Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet - Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2010 Landsbygdsföretag är mycket nöjda med de utbildningsinsatser de har deltagit i via landsbygdsprogrammet, 8 av 10 företagare är nöjda eller mycket nöjda med kompetensutvecklingen. Omkring hälften säger att utbildningen haft betydelse för djurvälfärden inom företaget och 6 av 10 anser att företaget har stärkts. Nästan varannan har börjat jobba mer miljövänligt. Inom vissa områden är miljönyttan ännu större. Av de företag som fått rådgivning på gårdsnivå inom projektet Greppa Näringen säger 75 % att de börjat jobba mer miljövänligt. Rapport 2010:30

Sammanfattning Landsbygdsföretag är mycket nöjda med de utbildningsinsatser de har deltagit i via landsbygdsprogrammet. Hittills har 160 000 personer fått kompetensutveckling. Enligt undersökningen i denna rapport tycker företagarna att kompetensutveckling ger starkare företag, bättre miljö och djurvälfärd. Jordbruksverket har bett Statistiska centralbyrån ställa frågor till 8 300 företagare inom lantbruk, skogsbruk eller med annat landsbygdsföretagande. Personerna har deltagit i en kurs eller fått rådgivning inom landsbygdsprogrammet. Svaren visar att: 8 av 10 företagare är nöjda eller mycket nöjda med kompetensutvecklingen 6 av 10 anser att företaget har stärkts Omkring hälften säger att utbildningen haft betydelse för djurvälfärden inom företaget Nästan varannan har börjat jobba mer miljövänligt Inom vissa områden är miljönyttan ännu större. Av de företag som fått rådgivning på gårdsnivå inom projektet Greppa Näringen säger 75 % att de börjat jobba mer miljövänligt. Det framkommer i rapporten att förhållandevis få kvinnor deltar i kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket vill gärna locka fler kvinnor att gå kurser och delta i rådgivning.

Innehåll 1 Förord... 1 2 Introduktion... 1 3 Bakgrund... 3 3.1 Metodbeskrivning... 4 3.2 Kvalitetsbedömning... 5 4 Resultat... 7 4.1 Sammanfattning... 7 4.2 Inledande frågor... 11 4.3 Resultat per målområde... 15 4.3.1 Målområde Giftfri miljö... 15 4.3.2 Målområde Ett rikt odlingslandskap... 20 4.3.3 Målområde Ekologisk produktion... 24 4.3.4 Målområde Djurens välfärd... 30 4.3.5 Målområde Ingen övergödning... 33 4.3.6 Målområde Begränsad klimatpåverkan... 38 4.3.7 Målområde Företagsutveckling axel 1... 42 4.3.8 Målområde Företagsutveckling axel 3... 45 4.3.9 Målområde Landsbygdsutveckling... 49 4.3.10 Målområde Tvärvillkor... 55 4.3.11 Målområde Hållbart skogsbruk... 59 4.3.12 Företagsstöd för kompetensutveckling... 63

1 Förord Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Jordbruksverket genomfört undersökningen Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2010. En postenkät skickades ut till ett urval av 8 300 personer verksamma inom lantbruk, skogsbruk eller annat landsbygdsföretagande och som deltagit i en kurs eller fått rådgivning inom ramen för åtgärden kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet. Syftet med undersökningen var att få kunskap om vilken effekt åtgärden kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet har. Undersökningen skulle också ge svar på vad målgruppen tycker om den kompetensutveckling man fått och hur verksamheten kan förbättras och utvecklas. Rapporten kan fungera som ett kunskapsunderlag för fortsatta analyser av effekterna av åtgärden kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet. Rolf Selander, undersökningsledare, har varit ansvarig från SCB för genomförandet av undersökningen. Pär Brundell, Staffan Berge-Holmbom från SCB samt Margareta Bratt, extern konsult har också ingått i arbetsgruppen. SCB står för innehållet i denna rapport. SCB har under arbetets gång haft regelbunden kontakt med Jordbruksverket, där Petri Hiljanen, Lars Pettersson och Malin Flink har varit ansvariga. 2 Introduktion I den här rapporten redovisas resultat från en postenkät som SCB genomfört på uppdrag av Jordbruksverket våren 2010 om attityder till/synpunkter på kompetensutvecklingsinsatser inom det svenska landsbygdsprogrammet. Undersökningen har gjorts till ett urval på drygt 8 000 personer. Som urvalsram har två databaser som administreras av länsstyrelserna använts. De är Kompis det system som projektledare/aktivitetsledare på länsstyrelserna registrerar deltagare i aktiviteter i, som organiserats i en gemensam databas på Jordbruksverket. Där finns i princip personnummer på deltagare och uppgifter om målområde, EU-uppföljning och målgrupp som aktiviteten arrangeras för. LB ärendehanteringssystem där företagsstöd för kompetensutveckling ingår. I systemet finns uppgifter om sökande, kostnader, finansiering samt vilken myndighet som äger ärendet. Enkäten har genomförts för 11 olika s.k. målområden avseende dels kurser, dels rådgivning. 1

Syftet med undersökningen Så här uttrycktes syftet i missiv till uppgiftslämnarna Kompetensutveckling är en viktig del i det svenska landsbygdsprogrammet. För att kunna bedöma effekter av insatserna inom Kompetensutveckling och kunna förbättra verksamheten inom området behöver Jordbruksverket få bättre kunskaper om hur resultatet blir efter genomgången kurs/rådgivning. Därför genomförs en utvärdering, och som ett led i denna vänder vi oss till dig som genomgått en kurs/rådgivning inom landsbygdsprogrammet och ber dig besvara frågorna på följande sidor. Redovisning av rapporten Rapporten har presenterats muntligt för Jordbruksverket i Jönköping den 6 oktober 2010. Den kommer därefter att publiceras på Jordbruksverkets webbplats som nedladdningsbar rapport. Fullständig tabellbilaga och förteckning över öppna svarsalternativ finns tillgängligt i Jordbruksverkets diarium med diarienummer 19-6661/08. 2

3 Bakgrund Utvärdering av kompetensutvecklingsåtgärder inom landsbygds- och miljöområdet m.m. genomförs regelbundet. I föreliggande rapport redovisas den undersökning som J0rdbruksverket beställt av SCB och som genomfördes under våren 2010, om kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet. Liknande undersökningar har genomförts av SCB på uppdrag av Jordbruksverket 1999 och 2006. Den föreliggande undersökningen skiljer sig från de två tidigare i ett viktigt avseende. Tidigare har Lantbruksregistret(LBR) utnyttjats som bas för undersökningarna, vilket har inneburit att undersökningarna riktats till både de som deltagit i aktiviteter och de som inte deltagit i aktiviteter. Uppläggningen nu är att utnyttja Kompis och LB-systemet, så att endast de som faktiskt deltagit i aktiviteter ingår i undersökningen. Mer om undersökningsmetoden följer i nästa avsnitt. Viktigt att notera är att jämförelser av resultat från de föregående undersökningarna med den nuvarande måste ske med försiktighet(och i vissa delar inte heller är möjliga), då ansatserna är så pass olika. 3

