LÄRARBOKEN V HISTORIA V THOMAS PERSSON 00_47123032_Upptack Historia_Omslag.indd 1 7/5/17 12:31 PM
ISBN 978-91-47-12303-2 2017 Thomas Persson och Liber AB Redaktion: Magnus Koraen, Charlotte Eriksson Grafisk form: Kari Wahlberg Omslag: Kari Wahlberg, Sara Ånestrand Produktion: Eva Runeberg Påhlman Illustrationer: Mats Vänehem Bildförteckning: s. 112 Shutterstock Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: Esser Print Solutions GmbH, Tyskland 2017 Liber AB, 11398 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovlig framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. 00_47123032_Upptack Historia_FM.indd 2 7/5/17 12:17 PM
Inledning Varför måste vi lära oss historia? Den frågan har vi kanske fått någon gång som historielärare. Vi måste se till historien och lära från den för att kunna fatta kloka beslut om framtiden, kanske vi har svarat. Och det är ju sant, men visst är det lite mer komplicerat än så? Vi behöver historia för att känna oss trygga. Vi måste ha ett sammanhang till att saker och ting är som de är idag, eller en förståelse för den värdegrund vi dagligen baserar våra beslut på. Den rätta frågan kanske ska vara om historia verkligen är ett eget skolämne? Historia finns i alla de andra ämnena och som lärare lyfter man historiska aspekter väldigt ofta i klassrummet, oavsett vilket ämne man undervisar i. Men inte bara där. Historia diskuteras direkt eller indirekt hela tiden i nyheter, kring middagsbord, på caféer och inte minst i sociala medier. Vi är alla förmedlare av vår gemensamma historia. Problemet är att vi inte alltid är överens om vad som är vår gemensamma historia. Vi har sett många exempel på hur man har använt historia i syften som kanske inte alltid följer den värdegrund som vårt samhälle baseras på. Det är här vår stora utmaning finns. Förutom att bygga vår undervisning på den senaste forskningen måste vi förbereda våra elever inför mötet med den moderna verklighetens aldrig sinande ström av information, ofta helt oprocessad och helt utan vetenskaplig grund. Det är skönt att vi jobbar utifrån en läroplan som tar den här utmaningen på allvar, med historiebruk som en av de stora förmågorna inom ämnet. Men i slutändan är det upp till oss pedagoger att förse våra elever de verktyg som behövs när man studerar historia. Jag vågar nästan påstå att det aldrig förr varit så viktigt med ämnet historia, och att aldrig förr har det jobb vi gjort som historielärare varit så betydelsefullt. Thomas Persson 3 00_47123032_Upptack Historia_FM.indd 3 7/5/17 12:17 PM
INNEHÅLL INLEDNING 3 Upptäckarserien i SO för årskurs 4 6 grundläromedel i samklang med Lgr 11!... 6 Upptäckarserien och kursplanerna... 7 De nationella ämnesproven... 7 Kursplanen i historia Lgr 11... 8 Syfte... 8 Centralt innehåll åk 4 6... 9 Förmågor och kunskapskrav årskurs 6 kopplade till Upptäck Historia:...10 Hur bedömer vi kunskapskraven i historia?...12 Kunskapskrav i historia åk 6...12 Ett kapitel i Upptäck Historia...17 DET ÄR DIN HISTORIA 18 Syftet med kapitlet...18 Kommentarer till grundboken...18 1. FORNTIDEN 20 Syftet med kapitlet...20 Hur och när arbetar eleverna med förmågorna i historia?...23 Uppstart så här kan ni börja...24 Repetera elevernas kunskaper...24 Vad betyder begreppen?...24 Hur kan vi veta något om forntiden?...24 Tidslinjen...24 Avslut förslag på hur ni kan avsluta...25 Kommentarer till grundboken...26 ARBETSBLAD 1.1 Vad betyder begreppen?...28 1.2 Jämför stenålder, bronsålder och järnålder...29 2. VIKINGATIDEN 30 Syftet med kapitlet...30 Hur och när arbetar eleverna med förmågorna i historia?...33 Uppstart så här kan ni börja...36 Undersök elevernas förkunskaper...36 Vad betyder begreppen?...36 Hur kan vi veta något om vikingatiden?...36 Tidslinjen...36 Berätta för klassen...37 Avslut förslag på hur ni kan avsluta...38 Kommentarer till grundboken...39 ARBETSBLAD 2.1 Vad betyder begreppen?...46 2.2 Sambandskedja kulturmöten...48 Bedömningsstöd till uppgiften 2.2... 49 2.3 Orsak och konsekvens...50 2.4 Jämför vikingatiden och dagens Sverige...52 2.5 Öva på begreppen källor och tolkning...53 2.6 Att använda historia...55 Bedömningsstöd till uppgiften 2.6...57 3. MEDELTIDEN 1100 1350 58 Syftet med kapitlet...58 Hur och när arbetar eleverna med förmågorna i historia?...61 Uppstart så här kan ni börja...64 Undersök elevernas förkunskaper...64 Knyt an till föregående kapitel...64 Vad betyder begreppen?...64 Hur kan vi veta något om medeltiden?...64 Tidslinjen...64 Berätta för klassen...65 Avslut förslag på hur ni kan avsluta...65 Kommentarer till grundboken...66 ARBETSBLAD 3.1 Vad betyder begreppen?...76 3.2 Sambandskedja levnadsvillkor...78 Bedömningsstöd till uppgiften 3.2...79 3.3 Orsak och konsekvens...80 3.4 Jämför medeltiden med vikingatiden och dagens Sverige...81 3.5 Öva på begreppen källor och tolkning...82 3.6 Att använda historia...84 Bedömningsstöd till uppgiften 3.6...85 3.7 Att använda lagtexter som historiska källor...86 4. MEDELTIDEN 1350 1521 88 Syftet med kapitlet...88 Hur och när arbetar eleverna med förmågorna i historia?...91 Uppstart så här kan ni börja...94 Undersök elevernas förkunskaper...94 Knyt an till föregående kapitel...94 4
Vad betyder begreppen?...94 Hur kan vi veta något om medeltiden?...94 Tidslinjen...94 Berätta för klassen...95 Avslut förslag på hur ni kan avsluta...95 Kommentarer till grundboken...96 ARBETSBLAD 4.1 Vad betyder begreppen?...104 4.2 Sambandskedja kulturmöten, migration och politik...106 Bedömningsstöd till uppgiften 4.2...107 4.3 Orsak och konsekvens...108 4.4 Jämför medeltidens städer med städerna idag...109 4.5 Öva på begreppen källor och tolkning...110 4.6 Att använda historia...112 Bedömningsstöd till uppgift 4.6...113 5. VASATIDEN 1521 1611 114 Syftet med kapitlet...114 Hur och när arbetar eleverna med förmågorna i historia...117 Uppstart så här kan ni börja...120 Undersök elevernas förkunskaper...120 Knyt an till föregående kapitel...120 Vad betyder begreppen?...120 Hur kan vi veta något om Vasatiden?...120 Tidslinjen...120 Berätta för klassen...121 Avslut förslag på hur ni kan avsluta...121 Kommentarer till grundboken...122 ARBETSBLAD 5.1 Vad betyder begreppen?...134 5.2 Sambandskedja politik...136 Bedömningsstöd till uppgiften 5.2...137 5.3 Orsak och konsekvens: reformationen...138 