvärden på det sätt som kommissionen kräver. Det innebär bl.a. sänkning av ett antal gränsvärden, men också att ytterligare några kemikalier som saknat gränsvärde i Sverige får ett sådant. I och med de föreslagna ändringarna kommer gränsvärdena i Sverige att i stort sett harmonisera med EU:s gränsvärden, med några undantag där Sverige kommer att ha ett lägre (strängare) gränsvärde. 3. Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Något alternativ till nya föreskrifter finns inte. Om vi inte inför de ändrade gränsvärdena i vår lagstiftning lever vi inte upp till de krav EU ställer. Genom de föreslagna föreskrifterna har Arbetsmiljöverket implementerat direktivet på det sätt som Europeiska Kommissionen kräver. Om Sverige inte överför detta minimidirektiv kan Sverige straffas i form av böter till EU. Se även resonemang i avsnitt 8 om jämförelser av övervägda regleringsalternativ. 4. Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Arbetsmiljöverkets bemyndigande för detta föreskriftsförslag finns i 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166), och verket jämför då även med följande direktiv: Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5 1998, s. 11, Celex 31998L0024). Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagener i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s.50, Celex 32004L0037). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28 Celex 32009L0148). Kommissionens direktiv 91/322/EEG av den 29 maj 1991 om fastställande av indikativa gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november 1980 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet (EGT L 177, 5.7.1991, s. 24, Celex 31991L0322).

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 5 (57) Kommissionens direktiv 2000/39/EG av den 8 juni 2000 om upprättande av en första förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (EGT L 142, 16.6.2000, s. 47, Celex 32000L0039). Kommissionens direktiv 2006/15/EG av den 7 februari 2006 om upprättande av en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av direktiv 91/322/EEG och 2000/39/EG (EUT L 38, 9.2.2006, s. 36, Celex 32006L0015). Kommissionens direktiv 2009/161/EU av den 17 december 2009 om upprättande av en tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om en ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG (EUT L 338, 19.12.2009, s. 87, Celex 32009L0161). Kommissionens direktiv 2017/164/EU av den 31 januari 2017 om upprättande av en fjärde förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om en ändring av kommissionens direktiv 91/322/EEG, 2000/39/EG och 2009/161/EU (EUT L27, 1.2.2017,s. 115, Celex 320017L0164). 5. Bedömning av om föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen De föreslagna föreskrifterna inför de artiklar och bilagor som finns i det fastställda direktivet, 2017/164/EU, och är i överensstämmelse med våra skyldigheter gentemot EU. Sverige har idag lägre gränsvärde än det fastställda direktivet för fem ämnen. Föreskriftsförslaget innebär att vi behåller våra lägre gränsvärden och således får lägre gränsvärde än som återfinns i EU-direktivet för dessa fem ämnen. Det pågår EU-förhandlingar om nytt direktiv med gränsvärden för carcinogener och mutagener. Direktivförhandlingarna är uppdelade i två separata förslag som kallas för första och andra vågen. Om ämnena i första och andra vågen kommer in i carcinogen och mutagendirektivet med de gränsvärden som kommissionen föreslår så innebär det att Sverige har ytterligare sju ämnen med lägre gränsvärde än de EU-gemensamma. Förutom detta föreslår Arbetsmiljöverket att ett ämne som finns i första vågen får sänkt gränsvärde jämfört med idag vilket medför att det kommer att få ett lägre gränsvärde än EU. Utöver de gränsvärden som finns i direktivet och i direktivförslagen och det som är nämnt ovan kommer Arbetsmiljöverket att sänka eller införa ytterligare fem gränsvärden.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 6 (57) Utöver att införa de artiklar det aktuella direktivet förutsätter är det vår bedömning att förslaget i övrigt är förenligt med gällande EU-lagstiftning och inte strider mot denna. 6. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Föreskrifterna reglerar gränsvärden för många olika kemiska ämnen. En svårighet med att på ett tydligt sätt beskriva vilka som kommer att beröras av de förändringar som föreslås, är att ett ämne kan ingå i många kemiska produkter och dessutom i olika halt. Figuren med trädet nedan beskriver komplexiteten hur en kemikalie kan användas. Som exempel visas användningen av etylenoxid, ett gränsvärde som får marginell justering i detta förslag till ny föreskrift. Varje gren i figurens träd visar vad ämnet kan användas till. Figur 1. Etenoxidträdet. Genom att låta etenoxid reagera med olika ämnen som markeras vid rötterna kan man tillverka alla de olika föreningar som är markerade i grenarna. Dessa ämnen används sedan i de produkter som är skrivna ute vid bladen. Etylenoxid är ett annat namn för etenoxid. Källa: Akzo Nobel (Företaget har gett tillstånd till användning av bilden.)

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 7 (57) Liknande komplexitet finns även för många andra ämnen. Samma kemiska ämne med ett visst gränsvärde kan således ha olika betydelse i olika kemiska produkter. Att man sen kan påvisa att en kemisk produkt används inom flera vitt skilda verksamheter innebär inte att alla arbetstagare har samma potentiella risk för en exponering där gränsvärdet riskerar att överstigas. Enligt uppgifter från Kemikalieinspektionens produktregister är det ca 340 företag som hanterar de ämnen som omfattas av regelförslaget i sin producerande verksamhet (informationen från produktregistret, som Arbetsmiljöverket har tillgång till, innehåller bara antal företag och inte storlek på företagen). Förutom dessa företag finns även en stor mängd nedströmsanvändare som kan komma i kontakt med kemiska produkter som innehåller någon eller några av de ämnen som omfattas av sänkta gränsvärden. Formulerare (utgör en del av de 340 företagen) är oftast de som använder koncentrerade kemiska ämnen för att tillverka utspädda produkter. I och med att formulerare hanterar ämnen i koncentrerad form bedömer Arbetsmiljöverket att de har något ökad risk för exponering. Många företag som hanterar koncentrerade lösningar av de kemiska ämnen som omfattas i förslaget till nya föreskrifter gör det oftast i slutna system vilket innebär att arbetstagarna inte utsätts för någon exponering av dessa ämnen. Risk för exponering kan dock förekomma utanför de slutna systemen t.ex. vid rengöring och underhåll. Andra yrkesanvändare, än dem vid de ovan nämnda 340 företagen, löper generellt mindre risk för exponering i nivåer närmare de föreslagna gränsvärdena då de hanterar redan färdigformulerade produkter med lägre halt av berörda ämnen. Där det finns absolut störst risk att exponeras för berörda ämnen i skadliga nivåer är i verksamheter där ämnena bildas t.ex. vid svetsning, metallframställning samt vid exponering för avgaser i slutna utrymmen så som tunnlar och gruvor och exponering för kvarts t.ex. inom byggbranschen. Stor risk för exponering för kvartsdamm finns även vid olika typer av arbetsmoment som genererar oorganiskt damm. Detta är bl.a. vanligt förekommande inom byggbranschen men sker även på många andra arbetsplatser. Att försöka identifiera vilka företag där dessa kemiska ämnen kan tänkas finnas är i sig en utmaning, men ger ändå inte någon större vägledning vilka som kommer att beröras av de förändringar som görs i regelverket. Det är hanteringen av ett kemiskt ämne, produkt eller riskkälla som medför om ett gränsvärde överskrids eller inte. Arbetsmiljöverket har ingen möjlighet att veta hur alla företag i landet hanterar kemiska riskkällor i sin verksamhet. När verket själva har genomfört mätprojekt för ett ämne visar det sig oftast att liknande verksamheter kan ha helt olika exponering pga. olika arbetssätt, ventilationstekniska lösningar, städrutiner etc. De antal berörda och de konsekvenser som redovisas i

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 8 (57) denna konsekvensutredning kommer därför i många fall att med nödvändighet vara väldigt grova uppskattningar som vilar på osäker grund. 6.1 Berörda arbetstagare, uppdelat på män och kvinnor Bedömningen är att arbetstagare i industrier där aktuella ämnen bildas är mest berörda. Mätningar visar att svetsare vid svetsning i framförallt manganhaltigt material men även till viss del kopparhaltigt material kan komma upp i luftkoncentrationer över föreslagna gränsvärden. Svetskommissionen rapporterar att det finns ungefär 20 000 25 000 heltidssvetsare i Sverige, det finns utöver dessa många som arbetar där svetsning ingår som en del av arbetet cirka 150 000 200 000. Enligt Statistiska centralbyrån var ca 16 000 svetsare anmälda som svetsare (SSYK 7212) år 2012 varav 3 % kvinnor. Arbetstagare som arbetar i begränsande utrymme så som tunnelarbeten och gruvor kan exponeras för avgaser, kolmonoxid, kvävemonoxid och kvävedioxid i högre halter om det är bristande ventilation. För gruv- och tunnelarbete gäller dock övergångsbestämmelser. Gränsvärdena för kvävemonoxid, kvävedioxid och kolmonoxid när det gäller underjords- eller tunnelarbete träder i kraft först 21 augusti 2023. Fram till dess gäller nuvarande gränsvärden. Enligt Statistiska centralbyrån yrkesregister fanns det ca 4 000 gruv- och stenbrottsarbetare (SSYK 8111) år 2012 varav 5,5 % var kvinnor. Enligt konsekvensutredningen för de föreskrifter om kvarts (AFS 2015:2) som beslutades 2015 1 är upp till 200 000 arbetstagare exponerade för kvarts varav cirka 7 % är kvinnor. Inom byggsektorn arbetar cirka 80 000 arbetstagare som är kvartsexponerade varav cirka 4 % är kvinnor. De exponeringsmätningar som har kommit in till Arbetsmiljöverket visar att cirka 10 % av dessa har ett resultat över det nu gällande gränsvärdet och ytterligare cirka 10 % (dvs. totalt 20 %) ligger över det nu föreslagna gränsvärdet. Man ska komma ihåg att detta inte är en helhetsbild då det bara är en liten andel av de företag som borde ha skickat in mätningar till verkat som har gjort det, speciellt inom byggsektorn. Arbetstagare i tillverkande industri och distributörer av bulkvolymer är mest berörda av de som använder ämnena, dessutom tillkommer andra yrkesgrupper som är användare av kemiska produkter i sin verksamhet. Reglerna vänder sig till arbetsgivare, yrkeshygieniker och mättekniker. Arbetsgivare är skyldiga att vidta de åtgärder som behövs för att arbetstagarna inte ska exponeras över gränsvärdet för de ämnen som de hanterar eller som bildas. Yrkeshygieniker och mättekniker är de som utför själva mätningarna för att se vilken exponering som föreligger i förhållande till gällande gränsvärde. Arbetstagare blir bara berörda om de hanterar ett kemiskt ämne på sådant sätt att de blir exponerade och det bedöms att det ska genomföras exponeringsmätningar. 1 REK 2009/6943

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 9 (57) Arbetstagarna kan i sådana fall få bära provtagningsutrustning under arbetet för att man ska kontrollera deras exponering. Det är arbetsgivaren tillsammans med yrkeshygieniker som avgör vilka av arbetstagarna som ska bära provtagningsutrustning för att undersöka deras exponering. Uppgift om berörda arbetstagare uppdelat på män och kvinnor kan inte på ett bra sätt redovisas då underlag för detta saknas men det går att konstatera att i de branscher där risken är störst för exponering över eller i närheten av föreslagna gränsvärden arbetar fler män än kvinnor (svetsare, tunnel-och gruvarbetare, kopparframställning, byggindustrin och stenkrossar). 6.2 Antal företag som berörs I bilaga 1 redovisas vilka branscher som är aktuella för respektive ämne. Konsekvenser för företag kan innebära att de behöver förnya sina exponeringsbedömningar när det gäller hantering av de ämnen som får nya eller sänkta gränsvärden. När öppen hantering av ämnen som fått sänkta gränsvärden förekommer kan det i vissa sammanhang behöva genomföras mätningar för att avgöra om hanteringen innebär att gränsvärdet överskrids. Detta är speciellt viktigt att uppmärksamma när hanteringen sker med produkter som innehåller en hög procenthalt av det ämne som det gäller. Innebär hanteringen även att ämnet hanteras varmt ökar risken för exponering ytterligare vilket man måste ta hänsyn till. Det kan finnas många företag där något av de aktuella kemiska ämnena hanteras eller bildas. Många av de berörda ämnena hanteras i slutna system vilket innebär att arbetstagarna inte exponeras. Vilka företag som ändå kan behöva göra en ny exponeringsbedömning är svårt att identifiera. Det framgår av information från Kemikalieinspektionens produktregister att cirka 340 företag hanterar de ämnen som omfattas av det nya regelförslaget. Vilka branscher som dessa 340 företag finns i specificeras i bilaga 1 under respektive ämne. Fördelning mellan stora och små företag framgår inte av den information vi erhållit från produktregistret. Dessa cirka 340 företag kommer att behöva göra ca 500 ny exponeringsbedömning i någon form (vissa företag hanterar fler än ett ämne). Vidare skattas att exponeringsbedömningarna kommer att leda till att cirka 100 företag behöver göra nya yrkeshygieniska exponeringsmätningar för något ämne. Skattningen är troligtvis hög då många företag hanterar dessa ämnen i slutna system. Utöver dessa 340 företag påverkas även de företag där de aktuella kemiska ämnena bildas. Hur många dessa företag är kan inte redovisas då underlag för detta saknas. Det är dock klart att det rör sig om många företag troligtvis mellan 150 000 och 200 000 varav många är enmansföretag. Upp till 150 000 företag har verksamhet som genererar kvartsdamm. Det rör sig om t.ex. byggbranschen, gruv- och tunnelarbete, gjuterier, gatsopare samt arbete med berg, se bilaga 1

