Revision - märkning Hösten 2012

Relevanta dokument
Bageri/konditori 2010

Revision - butiker 2013

Mikrobiologiska kriterier 2012

Allergikost - Pizzerior Våren 2012

Provtagning av semlor 2014

Allergener i oförpackade livsmedel

Livsmedelsprojekt 2012 Projekt - Redlighetsprojektet

Allergikost - Skolkök Våren 2012

Redlighet i restauranger och pizzerior i Jönköpings län 2012

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

Revision av livsmedelsanläggningar 2010

Grossist och lager 2011

Enligt livsmedelslagstiftningen

Vad betalar jag för? Information om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet

Revision enkla anläggningar 2011

Kontroll av pizzeriornas redlighet

Livsmedelsprojekt 2010 Projekt - Kolloprojektet

Märkning av fisk. Miljökontoret Kalle Tegnestedt Charlotta Paulsson

Enligt livsmedelslagstiftningen

Länsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län

Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid

Revisionsprojekt riktat mot restauranger

VERSION DIARIENUMMER R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Livsmedelskontroll av kosttillskott. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah

Riktad kontroll. Hälsokostbutiker samt apotek 2009 Fokus på märkning och presentation av kosttillskott

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Tillsynsprojekt 3, 2011 Butiker, kiosker & grossister Rapport nr: 5

Taxa för Grums kommuns offentliga kontroll av efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen

Livsmedelsbutiker hösten 2011

Lagstiftningsområden. - nya möjligheter? Helena Storbjörk Windahl

Dnr MN12/23. Taxa för Nyköpings kommuns offentliga kontroll av livsmedel. Antagen av Miljönämnden

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014

Märkning av livsmedel

Kosttillskott Kontroll av märkningen på apotek och hälsokost

HÖRBY KOMMUN. Rengöringskontroll restauranger och storhushåll i Hörby kommun 2007 RAPPORT

Granskning av livsmedelskontroller

Taxa. enligt livsmedelslagen. Gäller fr.o.m Antagen av kommunfullmäktige , 174

Livsmedelsverksamhet anmälan om registrering

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter

1(11) Kontrollplan Kontrollområde: Livsmedel. Styrdokument

Livsmedelskontroll i Östersund. Livsmedelsinspektörerna : Emma Nyström Emma Johansson

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel

Projekt Märkning av kött 2009

SÅ FUNGERAR LIVSMEDELSKONTROLLEN

Taxa enligt livsmedelslagen Gäller f.o.m

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel

Bilaga 1. Kontrollplan enligt livsmedelslagstiftningen Miljöenheten

TAXA för offentlig kontroll av livsmedel

Kontroll av mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun 2013

Taxa för Västervik kommuns offentliga kontroll inom livsmedelsområdet

Taxa för prövning och offentlig kontroll inom områdena livsmedel och foder

Taxa för livsmedelskontroll och foderkontroll

Livsmedelsbutik 2010 Utförd av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel

Offentlig kontroll av kosttillskott i Vellinge kommun

Riktlinjer för offentlig kontroll av livsmedel

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

Livsmedelsprojekt i Örebro län 2011

Modell för riskklassning av livsmedelsverksamheter

Avgifter för den kommunala livsmedelskontrollen

Rapport. Redlighet och spårbarhet vid restauranger i Linköping

PROJEKT. Gatukök, större butiker, KSS och tillägg bageri/konditori

Branschinriktad kontroll och omprövning av caféer 2008

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Lagstöd till kontrollrapport

Taxa Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet för offentlig kontroll enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag

YTTRANDE 1 (6)

Kontroll av information på förpackade livsmedel

Taxa Offentlig kontroll av livsmedel

Nya regler om hygien för säkerhets skull

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Taxa för kontroll. inom livsmedelsområdet. Taxan antagen av fullmäktige den 21 oktober

Norovirus och personalhygien

Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö 2012

Taxa för kontroll enligt livsmedels- och foderlagstiftningen

Riskklassning av livsmedelsverksamheter

Författning Taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Antagen av kommunfullmäktige 125, 2017

TAXA inom livsmedel- och foderlagstiftningen för Surahammars kommun

Kontroll av kosttillskott Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner

Redlighetsprojekt 2011

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedel- och foderlagstiftningen

Taxa för Tjörns kommuns offentliga kontroll inom livsmedels- och foderlagstiftningen

Taxa för offentlig kontroll inom livsmedelsområdet

Taxa för prövning och offentlig kontroll enligt livsmedelslagen

TAXA FÖR PRÖVNING OCH KONTROLL INOM LIVSMEDELS- OMRÅDET I EKSJÖ KOMMUN

Miljö- och byggenheten informerar

Ändrad risk-/erfarenhetsklass och årlig avgift för livsmedelskontroll

Taxa inom livsmedelsområdet

Projektplan för Märkningsprojektet

Sammanträdesdatum Taxa för offentlig kontroll enligt livsmedelslagstiftningen i Sala kommun fr.o.m 1 januari 2012