3.1 Metodbeskrivning Undersökningen har riktats till två kategorier, dels de som registrerats som deltagare i aktiviteter i Kompis, dels de som registrerats i LB-systemet. För Kompisdelen har populationen avgränsats genom att endast aktiviteterna KURS och RÅDGIVNING ingår, målgrupperna MYNDIGHET och RÅDGIVARE uteslutits, startdatum för aktivitet ska vara före 1 januari 2009 (undantag för målområde SKOG). Därutöver har endast medtagits personer med korrekta personnummer i åldern 15-74 år. Den s.k. rampopulationen från Kompis blir då 50 874 poster. Ett urval på 8 276 personer har dragits med stratifiering efter KURS/RÅDGIVNING och MÅLOMRÅDE enligt nedan: Målområde Kurs Rådgivning Summa DJUR Djurens välfärd 506 125 631 EKO Ekologisk produktion 506 506 1012 FÖRET1 Företagsutveckling axel 1 506 193 699 FÖRET3 Företagsutveckling axel 3 506 195 701 GIFTFRI Giftfri miljö 176 146 322 SKOG Hållbart skogsbruk 677 662 1339 KLIMAT Begränsad klimatpåverkan 438 17 455 LANDSB Landsbygdsutveckling 506 81 587 RIKTODL Ett rikt odlingslandskap 506 506 1012 TVÄRV Tvärvillkor 0 506 506 ÖVERGÖD Ingen övergödning 506 506 1012 Summa 4833 3443 8276 För LB-systemet har en totalundersökning genomförts av företagsstöd för kompetensutveckling, vilket (efter några dubblettborttagningar från det ursprungliga registret) innebär 103 personer med Företagsutveckling axel 1 och 137 personer med Företagsutveckling axel 3. Uppgifterna har samlats in i blanketter som varit målområdesanpassade, men med sex gemensamma frågor. Målområdena Företagsutveckling axel 3 och Landsbygdsutveckling har haft en gemensam blankett. Inför utsändningen av blanketter printades på varje blankett typ av aktivitet (kurs eller rådgivning), kort beskrivning av aktiviteten enligt Kompis samt startdatum för aktiviteten enligt Kompis. För företagsstöd för kompetensutveckling fanns dock inte denna detaljerade information tillgänglig i LB-systemet utan endast uppgift om att stöd för kompetensutveckling beviljats visst år. 4

Insamlingen har skett enligt normala rutiner, dvs. två påminnelser har skickats ut där den andra innehöll ny blankett. För att förbättra svarsfrekvensen bestämdes också under undersökningens gång att genomföra viss insamling via telefon bland de som inte svarat. Enkätsvaren har dataregistrerats med hjälp av skanning. Granskning och rättning har gjorts med logiska kontroller och rimlighetskontroller. En utförligare metodbeskrivning lämnas i den tekniska rapporten i bilaga till den här rapporten. 3.2 Kvalitetsbedömning I en statistisk undersökning beror tillförlitligheten i resultaten av ett antal olika felkällor, som var och en kan påverka resultaten i olika riktning. De felkällor som är av störst intresse i den här undersökningen är ramfel, mätfel, urvalsfel och bortfallsfel. Vad beträffar ramen (Kompis databasen) gjordes våren 2009 studier av Jordbruksverket lokalt på olika länsstyrelser för att bedöma bl.a. möjligheterna att utnyttja den för EUrapportering av kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet. Dessa studier tyder på att ca 10 % av deltagarna i olika aktiviteter inte finns registrerade p.g.a. saknat personnummer och alltså inte kan bli utvalda i föreliggande undersökning. I samband med telefonkontakter till SCB visade det sig att ramen också innehöll personer som inte borde ingå. Det handlade om att kursledare, journalister, tjänstemän på länsstyrelser m.fl. registrerats som deltagare i aktivitet då de egentligen närvarat i andra syften än kompetensutveckling. Mätfel uppstår då urvalspersonen ger felaktiga svar. Utifrån ca 200 inkomna telefonsamtal kring uppgiftslämnandet är de största riskerna för fel av detta slag i den här undersökningen följande: Personen har deltagit i flera aktiviteter (men enligt ansatsen i undersökningen bara blivit utvald för en) och är osäker på vilken svaren ska avse eller kanske ger ett samlat svar för alla aktiviteter. Det har också framkommit vid uppgiftslämnarkontakterna att en del svar blir osäkra eftersom aktiviteten legat långt bak i tiden. Identifikationen av aktiviteter har delvis försvårats av att beskrivningarna inte varit tillräckligt utförliga (eller anpassade till den förevarande användningen) och att datumangivelserna varit schabloniserade (t.ex. uppges många aktiviteter ha utförts på nyårsdagen). I samband med kontakterna har SCB så långt möjligt försökt hjälpa till att identifiera aktiviteten, t.ex. genom att informera om vem som varit kursledare, men då det ändå inte lyckats har vi fått acceptera bortfall framför att riskera mätfel. Urvalsfelet (inte relevant för LB-systemet) beror på att ett urval och inte hela populationen har undersökts. Felets storlek varierar beroende på antalet svarande i den redovisningsgrupp man vill studera. Medelfelet för samtliga variabler har beräknats och redovisas i separata tabeller. Tillsammans med punktskattningen, som också redovisas i tabeller och i tablåer och diagram i rapporten, kan ett 95 % - igt konfidensintervall beräknas som punktskattningen ± 1,96 x medelfelet. Svarsfrekvensen i undersökningen varierar mellan målområden och är i genomsnitt ca 60 %. En översiktlig bild av blankettinflöde och bortfall per målområde lämnas i den tekniska rapporten (se bilaga). Det partiella bortfallet varierar mellan frågorna men kan betraktas som förhållandevis lågt. Effekterna av bortfallet kan bara bedömas om man vet hur bortfallet eventuellt skiljer sig från de som inkommit med svar. 5

Fel som uppstått under bearbetningen (registrering, granskning, rättning etc.) bedöms vara små. 6