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 10 (57) för en mer specifik beskrivning. Andra arbetsplatser där ämnen bildas är t.ex. svetsning ca 10 000 och arbetsplatser där det förekommer dieselavgaser i begränsade utrymmen så som gruvor, tunnelarbete och bussgarage (se resonemang under 7.3 och i bilaga 1 för respektive ämne). Även dessa kan behöva vidta exponeringsbedömningar och i förekommande fall exponeringsmätningar då det i dieselavgaser finns kvävedioxid, kvävemonoxid samt kolmonoxid vilka berörs i denna konsekvensutredning. Sammanfattningsvis bedömer vi att följande antal företag är berörda: 340 företag som hanterar aktuella ämnen, uppgift om storlek framgår inte av produktregistret. 150 000 200 000 företag med verksamhet där berörda ämnen bildas, varav många av dessa är enmansföretag. 6.3. Andra som berörs - kommuner och landsting Med stor sannolikhet kommer kommuner och landsting i mycket liten utsträckning att beröras av de förändringar som nu föreslås. Det är inte är troligt att de använder kemiska produkter som innehåller de berörda ämnena på ett sådant sätt så att det skulle bli aktuellt med någon mätning. Däremot kan det finnas några som svetsar vilket då kan leda till viss exponering för koppar och mangan. Enligt Statistiska centralbyrån yrkesregister fanns det 30 svetsarare anställda inom kommuner och landsting, alla män. Utöver dessa finns det säkert fler som någon gång utför svetsarbete. Det kommer också även inom kommunalt och landstingsdriven regi att finnas några arbetstagare som exponeras för kvarts eller oorganiskt damm, exempelvis inom parkförvaltning och gatukontoret. 7. Beskrivning av förslaget och dess konsekvenser 7.1 Beskrivning av förslaget I föreskriftsförslagets paragrafer och allmänna råd har en mindre ändring gjorts i förhållande till dagens gällande föreskrifter, AFS 2015:7. Ändringen består i att vi gjort ett förtydligande i en definition. Detta behövdes pga. det direktiv, 2017/164/EU som implementeras enligt föreskrifterna. Den största förändringen består istället av sänkningar eller införande av nya gränsvärden som finns i bilaga 1 till föreskrifterna. Ny kunskap har gett underlag till nya ställningstaganden och medfört sänkta gränsvärden för en del ämnen vilket kommer att bidra till att sjukdomar kan förebyggas eller minimera risken att drabbas av sjukdom. Exempel på sjukdomar där risken att drabbas kan minimeras är bl.a. astma, cancer, KOL och livslånga allergier. Om färre kan drabbas av sjukdom är det en besparing för samhället som är mycket svår att beräkna, för att inte nämna vilka vinster det kan bli på ett individuellt plan både ekonomiskt och i livskvalitet.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 11 (57) De flesta ämnen kommer få gränsvärden som överensstämmer med EU:s fastställda indikativa gränsvärden och när det gäller de föreslagna bindande gränsvärdena (CMD våg 1 och 2) kommer vi att utnyttja vårt nationella handlingsutrymme för vissa ämnen, se bilaga 1 för detaljer. Här kommenteras några av ämnena som får reviderade gränsvärden och alla ämnen där vi utnyttjar vårt nationella handlingsutrymme: Koppar har inget gränsvärde på EU-nivå men Arbetsmiljöverket föreslår ett nytt gränsvärde för koppar som är baserat på ett nytt dokument från EU:s vetenskapliga kommitté för hygieniska gränsvärden (SCOEL). Detta dokument färdigställdes 2014. Förslaget innebär också att Sverige kommer att gå över till att enbart ha gränsvärde för respirabel fraktion då det hälsomässigt är den intressantaste fraktionen. Nio av de ämnen som berörs av de sänkta gränsvärdena hanteras inte i Sverige. Dessa ämnen förs in i föreskriften för att Sverige som medlem i EU är skyldig att implementera alla EU:s gränsvärden i vår lagstiftning. Kvävedioxid har ett lägre gränsvärde i det fastställda direktivet än vad Sverige har. Arbetsmiljöverket föreslår att kvävedioxid får samma gränsvärde som i direktivet. Samtidigt tar vi bort gränsvärdet för avgaser (som använt kvävedioxid som markörsubstans) vilket innebär att gränsvärdet för kvävedioxid är samma oavsett var den kommer ifrån. Svaveldioxid föreslås få ett sänkt gränsvärde (samma värde som i det fastställda direktivet) vilket inte bedöms skapa problem för svensk industri förutom för ett företag, ett kopparsmältverk. Kopparsmältverket kommer att få svårt att komma under de exponeringsnivåer som krävs och det kommer att innebära att personlig skyddsutrustning behöver användas i fortsättningen i vissa delar av verksamheten. Mangan föreslås få halverat gränsvärde (samma värde som i det fastställda direktivet). Exponering för mangan i högre koncentrationer sker främst vid svetsning. För att skydda sig mot skadliga nivåer av mangan kommer det behövas bra ventilationslösningar och det kan även behöva kompletteras med fläktassisterat andningsskydd. Det är välkänt att man inte ska andas in svetsrök och ventilationslösningar och personlig skyddsutrustning krävs i många fall redan idag. EU föreslår införande av ett bindande gränsvärde för kvarts på 0,1 mg/m 3 vilket är samma värde som Sverige har idag. Arbetsmiljöverket föreslår dock en halvering av kvartsgränsvärdet till 0,05 mg/m 3 då flera vetenskapliga sammanställningar säger att dagens gränsvärde är för högt ur ett hälsoperspektiv. Yrkesmässig exponering för respirabel fraktion av kvartsdamm har visats orsaka silikos, lungcancer, kroniskt ob-

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 12 (57) struktiv lungsjukdom (KOL). Exponering för kvartsdamm i högre koncentrationer sker bl.a. vid bergshantering, krossning av kvartshaltigt material, gjuterier och bygg. För att skydda sig mot skadliga nivåer av respirabelt kvarts kommer det behövas bra ventilationslösningar och andra tekniska lösningar. Det kommer även att behöva kompletteras med fläktassisterat andningsskydd vid vissa arbetsmoment. Hydrazin, etylenglykolmonometyleter, etylenglykolmonometyleteracetat, 4,4 -Metylendianilin och 1,2-dibrometan är idag listade som B-ämnen i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker. För att få hantera B-ämnen krävs det tillstånd från Arbetsmiljöverket. Dessa fem ämnen har inte tidigare haft något gränsvärde. Nu föreslås att dessa fem ämnen får gränsvärden och samtidigt föreslås att tillståndskravet i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker utgår. Dessa värden blir harmoniserade med EU:s indikativa gränsvärden. Ämnena är carcinogener. I föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker finns speciella regler för carcinogener. Dessa regler innebär i princip samma krav som krävs för tillstånd vilket innebär att skyddsnivån kommer att vara likadan som med tillstånd. Då tillståndsönskningar inte behövs kommer det att medföra en minskad kostnad för de företag som hanterar dessa ämnen. Arbetsmiljöverket har valt att revidera gränsvärdet för etylenglykoldinitrat då etylenglykoldinitrat och nitroglycerin har samma verkningsmekanism och nitroglycerin har fått ändrat gränsvärde i och med direktivändringen. Exponering för etylenglykoldinitrat och nitroglycerin anses ha additiv verkan. Det finns ännu inget gränsvärde för skärvätska på EU-nivå men Arbetsmiljöverket föreslår att det införs då det finns många som har upplevt problem när de exponeras för aerosol av skärvätska. 11 ämnen (ättiksyra, metylenklorid, tetrakloretylen, etylacetat, akrylamid, 1,3-butadien, damm från hårda träslag, eldfasta keramiska fibrer, krom (VI) föreningar, 2-nitropropan, dikloretan) som finns med i det fastställda direktivet eller i förslagen till ämnen till CMD (våg 1 och 2) har idag lägre gränsvärden i Sverige. Dessa gränsvärden kommer inte revideras utan lämnas oförändrade. I arbetsmiljöer där kvartsdamm förekommer finns även oorganiskt damm. Det innebär att när gränsvärdet för kvarts sänks så kommer det att medföra att de åtgärder som sätts in även gör att exponeringen för oorganiskt damm minskar. Arbetsmiljöverket föreslår därför en halvering av gränsvärdet för oorganiskt damm. Oorganiskt damm har inget gränsvärde på EU-nivå. Övriga damm som finns listade i föreskriften,

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 13 (57) kommer i fortsättningen att mätas som inhalerbar fraktion och eller respirabel fraktion: o o o o o o o o o Damm och dimma, organiskt Damm, bomull Damm, härdplast Damm kol inkl. kimrök Damm, mjöl Damm, papper Damm, PVC Damm, textil Damm, trä Föreskriftsförslaget innebär att vi lever upp till kommissionens krav när det gäller införande av det fastställda direktivet. Vi för även in gränsvärdena som finns i förslagen om revidering av CMD och vi reviderar gränsvärden där vi har tillgång ny vetenskaplig dokumentation. 7.2 Kostnader ämnen som används Enbart kostnader beroende på gränsvärdesförändringar har beräknats I denna del av konsekvensutredningen beräknas endast kostnader, som bedöms uppstå genom de gränsvärdesförändringar som föreslås, för de 340 företag som använder ämnen. De minskade kostnaderna för tillståndsansökningar för B-ämnen redovisas i tabell 5. Inget annat har förändrats jämfört med dagens regler. Kostnader, exponeringsbedömning När det fastställs nya eller sänkta hygieniska gränsvärden är arbetsgivaren skyldig att genomföra en exponeringsbedömning enligt 9 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (KAM). Exponeringsbedömningen ska leda fram till om det behöver genomföras en yrkeshygienisk mätning för att kontrollera exponeringsnivån enligt 4 7 i förslaget till nya föreskrifter om hygieniska gränsvärden. Beroende på omfattning av hantering av ett ämne kan tiden för exponeringsbedömningen variera. Vår uppskattning är att det genomsnittligt tar cirka 1 timme/ämne att göra en exponeringsbedömning. Vem på företaget som behöver göra detta kan säkert variera från företag till företag, det kan vara någon i arbetsledande ställning, men kan också vara någon annan. I beräkningen nedan använder vi oss av en schablon att det kostar varje företag 800 kr. Den tiden inkluderar också att dokumentation av bedömningen har gjorts.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 14 (57) Tabell 1 Beräkning av kostnader för exponeringsbedömning. 23 KAM Paragraf Informationskrav Genomföra exponeringsbedömning Standardtid timmar Kostnad per bedömning (kr) Antal exponerings bedömningar Total administrativ kostnad (kr) 1 800 500 400 000 Den skattade kostnaden hänför sig alltså till krav som återfinns i KAM, men behovet av nya bedömningar uppstår i och med ändringen i föreskrifterna av hygieniska gränsvärden. Kostnader exponeringsmätning Genomförs en exponeringsmätning ska enligt 8 föreskrifterna om hygieniska gränsvärden denna mätning skriftlig dokumenteras. Som framgått i avsnitt 6 görs en bedömning att cirka 100 företag behöver göra en ny mätning. De flesta företag köper tjänsten att mäta, analysera och skriva mätrapport från en yrkeshygieniker som arbetar som konsult. Beräkningen nedan utgår ifrån att alla anlitar en konsult, men har företaget egen kompentens kan de klara av mätningen själva. Konsultens timpenning är cirka 1 000 kr och i beräkningen antar vi en sammanlagd arbetstid på 16 timmar. Att beställa bedömningen och ta hand om resultat innebär att företaget också får avsätta en del egen tid. Vem på företaget som behöver göra detta kan säkert variera från företag till företag, det kan vara någon i arbetsledande ställning, men kan också vara någon annan. I beräkningen nedan använder vi oss av en schablon att det kostar varje företag, utöver konsultkostnaden, ytterligare 800 kr. Kostnaderna för att genomföra en mätning och upprättande av mätrapporten beräknas enligt nedan. Tabell 2 Beräkning av kostnader för exponeringsmätning Paragraf Informationskrav Standardtid timmar Kostnader per mätning (kr) Antal mätningar Total administrativ kostnad (kr) 4-7 Genomföra mätning 12 12 000 100 1 200 000 8 Skriva mätrapport 4 4 000 100 400 000 4-8 Företagens kontakter med mätkonsult och hantering av mätrapport 1 800 100 80 000 Totalt 1 680 000

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 15 (57) Kostnader åtgärder Mätningarna kan resultera i att ett företag får anledning att vidta en eller flera åtgärder. Det skulle kunna handla om att införskaffa lämpliga andningsskydd eller skyddshandskar, men det kan också handla om att behöva införskaffa en ny ventilationshuv eller se över den ventilationstekniska lösningen i avsedd lokal. Det är inte möjligt att uppskatta dessa kostnader. Hur många som måste vidta någon åtgärd efter exponeringsmätningen är högst oklart. Vilken åtgärd som kan bli aktuell är också oklart och Arbetsmiljöverket har inga data att luta sig mot för en bedömning. Skulle en ombyggnation av ventilationssystem bli nödvändig kan det för ett enskilt företag bli dyrt. Som ett räkneexempel kan nämnas att om vart tredje företag som genomför en mätning (ca 33 företag) måste vidta åtgärder som i genomsnitt kostar 40 000 kr skulle det totalt bli en kostnad på 1 320 000 kr som i sin tur understiger den totala kostnaden för exponeringsmätningen. Beräkningen vilar på väldigt osäker grund och kan bli både högre och lägre. Den totala summan rymmer både kostnader som är av engångskaraktär (t.ex. inköp av ny ventilationshuv) och återkommande kostnader (t.ex. inköp av skyddshandskar). I tabell 4 nedan görs en uppskattning att två tredjedelar av kostnaden (880 000 kr) är av engångskaraktär och en tredjedel av kostnaden är framtida årliga kostnader (440 000 kr). Det antagandet baseras inte på något annat än en gissning att kostnaderna som är av engångskaraktär många gånger kan vara ett högre belopp än den årliga kostnaden för en löpande utgift. Arbetsmiljöverket saknar data för att kunna göra ett bättre antagande på den redan osäkra skattning som gjorts av möjliga kostnader på grund av de framtida mätningar som ska göras. Inom Reach-förordningen 2, som handlar om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen, tas DNEL-värden (derived no-effect level) fram för alla registrerade ämnen. Leverantören ska rekommendera riskhanteringsåtgärder som gör att användaren av ämnet ligger under detta DNELvärde. Många av ämnen som påverkas av föreskriftförslaget har samma eller lägre DNEL än föreslaget hygieniskt gränsvärde. Då detta är fallet borde många av företagen ha sådana riskhanteringsåtgärder på plats som gör att de redan idag ligger under de föreslagna gränsvärdena vilket gör att uppskattningar om kostnader troligtvis är högt räknade. Kostnader uppdatering av säkerhetsdatablad Vid inköp av farliga kemiska produkter är leverantören skyldig att lämna uppdaterad information om risker, hantering, förvaring och lämplig skyddsutrust- 2 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 16 (57) ning. Denna information skickas i form av ett säkerhetsdatablad. När gränsvärden ändras behöver säkerhetsdatablad uppdateras. För de berörda ämnena rör det sig om ca 340 företag som sammantaget behöver se över ca 1 400 säkerhetsdatablad på olika sätt. Arbetsmiljöverkets bedömning är att 280 säkerhetsdatablad kommer att behöva uppdateras och distribueras till nedströms användare medan 1 120 säkerhetsdatablad endast ska tas emot och arkiveras av företagen. Uppdatering och distribution beräknas ta 1 timme/säkerhetsdatablad. Mottagande beräknas ta cirka 15 minuter/säkerhetsdatablad. Tabell 3 Beräkning av kostnader för företagens hantering av nya säkerhetsdatablad Informationskrav Standardtid timmar Kostnad per timme (kr) Antal säkerhetsdatablad Total administrativ kostnad (kr) Uppdatering av säkerhetsdatablad 1 800 280 224 000 Mottagande av säkerhetsdatablad 0,25 800 1 120 224 000 Totalt 448 000 Ingen framtida ökning av antalet exponeringsbedömningar eller exponeringsmätningar Arbetsmiljöverket bedömer att de sänkta gränsvärdena inte kommer att påverka vare sig framtida antalet årliga exponeringsbedömningar eller exponeringsmätningar. Förändras risken för en arbetstagare att exponeras för ett farligt ämne behöver en bedömning göras och efter bedömningen eventuellt en mätning. Behovet av mätningar blir inte mer frekvent för att vissa gränsvärden ändrats något. Sammanfattning av beräknade kostnader De kostnader som beräknats ovan sammanfattas i tabell 4. Det räkneexempel som presenterats ovan och som gäller kostnader för åtgärder efter genomförd exponeringsmätning samt kostnader för uppdatering och hantering av säkerhetsdatablad har använts i tabellen tillsammans med ett antagande om fördelning mellan kostnader av engångskaraktär (t.ex. införskaffa en ventilationshuv) och årliga kostnader (t.ex. inköp av skyddshandskar). Se tabellens fotnot för grunden för detta antagande.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 17 (57) Tabell 4 Uppskattade ökade kostnader beroende på föreslagna gränsvärdesförändringar* Kostnader Kostnader av engångskaraktär (kr) Framtida årlig kostnad (kr) Exponeringsbedömning 400 000 Exponeringsmätning 1 680 000 Åtgärder efter exponeringsmätningen 880 000 440 000 Uppdatering och mottagande av säkerhetsdatablad 448 000 Totalt 3 408 000 440 000 *Alla siffror i tabellen ovan är förenade med stor osäkerhet, i synnerhet de som gäller åtgärder. Se resonemang i den löpande texten vilka antaganden som ligger till grund för beräkningarna. Åtgärderna är uppskattade att två tredjedelar är av engångskaraktär. Tabell 5 Beräkning av kostnader för tillståndsansökan som i framtiden kan sparas in Paragraf 47 KAM Informationskrav Skriva en tillståndsansökan Standardtid timmar Kostnad per timme Antal tillstånd/år Total administrativ kostnad (kr) 8 800 20 128 000 Den skattade kostnaden hänför sig till ett tillståndskrav enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) för fem ämnen som nu föreslås få ett hygieniskt gränsvärde och som därmed i framtiden inte längre behöver omfattas av tillståndskravet. Den kostnad som beräknats i tabell 5 blir därmed en framtida besparing för de företag som idag måste söka tillstånd för dessa fem ämnen. 7.3 Beskrivning av förslaget och kostnader för ämnen som bildas exklusive respirabelt kvarts och oorganiskt damm Även de företag där berörda ämnen bildas måste göra en ny exponeringsbedömning. Hur många dessa företag är kan inte redovisas då underlag för detta saknas. Arbetsmiljöverket har bedömt att de arbetsplatser som påverkas mest av föreskriftsförslaget, bortsett från kvarts, är där svetsning i manganhaltigt material pågår samt på arbetsplatser med begränsad ventilation där exponering för dieselavgaser förekommer (genom att gränsvärdena för kolmonoxid, kvävedioxid och kvävemonoxid sänks). Enligt Svetskommissionen finns det ungefär 20 000 25 000 heltidssvetsare i Sverige, det finns utöver dessa många som arbetar där svetsning ingår som en del av arbetet, 150 000 200 000. På hur många företag som dessa svetsare är utspridda på och hur många av dessa som svetsar i manganhaltigt material finns det inga uppgifter om. En grov uppskattning ifrån Svetskommissionen kan det röra sig om 8 000 10 000 företag som berörs.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 18 (57) Några exempel på arbetsplatser med begränsad ventilation där dieselavgaser bildas är gruvor, tunnelarbete, bussgarage och båtar med transport av framförallt lastbilar (på- och avkörning). Det saknas uppgifter även här hur många arbetsplatser som berörs. Det vi vet är att Sverige idag har 18 aktiva gruvor. En bedömning är att det kan röra sig om ca 15 rederier och 200 större garage i Sverige. Hur många tunnelarbeten som påverkas har vi inga information om. Dessa bedömningar är väldigt grova uppskattningar som vilar på mycket osäker grund. När det gäller det nya gränsvärdet för skärvätskeaerosol så är det baserat på den kontamination som skärvätskorna får efter en tids användning. Gränsvärdet kommer sannolikt att påverka företagen så att skärvätskorna byts ut i snabbare takt. Arbetsmiljöverket har uppskattat att det finns 6 800 verkstadsindustrier där skärvätskor kan användas. Hur ofta skärvätskor används och hur ofta de byts idag är inte känt. För att räkna ut exponeringsbedömningskostnaden räknar vi på att 10 000 företag med svetsare behöver göra en exponeringsbedömning, 6 800 verkstadsindustrier och cirka 500 företag till som påverkas av dieselavgaser. Vi använder oss av samma standardtid och timkostnad som i avsnitt 7.2. Tabell 6 Beräkning av kostnader för exponeringsbedömning, ämnen som bildas. Paragraf 23 KAM Informationskrav Genomföra exponeringsbedömning Standardtid timmar Kostnad per timme Antal företag Total administrativ kostnad (miljoner kr) 1 800 17 300 14 Vissa av dessa företag kommer att behöva göra exponeringsmätningar för att säkerställa vilken exponering som förekommer. Hur många som kommer att göra exponeringsmätningar är svårt att bedöma men skulle 10 % behöva göra det med en liknande tidsåtgång och kostnad som i avsnitt 7.2 skulle kostnaden bli cirka 29 miljoner (se tabell 7).