Restauranger - fokus meny och redlighet

Tillsynsprojekt Caféer 2013

Taxa för kontroll enligt livsmedelsoch foderlagstiftningen

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel och handel med vissa receptfria läkemedel

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel

Allergener i oförpackade livsmedel på restaurang och café

Taxa för offentlig kontroll av livsmedel

Transkript:

2012-4750 Revision - märkning Hösten 2012 Utförd av Miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Johanna Sandberg Larsson 2013-01-07

Inledning Under 2012 bedrevs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings kommun i projektform. Ett av projekten som genomfördes var Revision - märkning där 23 verksamheter kontrollerades. Märkning av livsmedel har inte kontrollerats mer ingående i kommunen tidigare, då märkningskontrollen tidigare till största del bestått i kontroll av att märkning funnits. I detta projekt kontrollerades även att märkningen stämde överens med receptur och verklig vikt m.m. Vid besöken kontrollerades även att rengöringen fungerade i verksamheten. Verksamheterna som kontrollerades är listade i bilaga 1, där även resultatet från kontrollerna framgår. Kontrollerna genomfördes under september till november månad. Bakgrund Märkningen av livsmedel ska vara enkel och korrekt så att du som konsument inte blir lurad när du handlar mat. Märkning med exempelvis beteckning, sammansättning, vikt/volym, bäst före-dag och förvaringsanvisning måste finnas på förpackade livsmedel och ska alltid stämma. Detta regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel; LIVSFS 2004:27. En del av livsmedelskontrollen har som syfte att motverka att konsumenter blir lurade eller vilseledda av den information som kopplas till ett livsmedel. Därför ska kontrollmyndigheten beräkna hur mycket tid som behövs för att kontrollera detta. Hur mycket tid som myndigheten ska lägga på kontroll av att information på förpackningar eller presentation av livsmedlet bestäms i ett kontrolltidstillägg Kontrolltidstillägget är ett antal timmar som läggs på den ordinarie kontrolltid som verksamheten blivit tilldelad utifrån risk, storlek och erfarenhet. En verksamhet som utformar presentation i form av en meny får en timme i kontrolltidstillägg medan en verksamhet som utformar märkning samt märker förpackade livsmedel får mellan två och sex timmar i kontrolltidstillägg beroende på i vilken omfattning detta görs. Det innebär att det är så mycket tid som myndigheten ska lägga på att kontrollera märkning och presentation i verksamheten per år i medeltal. Detta regleras i Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid som Jönköpings Kommun följer. Vägledningen är ny och kontrolltidstillägget började tillämpas 2012. På grund av detta ville miljökontoret i Jönköping kontrollera märkning extra mycket under 2012. Syfte Syftet var att kontrollera om de verksamheter som finns i kommunen som själva förpackar och märker livsmedel följer lagstiftningen. Syftet var också att se att verksamheterna uppfyllde kraven i lagstiftningen gällande rengöringen. Syftet med att utföra tillsynen i projektform under en avgränsad tid är att den ska bli mer effektiv och bedömningarna så lika som möjligt.

Metod Projektet startade med att en projektplan togs fram. Vilka verksamheter som skulle ingå i projektet bestämdes vid den årliga verksamhetsplaneringen i slutet av år 2011. Listan med verksamheter fick revideras vid arbetet med projektplanen då det visade sig att inte alla verksamheter som valts ut själva utformade märkning på livsmedel. Verksamheterna som ingick var placerade i olika delar av kommunen och var av olika typ men alla utformade själva märkning. Det ingick bland annat konditorier, bagerier och charkuteritillverkare. Kontrollmetoden som användes var revision och besöken var föranmälda. Anledningen till att föranmälda revisioner valdes som kontrollmetod var att verksamhetsutövarna skulle vara förberedda och ha tid att närvara vid kontrollerna. Verksamheterna fördelades på de sju inspektörerna som medverkade i projektet och projektet startades med att inspektörerna gjorde revisioner tillsammans två och två på några anläggningar. Detta för att bedömningarna skulle bli så enhetliga som möjligt. Problemställningar diskuterades löpande och lägesuppföljningar gjordes vid möten på livsmedelsenheten. Vid revisionerna användes en checklista med rapporteringspunkter som utgått från Livsmedelsverkets rapporteringsformulär för kontrollresultat. Checklistan innefattade även revisionsfrågor. Inriktningen på kontrollen var följande rapporteringspunkter: Information (märkning) Kontrollen innefattade på varje verksamhet märkningen på två stycken produkter som de själva märkt och förpackat. Det som kontrollerades var: - Fanns samtliga föreskrivna märkningsuppgifter? - Fanns nedskrivna recept till produkten? - Om inte, hur visste verksamhetsutövaren vad produkten innehöll? - Fanns samtliga ingredienser med i ingrediensförteckningen? - Hur säkerställdes att ingredienserna stod i fallande ordning? - Vad fanns för rutiner när recepten ändrades i en produkt? - Hur hade hållbarhetstiden bestämts? - Hur visste verksamhetsutövaren att vikten/volymen på förpackningen stämde? - Hur säkerställdes det att vågen visade rätt? Rengöring och desinfektion Kontroll gjordes av att lokaler och dess inredning och utrustning var rena. Rengöringskontrollen ingick som en del i projektet men meddelades inte då besöket bokades. Uppmärksammades inga avvikelser lämnades ett kontrollkvitto på plats. Uppmärksammades avvikelser vid kontrollen skrevs istället en kontrollrapport som skickades till verksamheten. En bedömning gjordes om avvikelse behövde följas upp inom kort eller om det kunde vänta till nästa ordinarie kontroll. Projektet var