4 Resultat Resultaten i avsnitt 3 avser i 3.1 övergripande frågor kring utbildningen, avsnitt 3.2 de gemensamma frågorna utan uppdelning på målområden och avsnitt 3.3 (3.3.1-3.3.11) målområdesvisa resultat. Resultat från företagsstöd för kompetensutveckling redovisas i sin helhet i avsnitt 3.4. 4.1 Sammanfattning Kurs I registret finns registrerat närmare 32 000 kurstillfällen (antal kurser x deltagande personer över 16 år). Kurstillfällena innefattar knappt 22 000 personer. En av tre deltagare är kvinna. Drygt tre av fyra har bara deltagit i en kurs medan ca 23 % deltagit i flera kurser. Tablå 1 Fördelning för kurs efter kön, procent Kön Personer Kurstillfällen Män 67 68 Kvinnor 33 32 Åldersfördelningen visas nedan i tablå 2. Tablå 2 Fördelning för kurs efter åldersklass, procent Ålder Personer Kurstillfällen - 39 år 20 20 40-54 år 34 35 55- år 45 45 Tablå 3a Fördelning för kurs efter produktionsområde, procent Exklusive Hållbart skogsbruk Produktionsområde 1 2 3 4 5 6 7 8 Personer 10 12 8 14 30 8 5 12 Kurstillfällen 10 12 8 13 32 7 5 14 Knappt ⅓ av deltagarna kommer från produktionsområde 5, Götalands skogsbygder. Tablå 3b Fördelning för kurs efter riksområde, procent Hållbart skogsbruk Riksområde RO1 RO2 RO3 Personer 25 42 32 Kurstillfällen 25 42 33 7

Nedan visas kurstillfällenas fördelning på målområde: Tablå 4 Kurstillfällen efter målområde, procent Giftfri miljö 1 Ett rikt odlingslandskap 7 Ekologisk produktion 6 Djurens välfärd 11 Ingen övergödning 3 Begränsad klimatpåverkan 2 Företagsutveckling axel 1 8 Företagsutveckling axel 3 8 Landsbygdsutveckling 2 Tvärvillkor 0 Hållbart skogsbruk 50 Summa 100 Målområdet Hållbart skogsbruk är i särklass störst med 50 %. Djurens välfärd kommer därefter med 11 %, följt av Företagsutveckling axel 1 respektive axel 3. För 72 % av kurstillfällena angav deltagarna att de deltog i egenskap av jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare. Här är det stora skillnader mellan målområden: 87 % inom målområde Hållbart skogsbruk angav jordbrukare m.m. medan deltagarna inom Företagsutveckling axel 3 eller Landsbygdsutveckling angav detta i 35 % respektive 22 % av fallen. Rådgivning För rådgivning finns drygt 19 000 rådgivningstillfällen registrerade för undersökningsperioden. Dessa rådgivningstillfällen avser närmare 11 000 personer. För rådgivning visar materialet att ca 64 % av personerna mottagit rådgivning en gång medan 36 % mottagit rådgivning vid flera tillfällen. Fördelningen efter kön nedan visar att kvinnor deltar relativt mer sällan i rådgivning än i kurs, jämför tablå 1 och tablå 5. Tablå 5 Deltagare i rådgivning efter kön, procent Kön Personer Kurstillfällen Män 84 85 Kvinnor 16 15 Åldersfördelningen visas nedan i tablå 6. Åldersfördelningen är i stort densamma som för kurs. Tablå 6 Deltagare i rådgivning efter åldersklass, procent Ålder Personer Kurstillfällen - 39 år 18 18 40-54 år 36 36 55- år 46 46 8

Tablå 7a Fördelning för rådgivning efter produktionsområde, procent Exklusive Hållbart skogsbruk Produktionsområde 1 2 3 4 5 6 7 8 Personer 10 12 8 14 30 8 5 12 Kurstillfällen 10 12 8 13 32 7 5 14 Inom rådgivning kommer ca 30 % av deltagare från produktionsområde 5, Götalands skogsbygder. Tablå 7b Fördelning för rådgivning efter riksområde, procent Hållbart skogsbruk Riksområde RO1 RO2 RO3 Personer 35 40 25 Kurstillfällen 35 40 25 En jämförelse med tablå 3b visar att inom RO1 är det relativt vanligare med rådgivning än med kurs. Motsatsen gäller för RO3. Nedan visas rådgivningstillfällenas fördelning på målområde: Tablå 8 Rådgivningstillfällen efter målområde, procent Giftfri miljö 1 Ett rikt odlingslandskap 11 Ekologisk produktion 6 Djurens välfärd 1 Ingen övergödning 18 Begränsad klimatpåverkan 0 Företagsutveckling axel 1 2 Företagsutveckling axel 3 2 Landsbygdsutveckling 1 Tvärvillkor 8 Hållbart skogsbruk 51 Summa 100 Liksom för kurs dominerar Hållbart skogsbruk med drygt 50 %. Sedan följer för rådgivning Ingen övergödning och Ett rikt odlingslandskap. 83 % av deltagarna i rådgivning angav att de deltog i egenskap av jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare. Detta resultat ligger högre än för kursdeltagarna. Även här är det vissa skillnader mellan målområden, men för alla målområden med undantag av Hållbart skogsbruk, Företagsutveckling axel 3 och Landsbygdsutveckling angavs detta till över 80 %. 9

Utbildningens effekt Kursdeltagarna visar något högre grad av nöjdhet (fråga 3A) än deltagarna i rådgivning. Om man summerar procenttalen för de två mest positiva svaren (i mycket hög eller ganska hög ) så återfinns 80 % av dem som gått kurs där. 72 % svarar så angående att gå ytterligare kurs (fråga 3C) och 75 % kan rekommendera kursen till andra (fråga 3E). De som deltagit i rådgivning är mycket eller ganska nöjda i 74 % av fallen, 58 % kan tänka sig att åter delta i rådgivning och 67 % kan rekommendera rådgivning till andra. På frågan om utbildningen stärkt den tillfrågades företag (fråga 3D) svarar 25 % av dem som gått kurs och 28 % av deltagarna i rådgivning att detta skett i mycket eller ganska hög. Då ska noteras att 15 % av kursdeltagarna respektive 10 % av rådgivningsdeltagarna inte anser frågan relevant. Fråga 6 (fråga 10 för Företagsutveckling axel 3 samt Landsbygdsutveckling) i blanketten kan sägas sammanfatta utbildningens effekt. Där ser man att ca 42 % av kursdeltagarna och 62 % av de som deltagit rådgivning anger att utbildningen haft åtminstone viss påverkan på sättet att arbeta på gården. Utbildningen har också bidragit till att man arbetar mer miljövänligt liksom att produktionsmetoderna förbättrats. Tablå 9 Andel som angivit att kursen åtminstone i viss mån bidragit till förändring, procent Kurs Rådgivning Förändrat sättet att arbeta på gården 42 62 Arbetar mer miljövänligt 40 57 Förbättrade produktionsmetoder 37 42 Introducerat nya produkter 23 24 Nya IT- och datorbaserade hjälpmedel 18 17 Endast runt 10 % anger att utbildningen påverkat i mycket eller ganska hög, men en större grupp markerar just alternativet i viss. 10