5.4 Jämför olika epoker...139 5.5 Öva på begreppen källor och tolkning...140 5.6 Historiebruk...142 Bedömningsstöd till uppgiften 5.6...143 6. ÖSTERSJÖRIKET SVERIGE 144 Syftet med kapitlet...144 Hur och när arbetar eleverna med förmågorna i historia?...147 Uppstart så här kan ni börja...150 Undersök elevernas förkunskaper...150 Knyt an till föregående kapitel...150 Vad betyder begreppen?...150 Hur kan vi veta något om stormaktstiden?...150 Tidslinjen...150 Berätta för klassen...151 Avslut förslag på hur ni kan avsluta...151 Kommentarer till grundboken...152 ARBETSBLAD 6.1 Vad betyder begreppen?...165 6.2 Samband: källor...167 6.3 Orsak och konsekvens: Sveriges krig...168 6.4 Jämför kvinnans situation under stormaktstiden med idag...169 6.5 Öva på källors användbarhet...170 6.6 Synen på stormaktstiden...172 Bedömningsstöd till uppgiften 6.6...173 7. SVERIGE 1719 1866 174 Syftet med kapitlet...174 Hur och när arbetar eleverna med förmågorna i historia?...177 Uppstart så här kan ni börja...180 Undersök elevernas förkunskaper...180 Knyt an till föregående kapitel...180 Vad betyder begreppen?...180 Hur kan vi veta något om epoken Sverige 1719 1866?...180 Tidslinjen...180 Berätta för klassen...181 Avslut förslag på hur ni kan avsluta...181 Kommentarer till grundboken...182 ARBETSBLAD 7.1 Vad betyder begreppen?...194 7.2 Sambandskedja politik...196 Bedömningsstöd till uppgiften 7.2...197 7.3 Orsak och konsekvens: 1800-talets jordbruksreformer...198 7.4 Arbeta med källor Sockenstämmor...199 7.5 Arbeta med källor Dödboken...201 7.6 Synen på frihetstiden...203 HISTORIEPROV 204 Vikingatiden...204 Medeltiden...208 Vasatiden...212 Östersjöriket Sverige...215 Sverige 1719 1866...219 BEDÖMNINGSSTÖD 223 5
Upptäckarserien i SO för årskurs 4 6 grundläromedel i samklang med Lgr 11! Upptäckarserien tillvaratar aktuell forskning och är alltid utvecklad med gedigen lärarerfarenhet om vad som fungerar i klassrummet! Upptäckarserien kännetecknas främst av sitt fina bildmaterial. Böckerna har ett väl anpassat språk, lite mindre textmängd och praktiska ordoch begreppslistor nedtill på uppslagen. För varje ämne finns en grundbok med tillhörande arbetsbok och lärarhandledning. Grundboken finns även som Onlinebok. Dessutom finns kostnadsfria extramaterial att ladda ner från vår hemsida liber.se. Där hittar du också webbappar till varje grundbok, där eleverna kan träna begrepp, använda andra språkutvecklande övningar och studera begrepp översatta till andra språk. Upptäck Samhälle lyfter elevperspektivet på samhällsfrågor Upptäck Samhälle utgår från de fem samhällsstrukturerna i kursplanen: Information och kommunikation, Individer och samhälle, Samhällsresurser och fördelning, Beslutsfattande och politiska idéer, Rättigheter och rättsskipning. Utgångspunkten är att ta upp samhällsfrågor som känns angelägna för eleverna. Där eleverna får möjligheter att utveckla sina förmågor sammanfattade av The Big 5. Upptäck Geografi ger utrymme för geografiska analyser och diskussioner Upptäck Sverige Upptäck Sverige hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att utforska och analysera samspelet mellan människa, samhälle och natur i olika delar av Sverige. Boken tar upp naturens egna processer och hur människans verksamhet formar och förändrar livsmiljöer. Upptäck Europa med Norden Hello Europé! Så börjar Upptäck Europa där fem regioner beskrivs ingående. Kapitlet om Norden har stort utrymme och boken ger eleven verktyg att jämföra, se samband och upptäcka likheter och skillnader mellan regioner och länders natur- och kulturgeografi i Europa. Upptäck Jordens resurser Vissa frågeställningar passar bäst att ta upp i ett globalt perspektiv. Upptäck Jordens resurser handlar om jordens naturresurser och visar på olika handlingsalternativ för en hållbar framtid. Boken innehåller dessutom ett avsnitt om jordens inre och yttre krafter samt ett kapitel som repeterar kartkunskap. Upptäck Religion om hur människor lever med sin tro i vardagen I Upptäck Religion är det lätt att jämföra och se likheter och skillnader mellan världsreligionerna. Upptäck Religion har aktuella fakta om hur människor lever med sin tro i vardagen. Den här boken tar hänsyn till elevernas olika bakgrund eftersom alla världsreligioner (kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism) har samma upplägg och omfång. Även de samiska och fornskandinaviska religionerna tas upp. 6 00_47123032_Upptack Historia_FM.indd 6 7/5/17 12:17 PM
Upptäck Historia Upptäckarserien och kursplanerna utvecklar elevernas historiemedvetande Upptäck Historia tar upp det centrala innehållet i kursplanen, från forntiden till 1866. Grundboken beskriver hur samhällen och kulturer förändras över tid. Som en tydlig röd tråd genom tidsperioderna löper utvecklingslinjerna migration, kulturmöten, politik och levnadsvillkor för kvinnor, män och barn. Eleverna tränas i att reflektera över orsaker till och konsekvenser av förändringar, resonera kring samband, se likheter och skillnader i och mellan tidsperioder. När eleverna har arbetat med Upptäck Historia ska de ha ökat sitt historiemedvetande. De ska förstå hur historia skapas och används, att det inte finns en given bild av historien utan att olika grupper i olika tider gör olika tolkningar vad som har skett är centralt. Självklart utgår Upptäckarseriens grundböcker, arbetsböcker och lärarböcker från kursplanerna i Lgr 11. Detta betyder inte att det har varit möjligt att täcka av allt, men en stor majoritet av kursplanernas syftestext, centrala innehåll och kunskapskrav återfinns i respektive ämnesböcker. Det viktigaste för dig som lärare, är att veta att övningarna, om än på olika sätt, bidrar till att utveckla de viktigaste förmågorna. Ett användbart verktyg i arbetet med förmågorna är till exempel övningar i den här Lärarboken och i Arbetsböckerna. De nationella ämnesproven Numera är det upp till varje skola att bestämma om de nationella ämnesproven i SO ska genomföras i årskurs 6. I årskurs 9 är dessa fortfarande obligatoriska. I detta material ges förslag på liknade provuppgifter som förekommer i Skolverkets exempel. Fördelen med våra provförslag är att de kan användas redan i årskurs 4 och då i formativt syfte, dvs. för att upptäcka brister och styrkor både i elevers kunskaper och i den egna undervisningen. Eleverna ges även chansen att knäcka provkoden dvs. de kommer att förstå vilka typer av provuppgifter som de förväntas möta. I den här Lärarboken finns historieprov med bedömningsstöd till varje kapitel i grundboken Upptäck Historia. Se sidan 204. Kartlägg och bedöm med Tummen Upp! SO elevövningar kopplade direkt till kunskapskraven i Lgr 11 Med Tummen upp! kartläggning och bedömning synliggörs vad eleverna kan och vad de behöver träna mer på utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Resultatet av arbetet med Tummen upp! är ett bra underlag till utvecklingssamtal, elevens IUP och del i betygssättning. 7 00_47123032_Upptack Historia_FM.indd 7 7/5/17 12:17 PM