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 19 (57) Tabell 7 Beräkning av kostnader för exponeringsmätning, ämnen som bildas Paragraf Informationskrav Standardtid timmar Kostnad per företag Antal företag Total administrativ kostnad (miljoner kr) 4 7 Genomföra mätning 12 12 000 1 730 21 8 Skriva mätrapport 4 4 000 1 730 7 4 8 Företagens kontakter 1 800 1 730 1,4 med mätkonsult och hantering av mätrapport Totalt 29 De företag som kommer behöva sätt in någon åtgärd för att minska exponeringen kommer att behöva olika lösningar för att minska exponeringen och kostnaden kommer variera stort beroende på om det handlar om en helt ny ventilationslösning, nya friskluftmasker eller om företaget kan ändra rutiner och det organisatoriska arbetet. Arbetsmiljöverket har inte kunskap om vilka åtgärder som kan bli aktuella och då kostnaderna kan variera från ett par hundra kronor för nya filter till ny ventilationslösning på över 100 000 kronor kan Arbetsmiljöverket inte bedöma den totala kostnaden för eventuella åtgärder. För gruv- och tunnelarbete gäller övergångsbestämmelser för exponering för kolmonoxid, kvävedioxid och kvävemonoxid (i form av avgaser) vilket gör att eventuella åtgärdskostnader kan spridas på flera år då de sänkta gränsvärdena för dessa ämnen inte träder i kraft förrän 2023 i dessa miljöer. 7.4 Sänkt gränsvärde för respirabelt kvarts och oorganiskt damm Förslaget innehåller ett kraftigt sänkt (halverat) gränsvärde för respirabelt kvartsdamm. Det föreslagna gränsvärdet för kvartsdamm är det som driver sänkningen av oorganiskt damm då dessa förekommer samtidigt på många arbetsplatser. Det är den del av hela föreskriftsförslaget som kommer att få störst ekonomisk påverkan (högre kostnader) på företagen. Samtidigt kan denna skärpning av gränsvärdena förväntas att kraftigt minska exponeringen och därmed minska risken för allvarlig sjukdom hos arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. I denna konsekvensutredning vill vi därför särskilt redovisa konsekvenser och motiv till just denna del av förslaget. Exponering för respirabelt kvartsdamm och för oorganiskt damm sker i många branscher och påverkar därmed många arbetstagare. Exempelvis förekommer respirabelt kvartsdamm och oorganiskt damm samtidigt i bl.a. byggbranschen, gjuteribranschen och vid arbete med berg.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 20 (57) Kostnader Kostnaden för företagen vid ett halverat gränsvärde är väldigt svåra att beräkna. IOM (Institute of occupational medicin) 3 har kontrakterats av EU-kommissionen för att genomföra beräkningar av kostnader för industrin. Data i rapporten kommer från Eurostat vilket ger möjlighet till internationella jämförelser. Vid en halvering av det föreslagna EU-gränsvärdet för respirabelt kvarts kommer det enligt rapporten att krävas åtgärder som kostar 15 miljarder euro för hela EU varav 4 miljarder euro inom byggbranschen. Vid en extrapolering ger det en ökning med ca 125 miljoner euro (cirka 1,4 miljarder kr) för Sverige varav 33 miljoner euro (cirka 300 miljoner kr) inom byggbranschen. Eftersom Arbetsmiljöverket inte har några andra uppskattningar använder vi oss av IOM:s beräkning och antar att kostnader för åtgärder på grund av det sänkta värdet på kvarts kostar 1,4 miljarder kronor och detta räknar vi med är kostnader av engångskaraktär som uppstår i samband med att de nya gränsvärdena börjar gälla och att förnyade exponeringsbedömningar och exponeringsmätningar har genomförts. Arbetsmiljöverket anser att de kostnader som beräknats på grund av det sänkta gränsvärdet för kvarts samtidigt kommer att omfatta det sänkta gränsvärdet för oorganiskt damm då dessa förekommer samtidigt. Exakt vilka åtgärder som kommer att vara vanligast finns ingen bra beskrivning av. Vår bedömning är att åtgärderna inte bara kommer att ge kostnader av engångskaraktär, eftersom vissa åtgärder kan handla om införskaffande av utrustning eller installation av tekniska system som kan komma att behöva förnyas eller som kräver underhåll. Det innebär att det sänkta värdet också kommer att ge vissa löpande (årliga) kostnader. I brist på andra bedömningar gör vi i denna konsekvensutredning ett antagande om att det kommer att röra sig om 10 % av investeringskostnaden, alltså 140 miljoner kr om året. Siffran är framtagen som ett räkneexempel för att visa att det tillkommer framtida kostnader, den är inte resultatet av en beräkning med ett välgrundat faktaunderlag. De åtgärder som IOM räknat med innefattar inte de exponeringsbedömningar, exponeringsmätningar eller framtida årliga underhållskostnader som kan behöva göras. Arbetsmiljöverkets bedömning är att maximalt 150 000 företag i Sverige har arbetstagare, som riskerar att utsättas för kvartsexponering. Den uppskattningen är hämtad från den tidigare omnämnda konsekvensutredningen i samband med kvartsföreskrifterna som beslutades 2015. Om alla dessa företag skulle behöva göra om sina exponeringsbedömningar blir kostnaden ca 120 miljoner kr (jämför antaganden för beräkningar i tabell 6 ovan och sammanställning i tabell 8). Om ca 10 % av dessa behöver göra extra mätning under 2 dagar a 16 800 kr/dag blir det en kostnad på cirka 504 miljoner kr (jämför antaganden för beräkningar i tabell 7 ovan). Hur många som måste vidta åtgärder är högst oklart. Om vi utgår ifrån de exponeringsmätningar för kvarts som tidigare 3 Institute of Occupational Medicine. IOM Research Project P937/8, May 2011

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 21 (57) var obligatoriskt att skicka in till verket visar dessa på att ca 20 % överskrider det föreslagna gränsvärdet. Då många företag inte har skickat in mätrapporter till verket gör det att vi inte har en helhetsbilden av exponeringen. Vår bedömning är att 20 % är för lågt och i vår beräkning gör vi ett antagande att 30 % av företagen ligger över det föreslagna gränsvärdet för kvarts. Det innebär då att 45 000 företag d.v.s. 30 % av de 150 000 måste vidta någon form av åtgärd av engångskaraktär. De nya kostnaderna för exponeringsbedömning, exponeringsmätningar och åtgärder bedömer vi enbart är kostnader av engångskaraktär. Se tabell 8 för en sammanställning. Tabell 8 Uppskattade ökade kostnader beroende på föreslagna gränsvärdesförändringar för kvarts* Kostnader Berörda företag Kostnader av engångskaraktär (miljoner kr) Framtida årlig kostnad, t.ex. underhåll (miljoner kr) Exponeringsbedömning 150 000 120 Exponeringsmätning 15 000 504 Åtgärder efter exponeringsmätningen 45 000 1400 140 Totalt 2 024 140 *Alla siffror i tabellen ovan är förenade med stor osäkerhet, i synnerhet de som gäller åtgärder. Se resonemang i den löpande texten vilka antaganden som ligger till grund för beräkningarna. Lägger man ihop kostnaderna som orsakas av de förändrade gränsvärdena kommer det att innebära en engångskostnad på cirka 2 miljarder kr för företagen. Vi räknar med att det halverade gränsvärdet för kvarts leder till ökade årliga kostnader med 140 miljoner kr/år. Om man slår ut åtgärdskostnaderna på 1,4 miljarder på de berörda 45 000 företagen handlar det i genomsnitt om en engångskostnad på drygt 31 000 kr/företag. De extra mätningar som 10 % d.v.s. 15 000 av företagen måste utföra beräknas kosta 504 miljoner utslaget per företag ger det en kostnad på knappt 34 000 kr som en engångskostnad. De löpande kostnaderna beräknas till 3000 kr/företag och år. Dessa genomsnittskostnader per företag säger inget om hur stora de faktiska kostnader som varje enskilt företag drabbas av, variationen kan vara mycket stor, men som framgått av tidigare avsnitt är mer precisa beräkningar väldigt svåra att göra. Hälsovinster Vid exponering för respirabelt kvarts och oorganiskt damm brukar ofta risken för silikos och lungcancer nämnas, men exponering kan också exempelvis ge upphov till KOL, autoimmuna sjukdomar och njursjukdom. Statistik ifrån WHO visar att KOL är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 22 (57) IOM har gjort en sammanställning på vilka hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser det skulle bli vid en halvering av exponering för respirabelt kvarts. Deras beräknar bygger enbart på lungcancer och har exkluderat de andra sjukdomarna. IOMs beräkningar visar att en halvering av exponeringen skulle innebära att antalet personer som insjuknar i lungcancer kan minska med cirka en (1) per år i Sverige. IOM har gjort en beräkning att hälsovinsterna för Sverige under en sextioårsperiod när det gäller minskat antal fall av lungcancer till 16-39 miljoner euro för Sverige. Det motsvarar ca 267 000 650 000 kr/år. Vi konstaterar också att silikos angavs som bidragande eller underliggande dödsorsak hos 70 män och 1 kvinna mellan 2007 och 2012. Mycket tyder på att det sannolikt är betydligt fler då diagnostiseringen är mycket svår att göra. Vid en halvering av gränsvärdet och halvering av exponeringen förväntar man sig att antal silikosfall kommer att minska. Halvering av exponeringen för kvarts och oorganiskt damm kommer att innebära att färre personer drabbas av KOL. Några hundratusen svenskar har KOL och närmare 3 000 personer per år har KOL som direkt dödsorsak. 15-20 % av alla KOL-fall anses vara arbetsrelaterade. Hur stor dessa delar utgör är inte klarlagt. Om 300 000 personer har KOL i Sverige och vi antar att 15 % av dessa är arbetsrelaterade skulle det innebära att 45 000 har fått KOL på grund av sitt arbete. Skulle man kunna minska antalet personer som får arbetsrelaterad KOL i Sverige med t.ex. 1 % genom ett halverat gränsvärde för kvarts och oorganiskt damm skulle det motsvara 450 personer. Antagandet om 1 % är lågt och en sänkning av gränsvärdena för kvarts och oorganiskt damm kommer sannolikt att innebära att färre arbetstagare kommer att insjukna i KOL. Uppgifter om antal insjuknade i KOL per år saknas. Cirka 3 000 personer dör av KOL i Sverige varje år och om 15 % av dessa är arbetsrelaterade genom exponering av kvarts och oorganiskt damm skulle det innebära att 450 personer dör av KOL på grund av exponering i arbetet. Kan man minska dödligheten med t.ex. 1 % genom halverade gränsvärden för kvarts och oorganiskt damm skulle det spara 4-5 personers liv/år. Sannolikt kommer sänkningen av gränsvärdet ge ännu större positiva hälsoeffekter. Sammanfattande bedömning De beräkningar av kostnader som har gjorts är mycket osäkra, men de visar att förslaget om sänkt gränsvärde för respirabelt kvarts och oorganiskt damm kommer att innebära inte obetydliga kostnadsökningar för berörda svenska företag. Vissa branscher har framfört önskemål om att Sverige bör ha samma gränsvärde som EU. Argumenten för detta är att många företag är verksamma i många länder och önskar lika lagstiftning inom EU. I dagsläget finns det några länder som redan har lägre gränsvärde än det som EU föreslår t.ex. Nederländerna och Finland.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 23 (57) Även de uppskattningar som gjorts av minskat antal dödsfall och samhällsekonomiska vinster är i högsta grad osäkra. Det som dock är säkert är kopplingen mellan exponering och risk för de sjukdomar som beskrivits. Ett lägre gränsvärde medför lägre exponering och det i sin tur minskar risk för sjukdom och för tidig död. Arbetsmiljöverket har sammanfattningsvis bedömt att hälsovinsterna är så pass stora att det motiverar en sänkning av gränsvärdet både för kvarts och oorganiskt damm trots de ökade kostnader som detta medför. 7.5 Sammanfattning av beräknade kostnader Nästan alla redovisade kostnader och besparingar är sådana som har bedömts vara av engångskaraktär i samband med att de nya gränsvärdena införs. Alla dessa kostandeffekter av engångskaraktär sammanfattas i tabell 9 och de årliga framtida kostnadsförändringarna sammanfattas i tabell 10. Tabell 9 Sammanställning av de kostnadsmässiga effekterna av engångskaraktär, något avrundade Orsak Berörda företag Beräknad kostnad (miljoner kr) Hänvisning Exponeringsbedömning, 340 0,4 Se tabell 1 där ämnen an- vänds Exponeringsmätning, där ämnen används 100 1,7 Se tabell 2 Uppdatera säkerhetsdatablad, där ämnen används Tekniska åtgärder där ämnen används Exponeringsbedömning, där ämnen bildas, ej kvarts Exponeringsmätning, där ämnen bildas, ej kvarts Exponeringsbedömning, kvarts och oorganiskt damm Exponeringsmätning, kvarts och oorganiskt damm Tekniska åtgärder, kvarts och oorganiskt damm 340 0,4 Se tabell 3 33 0,9 Se tabell 4 17 300 14 Se tabell 6 1 730 29 Se tabell 7 150 000 120 Se tabell 8 15 000 504 Se tabell 8 45 000 1400 Se tabell 8 Totalt 2 070