4.2 Inledande frågor Exklusive företagsstöd för kompetensutveckling Sätt att få reda på att kursen/rådgivningen fanns, procent (fråga 1) Deltagare i Kurs Rådgivning Via ett informationsblad/nyhetsbrev 36 41 Muntligt från en granne eller annan person 19 16 Via personlig inbjudan 24 16 Via en annons i lokaltidningen 7 7 Via en annons i lantbrukspress 3 6 Via en annons på Internet 3 1 Frågade själv 2 5 På annat sätt 5 8 Summa 100 100 För både kurs och rådgivning dominerar informationsblad/nyhetsbrev, som är ca 40 % och ungefär dubbelt så vanligt som de närmast följande kanalerna, muntligt från granne/annan person eller personlig inbjudan. Mönstret är detsamma för män och kvinnor och även för olika åldersklasser. Önskemål om sätt att i framtiden få kännedom utbildningar/rådgivning, procent (fråga 2) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Annons i informationsblad 50 48 Söka själv på webbplats (Internet) 13 7 Annons i lokaltidning 21 21 Annons i lantbrukspress 17 24 Arrangörerna bör kontakta personligen 29 23 Ta kontakt själv 3 6 Andra medier radio, TV, mobiltjänster 3 1 Inga speciella önskemål 11 11 För både kurs och rådgivning är annons i informationsblad det i särklass mest angelägna, ungefär hälften vill ha informationen den vägen. Detta gäller båda könen och även för olika åldersklasser. De upp till 39 år är mest positiva till att själva söka informationen på internet. 11

Deltagarnas svar på frågor om utbildningen, procent (fråga 3) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning A Nöjd med kursen/rådgivningen? 80 74 17 22 B Nöjd med informationsmaterialet från fick vid kursen/rådgivningen? 73 69 20 23 C Kan du tänka sig att delta i fler utbildningar? 72 58 22 29 D Kursen/rådgivningen har bidragit till att stärka företaget 25 28 36 41 E Vill rekommendera kursen/rådgivningen till andra? 75 67 18 24 Fråga Kommentar A Nöjdheten är mycket hög både för kurs och rådgivning, oavsett kön. De två mest positiva omdömena (mycket hög resp. ganska hög ) utgör 80 % för kurs. De under 40 år är något mindre positiva än övriga åldersgrupper. B C D E Nöjdheten med informationsmaterialet ger i stort samma bild som för innehållet i kurs/rådgivning, dock några procentenheter lägre för de två mest positiva omdömena. Attityden till att delta i fler kurser är mer positiv än för rådgivning. Kvinnor är något mer positiva än män till att delta i ytterligare utbildning. De under 40 år är mest positiva till ytterligare utbildning, närmare 80 % har svarat något av de två mest positiva omdömena vad gäller kurser och motsvarande siffra är ca 76 % för rådgivning. Det är mycket små skillnader mellan kurs och rådgivning. Det vanligaste svaret är I viss, dvs. ett neutralt svar som utgör 36-41 %. Mest positiva åldersgrupp är de under 40 år. För kurser finns en stor del Ej relevant, i stor bestående av kvinnor och personer under 40 år. För både kurs och rådgivning rekommenderar flertalet utbildningen för andra, ungefär 70 % vad gäller kurs och något färre vad gäller rådgivning. Attityden är i stort densamma för alla åldersklasser. Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare 71 82 Annan landsbygdsföretagare 7 4 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 8 2 Anställd inom annat landsbygdsföretag 1 2 Annan 18 12 12

Den helt övervägande delen, över 70 % för kurs och över 80 % för rådgivning har deltagit i sin roll som jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare. De under 40 år är de som vanligast deltagit i kurs också som anställd eller i annan roll. Område inom vilket man önskade utveckla kunskaper, procent (fråga 5) Alla målområden utom företagsutveckling axel 1, axel 3 respektive Landsbygdsutveckling Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk 63 66 Djurhållning 23 26 Starta och utveckla företag 10 4 Ekonomi och/eller ledarskap 13 7 Entreprenad 5 7 Data/IT 1 0 Produktutveckling 8 4 Hantverk 3 3 Restaurang, mat & dryck 1 0 Service 1 1 Turism 2 1 Annat 14 17 Miljörelaterade frågor är det klart viktigaste området att utveckla sina kunskaper i. Detta anges av drygt 60 % för kurser och runt 65 % för rådgivning. Djurhållning kommer på andra plats med 20-25 %. Inga direkta skillnader mellan könen noteras. Område inom vilket man önskade utveckla kunskaper, procent (fråga 5) Målområden: Företagsutveckling axel 1, axel 3 respektive Landsbygdsutveckling Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk 17 25 Djurhållning 34 40 Hantverk 12 7 Restaurang, mat & dryck 16 10 Miljö 11 5 Service/tjänsteverksamhet 8 10 Turism 15 18 Naturarv 8 4 Kulturarv 16 10 Entreprenad 8 6 Data/IT 4 0 Starta och utveckla företag 23 31 Ekonomi och/eller ledarskap 14 11 Produktutveckling 21 14 Bredband och telekommunikation 0 0 Annat 24 5 13

Ämnet Djurhållning ligger högst för både kurs och rådgivning, följt av Starta och utveckla företag. För kurs har över 20 % angivit Annat medan miljörelaterade frågor ligger på den nivån för rådgivning. Generellt är intresset jämnt fördelat. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6/10) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården 8 18 34 44 B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar 8 8 15 16 C förbättrat vår produktionsmetod 10 14 27 28 D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel 5 4 13 13 E börjat arbeta mer miljövänligt 11 17 29 40 Fråga Kommentar A Utbildningarna har vanligen förändrat sättet att arbeta I åtminstone viss. Drygt 40 % för kurs och drygt 60 % för rådgivning har svarat att utbildningen påverkat sättet att arbeta åtminstone i viss. Kvinnor har varit mer positiva att förändra än män med anledning av utbildningen. B C D E Lite mer än 20 % av deltagare i utbildning har introducerat nya produkter, ändrat produktionsinriktning etc. i åtminstone viss, något vanligare bland män än kvinnor. De över 55 år har varit något mindre förändringsbenägna än övriga grupper. Produktionsmetoderna har förbättrats för ungefär 10 15 % av deltagarna i kurs eller rådgivning. Kurser till gruppen under 40 år samt rådgivning till gruppen 40-54 år har varit mest givande, där 18 % har angett mycket eller ganska hög förbättring. Utbildningarna har nästan inte alls påverkat användningen av nya IT- och datorbaserade hjälpmedel. Runt 70 % har svarat Inte alls eller Ej relevant, medan mycket hög eller ganska hög förändring utgörs sammanlagt av ca 5 %. Det vanligaste svaret I viss utgör ungefär 30 % för kurs och 40 % för rådgivning, med övervikt för männen. 11 % av deltagarna i kurs har svarat i mycket hög eller ganska hög medan siffran för deltagarna i rådgivning är 17 %. 14