Kursplanen i historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Där-igenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar. Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. 8
Centralt innehåll åk 4 6 Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500 Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. De nordiska staternas bildande. Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper. Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser. Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500 1700 Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. Den svenska statens framväxt och organisation. Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700 1850 Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien. Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor. Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper. Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser. 9
Förmågor och kunskapskrav årskurs 6 kopplade till Upptäck Historia Förmågor att utveckla Kunskapskrav Forntiden Vikingatiden Medeltiden 1100 1350 använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Eleven har / / kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra / / underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan redogöra för vilka tidsepoker forntiden är indelad i samt vad som kännetecknar varje epok. Eleven kan resonera om varför vikingatiden började och slutade. Eleven kan resonera om varför vikingarna började resa och vilket utbyte de hade med andra kulturer genom t.ex. handel och plundring. Eleven kan resonera om hur samhället förändrades med de fyra ständerna och hur levnadsvillkoren såg ut för människor som tillhörde vart och ett av dem. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då / / samband mellan olika tidsperioder. Eleven kan resonera om varför människornas levnadsvillkor förändrades mellan de olika tidsepokerna. Eleven kan berätta om vikingatidens levnadsvillkor och jämföra dem med andra epoker. Eleven kan också visa hur kulturmöten under vikingatiden påverkade människorna i Norden. Eleven kan berätta om kungens förändrade roll i samhället från vikingatid till tidig medeltid och kan beskriva den brytpunkt som kyrkans intåg utgjorde. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med / / underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan redogöra om människors migration samt argumentera för varför de kom. Eleven kan dra en parallell med människorna som lever i Sverige idag. Eleven kan resonera om hur vikingarnas asatro har lämnat spår i vår tid, t.ex. veckodagar och platsnamn. Eleven kan också visa hur vikingarnas kulturmöten lett till en internationellt spridd bild av vikingen som kanske inte alltid är sann. Eleven kan dra paralleller mellan de lagar som började skrivas ner under medeltiden och dagens lagar. Eleven kan t.ex. visa på att vi idag som på medeltiden har landsomfattande rikslagar och reglerar konflikter i domstolar snarare än genom släktfejder. kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då / / resonemang om källornas användbarhet. Eleven kan redogöra för olika sorters källor samt att man måste tolka dem för att vinna historisk kunskap. Eleven vet vad som är en historisk källa och vad som är en tolkning. Eleven vet vad som är en historisk källa och vad som är en tolkning. Eleven kan dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor från olika historiska källor. reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra / / resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Eleven kan dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor från någon historisk källa. Eleven kan se vilka spår av den medeltida kristna kyrkan som finns kvar i dagens samhälle. Eleven kan resonera om varför riddaren har blivit en symbol för medeltiden och jämföra den bilden med tolkningen av riddarens verkliga roll. använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett / / fungerande sätt. Eleven kan använda begreppen likhet, skillnad, orsak, konsekvens, källa, tolkning, och forntiden. Eleven är också förtrogen med kapitlets centrala begrepp. Eleven kan resonera om begreppen viking och vikingatid och att innebörden kan ha olika betydelse för olika människor. Eleven kan visa på varför bilden av den moderna vikingen vuxit fram och hur den skiljer sig från vad historikerna säger idag. Eleven kan använda begreppen likhet, skillnad, orsak, konsekvens, källa, tolkning, och medeltiden. Eleven är också förtrogen med kapitlets centrala begrepp. Medeltiden 1350 1521 Eleven kan resonera om orsaker till och konsekvenser av digerdöden, och kan även visa på någon konsekvenskedja. Eleven kan resonera kring orsaker till och konsekvenser av uppror, handel på Östersjön och upptäcktsresor. Eleven kan berätta om städer och livet i dem och jämföra med andra tidsepoker. Eleven kan dra paralleller mellan dagens städer och medeltidens och se likheter och skillnader mellan dem. De kan förklara hur städerna och dess invånare förändrats över tid. Eleven kan visa på förekomsten av tyska lånord från medeltiden. Eleven vet vad som är en historisk källa och vad som är en tolkning. Eleven kan dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor från olika historiska källor. Eleven kan t.ex. resonera kring varför vi har den bild vi har av Engelbrekt, trots att den kanske inte stämmer så bra med den historiske Engelbrekt. Eleven kan använda begreppen likhet, skillnad, orsak, konsekvens, källa, tolkning, och medeltiden. Eleven är också förtrogen med kapitlets centrala begrepp.