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 24 (57) Tabell 10 Sammanställning av beräknade årliga framtida kostnadsförändringar, något avrundade Orsak Berörda företag Beräknad kostnad/besparing (miljoner kr) Hänvisning Åtgärder p.g.a. sänkt 45 000 140 Se tabell 8 gränsvärde kvarts o oorganiskt damm Åtgärder övriga gränsvärdesförändringar 33 0,4 Se tabell 4 Färre tillstånd 20 0,1 Se tabell 5 Totalt 140,3 8. Jämförelse av konsekvenser för de övervägda regleringsalternativen De föreslagna föreskrifterna överför ett minimidirektivs artiklar och bilagor samt kommissionens förslag till nya gränsvärden i carcinogen- och mutagendirektivet (CMD). Då detta är ett minimidirektiv finns möjlighet att införa strängare krav, t.ex. att ange lägre (strängare) gränsvärden. För några ämnen har Arbetsmiljöverket valt att behålla lägre gränsvärden än de EU har och för ett ämne, kvarts, har verket valt att införa ett lägre gränsvärde än EU. Det vägval mellan olika handlingsalternativ som får störst konsekvenser för berörda är det som vi redogjort för i avsnitt 7.4 och som handlade om respirabelt kvarts och oorganiskt damm. Sänkningen av gränsvärdena för kvarts- och oorganiskt damm sker på verkets eget initiativ då verket anser att det är angeläget att få ner dammexponeringen generellt och kvartsexponering specifikt. När det gäller sänkningen av gränsvärdet för respirabelt kvartsdamm föreslår verket ett lägre gränsvärden än det som EU-kommissionen föreslår i CMD. Anledningen är att skyddet mot arbetare inte är tillräckligt bra vid det gränsvärdet som vi har nu och som EU-kommissionens föreslår. Grunden för detta är de hälsoeffekter som man ser i vetenskapliga studier vid den nivån som EU förslår som gränsvärde. Arbetsmiljöverket bedömer att hälsovinsterna för arbetstagare blir stora då de kan undvika sjukdom och att hälsovinsterna uppväger de kostnader som halvering av gränsvärdet kan innebära. Alternativ till att sänka gränsvärdet för kvarts- och oorganiskt damm är att vi behåller dagens gränsvärden. Om gränsvärdet bibehålls kan vi räkna med en viss sjukdomsbörda. Denna kostnad kommer att belasta samhället i forma av sjukvårdskostnader och lidande för drabbade personer. Sänker vi gränsvärdet kommer det att leda till kostnader för industrin. Men det kommer samtidigt att

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 25 (57) leda till mindre sjukvårdskostnader, sjukfrånvaro och friskare arbetstagare. Skulle man välja att sänka gränsvärdena till 75 % av dagens nivå skulle åtgärdskostnaderna för företagen troligtvis inte bli lika höga. Men samtidigt skulle samhällskostnaden inte minska lika mycket då hälsovinsterna inte skulle ge så stor effekt. Arbetsmiljöverket anser att det är nödvändigt att sänka gränsvärdet för kvarts även om kostnaderna för företagen blir höga. Sänkningen motiveras av ett flertal vetenskapliga studier som alla pekar åt samma håll, att gränsvärdet för kvarts måste vara 0,05 mg/m 3 eller lägre för att ge ett rimligt skydd för arbetstagarna. Det saknas bra data för att kartlägga samhällskonsekvenserna som förslaget kan innebära. Med remissförfarandet som ska genomföras önskar verket få information från remissinstanserna som kan ge en tydligare bild av konsekvenserna. 9. Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen Av den tidigare redovisningen har framgått att kommuner och landsting i stort sett inte är berörda av de nya reglerna. I den mån kommuner och landsting ändå påverkas sker det i deras civilrättsliga egenskap av arbetsgivare. Reglerna påverkar alltså inte kommuner och landsting på annat sätt än andra arbetsgivare och därmed påverkas inte heller den kommunala självstyrelsen. 10. Effekter för kommuner och landsting Eftersom kommuner och landsting i stort sett inte är direkt berörda av de nya reglerna bedöms effekten för dessa vara liten. Eventuella exponeringsbedömningar/-mätningar eller åtgärder som behöver göras har därmed inte beräknats. Inte heller har några bedömningar gjorts av eventuella minskade kostnader som följd av de hälsoförebyggande insatserna som ett sänkt gränsvärde för respirabelt kvarts och för oorganiskt damm kan innebära för kommuner och landsting. 11. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag Arbetsmiljöverket har bedömt att kostnaderna för exponeringsbedömning, exponeringsmätning och uppdatering av säkerhetsdatablad kan klassificeras som administrativa kostnader. Dessa administrativa kostnader, som är av engångskaraktär, återfinns i tabell 9 och uppskattas sammanlagt till cirka 653 miljoner kr. Därutöver redovisas i tabell 10 en besparing på 128 000 kr/år genom att färre tillstånd behöver sökas.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 26 (57) 12. Vilka andra kostnader blir aktuella för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta Företag måste alltid hålla sig informerade om vilka gränsvärden som gäller och det innebär i sig att de måste se till att de skaffar sig information om det förändrade regelverket. Därutöver har Arbetsmiljöverket inte bedömt andra kostnader utöver de som redan har specificerats. 13. Bedömning av i vilken utsträckning föreskrifterna kan komma att påverka företagen 13.1 Påverkan av konkurrensförhållanden Konkurrens inom EU på ett generellt plan Arbetsmiljöverket har försökt bedöma om de ändrade gränsvärdena kan komma att påverka konkurrensförhållanden. Vägen mot mer harmoniserade gränsvärden inom EU kommer att medföra att företag måste arbeta arbetsmiljömässigt på lika villkor. I stort bedömer vi att konkurrensen inte kommer att påverkas i någon större utsträckning inom EU. Vissa branscher där det finns kvartsexponering har framfört önskemål om att Sverige bör ha samma gränsvärde som EU. Branscher som uttryckt oro för olika gränsvärden är t.ex. stora företag inom bygg- och anläggningsbranschen som verkar i flera olika länder. Dessa företag anser att kostnader för teknisk utveckling som i vissa fall kan krävas för att minska exponeringen kommer att medföra kostnader enbart för svenska företag. Om gränsvärdet skulle vara lika i EU skulle kostnaden för teknisk utveckling spridas på flera företag inom hela unionen och inte enbart på företag i Sverige. Detta kan dock ses som en konkurrensfördel för Sverige på längre sikt då den tekniska utvecklingen kommer leda till bättre arbetsmiljö och ökad teknisk kompetens om hur man reducerar kvartsexponering. Dessutom kan man även se fördel av att en mindre andel arbetstagarna i Sverige sannolikt kommer drabbas av sjukdom i jämförelse med länder som accepterar ett högre gränsvärde. Ett alternativ till teknisk utveckling för att minimera kvartsexponering finns redan idag i form av diverse åtgärder såsom inkapsling, integrerade utsug på verktygen, städrutiner samt användning av friskluftsmask. Svetskommissionen pekar på att risken finns att viss verksamhet i Sverige kan flytta utanför EU om gränsvärdena för ämnen som bildas vid svetsning (framförallt mangan) blir så låga att stora investeringar krävs. Ökad osund konkurrens Företag där kvartsexponering förekommer har till Arbetsmiljöverket uttryckt en stark oro att en sänkning av kvartsgränsvärdet kommer leda till att fler företag kommer att stärka sin konkurrenskraft genom att strunta i gällande regelverk (t.ex. inte göra de exponeringsmätningar eller vidta nödvändiga åtgärder) för

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 27 (57) att på så sätt kunna sänka de priser man erbjuder för sina tjänster. Därmed stärker man otillåtet sin konkurrenskraft på bekostnad av den arbetsmiljö man erbjuder sina anställda. Att arbeta mot en utveckling av sådan osund konkurrens är ett av Arbetsmiljöverkets prioriterade områden. Det är angeläget att motverka krafter som på olika sätt försöker möjliggöra sänkta priser som en följd av att inte följa gällande regelverk. Konkurrenssituation för små företag I avsnitt 7 framgår att variationen kan vara väldigt stor då det gäller vilka åtgärder som ett enskilt företag behöver göra och vad detta kan kosta. Det kan inte uteslutas att sådan åtgärder, i ett enskilt fall, skulle kunna vara väldigt kännbara för det företaget, kanske så kännbara att företaget måste lägga ner, eller förändra sin verksamhet. Detta kan drabba såväl små som stora företag, men vår bedömning är att generellt sett är små företag känsligare för extra utgifter än stora företag. 13.2 Annan påverkan Utöver att berörda rent allmänt behöver ta hänsyn till de nya gränsvärdena bedömer Arbetsmiljöverket att det inte blir någon annan påverkan för berörda än det som redan har redovisats. 14. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning De krav som finns i de föreslagna föreskrifterna är de krav som finns i direktivet och således kan det inte ställas olika krav beroende på företagens storlek. För några ämnen har vi dock stängare krav. Dessa har i all fall utom ett, redan sedan tidigare, funnits i svensk lagstiftning. I ett fall förslås stängare krav än i direktivet. Detta på grund av de hälsoeffekter som visats. Verket ser ingen anledning till att arbetstagare i små företag ska exponeras för högre halter än arbetstagare i stora företag. I direktivet finns inte formuleringar som skiljer på små, medelstora och stora företag. 15. Bedömning av om särskilda hänsyn behövs när det gäller tidpunkten för ikraftträdande Av direktivet framgår att detta ska vara överfört till nationell reglering senast 21 augusti 2018 undantaget kolmonoxid, kvävedioxid och kvävemonoxid för gruvoch tunnelarbete där ikraftträdandet först är 21 augusti 2023. 16. Bedömning av om det finns behov av speciella informationsinsatser Arbetsmiljöverkets bedömning är att vi behöver genomföra de informationsinsatser som vanligen genomförs vid föreskriftsförändringar. Information sker via

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 28 (57) vår webbplats på temasidan om hygieniska gränsvärden som kommer att uppdateras i samband med ikraftträdandet. En konsekvensbeskrivningsrapport kommer också läggas ut på Arbetsmiljöverkets webbplats. En sänkning av gränsvärdena kommer göra att frågan aktualiseras vilket förhoppningsvis hjälper till att sprida information om hälsoeffekterna och åtgärder vid exponering för kvarts- och oorganiskt damm. Muntlig information kommer även att ges vid de återkommande möten som verket har med arbetsmarknadens parter och vi hoppas få hjälp från parterna att sprida information till de som berörs. Arbetsmiljöverket bedömer dock att särskilda informationsinsatser behövs för att öka kunskapsnivån att kvarts- och dammexponering är farligt. Branschen har tydligt uttryckt att kunskapsnivån hos arbetstagarna är låg angående hälsoeffekterna vid exponering för kvarts och oorganiskt damm samt vilka åtgärder som krävs för att minimerar exponeringen. Verket kommer att arbeta vidare med hur sådana informationsinsatser kan utformas. 17. Hur samråd genomförs Arbetsmiljöverkets föreskrifter tas fram i samråd med arbetsmarknadens parter. Dessa samråd sker rutinmässigt vid flera tillfällen under en föreskriftsprocess. Den 21 februari genomfördes ett möte med parterna där de fick ställa frågor om vårt förslag. Föreskriftsförslaget kommer att skickas på remiss till en bredare krets av berörda. Före beslut att utfärda föreskrifterna kommer arbetsmarknadens parter att kallas till ett möte för att diskutera det slutliga förslaget och de synpunkter som framkommit i remissvaren. 18. Redovisning av beröringspunkter med andra författningar Andra av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som berörs av denna förändring av föreskriften om hygieniska gränsvärden är främst föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, kvarts stendamm i arbetsmiljön. 19. Kontaktperson på Arbetsmiljöverket Marianne Walding: 010 730 97 11, marianne.walding@av.se Karin Staaf: 010 730 91 65, karin.staaf@av.se

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 29 (57) Bilaga 1 Redovisning ämne för ämne. Ordlista B C CMD H R S V Exponering med samtidigt buller kan ge hörselskada Cancerframkallande Carcinogen och mutagendirektivet Hudupptag Reprotoxiskt Sensibiliserande Vägledande korttidsgränsvärde Följande 46 ämnen har fått nytt eller sänkt gränsvärde Sänkta gränsvärden, Ämnen som hanteras i Sverige och som har fått sänkt gränsvärde eller nytt gränsvärde Nya gränsvärden, Ämnen som inte används i Sverige men vars gränsvärden vi är skyldiga att implementera Akrylsyra But-2-yn-1,4-diol Cyanider (som CN) - Kaliumcyanid - Natriumcyanid Dibrometan Difenyleter Damm, oorganiskt 1,2-Dibrometan 1,1-Dikloreten Etylenglykoldinitrat Etylenglykolmonometyleter Etylenoxid 2-Etylhexanol 3-Heptanon n-hexan Hydrazin Isopropylbensen Kalciumhydroxid Akrolein Amitrol Diacetyl p-diklorbensen Etylenglykolmonometyleteracetat Koltetraklorid o-toluidin Vinylbromid Vätecyanid

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 30 (57) Sänkta gränsvärden, Ämnen som hanteras i Sverige och som har fått sänkt gränsvärde eller nytt gränsvärde Nya gränsvärden, Ämnen som inte används i Sverige men vars gränsvärden vi är skyldiga att implementera Kalciumoxid Kolmonoxid Koppar och oorganiska föreningar (som Cu) Kvarts Kvävedioxid Kväveoxid Mangan och oorganiska föreningar (som Mn) 4,4-Metylendianilin Metylformiat 5-Metyl-2-hexanon Metylisobutylketon, 4-Metyl-2-pentanon Nitroglycerin Oorganiskt damm Propylenoxid Skärvätska Svaveldioxid Terfenyl, hydrerad Tetraetylortosilikat 1,2,4-Trimetylbensen 1,2,3-Tribetylbensen 1,3,5-Trimetylbensen