4.3 Resultat per målområde 4.3.1 Målområde Giftfri miljö Rampopulationen (personer x kurser/rådgivningar) innehåller 343 objekt för kurs och 261 objekt för rådgivning. Fördelning på ålder och kön visas nedan: Deltagande efter ålder och kön, procent Ålder Deltagare i Kurs Rådgivning -39 17 14 40-54 42 39 55-41 50 100 100 Kön Män 85 91 Kvinnor 15 9 100 100 Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare 73 93 Annan landsbygdsföretagare 1 0 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 19 6 Anställd inom annat landsbygdsföretag 4 0 Annan 9 1 För detta målområde gäller att de flesta är företagare inom de areella näringarna. 15

Kunskapsområde som utbildningen skulle utveckla, procent (fråga 5) Flera svar kan förekomma Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk 78 90 Djurhållning 4 16 Starta och utveckla företag 4 1 Ekonomi och/eller ledarskap 5 5 Entreprenad 4 5 Data/IT 0 0 Produktutveckling 8 8 Hantverk 0 0 Restaurang, mat & dryck 0 0 Service 0 0 Turism 0 0 Annat 15 5 De miljörelaterade frågorna är det helt dominerande kunskapsområdet. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården 10 11 40 57 B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar 14 2 19 19 C förbättrat vår produktionsmetod 13 7 44 36 D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel 11 1 14 19 E börjat arbeta mer miljövänligt 27 20 41 54 För de flesta frågor anger 40-60 % att utbildningen bidragit till förändringar i verksamheten i åtminstone viss. För mer miljövänligt arbete anger ca 70 % detta, medan svaren för IT-hjälpmedel ligger betydligt lägre. 16

Deltagande efter vilka miljöersättningar jordbruksföretaget hade 2009, procent (fråga 7) Flera svar kan förekomma Deltagare i Typ av miljöersättning Kurs Rådgivning Miljöskyddsåtgärder 34 41 Ekologiska produktionsformer 15 10 Betesmarker och slåtterängar 32 49 Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 20 41 Vallodling 54 63 Hotade husdjursraser 0 1 Minskat kväveläckage 15 44 Skötsel av våtmarker 2 6 Skyddszoner 24 24 Ersättning för vallodling, drygt 50 % och för miljöskyddsåtgärder, drygt 30 %, var vanligast bland kursdeltagare. För rådgivning var vallodling, drygt 60 % och betesmarker och slåtterängar, knappt 50 % vanligast. Frågan skulle endast besvaras av de som driver jordbruk vilket resulterat i att 57 % och 80 % av deltagare i kurs respektive rådgivning har svarat på frågan. Deltagarnas anslutning till nya miljöersättningar efter kurs/rådgivning, procent (fråga 8) Deltagare i Kurs Rådgivning Ja 6 15 Nej, men planerar att göra det 16 27 Nej, planerar inte att göra det 77 59 Summa 100 100 Närmare 80 % av kursdeltagare planerar att inte ansluta sig till nya miljöersättningar medan motsvarande siffra för deltagare i rådgivning är nära 60 %. Deltagarnas fördelning efter Deltagare i brukad areal åker, procent Kurs Rådgivning (fråga 9) 1 10 hektar 17 3 10,1 50 hektar 32 18 50,1 100 hektar 22 35 100,1 200 hektar 17 31 Mer än 200 hektar 6 9 Inte aktuellt 6 4 Summa 100 100 17

ingående areal betesmark, procent (fråga 10) 1 5 hektar 30 32 5,1 10 hektar 11 16 10,1 20 hektar 6 11 20,1 40 hektar 6 5 Mer än 40 hektar 3 8 Inte aktuellt 44 29 Summa 100 100 Omkring 5 % av deltagarna i utbildning brukar ingen åker. Ungefär hälften av deltagarna i kurs har mer än 50 hektar åker medan motsvarande siffra för deltagare i rådgivning är 75 %. Vanligen har deltagarna en begränsad areal betesmark, ungefär 30 % har 1-5 hektar. Drygt 40 % bland kursdeltagarna och knappt 30 % bland deltagarna i rådgivning har ingen betesmark. Hur deltagarna vill lära sig mer om växtskyddsmedel, procent (fråga 11) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Individuell rådgivning på min gård 26 33 Kurs 47 31 Fält- eller gårdsvandring 36 41 Studieresa 19 12 Studiecirkel 8 8 Informationsbroschyrer 23 21 Annat sätt 2 1 Vet inte/ begränsat intresse av att lära mig mer om användning/hantering av växtskyddsmedel 15 14 Individuell rådgivning, kurs eller fält-/gårdsvandring är de tre populäraste sätten att lära mer om växtskyddsmedel. Bland de som deltagit i kurs rankas det alternativet högst, över 45 %, medan de som deltagit i rådgivning klassar fält-/gårdsvandring främst, drygt 40 %. Hur deltagarna utfört kemisk bekämpning 2009, procent (fråga 12) Deltagare i Kurs Rådgivning Ingen kemisk bekämpning utfördes 2009 25 6 Utfördes av person inom lantbruksföretaget 51 77 Lejdes ut till person utanför lantbruksföretaget 9 9 Delvis av person inom, delvis av person utanför lantbruksföretaget 4 1 Ej relevant 10 7 Summa 100 100 18

Kemisk bekämpning utfördes till drygt hälften resp. nära 80 % av personer inom lantbruksföretaget för kursdeltagare resp. deltagare i rådgivning. Deltagarna efter hur stor andel av åkerarealen som bekämpades kemiskt 2009, procent (fråga 13) Deltagare i Kurs Rådgivning 1 24 procent 41 8 25 49 procent 14 15 50 100 procent 45 77 Summa 100 100 Det finns en stor skillnad i hur stor andel av åkerarealen som bekämpades kemiskt mellan de som gått kurs resp. deltagit i rådgivning. Siffrorna är drygt 40 % resp. knappt 80 % som bekämpat 50-100 % av åkerarealen. Deltagarna efter svar på frågor om utbildningens effekt, procent (fråga 14) Andel som instämde i påståendet mycket eller ganska hög viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Jag har efter kursen/rådgivningen ändrat min användning/hantering av växtskyddsmedel 13 14 36 44 Med anledning av kursen/rådgivningen planerar jag att inom två år ändra min användning/hantering av växtskyddsmedel 10 6 19 29 Kursen/rådgivningen har ökat mitt intresse för växtskyddsfrågor i allmänhet 24 24 39 51 De som deltagit i rådgivning har varit något mer förändringsbenägna än kursdeltagarna, över hälften har i viss (eller mer) ändrat användningen, mot knappt hälften för kursdeltagare. Även för förändring inom två år gäller att de som deltagit i rådgivning är något mer beredda att ändra användningen, men nivån är runt 30 %. Över 60 % av de som deltagit i kurs har fått ökat intresse (viss eller mer) för växtskyddsfrågor. För deltagare i rådgivning är motsvarande siffra ca 75 %. 19