Förmågor och kunskapskrav årskurs 6 kopplade till Upptäck Historia Förmågor att utveckla Kunskapskrav Vasatiden Östersjöriket Sverige Sverige 1719 1866 använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Eleven har / / kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra / / underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan resonera om orsaker och konsekvenser av reformationen i flera lager, alltså i olika samhällsskikt. Eleven kan fundera kring orsaker till och konsekvenser av uppror som t.ex. Dackefejden. Eleven kan resonera om orsaker till och konsekvenser av att Sverige blev en stormakt. Eleven kan på samma sätt resonera kring häxprocesserna eller att Sverige gick med i trettioåriga kriget. Eleven kan resonera om orsaker till och konsekvenser av jordbruksreformerna under 1800-talet och befolkningsökningen i spåren av dem. Eleven kan också fundera kring orsaker/konsekvenser av upplysningen. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då / / samband mellan olika tidsperioder. Eleven kan beskriva den politiska makten i Sverige från medeltiden, genom Kalmarunionen och till Gustav Vasa samt sambanden mellan dessa epoker. Eleven kan beskriva migrationen till Sverige under den här tiden och jämföra med tidigare epoker. Eleven kan beskriva förändringen i levnadsvillkoren och jordbrukets utveckling från forntid fram till 1866. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med / / underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan argumentera för hur Gustav Vasas reformationer av det svenska samhället kan märkas av i dag. Eleven kan beskriva hur svenska staten idag består av en mängd olika myndigheter och sätta det i samband med den politiska utvecklingen på 1600-talet. Eleven kan argumentera för hur 1800-talets jordbruksreformer kan märkas i dagens samhälle. kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då / / resonemang om källornas användbarhet. Eleven vet vad som är en historisk källa och vad som är en tolkning. Eleven kan dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor från olika historiska källor och resonera om att flera källor tillsammans ökar deras användbarhet. Eleven vet vad som är en historisk källa och vad som är en tolkning. Eleven kan dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor från olika historiska källor och resonera om att flera källor tillsammans ökar deras användbarhet. Hen kan också resonera om för- och nackdelar med enskilda källor, som t.ex. en dagbok. Eleven kan använda kyrkoböcker och protokoll från sockenstämmor för att vinna historisk kunskap. Eleven resonerar samtidigt kring vilka slutsatser man kan dra utifrån källorna. reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra / / resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Eleven kan resonera om varför namnet Vasa dyker upp i olika sammanhang i dagens samhälle. Eleven kan också resonera om varför Gustav Vasa kan ses som både landsfader och diktator. Eleven kan berätta om hur vi märker av Östersjöväldet idag och hur epoken har påverkat vår samtid. Eleven kan också resonera om varför Gustav II Adolf, Kristina och Karl XII kan uppfattas på olika sätt. Eleven kan resonera för hur man använde förlusten av Finland som argument för Sveriges fortsatta utveckling. Eleven kan också förklara varifrån namnet frihetstiden kommer och för vilka den tiden innebar frihet. använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett / / fungerande sätt. Eleven kan använda begreppen likhet, skillnad, orsak, konsekvens, källa, tolkning, och medeltiden. Eleven är också förtrogen med kapitlets centrala begrepp. Eleven kan använda begreppen likhet, skillnad, orsak, konsekvens, källa, tolkning, och stormaktstiden. Eleven är också förtrogen med kapitlets centrala begrepp. Eleven kan använda begreppen likhet, skillnad, orsak, konsekvens, källa, tolkning, och frihetstiden. Eleven är också förtrogen med kapitlets centrala begrepp.
Hur bedömer vi kunskapskraven i historia? Kunskapskrav i historia åk 6 Betyget E Betyget C Betyget A Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt. 12
Historisk referensram Den första progressionen handlar om elevens kunskaper om förhållanden, skeenden och gestalter. Detta är de traditionella mer mätbara kunskaperna, alltså faktakunskaper. Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Grundläggande kunskaper kan innebära att eleven känner till vissa gestalter, förhållanden eller skeenden som hör hemma i en given tidsepok, och kortfattat kan förklara sammanhanget. Resonemang på en grundläggande nivå skulle exempelvis kunna vara att eleven känner till att Birger Jarl var en jarl, alltså kungens närmsta man under 1200-talet. Eller att samhället under denna tid var uppdelat mellan frälse och ofrälse. Goda kunskaper kräver en större insikt om dessa förhållanden, gestalter och skeenden samt ett mer utförligt resonemang för vad dessa betydde för sin samtid. Om vi jämför med exemplen ovan måste eleven alltså berätta mer om Birger Jarl som människa och vad han gjorde för sin samtid, samt ge en mer ingående förklaring av begreppen frälse och ofrälse, t.ex. att både stormän och präster var frälse och därmed befriade från skatt. Mycket goda kunskaper innebär att eleven på ett djupare sätt sätter in dessa förhållanden, skeenden och gestalter i sin samtid och resonerar kring eventuell problematik, motivationer eller liknande. Ett resonemang om Birger Jarl kan t.ex. innehålla en diskussion om varför han ansågs vara rikets ledande man, trots att han inte var kung. Hur kunde han komma till denna riksledande ställning? Varför ville han få sin son vald till kung? De kan också betrakta Birger utifrån olika perspektiv. Varför ansågs han av många i sin samtid vara en tyrann, medan vi idag kallar honom rikets grundare? Vad kunde han stöta på för svårigheter genom det sätt han styrde riket? Det här är fördjupande frågor som kan visa på en högre kunskapsnivå. I exemplet med ståndssamhället kan eleven beröra sådana problemområden som de som stod utanför ständerna, alltså trälar och egendomslösa. De kan även peka på kvinnans situation och hur den skiljde ut sig. När eleverna resonerar om förhållanden, skeenden och gestalter ska vi även bedöma deras förmåga att föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Progressionen här ligger i huruvida man kan hitta både orsak och konsekvens och att man kan se att det oftast finns flera orsaker och flera konsekvenser, ofta även i flera led. Enkla och till viss del underbyggda resonemang kan vara att eleven identifierar en orsak eller en konsekvens. Ett resonemang om digerdöden skulle t.ex. kunna vara att fartyg från andra länder förde med sig råttor till Skandinavien, som i sin tur bar på de smittbärande lopporna (orsak). Eller att uppskattningsvis upp emot hälften av Sveriges befolkning dog (konsekvens). I ett utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang krävs att en elev kan identifiera både orsaker och konsekvenser. Eleven bör visa att den förstått att det kan finnas flera orsaker och konsekvenser genom att ha mer än ett exempel på minst endera. I ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang krävs att eleven kan se i flera led. I exemplet digerdöden kan det vara att många människor dog, vilket ledde till att skatteunderlaget minskade, vilket ledde till att kronan fick in mindre pengar. Ökad dödlighet ledde också till att odlingsbar jord blev ledig och överlevande kunde öka sin förmögenhet. Likadant finns naturligtvis oftast flera orsaker till att något händer. Förutom fartygens ankomst med de smittbärande lopporna bidrog naturligtvis tätbefolkade områden att sjukdomen spred sig snabbare. Man kan också argumentera för att tillräckligt många orsaker och konsekvenser i ett resonemang kan föra upp det till att bli välutvecklat och väl underbyggt. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av 13
utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Utvecklingslinjer handlar om att se hur något av de fyra områden som läroplanen tar upp, kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor, utvecklas under tid. Inte bara inom en tidsepok utan över flera. För eleven gäller det att kunna se samband över tid, alltså likheter och skillnader och varför förändringar har skett. Enkla samband kan vara att eleven hittar några skillnader och eller likheter mellan olika tidsperioder. Inom migration kan man exempelvis se att invandrargrupper kommit till vårt land av väldigt olika anledningar genom olika tidsepoker. Kulturmöten har skett mycket av samma anledningar genom historien, kanske främst genom handel. Inom politik skulle det kunna röra sig om att eleven kan förklara att kungamakten har sett mycket olika ut genom olika tidsepoker, eller att Sveriges landområde skiftat och därigenom kartan sett mycket olika ut mellan de olika tidsepokerna. Inom levnadsvillkor skulle eleven kunna peka på i stora drag hur kvinnans situation förändrats genom tidsepokerna, eller kanske förutsättningar och liv för en bondefamilj. Förhållandevis komplexa samband kräver att eleven inte bara visar på skillnader och likheter inom ett valt område över tid, utan det måste också finnas med ett resonemang kring vad som gjort att dessa förändringar, eller brist på förändringar, har skett och vad det lett till både för individ och för samhälle, alltså en form av orsakkonsekvens resonemang. I exemplet med migration ovan kan eleven visa på vad som föranledde migrationen, må det vara att Sverige lockat med arbete, nytt land att bruka eller jaga på eller landsflykt från det egna landet. De behöver också visa vad detta kunde leda till, t.ex. att befolkningen ökade, ny åkermark bröts, att det i Sverige pratades flera språk, att svenska språket utvecklades, teknik (exempelvis järnframställning) förbättrades osv. Komplexa samband innebär att eleven ytterligare fördjupar sitt resonemang kring utvecklingslinjerna med orsaker och konsekvenser i ytterligare led. Eleven kan resonera kring Sveriges behov av att värva utländsk arbetskraft och varför det behovet uppstått, men också vad migrationen i längden ledde till, exempelvis en ökad export av järn, en stark flotta som ledde till att Sverige kunde utmana t.ex. Danmark på Östersjön. Ett sista steg i bedömningen av utvecklingslinjerna är hur eleven kan visa hur de påverkat vår samtid och i sitt resonemang hänvisar till det förflutna. Enkla hänvisningar innebär att eleven enkelt visar på något spår i vår samtid utifrån någon utvecklingslinje. Migration har lett till att vi idag har exempelvis personnamn med utländsk klang, platsnamn som påminner om migrationsgrupper, utvecklad industri med många traditioner av teknik införd av migrantgrupper, olika överlevande språkgrupper, som t.ex. finska. Utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna kan innebära att eleven visar på några spår i nutid från en utvecklingslinje. Alternativt kan en elev visa på ett spår men ha ett djupare resonemang kring då och nu, t.ex. jämföra och resonera om eventuella likheter och skillnader. Välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar kan vara dels exempel på flera spår i nutid men också den fördjupade diskussionen kring dessa spår. Eleven bör föra ett resonemang kring kopplingar mellan dåtid och nutid i flera steg. T.ex. migration ledde till ökad mängd utlänningar med utländska namn. Med tiden absorberades de av det svenska samhället och namnen försvenskades. Numera är dessa namn, även om de kanske klingar utländskt, accepterade som svenska. 14
Historiska källor Till historiska källor kan vi räkna samtida skrifter (dagböcker, brev, runstenar, annaler, kyrkoböcker), arkeologiska fynd, samtida avbildningar (hällristningar, målningar, fotografier), lämningar (byggnader, statyer, vägar) och personer (även om sådana endast kan användas som källa till nutida historia). Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla/utvecklade/ välutvecklade resonemang om källornas användbarhet. I kunskapskraven finns två variabler att bedöma: 1) Att eleven kan dra slutsatser om människors levnadsvillkor 2) Hur väl eleven drar slutsatser kring källors användbarhet Det är dock endast resonemanget kring källors användbarhet som innehåller en progression och inte förmågan att dra slutsatser kring människors levnadsförhållanden. Det gör man först i år 7-9. Ett enkelt resonemang skulle kunna vara att tala om varför eller varför inte en källa är användbar. Här skulle det kunna räcka med att man beskriver en anledning. Ett utvecklat resonemang blir det när eleven kan se både för- och nackdelar med en källa och resonera kring båda. Man kan också tänka sig att eleven i ett utvecklat resonemang kan avgöra i vilka sammanhang en källa är användbar och när den inte är det. T.ex. en film om riddare från 1982 är självklart inte en källa till medeltidshistoria, men den är användbar som källa om man vill förstå hur vanliga människor 1982 såg på medeltiden eller kanske vad filmbolagen trodde att människor ville se vid den tidpunkten. I ett välutvecklat resonemang måste eleven dessutom kunna förstå och resonera kring att flera källor påverkar varandras användbarhet. En källa kan förstärka, alternativt motsäga en annan. En källa kan fylla igen luckor hos andra, och tillsammans ger dessa källor sedan en klarare bild av historien. I ett välutvecklat resonemang behöver eleven också uppfylla kraven att resonera kring för- och nackdelar kring dessa källor. Alternativt kan det vara så att en elev fört flera utvecklade resonemang kring en källas användbarhet och därigenom totalt sett kan anses ha resonerat välutvecklat. Historiebruk Historiebruk är vetskapen om att man använder historia för att nå olika mål. Två människor kan se historia från olika perspektiv utan att någon för den skull har mer rätt eller fel än den andre. Eleverna måste känna till att historia kan vara ett kraftfullt verktyg inom så stora områden som politik och näringsliv, men också för den enskilda individen. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla/utvecklade/välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Generellt sett kan man se att det finns tre aspekter på eventuella likheter och skillnader i framställning av historia tidsaspekt, värderingsaspekt och bakgrundsaspekt. Tidsaspekt: Tid har gått mellan de olika ställningstagandena och omvärderingar grundade i samtidens värderingar har gjorts. Vad är det som gör att folk i en tidsålder kan tycka annorlunda om en historisk person eller händelse, än folk från en annan tidsålder? Exempel: Gustav II Adolf höjdes till skyarna som en hjältekung i vår historieskrivning från skandinavismens tid fram till efter de båda världskrigen. Under sextiotalets antikrigsatmosfär blev det snarare fult att prata om honom och hans tid. Värderingsaspekt: Olika värderingar kan vara knutna till en plats. Vad är det som gör att folk från en plats i Sverige kan tycka annorlunda om en historisk person eller händelse, än folk från en annan plats? Exempel: Nils Dacke framställs ofta som en ondskefull upprorsmakare, men för personer i de trakter i Småland där han verkade skulle han kunna vara en frihetskämpe. Bakgrundsaspekt: Förmedlarens bakgrund kan lysa igenom i form av värderingar. Vad är det som gör att två personer kan tycka olika om en historisk person eller händelse även om de båda lever i samma tid och på samma plats? 15
Enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika historiska framställningar kräver att eleven kan visa att en historisk händelse, person eller tidsperiod kan återges eller användas olika beroende på olika motivationer. Man måste också kunna ge en anledning till varför vi använder oss av historia idag i olika sammanhang. Exempelvis reser man statyer och namnger vägar för att minnas, man använder en gemensam historia som identitetsförstärkande, man refererar till historiska företeelser för att väcka känslor hos människor. Ett utvecklat resonemang kräver en ökad förståelse för, och ett resonemang kring, varför en historisk företeelse uppfattas och/eller brukas olika. Man bör kunna peka på någon av de tre aspekterna eller en liknande godtagbar förklaring och på så sätt tydligt visa att det finns fler än ett sätt att se på samma t.ex. händelse. För ett välutvecklat och nyanserat resonemang bör eleven lyfta in fler än en aspekt och/eller beskriva en förändring under tid inom en eller flera aspekter. Alltså hur har synen på eller användandet av historien förändrats i flera steg (se exemplet om Gustav II Adolf ovan). Historiska begrepp Att visa att man kan använda historiska begrepp ingår i många fall när man arbetar med de övriga tre förmågorna, t.ex. orsak och konsekvens som man obönhörligen stöter på när man arbetar med referensramen. Att vara väl förtrogen med begreppen innebär inte bara att man vet vad de betyder utan också att man kan själv kan använda dem. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt. För att använda begreppen på ett i huvudsak fungerande sätt behöver eleven kunna förklara vad en övervägande del av begreppen betyder, och sätta in dem i sina sammanhang, alltså t.ex. skriva in rätt begrepp i lucktext. För att använda begreppen på ett relativt väl fungerande sätt ska eleven dessutom själv kunna använda dem i historiskt förmedlande, både muntligt och skriftligt. Eleven behöver klara detta på de flesta av begreppen. Det går att ha överseende med om vissa formuleringar inte är språkligt helt korrekta. För att använda begreppen på ett väl fungerande sätt måste eleven kunna använda samtliga begrepp som krävs på ett begripligt och språkligt korrekt sätt. 16
Ett kapitel i Upptäck Historia Aktuellt centralt innehåll Här hittar du det centrala innehållet i Lgr11 som gäller för kapitlet. Mål och syfte de stora frågorna De stora frågorna presenteras under mål och syfte. Det är dessa frågor hela undervisningen kretsar kring och syftar till att eleverna kan besvara när ni har läst färdigt kapitlet. De stora frågorna bör alltid lyftas fram när man är klar med kapitlet för att se hur väl det gått. Ni kan diskutera dem, men du kan också låta eleverna besvara en eller flera frågor muntligt eller skriftligt, som en avslutning. Centrala begrepp De centrala begrepp som är specifika för varje kapitel presenteras också. De är hämtade direkt från grundboken. Det är viktigt att du som lärare hela tiden använder korrekta begrepp när du talar och skriver. Kom ihåg att du agerar modell, att eleverna härmar ditt sätt att använda begreppen. Det är svårt för dem i början men uppmana dem att använda begreppen, både skriftligt och muntligt. Förutom de centrala begreppen är varje kapitel fyllt med historiska ord som eleverna behöver få höra och vänja sig vid. Undvik inte svåra ord förklara dem! De långsiktiga målen Här presenteras de förmågor som eleverna ska utveckla under hela år 4 6. Det är alltså samma text i samtliga kapitel. Aktuella kunskapskrav Här presenteras hur kunskapskraven sorterar in under förmågorna i de långsiktiga målen, samt förslag på hur eleverna kan visa sina kunskaper om innehållet i det aktuella kapitlet. Naturligtvis är detta bara ett exempel, men det kan ändå vara ett rättesnöre för dig som lärare. Om du känner dig trygg med hur kursplanen kan konkretiseras blir det lättare att se till så att eleverna får träna samtliga förmågor. Hur och när jobbar eleverna med dessa förmågor Här får du konkreta tips på hur du kan låta eleverna utveckla alla de förmågor kursplanen ställer krav på. Förslagen utgår från innehållet i kapitlet och en viss progression finns i sättet att bemöta förmågorna. Uppstart såhär kan ni börja Det här är ett antal tips om hur du kan inleda ett kapitel. Det ena behöver inte utesluta det andra. Använd gärna flera av förslagen, om inte som inledning, så som övningar medan ni håller på med kapitlet. Avslut förslag på hur man kan avsluta Här finns bra tips på hur du kan avsluta kapitlet och låta eleverna redovisa sina kunskaper. Det finns prov till varje kapitel (utom för de båda medeltidskapitlen som har ett gemensamt). Alternativt kan du låta eleverna skriva om de stora frågorna, en eller flera. Svaren kan de med fördel redovisa sedan, vilket i sig blir ett utmärkt repetitionstillfälle. Kommentarer till grundboken Till varje uppslag i boken får du gott om tips på vad ni kan ta upp när ni jobbar med uppslaget. Det många frågeställningar hjälper dig att hela tiden hålla eleverna tänkande och aktiva. Genom att föra den muntliga diskussionen i klassrummet får eleverna ständigt modeller för hur de kan tänka och uttrycka sig. Arbetsbladen Arbetsbladen som följer till varje kapitel är tänkta att fungera som övningar av förmågorna. Det går att låta eleverna lösa dem enskilt och de kan även användas för bedömning. Diskutera dem gärna gemensamt i helklass, återigen för att ge eleverna modeller för hur de ska tänka och uttrycka sig. Just därför följer också många av arbetsbladen samma format. Det är avsiktligt så eleverna ska känna igen sig, repetera och utveckla sitt tänkande. 17
