Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Relevanta dokument
Projektet för varroaresistenta bin

Mäta varroatillväxten i bisamhället

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Varroabehandling Per Thunman

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Bisamhället Januari Juni

Svensk Biavel ett nationellt samarbete

NP-redovisning för Svensk Biavel och 2013 års verksamhet

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Beebreed.eu i dagsläget:

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Tabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Svenska Carnica Gruppen

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

Bitidningen. VSH Varroa Sensitive Hygiene. Många spännande föreläsningar på Beecome Impregnering och kladdkritor av bivax. Nr 2 Februari 2016

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen!

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

Varroa Scanning, (VScan) (arbetsnamn) metod för diagnos av Varroa på bin.

den svärmförebyggande avläggaren

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Det värdeful a vaxet

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Ansökningar till. Nationella honungsprogrammet Utskrift version 1.0, 38 projekt

Protokoll årsmöte

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Lennart Karlsson

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Studieplan. till boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund

STYRELSE. e-post: Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

Bin i naturens tjänst!

Bitidningen. Avelsarbete och parningsplatser. Avläggare är bra Biväxter Gifter SBR:s statistik

Verksamhetsberättelse 2013

Det är varroakvalstret som är centrum i biodlingens överlevnadskamp. Alla klarsynta biodlare

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Enkel Drottningförsörjning

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Den senaste informationen finns på vår hemsida:

Nr 7/8 Juli/Augusti 2013 Bitidningen

Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa?

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014

Hur få friska bisamhällen?

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

NYBÖRJARCIRKEL. Har du Internet? Plasthinkar. Våren 2009 Redaktör: Lasse Arvidsson. Gunvor Svensson, Norrköping och Grindtorp

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Min biodling. Arbetsbok för deltagare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Biets roll i ekosystemet och varroakvalstrets effekt på bisamhället

Varroakvalster och bisamhället

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning

När kakmellanväggar först började. Analys av småcelltesters design. Vaxmellanväggar

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

Varroakvalstrets effekt på virus i angripna honungsbisamhällen

STYRELSE. Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Protokoll för Örebro Läns biodlardistrikt Årsmöte

ORGANISATION STYRELSE

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta, varroakvalster och trakékvalster A Allmänt

En biodlares liv under 35 år

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016

Bitidningen. Avelskonferens om varroatolerans. HF planeras att säljas För en lyckad övervintring Plantera biväxter GMO-pollen vad gäller?

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Protokoll årsmöte

Florsocker mot varroa Preben Kristiansen, bisjukdomskonsulent

Yttrande över förslag till ändring i föreskrifter (SJVFS 1992:38) om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Undersökning Forskningsinformation till biodlare

NP-konferens 12 mars Nationella Honungsprogrammet - Förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung och andra biodlingsprodukter

B I S U R R E T! Sotenäs Biodlarförening Våren Bankgiro Varannan torsdag, jämna veckor, träffas vi kl i Tossene Bygdegård

Sundsvalls Biodlareförening SVÄRMBLADET SOMMARMÖTE. 16 juni kl.14: hos Allstahonung. Studiebesök Medlemsmöte Fika Bi-surr

Glad vår alla medlemmar

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Bitidningen. Riksförbundsmötet Biallergi Bisamhället som vägrade dö Avelsurval Biprodukter för kropp och själ

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick e-post: Kassör Jan Molander e-post:

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Till Miljödepartementet Cc: Stockholm

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Transkript:

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga att kontrollera varroan Redan vid 50% VSH rensas en betydande del av varroan ut VSH-egenskapen finns i vår inhemska bipopulation Egenskapen är genetiskt betingad och går i arv

Söka efter VSH-egenskapen hos vår inhemska bipopulation Bedriva drottningodling från samhällen med VSH-egenskap samt para dessa med drönare som har samma egenskap Verka för spridning av bin med VSH-egenskapen över hela Sverige

Är en egenskap där varroakvalstret upptäcks av bina i samband med att kvalstret ska lägga ägg i yngelcellen Bina öppnar då upp cellen och städar ur den. Därmed hindras kvalstret från att reproducera sig USDA upptäckte för flera år sedan att egenskapen går att selektera och har etablerat VSH-linjer för avel Projektet VSH-bin i Sverige syftar till att hitta, odla, selektera samt distribuera honungsbin med hög tolerans mot varroa

Kvalsterhonan går ner i cellen ca 12 timmar innan den täcks av bina 60-70 timmar senare lägger hon det första ägget Detta är alltid obefruktat och utvecklas till en hane Fler ägg läggs sedan med ca 30 timmars intervall, dessa blir till honor som befruktas av hanen Arbetsbin i ett VSH-samhällen upptäcker när det finns en äggläggande kvalsterhona i cellen Cellen öppnas då upp av bina och reproduktionen avbryts

Var med i projektet och testa dina samhällen! Har du samhällen där du upplever att det finns lite kvalster eller som klarar varroan med hjälp av endast sporadisk behandling med organiska syror? Första steget är att delta i projektets mätning av kvalstertillväxt. Mätningen ligger sedan till grund för beslut om VSH-test bör utföras.