Betydelse av den kunskapen från kursen/rådgivningen för att ändra användning/hantering av växtskyddsmedel, procent (fråga 15) Deltagare i Kurs Rådgivning Mycket eller ganska stor betydelse 23 28 Liten eller ingen betydelse 58 61 Har ingen åsikt/minns inte 4 1 Ej relevant 14 9 Summa 100 100 Kunskapen som erhållits vid utbildningen har haft mycket stor eller ganska stor betydelse för ändrad användning av växtskyddsmedel för ungefär 25 % av kursdeltagare och knappt 30 % för deltagare i rådgivning. 4.3.2 Målområde Ett rikt odlingslandskap Rampopulationen (personer x kurser/rådgivningar) innehåller 2 275 objekt för kurs och 2 066 objekt för rådgivning. Fördelning på ålder och kön ses nedan: Deltagande efter ålder och kön, procent Deltagare i Kurs Rådgivning Ålder -39 15 14 40-54 29 40 55-56 47 100 100 Kön Män 63 81 Kvinnor 37 19 100 100 Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare 53 89 Annan landsbygdsföretagare 7 5 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 3 2 Anställd inom annat landsbygdsföretag 1 0 Annan 42 7 20

De flesta som deltagit i rådgivning är företagare inom de areella näringarna. För kursdeltagarna gäller att drygt hälften är jordbrukare m.m. medan en mycket stor grupp angivit annan roll Kunskapsområde som utbildningen skulle utveckla, procent (fråga 5) Flera svar kan förekomma Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk 54 69 Djurhållning 14 41 Starta och utveckla företag 4 6 Ekonomi och/eller ledarskap 2 7 Entreprenad 2 4 Data/IT 1 1 Produktutveckling 3 5 Hantverk 16 0 Restaurang, mat & dryck 1 0 Service 2 0 Turism 7 5 Annat 26 6 De miljörelaterade frågorna är mest betydelsefulla kunskapsområde. Inom rådgivning är djurhållning ett viktigt ämne. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården 7 12 23 42 B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar 5 6 7 16 C förbättrat vår produktionsmetod 5 10 10 27 D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel 2 5 6 16 E börjat arbeta mer miljövänligt 13 16 25 39 De områden där utbildningen haft störst påverkan är sättet att arbeta på gården samt att arbeta mer miljövänligt. 21

Deltagande efter miljöersättning, procent (fråga 7) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Miljöskyddsåtgärder 12 17 Ekologiska produktionsformer 18 28 Betesmarker och slåtterängar 75 92 Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 44 40 Vallodling 56 65 Hotade husdjursraser 7 3 Minskat kväveläckage 4 13 Skötsel av våtmarker 4 4 Skyddszoner 8 6 Vanligast är att deltagarna i utbildning haft miljöersättningar för Betesmarker och slåtterängar, över 75 % för kursdeltagare och över 90 % för deltagare i rådgivning. Näst vanligast är ersättning för Vallodling, drygt 50 % resp. drygt 60 %. Deltagarnas anslutning till nya miljöersättningar efter kurs/rådgivning, procent (fråga 8) Deltagare i Kurs Rådgivning Ja 6 19 Nej, men planerar att göra det 24 27 Nej, planerar inte att göra det 70 54 Summa 100 100 Endast ca 5 % har anslutit sig till nya miljöersättningar efter genomgången kurs, medan motsvarande siffra för rådgivning är knappa 20 %. Tittar man på kön eller ålder observeras inga stora skillnader. 22

Deltagarnas fördelning efter Deltagare i brukad areal åker, procent Kurs Rådgivning (fråga 9) 1 10 hektar 34 24 10,1 50 hektar 33 32 50,1 100 hektar 8 20 100,1 200 hektar 6 9 Mer än 200 hektar 2 5 Inte aktuellt 18 9 Summa 100 100 ingående areal betesmark, procent (fråga 10) 1 5 hektar 37 26 5,1 10 hektar 20 20 10,1 20 hektar 10 19 20,1 40 hektar 7 16 Mer än 40 hektar 5 15 Inte aktuellt 22 4 Summa 100 100 Beträffande brukad areal åker återfinns de flesta deltagarna de två lägsta storleksklasserna, ungefär 67 % för kursdeltagare och ungefär 56 % för deltagare i rådgivning. Arealen betesmark är för ungefär 2/3 under 20 hektar. Över 20 % av kursdeltagarna har ingen betesmark. Deltagarna efter svar på frågor om utbildningen, procent (fråga 11) Andel som instämde i påståendet I mycket eller ganska hög I viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har ökat mitt intresse för biologisk mångfald samt natur- och kulturvärden 48 43 33 35 Kursen/rådgivningen har ökat min kunskap om biologisk mångfald samt natur- och kulturvärden 48 41 33 37 Närmare hälften av de som gått kurs har redovisat ökat intresse (i mycket eller i ganska hög ) för biologisk mångfald m.m. medan motsvarande siffra för rådgivningsdeltagare är drygt 40 %. Närmare hälften av de som gått kurs anser att de ökat sina kunskaper (i mycket eller i ganska hög ) om biologisk mångfald m.m. medan motsvarande siffra för rådgivningsdeltagare är ca 40 %. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. 23

Finns planer på att vidta några åtgärder med anledning av kursen/rådgivningen? Procent (fråga 12) Deltagare i Kurs Rådgivning Ja 27 26 Nej 42 37 Vet ej 31 37 Summa 100 100 Ungefär var fjärde deltagare i kurs/rådgivning avser att vidta åtgärder av något slag med anledning av utbildningen. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. 4.3.3 Målområde Ekologisk produktion Rampopulationen (personer x kurser/rådgivningar) innehåller 2 012 objekt för kurs och 1 050 objekt för rådgivning. Fördelning på ålder och kön ses nedan: Deltagande efter ålder och kön, procent Deltagare i Kurs Rådgivning Ålder -39 21 20 40-54 45 51 55-34 29 100 100 Kön Män 63 82 Kvinnor 37 18 100 100 24

Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare 76 92 Annan landsbygdsföretagare 4 2 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 7 3 Anställd inom annat landsbygdsföretag 3 0 Annan 17 4 För detta målområde gäller att de flesta är företagare inom de areella näringarna. Detta är särskilt tydligt för rådgivning. Kunskapsområde som utbildningen skulle utveckla, procent (fråga 5) Flera svar kan förekomma Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk 60 54 Djurhållning 45 60 Starta och utveckla företag 15 12 Ekonomi och/eller ledarskap 7 10 Entreprenad 1 2 Data/IT 0 0 Produktutveckling 15 5 Hantverk 1 1 Restaurang, mat & dryck 1 2 Service 1 0 Turism 1 2 Annat 11 9 Miljörelaterade frågor samt djurhållning är de helt dominerande områdena. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården 11 23 39 44 B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar 12 20 24 23 C förbättrat vår produktionsmetod 18 21 30 35 D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel 6 6 9 16 E börjat arbeta mer miljövänligt 19 26 34 33 25