avgränsat till att bara beskriva ett första besök i verksamheterna och därför har eventuella uppföljningar lämnats utanför denna rapport. Resultat Vid inspektionerna på de 23 verksamheterna konstaterades totalt 22 avvikelser. Dessa avvikelser var fördelade på 18 verksamheter, de övriga 5 verksamheterna hade inga avvikelser. 14 verksamheter hade en avvikelse och 4 verksamheter hade två avvikelser. Inom vilka rapporteringspunkter avvikelserna var framgår av tabell 1 nedan. I samma tabell finns även exempel på brister som ger avvikelse inom respektive rapporteringspunkt. Rapporteringspunkt Antal Exempel på brister avvikelser Information (märkning) 19 Ingredienser saknas i ingrediensförteckningen. Ingrediensförteckningen är inte i fallande ordning. Bäst före-datum saknas. Förvaringsanvisning saknas. Vikten anges som cirka. Rengöring och desinfektion 3 Det är smutsigt i lokalen på dess inredning eller utrustning, t.ex. på arbetsbänkar, skärmaskin, diskmaskin, degblandare, fläktar, dörrhandtag m.m. Tabell 1 Rapporteringspunkter med antal avvikelser och exempel på brister. Diskussion och slutsats På de flesta verksamheterna som kontrollerades, 17 av 23, fanns avvikelse i lagstiftningen gällande märkningen. Två av dessa verksamheter hade två avvikelser gällande märkningen. De avvikelser som konstaterades inom märkning gällde framförallt att någon märkning saknades på produkten eller att märkningen inte stämde överens med recepturen. T.ex. kunde det handla om att förvaringsanvisning saknades på en kylvara, att någon ingrediens saknades i ingrediensförteckningen eller att ingredienserna inte stod i fallande ordning. Anledningen till att många verksamheter brister i märkningen av livsmedel kan vara flera: Kunskapen inom området är inte tillräcklig hos livsmedelsföretagarna. Lagstiftningen inom märkning är mer specifik och snårig än övrig livsmedelslagstiftning som är mer målstyrd. Området har inte kontrollerats i stor utsträckning tidigare. Rutiner som finns på anläggningen fungerar inte.

Resultatet i kontroll av rengöring anses bra då endast 3 av 23 verksamheter inte uppfyllde kraven i livsmedelslagstiftningen. Vi ser ofta vid kontrollerar att många livsmedelsföretagare är medvetna om det viktiga i att en livsmedelsverksamhet ska hållas ren samt har bra rutiner för detta. Det är viktigt att i sammanhanget komma ihåg att det alltid är livsmedelsföretagaren som ansvarar för en säker livsmedelshantering i verksamheten samt att korrekt märkning är den del av livsmedelssäkerheten.

Bilaga 1 Sammanställning över besökta anläggningar samt resultat av kontrollerna. Anläggning Resultat PERSGÅRDEN CAFE LINDSTRÖM POSTILJONEN KONDITORI SANDÉNS KONDITORI PLANKKUNGEN SENAPSFABRIKÖR N I SMÅLAND FÄRSKSALLAD GASELLEN WEIS BAGERI HB GILBERTS KONDITORI LYCKOGOTT NAPOLEON KONDITORI GRÄNNA KNÄCKE HAGLUNDS KONDITORI BRILJANTEN, KONDITORI ANNIE JOHANSSONS HEMBAGERI LENFFERS KONDITORI TUSEN TING - OSTKAKETILLVERKNING MACKMAKERIET HUGOS CHARK CENTRALBAGERIET MALMBORGS KONDITORI PK CATERING SMÖRGÅSBUTIK