Det är din historia Syftet med kapitlet Att introducera eleverna till historieämnet i stort och speciella begrepp och förhållningssätt man använder sig av när man läser historia. Kommentarer till grundboken 4 5 Det är din historia Det är din historia Allt förändras! Historien är full av förändringar. Förändringar kan vara stora och hända under en lång tid, som när inlandsisen försvann. Andra förändringar är små och händer fort. Till exempel att din cykel får punktering. På sidan 4 förklaras varför vi läser historia, men det kan vara en bra idé att ställa frågan till eleverna innan ni öppnar boken. Många av dem tycker nog den är svår att besvara. Bilderna längst ner på sidan 4 jämför Sverige nu och då och det är förstås stora skillnader. Men fråga gärna eleverna vilka likheter som finns mellan då och nu. De basala funktionerna är samma. Vi behöver t.ex. äta och sova, vi blir kära, och vi behöver gå på toaletten. På sidan 5 presenterar boken två viktiga begrepp, orsak och konsekvens. Be gärna eleverna att tänka på någon förändring i deras liv och låt dem sedan fundera på orsaker och konsekvenser till denna. Precis som texten säger kommer eleverna att få undersöka orsaker och konsekvenser till många förändringar, medan de arbetar med grundboken. Historia är allt som har hänt. Det som hände igår eller det som hände för flera tusen år sedan. Historien finns i allt runt omkring dig. Nästan allt du ser har människor skapat eller förändrat under historiens gång. Du är en del av historien, du med! Allt som du gör hänger ihop med det som hänt förr. Du lever i spåren av alla andra människor som har levt före dig. Vad var orsaken? Varför heter du det du heter? Varför gör du det du gör? Varför något förändras kallar vi orsak. Orsaken till att inlandsisen försvann var att klimatet långsamt blev varmare på jorden. Orsaken till din punktering? Du kanske cyklade över krossat glas. Varför bor du där du bor? Varför talar du som du gör? För att kunna svara på dessa frågor måste du använda dig av historia din historia. Och vilka blev konsekvenserna? Vi läser historia för att förstå vilka vi själva är och varför samhället har blivit som det är idag. Vi använder historia för att förstå och kunna förklara saker som händer nu och för att lättare välja en bra väg in i framtiden. En förändring får ofta följder. Vi säger att orsaken får konsekvenser. Konsekvenserna kan vara stora som när inlandsisen försvann. Då kunde människor flytta till nya områden här i Norden. Konsekvenser kan även vara små, som att du måste leda din cykel med trasigt däck. Dåtiden, nutiden och framtiden hänger ihop. Om du känner till dåtiden kan du i nutiden lättare fatta kloka beslut inför framtiden! Så här såg det ut där vi bodde för 10 000 år sedan. Vild orörd natur med människor och djur som försöker överleva på bästa sätt. Vi samlade örter, rötter, nötter och fågelägg i naturen. Vi jagade renar och älgar, fiskade och flyttade från boplats till boplats när maten tog slut. Upptäck din historia I den här boken kommer du att läsa om många historiska förändringar. Boken handlar ofta om att se orsakerna till förändringarna. Men också om konsekvenserna av förändringarna. V I K I N G AT I D E N Japp, du kanske kom försent till ett viktigt prov! Hövdingar bestämde över människor Hövdingar var småkungar eller storbönder med mycket makt. De bestämde över människor men inte över landområden. Hövdingen hade krigare som kallades hirden. Med hjälp av hirden, andra mäktiga män, släktingar och vänner skaffade sig hövdingen makt. Människor gav gåvor till hövdingen för att få hans beskydd. Bönderna börjar resa längre bort Livet hade levts på ungefär samma sätt i flera hundra år. Men stora var förändringar på gång. Bönderna lärde sig bygga segelskepp och seglade över stormiga hav. Under sina resor upptäckte de nya riken med stora handelsplatser och rikedomar. Bönderna i Norden började byta varor med bönder i andra riken. Eller varför inte bara plundra byar och kloster och ta vad man ville ha! De som var ute i viking kunde också härja hemma i Norden. På en runsten i Bro i Uppland berättas det om Assur som vaktade gårdarna mot anfallande vikingar. Ibland viking, men oftast bonde Människor bodde i gårdar Människorna bodde i gårdar. De odlade jorden, fiskade och jagade. Ofta låg gårdarna samlade i små byar. Det fanns inga vägar utan bara smala stigar att ta sig fram på. När bönderna skulle resa tog de sig lättast fram med båtar längs kuster, över sjöar och på floder, eller över isarna när det var vinter. Så här ser Sverige ut idag. Det mesta har förändrats. Vi lever i städer, vi reser snabbt, vi arbetar inom olika yrken, vi går i skolan, leker, sportar och umgås tillsammans. Vi bor snart 10 miljoner i vårt land, många med bakgrund från olika delar av världen. Hur blev det så här? Små och snabba förändringar kan få stora konsekvenser! V I K I N G AT I D E N Vikingatid på gång För 1 200 år sedan fanns inget rike som hette Sverige. Ingen tänkte på sig själv som svensk. Det fanns inga bestämda landsgränser mellan det som höll på att bli Sverige, Danmark och Norge. Viking kallades bara den som seglat iväg hemifrån för att handla med varor eller för att plundra. Man sa att någon var ute i viking. Vikingarna försökte ofta ta det de ville ha med våld och strid, därför kunde viking också betyda att man var pirat. Ibland var man viking, men den mesta tiden var man bonde. Hövdingar kunde vara småkungar eller storbönder med mycket makt. 22 Hird kallas en grupp krigare som frivilligt ansluter sig till en hövding. Kloster, där bodde munkar eller nunnor. De var en viktig del av den katolska kyrkan i andra delar av Europa redan under vikingatiden. 23 I kapitlet om Vikingatiden kan du läsa om hur bönderna for ut i världen med sina skepp. En orsak till att de reste var att de hade ont om bra jordbruksmark. Många ville flytta för att få en bättre framtid. En konsekvens av det var att man hittade Island och bosatte sig där. 5 4 6 7 Hur vet vi vad som hänt Hur vet vi vad som har hänt? Tolka och värdera historiska källor Historiker och arkeologer forskar om det som hände förr. De är som detektiver som letar efter bevis. Historiska bevis brukar vi kalla historiska källor. Ofta delas källorna upp i olika typer: Uppslaget redogör för de källor historiker har att arbeta med. Begrepp som tas upp är skriftliga källor, materiella källor och muntliga källor. Diskutera vad dessa källor är och hur användbara de kan vara för en historiker. Är det någon källa som känns bättre? Vad är det för skillnad på förstahands- och andrahandskälla? Vilken är bäst för en historiker? Det är näst intill omöjligt att tala om några sanningar alls inom historia. Vi kan aldrig säkert veta vad som hänt. På sidan 7 berättar grundboken att historiker och arkeologer hela tiden måste tolka och värdera källor. En god idé är att plocka fram bilder på några historiska källor från exempelvis internet, och låta eleverna själva tolka vad det kan vara och vad det betyder. Att tolka är svårt. Alla kan göra det, men det är naturligtvis lättare för de som är utbildade. De historiska källorna berättar sällan precis hur det var eller vad som exakt hände. De behöver inte ens vara sanna! Vi måste tolka och värdera källorna för att lista ut vad de kan berätta och vad som kan vara sant. När historiker studerar skriftliga källor måste de vara kritiska. Materiella källor är föremål. Det är historiska bevis man kan ta på. Museer är till exempel fulla med materiella källor. Det kan till exempel vara redskap, vapen, gravar och benbitar. Det arkeologer gräver fram ur jorden kallas materiella källor. Vad står det här? Vem skrev det här och till vem? Hur och när skrevs det här? Varför skrevs det här? Materiella källor, till exempel föremål som arkeologer gräver fram, måste också tolkas. Vad har jag hittat? Hur gammalt kan föremålet vara? Vad har det använts till? Skriftliga källor är sådant som någon skrivit. Lagar, brev, böcker, dagböcker eller korta nedskrivna meddelanden är exempel på skriftliga källor. En historiker. 6 Muntliga källor är vad någon har berättat. Om person berättar något, som den själv har varit med om, brukar det kallas för en förstahandskälla. Men om en person berättar något, som han eller hon har hört av någon annan, kallas det andrahandskälla. Ju fler personer som återberättar en händelse som de hört av någon annan, desto svårare är det att veta om berättelsen är sann. Elektroniska källor är en skriftlig källa som är digital. Wikipedia och hemsidor på internet är exempel på elektroniska källor. En arkeolog. Arkeologerna jämför fynden med andra saker de hittat eller med skriftliga källor. De gissar, pusslar ihop och kommer med olika förslag och tolkningar. Ibland tolkar arkeologer samma föremål på olika sätt och kommer fram till olika historier. När man översätter ett främmande språk tolkar man orden så att man kan förstå vad som sägs. På samma sätt kan man försöka översätta och tolka ett historiskt föremål från en främmande tid. 7 18 00_47123032_Upptack Historia_FM.indd 18 7/5/17 12:17 PM