För de flesta frågor anger 50-60 % att utbildningen bidragit till förändringar i verksamheten i åtminstone viss. Svaren för IT-hjälpmedel ligger lägre. Deltagande efter miljöersättning, procent (fråga 7) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Miljöskyddsåtgärder 17 24 Ekologiska produktionsformer 72 80 Betesmarker och slåtterängar 69 74 Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 32 36 Vallodling 72 83 Hotade husdjursraser 5 4 Minskat kväveläckage 14 23 Skötsel av våtmarker 5 7 Skyddszoner 11 13 Mest vanligt är att deltagarna i utbildning haft miljöersättningar för Ekologiska produktionsformer, över 70 % för kursdeltagare och 80 % för deltagare i rådgivning, för Vallodling, drygt 70 % resp. 83 %.och för Betesmarker och slåtterängar knappt 70 % resp. lite över 70 %. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. Deltagarnas anslutning till nya miljöersättningar efter kurs/rådgivning, procent (fråga 8) Deltagare i Kurs Rådgivning Ja 16 30 Nej, men planerar att göra det 19 18 Nej, planerar inte att göra det 64 53 Summa 100 100 Ungefär 16 % har anslutit sig till nya miljöersättningar efter genomgången kurs, medan motsvarande siffra för rådgivning är 30 %. Det föreligger inga stora skillnader beroende på kön eller ålder. 26

Deltagarnas fördelning efter Deltagare i brukad areal åker, procent Kurs Rådgivning (fråga 9) 1 10 hektar 15 14 10,1 50 hektar 28 23 50,1 100 hektar 24 29 100,1 200 hektar 20 20 Mer än 200 hektar 6 13 Inte aktuellt 7 1 Summa 100 100 ingående areal betesmark, procent (fråga 10) 1 5 hektar 23 16 5,1 10 hektar 15 15 10,1 20 hektar 17 24 20,1 40 hektar 14 14 Mer än 40 hektar 14 17 Inte aktuellt 17 14 Summa 100 100 För åker finns de flesta deltagarna i storleksklasserna 10,1-50 hektar och 50,1-100 hektar, för den förstnämnda gruppen ungefär 28 % för kursdeltagare och ungefär 23 % för deltagare i rådgivning, resp. 24 % och 29 % i den andra gruppen. Arealen betesmark är relativt jämnt fördelad på storleksgrupper, med en viss övervikt för den lägsta gruppen 1-5 hektar för de som gått kurs och för gruppen 10,1-20 hektar för de som deltagit i rådgivning. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. Deltagarna efter situationen/planerna vad gäller ekologisk produktion? Procent (fråga 11) Deltagare i Kurs Rådgivning Lagt om driften före 2007 56 52 Lagt om driften mellan 2007 och 2009 10 22 Planerar att lägga om driften till ekologisk produktion före 2012 6 7 Inga planer på att lägga om driften till ekologisk produktion före 2012 19 13 Vet inte 10 6 Summa 100 100 Mer än hälften av de som deltagit i utbildning har lagt om driften till ekologisk produktion före 2007. Endast en liten andel, 6-7 % planerar att lägga om driften de närmaste åren. Det föreligger inga stora skillnader beroende på kön eller ålder. 27

Planer för miljöersättning för ekologiska produktionsformer, procent (fråga 12) OBS! Andelarna i denna tablå är baserade endast på de som lagt om driften enligt fråga 11 ovan. Deltagare i Kurs Rådgivning Jag planerar att gå in i ett nytt åtagande när det nuvarande tar slut 69 72 Jag tänker inte gå in i ett nytt åtagande när det nuvarande tar slut 8 7 Vet inte 23 21 Summa 100 100 Det är mycket vanligt att gå in i nya åtaganden vad gäller ekologiska produktionsformer då det nuvarande tar slut. Av de som lagt om driften enligt fråga 11 har knappt 70 % för kursdeltagare och drygt 70 % för deltagare i rådgivning planerat för nytt åtagande. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. En av fem är dock osäker. Betydelsen av kunskap från rådgivningen/kursen för att lägga om driften till ekologisk produktion. Procent (fråga 13) Deltagare i Kurs Rådgivning Mycket eller ganska stor betydelse 22 42 Liten eller ingen betydelse 43 37 Har ingen åsikt 4 1 Ej relevant 30 20 Summa 100 100 För drygt 20 % av kursdeltagarna och drygt 40 % av deltagare i rådgivning har utbildningen haft ganska stor eller mycket stor betydelse för att lägga om driften. För många är frågan inte relevant, då de redan lagt om driften. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. Hur mycket rådgivningen/kursen har ökat intresset för ekologiskt lantbruk i allmänhet. Procent (fråga 14) Deltagare i Kurs Rådgivning Mycket 10 12 Ganska mycket 31 30 Lite 24 29 Inte alls (d.v.s. oförändrat intresse) 30 26 Har ingen åsikt 5 3 Summa 100 100 Drygt 40 %, både vad gäller deltagare i kurs och rådgivning ansåg att intresset för ekologiskt lantbruk ökat (mycket eller ganska mycket) genom utbildningen. Variationen mellan kön och åldersgrupper är liten. 28

Möjlighet att få rådgivning eller delta i grupputbildning om ekologisk produktion, procent (fråga 15) Deltagare i Kurs Rådgivning I mycket hög 15 18 I ganska hög 34 27 I viss 27 37 I mycket liten 10 10 Inte alls 5 6 Ej relevant 8 2 Summa 100 100 Närmare hälften av deltagare i kurs och ca 45 % av deltagare i rådgivning ansåg att de i mycket hög eller ganska hög haft möjlighet att få rådgivning eller delta i grupputbildning om ekologisk produktion. Metod för att lära sig mer om ekologisk produktion, procent (fråga 16) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Individuell rådgivning på min gård 38 65 Kurs 50 38 Fält- eller gårdsvandring 46 48 Studieresa 39 32 Studiecirkel 20 19 Informationsbroschyrer 30 32 Annat sätt 3 2 De som deltagit i kurs resp. rådgivning ansåg att dessa former var de bästa att lära mer om ekologisk produktion, 50 % resp. drygt 60 %. Dessa alternativ låg generellt högt, tillsammans med alternativen fält- eller gårdsvandring och informationsbroschyrer. 29