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 31 (57) Ändringar på grund av direktiv 2017/164/EU Akrylsyra kommer att få ett höjt korttidsgränsvärde för att överensstämma med EU:s gränsvärde. Korttidsgränsvärdet kommer vara bindande och gäller numera för en mättid på en minut mot tidigare fem minuter. Två ämnen, amitrol och diacetyl, hanteras inte i Sverige enligt produktregistret. Sannolikt används diacetyl som livsmedelstillsats men dessa registreras inte i produktregistret och Livsmedelsverket har ingen information om eller hur ämnet används. Gränsvärden för dessa två ämnen förs in i föreskrifterna om hygieniska gränsvärden då Sverige som medlem i EU är skyldig att implementera dessa i vår lagstiftning. Då kvävedioxid har fått sänkt gränsvärde sänker vi även tillåten nivå kvävedioxid i avgaser. Detta gör att tillåten mängd kvävedioxid är samma oavsett var den kommer ifrån. Gränsvärdena för kolmonoxid, kvävedioxid och kvävemonoxid när det gäller underjords- eller tunnelarbete träder i kraft först 21 augusti 2023. Fram till dess gäller gränsvärdena enligt följande: Nivågränsvärde Korttidsgränsvärde Anm. Kolmonoxid 20 25 100 117 B, R, V Kvävedioxid 1 2 5 10 V Kvävemonoxid 25 30 50 60 V Då gruv- och tunnelarbete har ett uppskjutet ikraftträdandedatum till 21 augusti 2023 för de sänkta gränsvärdena för kväveoxid och kvävemonoxid så kommer verket inte att göra någon konsekvensutredning för dessa arbetsplatser i denna utredning. Anledningen är att innan detta datum kommer ytterligare en ny föreskrift om hygieniska gränsvärden att tas fram och då kommer dessa sänkta gränsvärden i dessa miljöer att konsekvensutredas. Koltetraklorid kommer att få sitt C för cancerframkallande struket. Risken för cancer innebär betydligt högre exponering än den nivån som gränsvärdet ligger vid. Koltetraklorid är en icke-genotoxisk carcinogen vilket innebär att det finns en tröskel under vilken det inte föreligger någon risk för cancer. Gränsvärdet ligger under denna tröskel. Arbetsmiljöverket föreslår att p-diklorbensen och metylformiat ska få H-märkning. Modulering har visat på stort hudupptag av p-diklorbensen vilket sannolikt ökar risken för påverkan på njure och lever. Det finns starka indikationer på att metylformiat tas upp lätt genom huden och signifikant ökar mängden metylformiat som kommer in i kroppen.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 32 (57) But-2-yn-1,4-diol är korrosiv och kan ge upphov till kontaktallergi och hudirriterande. Detta gör att but-2-yn-1,4-diol föreslås att märkas med S i gränsvärde listan. För sju av ämnena i direktivförslaget bisfenol A, etylacetat, litiumhydrid, metylenklorid, nitroetan, tetrakloretylen och ättiksyra har Sverige samma eller lägre gränsvärden. Dessa ämnen kommer att få behålla sina gränsvärden men för de ämnen som har kortidsgränsvärden kommer dessa bli bindande. Två av dessa ämnen, tetrakloretylen och nitroetan, kommer att tillföras ett H (för hudupptag) i gränsvärdeslistan. För dessa sju ämnen tas inga konsekvensbeskrivningar fram. Ändringar på grund av kommande revidering av CMD våg 1 För åtta av ämnena i CMD-förslaget våg 1, akrylamid, 1,3-butadien, damm från hårda träslag, eldfasta keramiska fibrer, krom (VI) föreningar, kvarts, 2-nitropropan, och vinylklorid, har Sverige samma eller lägre gränsvärden. Förutom kvarts kommer dessa ämnen att få behålla sina gränsvärden men för de ämnen som har vägledande kortidsgränsvärden kommer dessa bli bindande. Etylenoxid kommer också att behålla sina gränsvärden men nivågränsvärdet mätt i mg/m 3 kommer att korrigeras från 2 mg/m 3 till 1,8 mg/m 3 och korttidsgränsvärdet kommer att bli bindande. För dessa ämnen tas inga konsekvensbeskrivningar fram. Kvarts föreslås få halverat nivågränsvärde till 0,05 mg/m 3 (i förhållande till CMD-förslaget och vad Sverige har idag) då vetenskaplig dokumentation visar att det ger bättre skydd mot silikos, lungcancer och KOL. Ett ämnen i CMD-förslaget våg 1, hydrazin, är idag s.k. B-ämnen vilket kräver tillstånd för hantering. För detta ämne införs nu gränsvärden och samtidigt stryks tillståndskravet i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Hydrazin är idag märkt med C och då hydrazin är sensibiliserande och har ett stort hudupptag som kan påverka den systemiska effekten kommer det även märkas med H och S i gränsvärdeslistan. Två ämnen, vinylbromid och o-toluidin, som berörs av CMD-förslaget våg 1 hanteras inte i Sverige. Gränsvärden för dessa två ämnen förs in i föreskriften med hygieniska gränsvärden då Sverige som medlem i EU är skyldig att implementera dessa i vår lagstiftning. Båda ämnena kommer få C märkning och o-toluidin kommer även att märkas med H i gränsvärdeslistan. Propylenoxid föreslås få halverade gränsvärden i CMD-förslaget våg 1 jämfört med vad Sverige har idag. Arbetsmiljöverket föreslår en sänkning av gränsvärdena för propylenoxid till samma nivå som EU:s förslag samt även införande av S-märkning i gränsvärdeslistan då propylenoxid kan ge upphov till exempelvis eksem.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 33 (57) Ändringar på grund av kommande revidering av CMD våg 2 För tre av ämnena i CMD-förslaget våg 2, 1,2-dikloretan, epiklorhydrin och trikloretylen, har Sverige samma eller lägre gränsvärden. Dessa ämnen kommer att få behålla sina gränsvärden men för de ämnen som har vägledande kortidsgränsvärden kommer dessa bli bindande. För dessa ämnen tas inga konsekvensbeskrivningar fram. Två ämnen i CMD-förslaget våg 2, dibrometan och 4,4 -Metylendianilin, är idag s.k. B-ämnen vilket kräver tillstånd för hantering. För dessa ämne införs nu gränsvärden och samtidigt stryks tillståndskravet i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Båda ämnena kommer märkas med C och H och dibrometan kommer även att märkas med R i gränsvärdeslistan. Ändringar som inte är direktivstyrda Nio ämnen som inte ingår i direktivet eller direktivförslagen, 1,2-Diklorbensen, 3-heptanon, n-hexan, isopropylbensen, 5-metyl-2-hexanon, metylisobutylketon, 1,2,4-trimetylbensen, 1,2,3-trimetylbensen samt 1,3,5-trimetylbensen har fått marginellt sänkta gränsvärden för att var helt harmoniserade med EU:s gränsvärden. För dessa ämnen tas ingen konsekvensbeskrivning fram då vi bedömt att sänkningarna är så små att det inte får någon reell betydelse. Revidering av gränsvärdet för etylenglykoldinitrat har gjorts då etylenglykoldinitrat och nitroglycerin har samma verkningsmekanism och nitroglycerin har fått ändrat gränsvärde i och med direktivändringen. Exponering för båda dessa substanser kan förekomma samtidigt inom industrin. Exponering för etylenglykoldinitrat och nitroglycerin anses ha additiv verkan. Koppargränsvärdena har reviderats då det finns ny vetenskaplig dokumentation från SCOEL från 2014. Gränsvärdet kommer att sänkas och Sverige kommer att gå över till att enbart ha gränsvärde för respirabelt damm då det är den intressantaste fraktionen. Gränsvärde för skärvätska införs då det finns många som har upplevt problem när de exponeras för aerosol av skärvätska. Skärvätskor kommer att märkas med S i gränsvärdeslistan då det kan ge upphov till irritativa kontakteksem. EU har fastställt gränsvärde på 1 ppm för etylenglykolmonometyleter och etylenglykolmonometyleteracetat som återfinns i direktiv 2009/161/EU. Etylenglykolmonometyleter och etylenglykolmonometyleteracetat är ämnen som tidigare varit upptagna i bilaga 1 som hör till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker: Grupp B - Ämnen som får hanteras endast efter tillstånd av Arbetsmiljöverket (B-ämne). Dessa ämnen är nu införda med bindande gränsvärden i föreskriftförslaget. I samband med införandet av dessa gränsvärde kommer kraven på tillstånd för hantering av dessa ämnen att tas bort i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 34 (57) Nitrobensen finns upptagen på kandidatlistan (Reach) på grund av sina reproduktionsstörande egenskaper. För att uppmärksamma att nitrobensen kan påverka reproduktionen negativt kommer nitrobensen att tillföras R märkning i gränsvärdeslistan. Gränsvärdena för oorganiskt damm kommer att halveras. Konsekvensbedömningarna för de ämnen som hanteras i landet Akrylsyra Akrylsyra är mycket irriterande för luftvägarna och orsakar ögon- och hudskador vid direktkontakt. De toxiska effekterna domineras av lokal irritation, och SCOEL utgår från en studie på råtta för att beräkna ett gränsvärde. Ett NOAEL i denna studie på råtta var 25 ppm. Då akrylsyra inte behöver omvandlas i kroppen för att orsaka irritation kommer skillnader mellan individer att vara små. Arbetsmiljöverket föreslår att nivågränsvärdet för akrylsyra bibehålls vilket innebär ett nivågränsvärde på 10 ppm. Verket föreslår en höjning av det bindande korttidsgränsvärdet från 15 ppm till 20 ppm. Mättiden föreslås ändras ifrån 5 min till 1 min. Detta korttidsgränsvärde bedöms ha tillräcklig skyddsnivå för arbetstagarna. Det innebär att Sverige kommer att ha samma nivågränsvärde och kottidsgränsvärde som EU. Akrylsyra används som råvara vid tillverkning av andra kemikalier och plaster, som bindemedel i målarfärg samt vid tillverkning av tvättmedel. Då förslaget inte innebär någon större förändring så medför det inga kostnader för industrin. 23 företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar akrylsyra som en del av en produkt i en total mängd av 1544 ton ren akrylsyra, 2013 års siffror. 4 företag står för > 99 % av hanteringen. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan. Branschkod Bransch G46.75 Partihandel med kemiska produkter C20.59 Tillverkning av övriga kemiska produkter C20.3 Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. Mängd ton Av total mängd Antal företag Anm. 1271 82 % 1 Distributör 157 10 % 2 77 5 % 15

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 35 (57) But-2-yn-1,4-diol Kritisk effekt vid exponering för but-2-yn-1,4-diol har visats vara irritation i övre luftvägarna. En studie, som gjorts på råttor, rapporterade ett NOEAC för luftvägsirritation vid 0,5 mg/m 3. Bedömning är att ingen säkerhetsfaktor behövs läggas på med tanke på effektens karaktär samt att andra effekter först syns vid betydlig högre exponeringsnivåer. För att undvika irritation i de övre luftvägarna föreslår Arbetsmiljöverket att ett nivågränsvärde på 0,5 mg/m 3 införs. Detta är även en harmonisering med EU:s gränsvärde. Då but-2-yn-1,4-diol kan ge upphov till kontaktallergi ska det märkas med S för sensibilisering i gränsvärdeslistan. I Sverige används but-2-yn-1,4-diol som korrosionsinhibitor och mängden som används är oftast väldigt liten vilket gör att exponeringen oftast är låg. Sannolikt innebär det föreslagna gränsvärdet inga kostnader för industrin då exponeringsnivåerna för but-2-yn-1,4-diol bedöms ligga lägre än föreslaget gränsvärde. Elva företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar but-2-yn-1,4- diol som en del av en produkt i en total mängd av 3 ton ren but-2-yn-1,4-diol, 2013 års siffror. 4 företag står för > 90 % av hanteringen. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan. Branschkod Bransch C25.6 Beläggning och överdragning av metall, metallegoarbeten C20.59 Tillverkning av övriga kemiska produkter Mängd ton Av total mängd Antal företag Anm. 2,5 82 % 6 Galvanotekniska produkter 0,51 17 % 3 Ytbehandlingsmedel för metaller Cyanider (som CN) - Kaliumcyanid - Natriumcyanid Exponering för cyanider har visat sig kunna ge huvudvärk och matthet vid exponering av vätecyanid mellan 4,7 och 13,9 mg/m 3. Den aktiva komponenten cyanidjon är densamma i HCN, KCN och NaCN och man kan därmed använda sig av denna studie när man bedömer OEL för denna grupp av substanser. På grund av de observerade effekterna och avsaknaden av ett dos-responssamband tillämpas en osäkerhetsfaktor på 5. Arbetsmiljöverket föreslår ett nivågränsvärde på 1 mg/m 3.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 36 (57) Eftersom dos-responskurvan för cyanider exponering visat sig vara brant, och den akuta effekten av ämnet är så allvarlig föreslår Arbetsmiljöverket att korttidsgränsvärde på 4 mg/m 3 bibehålls men blir bindande. Detta är även en harmonisering med EU:s gränsvärden. Det finns stor risk för hudupptag för denna grupp substanser så H-märkning i gränsvärdeslistan ska behållas. Sex företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar natriumcyanid som en del av en produkt i en total mängd av 3200 ton ren natriumcyanid, 2013 års siffror. 2 företag står för > 99 % av hanteringen. Natriumcyanid används främst av dessa bolag som syntesråvara i till exempel bildandet av komplexbildare samt som flotationsmedel vid utvinning av metaller. Fem företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar kaliumcyanid som en del av en produkt i en total mängd av 5 ton ren kaliumcyanid, 2013 års siffror. Två företag står för > 98 % av hanteringen. Kaliumcyanid används främst i galvanotekniska processer. Den mesta hanteringen av kalium- och natriumcyanid sker i slutna system men viss exponering för ett begränsat antal operatörer och underhållspersoner kan dock förekomma. Sannolikt innebär det föreslagna gränsvärdet inga kostnader för industrin då exponeringsnivåerna för denna grupp av substanser bedöms ligga lägre än föreslaget gränsvärde. Difenyleter Den kritiska effekten vid exponering för difenyleter är irritation i ögonen och övre luftvägarna. En djurstudie har rapporterat ett NOEAL för ögon och luftvägsirritation vid 5 ppm. Med 5 gångers säkerhetsmarginal föreslår Arbetsmiljöverket ett nivågränsvärde på 1 ppm (7 mg/m 3 ). För att undvika exponeringstoppar som kan ge upphov till irritation föreslår Arbetsmiljöverket ett bindande korttidsgränsvärde på 2 ppm. Båda värdena ger en harmonisering med EU:s gränsvärden. Den största mängden difenyleter som används i Sverige används till värmeöverföringsmedel medan flest antalprodukter använder difenyleter som parfym exempelvis i luftrenare, tvål och toalettartiklar på grund av dess pelargondoft. När difenyleter används som parfym är halten i produkten oftast mycket låg. Vid användande av difenyleter som värmeöverförandemedel så kan det finns viss exponering för difenyleter vid påfyllnad men troligtvis inte exponering som ligger i nivå med föreslagna gränsvärden. Genomförande beräknas inte medförande några extra kostnader för industrin. Elva företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar difenyleter som en del av en produkt i en total mängd av drygt 14 ton ren difenyleter, 2013 års