8 9 Få koll på historien! Få koll på historien! All historia är inte helt sann Sverige idag är resultatet av alla förändringar som skett under mer än 10 000 år. Hur håller man ordning på allt som hänt? Det finns olika sätt att sortera upp historien. På sidan 8 tar grundboken upp fler begrepp som är viktiga för de fortsatta historiestudierna. Visa gärna Lgr 11 och berätta för eleverna att det är där Skolverket har skrivit ner det som eleverna ska jobba med och hur de ska bedömas. Jämför det centrala innehållet i kursplanen med grundbokens upplägg. Sidan 9 berättar att all historia inte är sann och ger exempel på det i texten. Detta kallas i kursplanen för historiebruk. Man använder historia för ett särskilt syfte. Dra paralleller med det ni diskuterat om källkritik i andra ämnen. Tidslinjen längst ner på uppslaget ger en bra översiktsbild av vad eleverna kommer att läsa om i grundboken. De epoker som tas upp i boken är namngivna. Kom ihåg att hela tiden använda korrekta begrepp, som tidsepoker. Utvecklingslinjer följer olika ämnen eller teman genom historien. Vi kan till exempel ha barnens situation som tema och följa en utvecklingslinje för hur barn har levt genom historien. Då kan vi jämföra hur det var att vara barn under olika tider i Sverige. På uppmaning av kungen fick Peder Swart skriva ner Gustav Vasas historia, så som kungen ville att den skulle vara. Nya tiden kallas tiden efter medeltiden som börjar runt år 1500. Nya tiden startar med att européer börjar segla runt jorden, hittar sjövägen till Kina och upptäcker nya världsdelar som Amerika. I Sverige blir en förändrad kristendom, från katolicism till protestantism en viktig del i den tidsepok som kallas Nya tiden. Det går att luras med historia, som till exempel Gustav Vasa gjorde med sina historier om sig själv för att framstå som en hjälte. Att använda händelser ur historien, för att påverka hur människor tänker eller handlar kallas för historieanvändning eller historiebruk. Vad som verkligen hände Gustav i Dalarna vet vi inte. Men berättelserna har funnits med i många äldre skolböcker. Historierna om Gustav Vasa skulle lära svenska skolbarn att vara stolta över sitt lands historia och se upp till sina kungar. De skulle inte klaga och bråka med de som styrde, även om inte samhället var rättvist. Folket skulle acceptera att de inte hade någon makt. Det här är ett exempel, men det finns tyvärr många, många fler. Så se upp! De som levde på medeltiden visste såklart inte att epoken skulle få det namnet. Nä, det har historiker kommit på i efterhand! Undrar var vår epok kommer att kallas. Dataåldern kanske? Tidslinjer visar hur det ena kommer efter det andra i historien. Att berätta historia i tidsordning från början och framåt kallas en kronologisk berättelse. Tidsepoker delar upp den långa historien i mindre delar efter något som var nytt eller typiskt just för den här epoken. Vikingatiden 800 8 900 Medeltiden 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1500 Du måste också vara källkritisk när du läser texter i tidningar, på nätet eller i läroböcker! Var som en detektiv när du undersöker hur saker och ting hänger ihop. Ställ frågan: Vem har gjort vad åt vem, när, hur och varför? Här lever vi idag! Modern tid Östersjöriket Stormaktstiden Vasatiden 1600 1800 1700 1719 1772 Frihetstiden 1900 2000 1772 1809 Gustavianska tiden 9 Tips pedagogiska resurser Låt eleverna träna på centrala begrepp i historia med webbappen till grundboken, se https://webbapp.liber.se. I webbappen kan de också lyssna på bokens text som finns inläst till varje uppslag. DISCOVERY EDUCATION/Espresso (betaltjänst) SLI.SE (betaltjänst) 19 00_47123032_Upptack Historia_FM.indd 19 7/5/17 12:17 PM
1. Forntiden Syftet med kapitlet Det här kapitlet går igenom saker som eleverna har läst om i tidigare årskurser. Använd därför kapitlet som en repetition samtidigt som du presenterar de nya begrepp som kunskapskraven för åk 6 medför. Kapitlet är ett avstamp för att börja tillgodose sig ny historisk kunskap. Bruket av järn är exempelvis en av många förutsättningar för att vikingatiden ska komma igång. Aktuellt centralt innehåll Kapitlet Forntiden ingår i kunskapsområdet Kring forntid och medeltiden, till cirka 1500. Centralt innehåll i kapitlet är: Norden befolkas. De utmärkande dragen för järnåldern. Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Exempel på hur forntiden kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. Tidsbegreppet forntiden samt olika syn på dess betydelse. Mål och syfte Målet och syftet med kapitlet Forntiden är att eleven ska kunna besvara följande frågor: Hur kan vi veta något om forntiden? Vad skilde de olika tidsepokerna under forntiden åt? Hur levde människorna under forntidens epoker? Vad finns det för spår av forntiden idag? Vad betyder begreppen likhet, skillnad, orsak, konsekvens, källa, tolkning och forntiden? 20
Centrala begrepp Dessa begrepp är centrala för kapitlet Forntiden: nomader jägare arkeologi samlare fynd inlandsis grödor forntiden bofast De långsiktiga målen Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågorna i de långsiktiga målen genom hela grundskolan. Under arbetet med kapitlet Forntiden får eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att: använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tids perioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. 21 01_47123032_Upptack Historia_CH01.indd 21 7/5/17 11:44 AM
böcker i SO för årskurs 4 6 Lärarboken innehåller lektionsförslag till varje kapitel i grundboken Upptäck Historia. Till varje kapitel finns förslag på: mål och syfte kapitlets centrala stora frågor aktuella kunskapskrav och förmågor i de långsiktliga målen centrala begrepp bedömning av elevernas kunskaper och förmågor hur man kan starta upp ett arbetsområde hur man kan avsluta ett arbetsområde kommentarer till grundboken Upptäck Historia analys-, begrepps- och språkutvecklande övningar samt historieprov med bedömningsstöd samlade som kopieringsunderlag. Den här Lärarboken hör till grundläromedlet Upptäck Historia. I läromedlet ingår även grundbok och två arbetsböcker. Upptäckarserien finns även i ämnena geografi, religionskunskap, samhällskunskap samt biologi. Se liber.se Best.nr 47-12303-2 Tryck.nr 47-12303-2 00_47123032_Upptack Historia_Omslag.indd 2 7/5/17 12:31 PM