Besök www.vshbin.se och hämta hem manualer och protokoll för mätning av kvalstertillväxt Mätningarna måste vara synkroniserade. Första provet tas mellan den 1a och 15e maj, det andra ca 60-65 dagar senare Tänk på att utföra provet så noggrant som möjligt och att samhället inte får vara påverkat på ett sätt som diskvalificerar mätresultatet T.ex. får samhället inte vara behandlat mot varroa på våren eller utsatt för drönarutskärning under testperioden

Testet genomförs genom att man vid en särskild tidpunkt tar ett biprov som fryses in Provet består av 300 bin och kan tas med hjälp av den provask som projektet tillhandahåller Mätningen sker sedan genom att bina tvättas och separeras från kvalster. Kvalsterna räknas och noteras i testprotokollet Ca 60 dagar efter första provet tas ett nytt prov och samma tillvägagångssätt används Vi har nu fått fram 2 värden och tillväxten kan beräknas enligt en särskild formel Testet ger en första indikation på om VSH-egenskapen finns i samhället

Mätmetoden måste vara fältmässig och enkel Genom att uppskatta kvalsterpopulationens storlek mellan två tidpunkter där kvalstren kan reproducera sig fritt erhålls ett mått för tillväxttakten som är jämförbart mellan olika samhällen Att ta 300 bin från yngelrummet och tvätta dessa har i forskning visat sig ge en mycket tillförlitlig bild av angreppsgraden i bisamhället Att mäta kvalstertillväxten kan samtidigt ge oss en indikation på bisamhällets status i övrigt. T.ex. bistyrka, sjukdomar mm Lokalföreningar kan förslagsvis annordna sk mätdagar där man gör en gemensam aktivitet kring mätningen. På så sätt engageras fler biodlare i projektet och kunskapen om både VSH och varroa ökar

Biodlare och tel.nr Drottning Mätmetod Datum 1 Vikt i mg Antal bin Antal varroa Antal varroa/ 100 bin Antal dagar mellan proven Vikt i mg Antal bin Antal varroa Antal varroa/ 100 bin Varroatillväxt Tillväxttakt /dag Tillväxttakt /dag i % Ladda hem protokollet och instruktion av hur det fylls i från projektets hemsida www.vshbin.se under fliken manualer och protokoll.

Biodlare och tel.nr Drottning Mätmetod Datum 1 Vikt i mg biprov 1 Antal varroa Antal dagar mellan prov Vikt i mg biprov 2 Antal varroa Ladda hem protokollet och instruktion av hur det fylls i från projektets hemsida www.vshbin.se under fliken manualer och protokoll.

Bisamhällen med låg kvalstertillväxt är intressanta för projektet och önskas diagnostiseras för VSH. Detta görs av/tillsammans med projektets VSH-testare. Testet görs enligt Harbos modell på täckt arbetaryngel. VSH-testaren räknar antalet kvalster som är äggläggande i förhållande till dem som är infertila.

Projektet hoppas kunna hitta VSH-material som är tillräckligt bra för att kunna odla drottningar ifrån. Dessa drottningar ska sedan endrönarinsemineras för att öka VSHegenskapen ytterligare. Drottningarna ska bilda samhällen och invintras i projektets VSHbigårdar.

På bisamhällen där låg kvalstertillväxt redan är konstaterad kan man hoppa över tillväxtmätningarna. Istället kan biodlaren själv göra ett enkelt screeningtest Ta en täckt yngelram där åldern på ynglet ska var 7-11 dagar efter täckning Öppna upp cellerna och börja undersöka ynglet Hittas 4-5 äggläggande kvalster så är det ej VSH och testet kan avbrytas. Undersök minst 200 celler för att få ett tillförlitligt resultat

Undersökningen omfattar minst 200 yngelceller Utrustning som används är stereolupp med 4-5 ggr förstoring och bra belysning Pincett helst med sned spets det är då lättare att få upp puppan Utbildning till VSH-testare sker hos SLU. Du kan anmäla ditt intresse till projektet via info@vshbin.se

Genom diagnostiseringen mäts hur stor andel av kvalstena som är infertila dvs som inte lägger ägg och får någon avkomma i yngelcellen. Exempel: Du hittar 6 kvalster där 4 är fertila och 2 infertila. Samhället har då 50% VSH-egenskap.

Vara med och mäta kvalstertillväxt! Kanske har dina bin VSH-egenskapen? Viktigt! Bli testbiodlare och utbilda dig i VSH-diagnostik! Bitillsyningsman? Bihälsoansvarig? Kunnig inom avel? Anmäl ditt intresse till projektledaren Delta som drottningodlare eller inseminatör. Vi söker erfarna inseminatörer till projektet! Vi kommer även hålla en nybörjarkurs dit man kan anmäla intresse att delta. Du kan kontakta projektledaren på info@vshbin.se eller på telefon 0142-48 20 05.

Informera om VSH-egenskapen och hur den fungerar Utbilda inseminatörer och VSH-testare VSH-testa avelsvärda bisamhällen och utföra mätning av kvalstertillväxten i vår inhemska bipopulation för presumtivt VSHmaterial Odla drottningar och inseminera med VSH-material för att stärka VSH-egenskapen hos avkomman Etablera minst 10 VSH-bigårdar för projektets fortsättning

www.biodlarna.se och projektets hemsida www.vshbin.se