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 37 (57) siffror. 1 företag står för > 99 % av hanteringen. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan. Branschkod Bransch C20:14 Tillverkning av andra organiska baskemikalier C20.41/42 Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel/ parfymer och toalettartiklar Mängd ton Av total mängd Antal företag Anm. 13,9 99 % 1 Kylmedel 0,13 1 % 10 Parfym 1,1-Dikloreten Kritisk effekt vid exponering för 1,1-dikloreten är lever-, njur- och lungskador. Skadorna uppkommer troligtvis av reaktiva metaboliter. De reaktiva metaboliterna, som bildas vid nedbrytningen via kroppens enzymsystem, har varierande effektivitet mellan olika individer. Arbetsmiljöverket föreslår ett nivågränsvärde på 2 ppm (8 mg/m 3 ) och även ett korttidsgränsvärde (15 min) på 5 ppm (20 mg/m 3 ) för att undvika påverkan på lever, njurar och lungor. Detta är även en harmonisering med EU:s gränsvärden. 1,1-dikloreten används för framställning av en termoplast, polyvinylidenklorid som används bl.a. för ytbeläggning av andra plaster. Sannolikt innebär det föreslagna gränsvärdena inga kostnader för industrin då hanteringen av 1,1-dikloreten sker i slutna system vilket minimerar exponeringen. Två företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar 1,1-dikloreten som en del av en produkt i en total mängd av 838 ton ren 1,1-dikoreten, 2014 års siffror. 1 företag står för > 99,9 % av hanteringen. 1,1-dikloreten används främst till plastvarutillverkning, branschkod C22.2. Etylenglykoldinitrat Kritiska effekten vid exponering för etylenglykoldinitrat är avslappnande blodkärl vilket leder till huvudvärk, sänkt blodtryck och illamående. Dödsfall har rapporteras vid exponering för högre koncentrationer av etylenglykoldinitrat och nitroglycerin. De effekter som exponering för etylenglykoldinitrat påvisar, är huvudvärk, lågt blodtryck och illamående, försvann vid reduktion av exponeringen till nivåer under 0,1 mg/m 3. Baserat på detta föreslår Arbetsmiljöverket ett nivågränsvärde på 0,1 mg/m 3. Irritation har setts vid exponering över > 0,3 mg/m 3 och för att undvika irritation och toppexponering föreslår Arbetsmiljöverket ett bindande korttidsgränsvärde på 0,2 mg/m 3.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 38 (57) Då studier har visat att hudupptag påverkar den systemiska effekten av etylenglykoldinitrat rekommenderas att H-märkning behålls i gränsvärdeslistan. EU har än så länge inte något indikativt gränsvärde för etylenglykoldinitrat. Då etylenglykoldinitrat och nitroglycerin har samma verkningsmekanism (frisättning av NO) och den sammanlagda koncentrationen för ämnena inte bör överskrida de föreslagna gränsvärdena för nitroglycerin väljer Arbetsmiljöverket att införa motsvarande gränsvärden för etylenglykoldinitrat. Då etylenglykoldinitrat och nitroglycerin har samma verkningsmekanism bör det sammanlagda koncentrationen för ämnena inte överskrida de föreslagna gränsvärdena för etylenglykoldinitrat. Etylenglykoldinitrat används vid tillverkning av sprängämnen. Etylenglykoldinitrat exponering uppskattas vara mycket låg och en sänkning av gränsvärdet bedöms inte medföra några kostnader för industrin. Fyra företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar etylenglykoldinitrat som en del av en produkt i en total mängd av 1365 ton ren etylenglykoldinitrat, 2013 års siffror. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan. Branschkod Bransch Mängd ton Av total mängd C20:51 Sprängämnestillverkning 520 38 % 1 Antal företag Anm. Sprängämnesanvändning 846 62 % 3 Ex utvinning av mineral, bygg och anläggningsarbete Etylenglykolmonometyleter Den kritiska effekten är skador på reproduktion och blodbildning. EU:s gränsvärde anses skydda mot skador på blodbildningen och i djurförsök är det även visat att det skyddar mot reproduktionsstörningar. En förutsättning för att gränsvärdet ska skydda är att inget hudupptag sker. Etylenglykolmonometyleter ska märkas med R för reprotoxisk och H för hudupptag. EU har fastställt ett gränsvärde på 1 ppm för etylenglykolmonometyleter som återfinns i direktiv 2009/161/EU. Arbetsmiljöverket har fram tills nu krävt tillstånd för hantering av detta ämne (s.k. B-ämnen). Samtidigt har det funnits ett riktvärde på 0,1 mg/m 3 som inte skulle överskridas vid tillståndsgivningen. Detta riktvärde baserade sig på studier där det samtidigt förekom exponering av flera andra ämnen som kan ha bidragit till effekterna. SCOEL har baserat sitt

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 39 (57) gränsvärde på humana studier som är helt baserade på exponering för etylenglykolmonometyleter. Då det endast finns ytterst begränsad hantering av ämnet så väljer vi nu att införa 1 ppm som nivågränsvärde. Detta värde är i harmoni med EU:s gränsvärden. Det innebär samtidigt att ämnet stryks från B-listan som finns i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Förslaget innebär inga kostnader för industrin. 2-Etylhexanol Den kritiska effekten vid exponering för 2-etylhexanol är irritation i ögonen och i luftvägarna. I en humanstudie observerades inga objektiva effekter vid 1,5 ppm och bara minimala symptom rapporterades vid denna nivå vid rapporterad självskattning. För att minimera irritation i ögon och andningsvägar föreslår Arbetsmiljöverket ett nivågränsvärde på 1 ppm. Detta är även en harmonisering med EU:s gränsvärde. Arbetsmiljöverket bedömer att införande av korttidsgränsvärde inte är nödvändig då engångsexponering för 164 ppm på djur inte visade några irritationseffekter Den kritiska effekten är lokal ögon- och näsirritation och bedömningen är att en varning för hudupptag inte är nödvändig. 2-Etylhexanol produceras i Sverige. Det används främst som dieseltillsatts (cetantalsförbättrare) men även inom färg-, lack- och limproduktion och till mjukgörare i PVC-plaster. Målarfärger och lim innehåller ibland 2-etylhexanol vilket gör att delar av de yrkessamma hantverkarna kan exponeras för 2-etylhexanol. Då exponeringen förekommer bedöms nivån vara lägre än föreslaget gränsvärde. Arbetsmiljöverket bedömer att införandet av gränsvärde inte kommer att medföra några kostnader för industrin. 50 företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar 2-etylhexanol som en del av en produkt i en total mängd av 73 000 ton ren 2-etylhexanol, 2013 års siffror. 1 företag står för > 98 % av hanteringen. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan. Branschkod Bransch C20:14 Tillverkning av andra organiska baskemikalier C20.41/42 Tillverkning av övriga kemiska produkter Mängd ton Av total mängd Antal företag Anm. 72,4 99 % 4 Syntesråvara 271 0,4 % 8 Emulgeringsmedel, ytaktiva ämnen

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 40 (57) Hydrazin Hydrazin är en genotoxisk carcinogen. Kritisk effekt vid exponering för hydrazin är cancer. Exponeringar för hydrazin på människa har visat på ett samband med lungcancer och kolorektal cancer. Man har även hittat cancer i bukspottkörteln, blod och lymfa samt njurar men dessa fynd fanns endast påträffats hos ett fåtal exponerade. Arbetsmiljöverket föreslår att ett nivågränsvärde på 0,01 ppm införs. Det är samma gränsvärde som EU föreslår ska bli bindande i det kommande reviderade carcinogen- och mutagendirektivet. Ämnet är även sensibiliserande och har ett stort hudupptag som kan påverka den systemiska effekten. Ämnet kan även orsaka inflammation i huden vid exponering och allergiskt kontakteksem har beskrivits i många fallstudier. Hydrazin kommer fortsättas att märkas med C i gränsvärdeslistan men kommer också märkas med H och S. Hydrazin används huvudsakligen för att ta bort syre ur stora kyl- och hetvattenssystem i t.ex. kraftverk och på så sätt hindra korrosion. Ämnet används också som bindemedel i färg. Hydrazin hanteras oftast i vattenlösning i slutna system och bedömning är att väldigt få exponeras för hydrazin. I samband med införandet av detta gränsvärde kommer kravet på tillstånd för hantering av hydrazin att tas bort i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Detta innebär en minskad administrativ kostnad för de företag som tidigare har ansökt om tillstånd. Kalciumhydroxid och Kalciumoxid Den kritiska effekten vid exponering för kalciumoxid och kalciumhydroxid är irritation och påverkan på lungfunktionen. Kalciumoxid är betydligt mer irriterande än kalciumhydroxid. Studier av akuta effekter av både kalciumhydroxid och kalciumoxid har visar att halter på 1 mg/m 3 av respirabel fraktion inte ger upphov till någon irritation i luftvägarna. Ett nivågränsvärde på 1 mg/m 3 föreslås samt ett korttidsgränsvärde på 4 mg/m 3 mätt som respirabel fraktion för att hindra irritation. Detta är även en harmonisering med EU:s gränsvärde. Kalciumhydroxid används bl.a. vid tillverkning av cement och som ph-regulator i olika system. Den största förbrukningen av kalciumoxid sker inom kemisk processindustri. Kalciumoxid används bl.a. som slaggbildningsämne och för framställning av natriumhydroxid, cement, glas, pappersmassa och papper. De flesta processer där kalciumoxid och kalciumhydroxid används sker i sluta processer. Exponering kan eventuellt ske för ett begränsat antal operatörer och underhållspersonal. Bedömningen är dock att en sänkning av dessa gränsvärden inte kommer innebära några ökade kostnader för industrin.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 41 (57) 81 företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar kalciumoxid som en del av en produkt i en total mängd av 755 700 ton ren kalciumoxid, 2014 års siffror. 6 företag står för > 98 % av hanteringen. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan. Branschkod Bransch C23.5/C23.6 Tillverkning av cement, kalk och gips/varor av betong, cement och gips C17 Pappers- och pappersvarutillverkning C24 Stål- och metallframställning Mängd ton Av total mängd 430 000 57 % 14 177 500 23 % 7 Antal företag Anm. 111 110 15 % 19 Processreglerande medel, slaggbildare 98 företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar kalciumhydroxid som en del av en produkt i en total mängd av 85 000 ton ren kalciumhydroxid, 2013 års siffror. 5 företag står för > 97 % av hanteringen. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan. Branschkod Bransch Mängd ton C23.5/C23.6/F14 Tillverkning av cement, kalk och gips/varor av betong, cement och gips Samt användning ph-reglerande medel Av total mängd 55 000 65 % 25 30 000 35 % 7 Antal företag Anm. Kolmonoxid Kritisk effekt vid exponering för kolmonoxid (CO), baserat på djurförsök, är påverkan på den neurologiska utvecklingen. Detta är visat på möss som exponerats för 5 ppm CO den 10:e dagen efter födelsen. Kolmonoxidexponering orsakar försämrad fysisk prestation i form av nedsatt maximal syreupptagningsförmåga. Detta är visat hos friska försökspersoner vid exponering för 75 och 100 ppm. Hos patienter med kranskärlssjukdom sågs ökad kärlkramp vid 2 resp. 3,9 % COHb. Arbetsmiljöverket föreslår ett nivågränsvärde på 20 ppm och ett bibehållet korttidsgränsvärden på 100 ppm (117 mg/m 3 ). Korttidsgränsvärdet

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 42 (57) är till för att förhindra ackumulering av COHb. En sänkning av gränsvärdet innebär att kolmonoxid får samma gränsvärde oavsett vad som orsakar exponeringen, avgaser eller övrig exponering. Dessa gränsvärden är i harmoni med EU:s gränsvärden. Det är väldigt svårt att uppskatta några kostnader då ämnet framförallt bildas i form av avgaser. Flera studier har visat att exponering för CO i kombination med buller gett hörselnedsättning. Halterna har varierat mellan 16 35 ppm. För arbetstagare som lider av hjärt-kärlsjukdom eller gravida kvinnor bör dock särskild hänsyn tas då de är känsligare för kolmonoxid. Kolmonoxid ska märkas med B för ototoxicitet och R för reprotoxicitet i gränsvärdeslistan. I Sverige kommer den mesta CO i luften från trafik och transporter, ofullständig förbränning i samband med industriproduktion och från energiproduktion. CO är ett vanligt förekommande reduktionsmedel vid framställning av oorganiska kemikalier, inom vetenskaplig forskning samt vid tillförsel av el, gas, värme och luftkonditionering. Även i gjuterier förekommer exponering för CO. Fyra företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar kolmonoxid i en total mängd av 781 500 ton, 2012 års siffror. Ett företag står för > 99 % av hanteringen. CO bildas vid stålframställning och tas tillvara som bränsle i slutna system hos detta företag. Koppar och oorganiska föreningar (som Cu) Hälsoeffekter från exponering av koppar kan bestå av irritation i de övre luftvägarna, illamående, onormal smärta och metallfrossa. För att minimera dessa negativa effekter föreslår Arbetsmiljöverket att koppar i fortsättningen får endast ett nivågränsvärde på 0,01 mg/m 3 mätt som respirabelt fraktion. Det produceras cirka 250 000 ton koppar i Sverige/år i en anläggning. Ursprunget kommer både från malm och från återvinning av elektronikskrot. Det finns en stor användning för koppar och dess legeringar tack vare koppars värmeledande egenskaper, elektriska ledningsförmåga och korrosionsbeständighet. Koppar används främst i elektronisk utrustning, inom bilindustrin (ex. elektronik, bromsskivor, kylare), i vattenledningar och mynt. De vanligaste förekommande användningarna av oorganiska kopparsalter är i är legerings- och galvanotekniskt material, gödsel, träskyddsmedel och som inhibitor. Det är svårt att uppskatta hur många som kommer att bli exponerade för halter av koppar som ligger över det nya gränsvärdet som ska mätas som respirabel fraktion då många tidigare mätningar är gjorda på totaldamm. Dock är uppskattningen att svetsare som svetsar i kopparhaltigt material kommer upp i ni-