4.3.4 Målområde Djurens välfärd Rampopulationen (personer x kurser/rådgivningar) innehåller 3 602 objekt för kurs och 223 objekt för rådgivning. Fördelning på ålder och kön ses nedan: Deltagande efter ålder och kön, procent Ålder Deltagare i Kurs Rådgivning -39 29 26 40-54 42 41 55-29 34 100 100 Kön Män 50 65 Kvinnor 50 35 100 100 Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare 63 87 Annan landsbygdsföretagare 5 0 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 17 5 Anställd inom annat landsbygdsföretag 1 0 Annan 19 10 De flesta deltagarna är företagare inom de areella näringarna. Det gäller i synnerhet för rådgivning. Kunskapsområde som utbildningen skulle utveckla, procent (fråga 5) Flera svar kan förekomma Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk 7 21 Djurhållning 97 90 Starta och utveckla företag 3 15 Ekonomi och/eller ledarskap 4 11 Entreprenad 1 3 Data/IT 1 2 Produktutveckling 2 0 Hantverk 0 0 Restaurang, mat & dryck 1 0 Service 0 0 Turism 0 0 Annat 4 2 30

Djurhållning är här, av naturliga skäl, det helt dominerande kunskapsområdet. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården 12 15 41 49 B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar 6 11 18 18 C förbättrat vår produktionsmetod 14 18 27 38 D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel 2 4 10 18 E börjat arbeta mer miljövänligt 5 13 14 23 Utbildningen har haft störst påverkan på sättet att arbeta på gården och för förbättrade produktionsmetoder. Ändringar i skötseln av djuren sedan 2007 för att förbättra djurvälfärden, procent (fråga 7) Deltagare i Kurs Rådgivning I mycket eller ganska stor 34 50 I liten eller inte alls 64 45 Enbart kurs, fördelning efter ålder -39 40-54 55- I mycket eller ganska stor 41 35 25 I liten eller inte alls 57 63 71 Drygt var tredje kursdeltagare och hälften av deltagare i rådgivning har i mycket stor eller ganska stor ändrat djurskötseln för att förbättra välfärden. Här finns en viss skillnad mellan åldersgrupper, då de äldsta tenderar att göra förändringar i lägre. Betydelse av den kunskap som erhölls för att förbättra välfärden för djuren, procent (fråga 8) Deltagare i Kurs Rådgivning Mycket eller ganska stor betydelse 43 57 Liten eller ingen betydelse 53 40 31

Ungefär 43 % av kursdeltagare och 57 % av deltagare i rådgivning ansåg att utbildningen hade mycket stor eller ganska stor betydelse för att förbättra välfärden för djuren. Kursdeltagarna under i åldersgruppen under 40 år ansåg till 51 % att kursen haft mycket eller ganska stor betydelse. Ökat intresse för ökad djurvälfärd, procent (fråga 9) Deltagare i Kurs Rådgivning Mycket eller ganska mycket 51 67 Lite eller inte alls 47 30 Ungefär hälften av kursdeltagarna har fått ökat intresse (mycket eller ganska mycket) för djurvälfärd efter utbildningen, medan motsvarande för deltagare i rådgivning är ungefär två av tre. Åldersgruppen under 40 år hade högst andel mycket ökat intresse. Hur deltagarna vill lära sig mer om ökad djurvälfärd, procent (fråga 10) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Individuell rådgivning på min gård 27 40 Kurs 64 40 Studiebesök 50 34 Studieresa 30 19 Studiecirkel 16 22 Informationsbroschyrer 29 31 Annat sätt 3 2 Vet inte/begränsat intresse 6 12 Bland kursdeltagare är kurs populärast för att lära mer om ökad djurvälfärd, 64 %, följt av studiebesök, 50 %. För deltagare i rådgivning ligger kurs och rådgivning främst, båda 40 %, följt av studiebesök, 34 %. De under 40 år föredrar individuell rådgivning. Områden där man vill lära sig mer om för att kunna öka djurens välfärd, procent (fråga 11) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Naturligt beteende 58 60 Inhysningssystem och stallmiljö 54 63 Skötselrutiner 43 47 Välfärdsåtgärders ekonomiska betydelse 26 40 Djurhälsovård 64 56 Utevistelse och yttre miljö 38 37 Annat område 5 2 32

Bland både kursdeltagare och deltagare i rådgivning önskar mer än hälften lära sig mer om tre områden: djurhälsovård, naturligt beteende och inhysningssystem. Bland männen är intresset för inhysningssystem extra stort, 75 % för de som deltagit i rådgivning. 4.3.5 Målområde Ingen övergödning Rampopulationen (personer x kurser/rådgivningar) innehåller 995 objekt för kurs och 3 344 objekt för rådgivning. Fördelning på ålder och kön ses nedan: Deltagande efter ålder och kön, procent Deltagare i Kurs Rådgivning Ålder -39 24 14 40-54 39 46 55-37 41 100 100 Kön Män 86 95 Kvinnor 14 5 100 100 Män mottar rådgivning på detta område i betydligt större omfattning än kvinnor. Roll vid deltagande i kursen/rådgivningen, procent (fråga 4) Flera svar kan förekomma Deltagare i Kurs Rådgivning Jordbrukare/ trädgårdsföretagare/ skogsbrukare 80 97 Annan landsbygdsföretagare 4 0 Anställd inom jordbruk/ trädgård/ skogsbruk 9 2 Anställd inom annat landsbygdsföretag 1 0 Annan 7 2 För detta målområde gäller att de flesta är företagare inom de areella näringarna. 33

Kunskapsområde som utbildningen skulle utveckla, procent (fråga 5) Flera svar kan förekomma Kurs Rådgivning Miljörelaterade frågor inom jordbruk/trädgård/skogsbruk 80 83 Djurhållning 28 40 Starta och utveckla företag 3 3 Ekonomi och/eller ledarskap 8 9 Entreprenad 5 3 Data/IT 2 1 Produktutveckling 5 2 Hantverk 1 0 Restaurang, mat & dryck 1 0 Service 1 0 Turism 1 1 Annat 11 3 De miljörelaterade frågorna är klart mest betydelsefulla kunskapsområde. Därefter kommer området Djurhållning. Deltagarna efter svar på frågor om kursens/rådgivningens bidrag till förändring av verksamheten, procent (fråga 6) Andel som svarat i mycket eller ganska hög i viss Fråga Kurs Rådgivning Kurs Rådgivning Kursen/rådgivningen har bidragit till att jag/företaget jag är verksam i har A förändrat sättet att arbeta på gården 4 14 46 56 B introducerat nya produkter, produktionsinriktningar 4 5 17 22 C förbättrat vår produktionsmetod 8 17 36 40 D börjat använda nya IT- och datorbaserade hjälpmedel 5 6 14 19 E börjat arbeta mer miljövänligt 15 26 40 50 För de flesta frågor anger 40-70 % att utbildningen bidragit till förändringar i verksamheten. Omdömet I viss dominerar dock markant över de starkare omdömena I mycket hög respektive I ganska hög. Högst ligger verksamhetsområdet arbeta mer miljövänligt, medan svaren för IT-hjälpmedel och introduktion av nya produkter ligger lägre. Rådgivning ligger konsekvent högre än kurs. 34