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 43 (57) våer över föreslaget gränsvärde och de kommer således troligtvis att behöva integrerat friskluft till svetsvisiret alternativt integrerad utsug på svetsen. Även vissa moment vid kopparframställning kan det krävas personlig skyddsutrustning i form av fläktmatade andningsskydd. Svetskommissionen rapporterar att det finns ungefär 20 000 heltidssvetsare i Sverige, det finns utöver dessa många som arbetar där svetsning ingår som en del av arbetet. Kostnader för svetsare: Inköp av integrerat friskluft cirka 7 000 kr, filterkostnad ca 350 kr/filter. Filtren måste bytas med jämna mellanrum, beroende på arbetsuppgift. Kostnad för ett fläktmatade andningsskydd ligger på cirka 10 000 kr. Siffror för år 2014 visar att 117 företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar koppar och oorganiska kopparföreningar, som en del av en produkt i en total mängd av 11 380 ton koppar eller dess oorganiska salter. Ren koppar är inte anmälningspliktig till produktregistret således används betydligt mer koppar i Sverige än som finns rapporterat i produktregistret. Huvudsakliga användningsområden för kopparsalter, se tabell nedan. Branschkod A01 Bransch Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill Mängd ton Av total mängd Antal företag Anm. 5916 52 % 6 Gödselmedel, gödningsmedel, konstgödsel C24 Stål- och metallframställning 3630 32 % 12 Råvara, ytbehandlingsmedel, galvaniseringsmedel, flotationsmedel C16 Tillverkning av trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler 1150 10 % 4 Träskyddsmedel Kvarts Kritiska effekten vid exponering för respirabelt kvartsdamm är silikos och lungcancer. Exponering för respirabelt kvartsdamm orsakar även kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), njursjukdom och autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit). En ökad risk för silikos, ökad risk för död i silikos samt ökad risk för lungcancer har setts vid en kumulativ dos runt 1-2 mg/m 3 x år. Detta motsvarar en exponering för 0,025-0,05 mg/m 3 varje arbetsdag under 40 år. Det finns ingen exponeringsnivå där risken helt elimineras.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 44 (57) Arbetsmiljöverket föreslår en sänkning av nivågränsvärdet för respirabelt kvartsdamm till 0,05 mg/m 3. Detta värde kommer att minska risken för utveckling av silikos, lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), njursjukdom samt autoimmuna sjukdomar. Samtidigt föreslår verket att kristobalit och tridymit får behålla sina gränsvärden vilket innebär att alla former av respirabel kristallin kiseldioxid i gränsvärdeslistan får samma nivågränsvärde, 0,05 mg/m 3. Gränsvärdet kommer också att vara märkt med C då respirabelt kvartsdamm är carcinogent. Det är många i arbetslivet som exponeras för respirabelt kvarts. Branscher där man hittar kvartsexponerade är bl.a. inom byggnadsarbete, bergshantering, krossning av kvartshaltigt material och gjuterier. Enligt mätningar som har rapporterats till verket ligger cirka 10 % över dagens gränsvärde och ytterligare 10 % över föreslaget gränsvärde (totalt 20 %). Det kommer att bli kostnader för industrin vid en halvering av kvartsgränsvärdet. Hur stora dessa kostnader blir är svåra att beräkna då det handlar om upptill 150 000 företag som kan ha arbetstagare som är kvartsexponerade och några hundratusen kvartsexponerade arbetstagare. I denna konsekvensutredning har gjorts beräkningar som visar att kostnaderna kan öka med 2 miljarder kr. Att göra bra och säkra beräkningar är svårt, det finns därför anledning att betona att beräkningarna vilar på mycket osäker grund. Kvävedioxid I experimentella humana studier är den kritiska effekten av kvävedioxid efter kortvarig exponering påverkan på luftvägarna i form av ökad bronkiell reaktivitet och ökning av inflammatoriska markörer. Hos friska personer ses denna effekt vid nivåer kring 1,5 ppm. Vid olyckor har höga halter av kvävedioxid orsakat akut lungödem och svåra inflammatoriska tillstånd i luftvägarna. Det medför en utmaning att ta fram ett gränsvärde för kvävedioxid från yrkesmässiga studier. I olika arbetsmiljöer förekommer båda kvävedioxid och kvävemonoxid ofta tillsammans med andra komponenter, såsom damm eller dieselpartiklar. Detta komplicerar tolkningen eftersom det är svårt att bestämma effekterna av enskilda exponeringskomponenter separat. Arbetsmiljöverket föreslår ett nivågränsvärde på 0,5 ppm och ett korttidsgränsvärde på 1 ppm för att undvika de irritativa effekterna. Dessa värden är en harmonisering med EU:s gränsvärden för kvävedioxid. Genom att vidta lämpliga åtgärder för att minimera risken för kväveoxid kommer det samtidigt att vara minimerande för halten kvävedioxid.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 45 (57) Den vanligaste orsaken för exponering av kvävedioxid är exponering för avgaser från dieselmotorer och då särskilt i slutna utrymmen med bristande ventilation t.ex. i vissa tunnlar och i gruvor. Kvävedioxid kan också bildas vid förbränning av hushållsgas och vid användning av gasdrivna fordon, t.ex. inomhus i ishallar. Gasen ansamlas på botten i stängda utrymmen då den är tyngre än luft. När det gäller ishallar ansamlas kvävedioxiden nära den kalla isen. Yrkesmässigt kan mycket höga halter av kvävedioxider förekomma i slutna utrymmen t.ex. vid gassvetsning, i arbete i silos eller vid sprängning i gruvor. Alla människor exponeras för kvävedioxid. Vissa yrkesgrupper riskerar högre exponeringar och dit hör ca 100 000 lastbilschaufförer, 20 500 taxichaufförer, 22 000 bussförare, 16 000 svetsare och ca 13 000 gruvarbetare. Inget företag har rapporterat användning av kvävedioxid till produktregistret. För gruv- och tunnelarbete gäller övergångsbestämmelser för exponering för kolmonoxid, kvävedioxid och kvävemonoxid (i form av avgaser) vilket gör att eventuella åtgärdskostnader kan spridas på flera år då de sänkta gränsvärdena för dessa ämnen inte träder i kraft förrän 2023 i dessa miljöer. Kväveoxid Den akuta kritiska effekten vid påverkan av kväveoxid är att ämnet är kärlvidgande och vid höga exponeringar, över 40 ppm, bildning av methemoglobin vilket hindrar upptag av syre. Det medför en utmaning att ta fram ett gränsvärde för NO från yrkesmässiga studier då NO reagerar med syre och bildar NO 2, som är giftigare än NO på grund av lokal irritation i lungorna. I olika arbetsmiljöer förekommer båda kvävedioxid och kvävemonoxid tillsammans och ofta även med andra komponenter, såsom damm eller dieselpartiklar. Detta komplicerar tolkningen av enskilda ämnen eftersom det är svårt att bestämma effekterna av enskilda exponeringskomponenter separat. Två epidemiologiska studier har kommit fram till att 2,5 ppm är en nivå där man inte ser några effekter av kväveoxid. Arbetsmiljöverket föreslår ett gränsvärde på 2 ppm. Detta värde är en harmonisering med EU:s gränsvärde. Kväveoxid bildas genom oxidering av luftens kväve vid förbränning, exempelvis i förbränningsmotorer och vid svetsning. Kväveoxid kan också bildas vid oxidation av kväve från gödningsmedel, sprängämnen, färger och vid tillverkning av kvävehaltiga kemikalier, liksom i fodersilos. Kväveoxid används även kliniskt som kärlvidgande läkemedel. Yrkesmässig exponering sker framförallt via motoravgaser, vid svetsning, i fodersilos, vid sprängning och vid glasblåsning. Få mätningar av kväveoxid har publicerats. I gruvor och i fodersilos har dock mätningar gjorts som ligger över föreslaget gränsvärde.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 46 (57) Inget företag har rapporterat någon användning av kvävedioxid till produktregistret. För gruv- och tunnelarbete gäller övergångsbestämmelser för exponering för kolmonoxid, kvävedioxid och kvävemonoxid (i form av avgaser) vilket gör att eventuella åtgärdskostnader kan spridas på flera år då de sänkta gränsvärdena för dessa ämnen inte träder i kraft förrän 2023 i dessa miljöer. Mangan och oorganiska föreningar (som Mn) Den kritiska effekten vid exponering för mangan är påverkan på centrala nervsystemet och det finns exempelvis studier som visat att svetsare som under många år exponerats för mangan har fått försämrad finmotorik. För att minimera mangans påverkan på det centrala nervsystemet föreslår Arbetsmiljöverket nivågränsvärden för respirabel fraktion på 0,05 mg/m 3, och för inhalerbar fraktion på 0,2 mg/m 3. Då den kritiska effekten vid exponering för mangan uppstår efter längre tid, är det inte motiverat att sätta något korttidsgränsvärde. Detta är även en harmonisering med EU:s gränsvärde. Mangan finns naturligt och då främst som oxider, sulfid och karbonater. Det hittas bland annat i järnmalm. Mangan är en legeringsmetall som kan tillsättas stålet i varierande halter beroende på ståltyp för att ge stålet olika egenskaper som exempelvis hållfastighet och korrosionsbeständighet. Man hittar mangan i bland annat i svetsprodukter, ytbehandlingsprodukter inom stålindustrin, slipmedel och gjutmassor. Mätningar visar att svetsare kan exponeras för mangankoncentrationer över föreslaget gränsvärde. Svetsare bör skydda sig för att undvika skadlig exponering. God ventilation exempelvis punktutsug samt personlig skyddsutrustning som friskluftsmask är ofta nödvändig för att åstadkomma tillräckligt skydd. Vissa arbetsplatser kan behöva köpa in någon form av extra ventilationslösning. Det är svårt att uppskatta vad sådana åtgärder kan kosta eftersom olika företag kan behöva olika omfattande investeringar. 40 företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar mangan eller dess oorganiska salter som en del av en produkt i en total mängd av 1170 ton, 2012 års siffror. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 47 (57) Branschkod Bransch A.01/C20.15 Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill/tillverkning av gödselmedel och kväveprodukter C24/C25 Stål- och metallframställning/ Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater C23.9 Tillverkning av slipmedel och övriga icke-metalliska mineraliska produkter Mängd ton Av total mängd Antal företag Anm. 596 51 % 8 Gödselmedel, gödningsmedel, konstgödsel 280 24 % 15 Legering, inhibitorer 250 21 % 1 inhibitor Metylformiat Exponering för metylformiat kan leda till irritation i övre luftvägarna, påverkan på centrala nervsystemet samt skada på ögonen. Minimal påverkan vid exponering för 100 ppm metylformiat under 8 timmar har påvisats. En annan studie visade ingen effekt vid exponering för en blandning av 36 ppm metylformiat och 44 ppm isopropanol. Baserat på detta föreslår Arbetsmiljöverket ett nivågränsvärde på 50 ppm (120 mg/m 3 ). För att undvika tillfälliga exponeringstoppar föreslås även ett bindande korttidsgränsvärde på 100 ppm (240 mg/m 3 ). Både nivågränsvärdet och korttidsgränsvärdet är harmonisering med EU:s gränsvärden. Metylformiat blir även märkt med H i gränsvärdeslistan då det finns starka indikationer på att metylformiat lätt tas upp genom huden och signifikant ökar mängden metylformiat som kommer in i kroppen. I Sverige används metylformiat främst vid tillverkning av metallvaror (branschkod C25, tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater). Sannolikt innebär det föreslagna gränsvärdena inga kostnader för industrin då hanteringen är sådan att exponering ligger lägre än föreslagna gränsvärden. Två företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar metylformiat som en del av en produkt i en total mängd av 11,5 ton metylformiat, 2013 års siffror.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 48 (57) Nitroglycerin Den kritiska effekten vid exponering för nitroglycerin är avslappnande av blodkärlen vilket leder till huvudvärk, sänkt blodtryck och illamående. Flera undersökningar har visat att exponerade kan drabbas av tryck över bröstet, hjärtproblem och plötslig död vid exponering av nitroglycerin i högre koncentrationer. De negativa hälsoeffekter som nitroglycerin exponering påvisar försvann vid reduktion av nitroglycerin till nivåer under 0,1 mg/m 3. Baserat på de observationerna föreslår Arbetsmiljöverket ett nivågränsvärde på 0,01 ppm (0,1 mg/m 3 ). Irritation i form av huvudvärk har setts vid exponering över > 0,3 mg/m 3 och för att undvika huvudvärk och toppexponering föreslår Arbetsmiljöverket ett korttidsgränsvärde på 0,02 ppm (0,2 mg/m 3 ). Både nivågränsvärdet och korttidsgränsvärdet är harmonisering med EU:s gränsvärden Då studier har visat att hudupptag signifikant påverkar den systemiska effekten av nitroglycerin rekommenderas att H-märkning behålls. Då etylenglykoldinitrat och nitroglycerin har samma verkningsmekanism (frisättning av NO) bör den sammanlagda koncentrationen för ämnena inte överskrida de föreslagna gränsvärdena för nitroglycerin. Nitroglycerin används vid tillverkning av dynamit och andra sprängämnen. Det används även som medicin för att behandla angina pectoris (tryck över bröstet) och högt blodtryck. Den mesta hanteringen av nitroglycerin sker på ett sådant sätt att exponeringen ligger under föreslagna gränsvärden. Vid vissa arbetsmoment inom sprängämnes tillverkning kan det behövas EX-klassad fläktmatad andningsskydd. Dessa kostar ca 11 000 kr styck. Åtta företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar nitroglycerin som en del av en produkt i en total mängd av 147 ton nitroglycerin, 2013 års siffror. 2 företag står för > 97 % av hanteringen. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan. Branschkod Bransch Mängd ton Av total mängd C20.51 Sprängämnestillverkning 131 89 % 2 Antal företag Anm. C32 Annan tillverkning 12 8 % 1 Drivgas

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 49 (57) Oorganiskt damm Oorganiskt damm är en odefinierad fraktion. Det har dock visats sig att exponering för oorganiskt damm kan orsaka kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Arbetsmiljöverket föreslår en halvering av nivågränsvärdena för oorganiskt damm mätt som inhalerbar fraktion till 5 mg/m 3 och mätt som respirabel fraktion till 2,5 mg/m 3. Dessa värden kommer att minska risken för utveckling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det är många i arbetslivet som exponeras för både oorganiskt damm och respirabelt kvarts. Branscher där man hittar kvartsexponerade och de som är exponerade för oorganiskt damm är bl.a. inom byggnadsarbete, berghantering, krossning av kvartshaltigt material och gjuterier. För mer information läs avsnittet om kvarts. Propylenoxid Propylenoxid är en carcinogen med näsepitel som främsta målvävnad. Den är ett alkyleringsmedel och binder kovalent till DNA. Propylenoxid kan irritera huden och ge upphov till eksem. Indikationer hos råtta på irritation och irritationsbaserad cancer i näsan har setts vid 5 ppm. Några effekter har även setts hos arbetare i en studie vid 2 ppm. För att undvika negativ påverkan på näsepitel vävnaden föreslår Arbetsmiljöverket ett nivågränsvärde på 1 ppm. Den exponeringen som främst finns i Sverige är korttidsexponering och därför föreslår Arbetsmiljöverket att korttidsgränsvärdet blir bindande och sänks till 5 ppm. Både nivågränsvärdet och korttidsgränsvärdet har samma gränsvärde som EU föreslår ska bli bindande och återfinnas i revideringsförslaget för carcinogen- och mutagendirektivet. Arbetsmiljöverket föreslår att propylenoxid markeras med ett S då propylenoxid kan ge upphov till bl.a. eksem. Arbetsmiljöverket föreslår också att propylenoxid fortsätter markeras med ett C. Propylenoxid är en viktig baskemikalie. Propylenoxid används bland annat för produktion av ytaktiva ämnen, den omvandlas till polyeterpolyol som används vid produktion av polyuretanplast och i produktion av propylenglykol. Propylenoxid används även i tillverkning av stärkelse. Arbetsmiljöverket bedömer att det inte kommer bli några kostnader för industrin då den mesta hanteringen sker i slutna system och de mätningar vi har kännedom om tyder på att företagen redan idag ligger under föreslaget gränsvärde.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 50 (57) Sju företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar propylenoxid som en del av en produkt i en total mängd av 4124 ton propylenoxid, 2014 års siffror. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan. Branschkod Bransch C20.14 Tillverkning av andra organiska baskemikalier Mängd ton Av total mängd Antal företag Anm. 500 92 % 3 Tillverkning av propylenoxid främst som råvara för plasttillverkning. C20.15 Basplastframställning 332 8 % 1 Skärvätska Man kan inte ange en kritisk effekt som gäller för alla skärvätskor på grund av skärvätskor har en mycket varierad sammansättning som dessutom förändras under användningen. Exponering för skärvätskor kan dock ge ögonirritation och luftvägsbesvär. Flera utbrott av luftvägsbesvär har konstaterats både i Sverige och internationellt. I dessa undersökningar har man antagit att det är exponering för skärvätskeaerosol eller dimma som orsakat besvären. Den verkliga orsaken är dock oklar. Aerosolerna som bildas kan bl.a. innehålla olika typer av metaller, bakterier, mögel och endotoxiner som orsakar besvären. Mikrobiell tillväxt kan ske i skärvätskor om de är vattenbaserade. Hudexponering för skärvätskor orsakar både allergiskt och irritativt kontakteksem och kommer markeras med S i gränsvärdeslistan. För att skydda mot ögonirritation och luftvägsbesvär föreslår Arbetsmiljöverket ett nivågränsvärde för skärvätskeaerosol på 0,2 mg/m 3 mätt som inhalerbar fraktion. Luftmätningar indikerar på att en del arbetsplatser ligger över föreslaget gränsvärde vilket gör att dessa kommer behöva vidta åtgärder. Kostnader för dessa åtgärder är svår att beräkna då det inte är känt hur det ser ut på alla verkstadsindustrier idag. Det kommer behövas ventilationstekniska lösningar på en del industrier och en del ställen kommer personlig skyddsutrustning att behövas. Det går inte att uppskatta kostnad för detta då alla berörda företag kan behöva en unik lösning på sin ventilation och/eller personligskyddsutrustning. Samtidigt kan översyn av skyddsutrustning och tätare byte av skärvätskan bidra till bättre arbetsmiljö.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 51 (57) Problem orsakade av skärvätskor har främst setts i verkstadsindustrin. Arbetsmiljöverket har gjort en grov uppskattning att 300 000 arbetare kan vara exponerade för skärvätskor. Arbetsmiljöverket föreslår att skärvätskor märks med S i gränsvärdslistan. Svaveldioxid Den kritiska effekten vid exponering för svaveldioxid är irritation i övre luftvägarna och i ögon, samt ökat andningsmotstånd. De negativa effekterna på lungfunktionen hos friska personer bedöms ske vid exponering över 1 ppm. Arbetsmiljöverket föreslår ett nivågränsvärde på 0,5 ppm för att få viss marginal. För att undvika toppexponering som kan leda till bland annat minskad lungfunktion och halsirritation föreslår Arbetsmiljöverket att det bindande takgränsvärde behålls men att nivån sänks till 1 ppm. Både nivågränsvärdet och korttidsgränsvärdet är en harmonisering med EU:s gränsvärden. Då flera studier har visat på att personer med astma och andra lungfunktionsnedsättningar är extra känsliga för exponering bör det tas i beaktande. Det finns studier som indikerar på att astmatiker inte reagerar på exponeringar av svaveldioxid under 0,2 ppm. Svaveldioxid i ren form används främst i Sverige inom pappersmassaindustrin. Svaveldioxid används också i produktion av svavelsyra samt som desinfektionsmedel i livsmedels- och djurfodersindustrin. Svaveldioxid bildas i en del branscher och här finns det risk att exponeringen överskrider det föreslagna gränsvärdet. Svaveldioxid bildas vid icke järnhaltiga smältverk (t.ex. kopparsmältverk). Kopparsmältverket som finns i Sverige kommer ha svårt att komma under de exponeringsnivåer som krävs och det kommer innebära att personlig skyddsutrustning måste användas. Antal exponerade på denna arbetsplats beräknas vara upp till 500 personer. I övrigt hanteras den mesta svaveldioxiden i slutna system. Exponering kan eventuellt ske vid lassning, lossning, underhåll och reparation. Förslaget bedöms inte ge några ökade kostnader för industrin som använder svaveldioxid då hanteringen främst sker i slutna system. Däremot kan de branscher där svaveldioxid bildas behöva göra investeringar i fläktmatade andningsskydd. Dessa kostar ca 10 000 kr styck. Fyra företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar svaveldioxid i en total mängd av 50 800 ton, 2013 års siffror. Ett av företagen har rapporterat in en väldigt liten mängd och de 3 övriga står för > 99,9 % av mängden. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 52 (57) Branschkod C17 Bransch Pappers- och pappersvarutillverkning Desinfektionsmedel för ytor som kommer i kontakt med livsmedel och djurfoder Mängd ton Av total mängd Antal företag Anm. 48 150 95 % 4 Kemikalier för pappers tillverkning. 2686 8 % 1 Terfenyl, hydrerad Den kritiska effekten vid exponering av terfenyl hydrerad är ögon och luftvägsirritation samt negativ påverkan på levern. Det finns inga data från humanstudier av personer exponerade för mer än 0,1 ppm, i dessa sågs inga negativa effekter. En studie på råtta visade negativa hälsoeffekter vid 53 ppm men inga effekter vid 10 ppm. Utifrån den studien med en säkerhetsmarginal på 5 föreslår Arbetsmiljöverket ett nivågränsvärde på 2 ppm. För att undvika hudirritation och huvudvärk som har rapporterats från arbetare som exponerats för okänd koncentration kylvätska innehållande terfenyl hydrerad föreslår Arbetsmiljöverket ett bindande korttidsgränsvärde på 5 ppm. Både nivågränsvärdet och korttidsgränsvärdet är en harmonisering med EU:s gränsvärden. Terfenyl hydrerad används främst som ett kylmedel till kärnkraftsreaktorer och som annan värmeöverföringsvätska. I Sverige återfinns terfenyl hydrerad främst i rostskyddsmedel, tätningsmedel och gjutmassor. Införandet av gränsvärden för terfenyl hydrerad i Sverige beräknas inte öka kostnaden för industrin då halten i produkten som används oftast är låg samt produkterna används på ett sådant sätt att direkt exponering inte bedöms förekomma. Sju företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar terfenyl hydrerad som en del av en produkt till yrkesverksamma i en total mängd av 500 kg ren terfenyl hydrerad 2014 års siffror. Medelhalten terfenyl hydrerad är oftast låg i produkterna, oftast < 10 %. Tetraetylortosilikat Den kritiska effekten vid exponering för tetraetylortosilikat är ögon- och nässlemhinneirritation samt njurproblem vid högre exponering. Det finns inte mycket vetenskapliga data tillgängliga gällande exponering för tetraetylortosilikat. Studier på möss vid 50 ppm visade inga effekter på njurarna men tämligen kraftiga irritationseffekter på nässlemhinnan. Möss är känsligare för irritation i de övre luftvägarna än människor på grund av anatomin men trots det önskas en stor säkerhetsmarginal till de kraftiga irritationerna som setts vid 50 ppm.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 53 (57) Med en osäkerhetsfaktor på 10 föreslår Arbetsmiljöverket ett nivågränsvärde på 5 ppm för yrkesmässig exponering. Detta är en harmonisering med EU:s gränsvärden. För att undvika exponeringstoppar som kan ge upphov till irritation föreslår Arbetsmiljöverket att ett korttidsgränsvärde på 10 ppm införs. Tetraetylortosilikat används främst i värme- och syrafast murbruk och cement, i värme- och kemiskresistent färg samt i andra beläggningar. I Sverige finns tetraetylortosilikat främst i härdande färg och beläggningar som används vid ståloch metallframställning samt inom byggnads- och anläggningsarbete. Redan idag är rekommendationerna att använda andningsskydd vid användning av flera av produkterna som innehåller tetraetylortosilikat framför allt när sprayning sker. Vissa arbetsplatser kan behöva införskaffa EX-klassad fläktmatad andningsskydd. Dessa kostar ca 11 000 kr styck. 15 företag har rapporterat till produktregistret att de hanterar tetraetylortosilikat som en del av en produkt i en total mängd av 36 ton ren tetraetylortosilikat 2013 års siffror. 2 företag står för > 95 % av hanteringen. Huvudsakliga användningsområden, se tabell nedan. Branschkod Bransch C20.3 Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. Mängd ton Av total mängd Fogningsmedel (fogmassa) 3 8 % 5 Antal företag Anm. 32 89 % 6 Bindemedel (i färg, lim, etc.), Färg och lack, mot metallarbeten och produktion Konsekvensbeskrivningar för de ämnen som inte används i landet Amitrol Kritisk effekt vid exponering för amitrol är påverkan på sköldkörteln. I brist på humandata har studier på djur använts för att kunna sätta ett gränsvärde. Arbetsmiljöverkets förslag till nivågränsvärde på 0,2 mg/m 3, mätt som inhalerbar fraktion, är en anpassning till EU:s gränsvärde. Införandet av gränsvärde för detta ämne medför inga kostnader då ämnet inte används i landet.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 54 (57) Diacetyl Kritisk effekt vid exponering för diacetyl hos människa är utvecklingen av allt från mild till livshotande obstruktion av luftvägarna. Dessa effekter har setts hos arbetstagare främst inom livsmedelsindustrin som blandar olja och aromämnen där diacetyl utgjorde en stor del av aromämnena. Hos denna yrkesgrupp har 8-timmars exponeringen legat på 0,02 ppm men tillfälliga mycket höga toppexponeringar har uppmätts till 80 ppm. Arbetsmiljöverkets förslag till gränsvärden på 0,02 ppm som nivågränsvärde och 0,10 ppm som korttidsgränsvärde är en anpassning till EU:s gränsvärden. Eventuell användning av diacetyl i Sverige har Arbetsmiljöverket inte lyckats identifiera. Ämnet har dock en utbredd användning internationellt inom livsmedelsindustrin, där den används som smörarom. Det finns ingen anledning att tro att det inte används i Sverige men vi har ingen möjlighet att få fram några data angående detta. Dibrometan Studier på djur har visat att 1,2-dibrometan är carcinogent och reproduktionsstörande. 1,2-dibrometan irriterar ögon, hud och andningsorgan och tas lätt upp genom huden.1,2-dibrometan bedöms vara en genotoxisk carcinogen utan tröskelvärde. Arbetsmiljöverkets förslag till gränsvärden på 0,1 ppm som nivågränsvärde är en anpassning till EU:s föreslagna gränsvärde. 1,2-dibrometan kan påverka reproduktionen och föreslås märkas med R i gränsvärdeslistan. Vidare föreslås 1,2-dibrometan märkas med H i gränsvärdeslistan då det finns stor risk för hudupptag. Införandet av gränsvärde för detta ämne beräknas inte medföra några kostnader då 1,2-dibrometan i princip inte används i landet. p-diklorbensen Vid upprepad inhalationsstudier har man sett effekter på nässlemhinnan vid 20 ppm. Lever och njurpåverkan har visats vara mål organen för systemisk toxicitet. I oralstudier på hundar såg man marginella effekter vid koncentrationer som motsvarar exponeringskoncentrationer för 11 ppm. Med en viss marginal och omräkningsfaktor då oralstudien är utförd på hundar föreslår Arbetsmiljöverket ett nivågränsvärde på 2 ppm. För att undvika exponeringstoppar som kan orsaka irritation i nässlemhinnan föreslår Arbetsmiljöverket ett bindande korttidsgränsvärde på 10 ppm. Detta är en harmonisering med EU:s gränsvärden.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 55 (57) Modulering visar på stort hudupptag av p-diklorbensen vilket sannolik ökar risken för påverkan på njure och lever. Arbetsmiljöverket föreslår att p-diklorbensen H-märks. Införandet av gränsvärde för detta ämne medför inga kostnader då p-diklorbensen inte används i landet. Etylenglykolmonometyleteracetat Den kritiska effekten är skador på reproduktion och blodbildning. EU:s gränsvärde anses skydda mot skador på blodbildningen och djurförsök har även visat att det skyddar mot reproduktionsstörningar. En förutsättning för att gränsvärdet ska skydda är att inget hudupptag sker. EU har fastställt ett gränsvärde på 1 ppm (3,2 mg/m 3 ) för etylenglykolmonometyleteracetat som återfinns i direktiv 2009/161/EU. Arbetsmiljöverket har fram tills nu krävt tillstånd för hantering av detta ämne (s.k. B-ämnen). Samtidigt har det funnits ett riktvärde på 0,1 mg/m 3 som inte får överskridas för att tillstånd ska beviljas. Detta riktvärde baserade sig på studier där det samtidigt förekom exponering av flera andra ämnen som kan ha bidragit till effekterna. SCOEL har baserat sitt gränsvärde på humanstudier som är helt baserade på exponering för etylenglykolmonometyleteracetat. Då det inte finns någon hantering av ämnet så väljer vi nu att införa 1 ppm som gränsvärde. Detta värde är en harmonisering med EU:s gränsvärden. Det innebär samtidigt att ämnet stryks från B-listan som finns i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Etylenglykolmonometyleteracetat ska märkas med R för reprotox och H för hudupptag. Förslaget innebär inga kostnader för industrin då ämnet inte används i landet. Koltetraklorid Koltetraklorids primära toxiska effekt är påverkan på levern. Från djurstudier har man inte sett någon leverpåverkan vid 5 ppm. En studie på arbetare visar inga ändrade blodvärden som indikerar på leverpåverkan vid exponering för 1 ppm koltetraklorid Arbetsmiljöverket föreslår en sänkning av nivågränsvärde till 1 ppm för att minimera de leverskador som kan uppstå vid exponering för koltetraklorid. Detta är en harmonisering med EU:s gränsvärden. Arbetsmiljöverket föreslår att dagens korttidsgränsvärde ligger kvar på 3 ppm men att det blir bindande.

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 56 (57) Arbetsmiljöverket föreslår att koltetraklorid fortsätter märkas med en varning för upptag via huden, då detta kan bidra till en väsentlig del av det totala upptaget. Koltetraklorid anses carcinogent först vid högre exponering (NOEL 25 ppm) och uppkommer som en sekundär effekt. Arbetsmiljöverket föreslår att C-märkning tas bort då tumörer först bildas över ett tröskelvärde som ligger långt över föreslagna gränsvärden. Sänkning av gränsvärde för koltetraklorid beräknas inte medföra några kostnader då koltetraklorid inte används i landet. o-toluidin o-toluidin är akuttoxiskt, ögonirriterande samt är en genotoxisk carcinogen. Kontakt med ögonen orsakar irritation. Flera studier på exponerade arbetstagare har visat på ökad risk för blåscancer. o-toluidin tas lätt upp genom huden. Arbetsmiljöverket föreslår samma gränsvärde som EU föreslår ska bli bindande i det kommande reviderade carcinogen- och mutagendirektivet. Samtidigt som nivågränsvärdet 0,1 ppm införs, kommer ämnet att märkas med C för cancerframkallande och H för hudupptag. Förslaget innebär inga kostnader då ämnet inte används i landet. Vinylbromid Vinylbromid är en djurcarcinogen och IARC har klassat den som troligtvis carcinogen för människa. Data tyder på att vinylbromid agerar i kroppen som vinylklorid och ger upphov till levercancer. Risken för att få levercancer om man luftvägsexponeras för 1 ppm under sin arbetslivstid är 9 x 10-4 för vinylbromid. Arbetsmiljöverket föreslå ett nivågränsvärde på 1ppm för att minska risken för leverangiosarkom vid exponering för vinylbromid. Det är en harmonisering med det bindande gränsvärdet som återfinnas i förslaget till det kommande reviderade carcinogen- och mutagendirektivet som föreslås av kommissionen. Arbetsmiljöverket föreslår att vinylbromid markeras med ett C. Införande av gränsvärde för vinylbromid beräknas inte medföra några kostnader då vinylbromid inte används i landet. Vätecyanid Studier har visat att exponering för vätecyanid kan ge sköldkörtelförstoring och ett stort spann av neurotoxiska symptom exempelvis huvudvärk, matthet, andningssvårigheter. En studie på arbetare i galvaniseringsindustrin visade på en signifikant ökning av exempelvis huvudvärk och matthet vid exponering mellan 4,7 och 13,9 mg/m 3. På grund av de observerade effekterna och avsaknaden

Datum Vår beteckning Sid 2017-04-18 2016/048854 57 (57) av ett dos-responssamband i denna studie tillämpas en osäkerhetsfaktor på 5. Arbetsmiljöverket föreslår ett nivågränsvärde på 1 mg/m 3. Eftersom dos-responskurvan för vätecyanid är så brant, och den akuta effekten av ämnet är så allvarlig föreslår Arbetsmiljöverket att det bindande korttidsgränsvärde på 4 mg/m 3 bibehålls. Både nivågränsvärdet och korttidsgränsvärdet är harmonisering med EU:s gränsvärden. Vidare ska vätecyanid bibehålla H-märkning då det finns stor risk för hudupptag. Införandet av gränsvärde för detta ämne beräknas inte medföra några kostnader då vätecyanid inte används i landet.

Konsekvensbeskrivning till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden, AFS 2018:XX Rapporten presenterar underlaget för Arbetsmiljöverkets beslut till nya föreskrifter om hygieniska gränsvärden Karin Staaf Marianne Walding Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer