VERKSAMHETEN PÅ FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 2001

1 VERKSAMHETEN PÅ FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 2001 År 2001 medförde ett stort antal utmaningar på försvarsministeriets förvaltningsområde. Finlands säkerhetspolitiska ställning stabiliserades fortgående under året. Denna omständighet noteras också i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse som regeringen avlät till riksdagen i juni 2001. Utgångspunkten för försvarsplaneringen är alltjämt att vi själva svarar för vårt nationella försvar på rikets hela område. I redogörelsen anges också riktlinjerna för utvecklingen av försvarsmakten under de närmaste åren. Särskilt betydelsefullt har enligt min åsikt varit att försvarsministeriets roll som styrande myndighet när det gäller försvarspolitiken har stärkts under år 2001. Beväringsutbildningen har förnyats och beträffande repetitionsövningar kunde de uppställda kvantitativa målen nås. I fråga om materielanskaffningarna var det mest betydande enskilda projektet beslutet att delta i det nordiska transporthelikopterprojektet. Försvarsministeriets organisationsreform slutfördes under år 2001. Försvarsministeriets målsättning är att med stöd av den nya organisationen bättre än förut kunna besvara de nationella och internationella utmaningar som vår föränderliga omvärld för med sig. I och med fastighetsreformen överfördes de skogsområden som disponerats av försvarsministeriet 1.1.2002 till Forststyrelsens besittning. Förvaltningsområdets bebyggda fastighetsförmögenhet skall enligt planerna överföras till finansministeriet 1.1.2003 och därefter vidare till Senatsfastigheter. Försvarsministeriet inledde år 2001 ett omfattande projekt som gäller samarbets- och partnerskapsmodeller och i vilket försvarsmaktens möjligheter att utveckla nya verksamhetsmodeller och samarbete med olika intressentgrupper utvecklas. Syftet är att allokera försvarsförvaltningens egna resurser till de centrala funktionerna och organisera stödfunktionerna genom att konkurrensutsätta verksamheten till olika partners. Målet är att få till stånd betydande kostnadsbesparingar utan att verksamhetens effektivitet och tillförlitlighet blir lidande. Det centralaste målet för den internationella försvarspolitiken har varit att intensifiera det internationella försvarspolitiska samarbetet inom Europeiska unionen. Finland har dessutom aktivt deltagit i NATO:s partnerskapsprogram. Finländsk fredsbevarande personal har år 2001 deltagit i ett flertal operationer på olika håll i världen, främst på det forna Jugoslaviens område. Samarbetet mellan försvarsförvaltningen i olika länder har fortsatts också med de nordiska och de baltiska länderna samt Ryssland. Terrorattackerna den 11 september ställde försvarsministeriets förvaltningsområde inför synnerligen stora utmaningar. Vi måste i fortsättningen vara allt mer beredda på att i samverkan med det internationella samfundet avvärja nya slag av hot mot säkerheten. Finland i deltar i ISAFoperationen som genomförs i Afghanistan. Dessutom har vi sänt förbindelseofficerare till kommandocentret USCENTCOM i Florida i USA vilket har till uppgift att leda kampen mot terrorismen i Afghanistan. Terrorattackerna i september visar att det är nödvändigt att satsa resurser på samarbetet mellan de olika förvaltningsområdena med tanke på olika slag av störnings- och undantagstillstånd. Försvarsförvaltningen vill för sin del vara med om att bygga upp ett finländskt informationssamhälle på hög teknologisk nivå. De bästa resultaten i detta arbete nås när vi vunnit

2 säkerhet om vår förmåga att upprätthålla våra medborgares yttre och inre trygghet. Vi har förbundit oss att också i fortsättningen agera så att våra medborgares försvarsvilja förblir på en hög nivå. Jan-Erik Enestam Försvarsminister

3 I VERKSAMHETSÖVERSIKT 1.1. Försvarsministeriets verksamhetsidé och uppgifterna vid ämbetsverk som är underställda ministeriet Försvarsministeriet styr, övervakar och utvecklar verksamheten och ämbetsverken på sitt förvaltningsområde. Som en del av statsrådet och som ledare för sitt förvaltningsområde svarar ministeriet för den nationella försvarspolitiken och säkerheten samt för det internationella försvarspolitiska samarbetet. I syfte att fullgöra sin uppgift svarar ministeriet för det självständiga militära försvarets resurser och övriga verksamhetsförutsättningar, för den internationella krishanteringens verksamhetsförutsättningar och för inflytandet på de europeiska säkerhetsstrukturerna i avsikt att trygga de nationella intressena, samt för den bestående försvarsviljan. Det militära försvaret sköts av försvarsmakten i dess egenskap av ämbetsverk. Dess lagstadgade uppgifter är - att i samverkan med andra myndigheter sörja för övervakningen av rikets land- och sjöområde samt luftrum - att trygga rikets territoriella integritet, vid behov med anlitande av kraftåtgärder - att försvara riket och dess rättsordning samt folkets livsbetingelser och grundläggande rättigheter - att sörja för upprätthållandet och utvecklandet av rikets militära försvarsberedskap - att handha den militära utbildningen - att stöda frivillig försvarsutbildning samt att också på annat sätt främja verksamhet som syftar till att stärka försvarsviljan och höja medborgarnas fysiska kondition - att vid behov ge handräckning för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet - att delta i räddningsverksamheten genom att vid behov tillhandahålla nödvändig utrustning, personal och särskilda sakkunnigtjänster; deltagandet får dock inte äventyra skötseln av försvarsmaktens försvarsuppgifter - att delta i den fredsbevarande verksamheten - att för sin del svara för den internationella verksamheten inom förvaltningsområdet - att utföra de övriga för försvarsmakten i lag föreskrivna åliggandena. För fastighetsservicen på försvarsministeriets förvaltningsområde svarar i egenskap av ämbetsverk försvarsförvaltningens byggverk. Byggverket producerar under fredstid och i undantagsförhållanden de lokaliteter och den underhållservice som försvarsmakten behöver samt svarar för fastigheternas skick och för bibehållandet av deras värde.

4 Försvarets ledningsförhållanden Försvarsministeriets organisation fr.o.m. 1.1.2002

5 Tidigare försvarsministrar som försvarsminister Jan-Erik Enestams gäster i maj 2002 1.2. Allmänt Statsrådet avlät 13.6.2001 till riksdagen redogörelsen Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2001. I beredningen av den deltog alla ministerier medan det huvudsakliga ansvaret bars av försvarsministeriet och utrikesministeriet. Utarbetandet av redogörelsen koordinerades av säkerhetsoch försvarskommittén. Redogörelsen behandlades vid olika ministerier samt i statsrådets utrikesoch säkerhetspolitiska utskott. Riksdagen godkände redogörelsen och de därtill fogade uttalandena i december 2001. Redogörelsen tillhandahåller riktlinjer för försvarsmaktens utveckling under de närmaste åren. Den i redogörelsen föreslagna finansieringen av försvaret gör det möjligt att fortsätta försvarsmaktens strukturförändring på ett ändamålsenligt sätt fram till år 2008. Den beredning som de i redogörelsen föreslagna åtgärderna förutsätter har påbörjats inom försvarsförvaltningen. Den preliminära beredningen av 2004 års redogörelse och de därtill hörande forskningsprojekten har samtidigt inletts på tjänstemannanivå. Anslagen på försvarsministeriets förvaltningsområde används för upprätthållandet av en trovärdig försvarsförmåga. Enligt 2001 års bokslut belöpte sig användningen av förvaltningsområdets anslag till ca 9 829 milj. mk (år 2000 ca 10 055 milj. mk), dvs. något över 1,2 % av bruttonationalprodukten. Detta är en av de lägsta BNP-andelarna för försvarsutgifter i Västeuropa. Den nationella försvarspolitikens styrning fastställdes under år 2001. I syfte att effektivera den nationella styrningen av försvarspolitiken påbörjades utarbetandet av en strategi för förvaltningsområdet vid försvarsministeriet. Tyngdpunkten i den strategiska planeringen gäller inledandet av ett forskningsarbete som avser 2010-talets försvarssystem. Tyngdpunkten i

6 försvarsmaktens operativa planering är förlagd till förebyggandet och avvärjandet av strategiska överfall. Den internationella försvarspolitikens centralaste mål för år 2001 var att intensifiera det internationella försvarspolitiska samarbetet inom Europeiska unionen (EU), Förenta Nationerna (FN) och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europe (OSSE) samt inom ramen för Nordatlantiska försvarsalliansens (NATO) partnerskapsprogram (PfF). År 2001 var för Finland det första som medlem av Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG). När det gällde att utveckla försvarsmaktens materiella beredskap förflyttades tyngdpunkten till utvecklandet av ledningsberedskapen och utrustandet av armén. Tyngdpunkten i utvecklandet av armén var förlagd till beredskapsförbanden och helikoptertrupperna samt till förbättrandet av spanings- och ledningssystemen, rörligheten och eldens effektivitet och räckvidd. Det nordiska transporthelikopteravtalet undertecknades i oktober 2001. I enlighet med det anskaffar Finland 20 NH90 -transporthelikoptrar. Leveransen av helikoptrarna hänför sig till åren 2004-2008. I november 2001 undertecknades ett avtal med Patria Finavitec om slutmontering av helikoptrarna och deras motorer i Finland. Genom detta avtal skapas underhållsberedskap för den inhemska industrin. Inom marinen fortsattes anskaffningen av materiel för den nya stridsfartygsflottiljen och för kustjägarbataljonerna. Antalet flygtimmar inom flygvapnet bibehölls på den planerade nivån genom interna finansieringsarrangemang. De mål som ställts upp för territorialövervakningen uppnåddes på ett tillfredsställande sätt. Efter terrordåden i september effektiverades övervakningen av luftrummet. En justering av de bestämmelser om handräckning som hänför sig till beredskapslagstiftningen påbörjades. År 2001 ryckte ca 32 000 beväringar in. Antalet beväringar som avbröt tjänstgöringen under beväringstiden utgjorde 13 % av dem som trätt i tjänst. Antalet terrängutbildningsdygn inom beväringsutbildningen var i medeltal 52. År 2001 inleddes ett utredningsarbete om behovet av att granska det inryckningssystem som togs i bruk år 1998. Utvecklandet av beväringarnas utbildningssystem så att det utgör del av den utbildning som ges i det övriga samhället fortsattes. Vad antalet repetitionsdygn beträffar nåddes de uppställda målen. Antalet dygn uppgick till ca 167 000 och i övningarna deltog ca 33 000 reservister. Det ökade antalet repetitionsövningar har inskränkt truppförbandens möjligheter att ordna frivilliga övningar. Vid dessa övningar utbildades år 2001 ca 14 000 personer. Det stöd och den handledning som getts det frivilliga försvaret har ökat i motsvarande grad. Under redogörelseåret bereddes försvarsmaktens personalstrategi för åren 2002-2012. Storleken av försvarsmaktens personal samt dess struktur och kvalitet utvecklas i enlighet med strategin. Genomförandet av försvarsförvaltningens fastighetsreform inleddes genom att försvarsförvaltningens bostadsbestånd under år 2001 i huvudsak överfördes till Kruunuasunnot Oy. Det beslöts att skogsområdena överlåts till forststyrelsen vid ingången av år 2002. Till övriga delar uppsköts genomförandet av försvarsförvaltningens fastighetsreform till år 2003. Under redogörelseåret slutfördes den reform som gällde försvarsministeriets verksamhet och struktur. Syftet med den nya organisation som trädde i kraft i början av år 2002 är att förbättra ministeriets verksamhetsförutsättningar när det gäller att fungera som strategisk ledare för sitt förvaltningsområdet.

7 1.3. Förändringarna i omvärlden Inom Europeiska unionen utvecklas som bäst förmågan att förebygga säkerhetshoten samt att stärka av den vidgade säkerheten. Förenta Staternas ställning som central aktör när det gäller den internationella säkerheten har stärkts. Oavsett den positiva europeiska säkerhetsutvecklingen finns det i den internationella omgivningen många slag av hot som påverkar Finland och dess medborgare. Den ökade internationella terrorismen har inverkat på Finlands ställning och verksamhet. Försvarsministeriet deltog i det av statsrådet koordinerade samarbetet i syfte att bedöma och avvärja det hot som terrorismen utgör. Ministeriet utvärderade den lagstiftning som gäller avvärjandet av terrorismen och sätten att delta i det internationella samarbetet mot terrorismen. Försvarsministeriet har som mål att fortsätta det bilaterala samarbetet med Ryssland. Utbytet av besök länderna emellan inskränktes dock märkbart under år 2001. Vid ministeriet har man dessutom följt med utvecklingen av Rysslands försvarspolitik och väpnade styrkor. I fråga om Baltikumsamarbetet var tyngdpunkten alltjämt förlagd till den hjälp som ges Estland. Utbildningen av den estländska försvarsmaktens stampersonal i Finland fortsattes. Enligt den målsättning som fastställts av statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska utskott började beloppet av det stöd som gavs till Estland sjunka år 2001. Detta möjliggjorde att ett större stöd än tidigare kunde ges till Lettland och Litauen. Finland fungerade dessutom som ordförande för styrgruppen i BALTSEA forumet som koordinerar det stöd som ges för att utveckla de baltiska ländernas försvarsförmåga. Verksamhetsmiljön har under redogörelseåret på ett centralt sätt påverkats också av det internationella samarbetet på materielområdet samt deltagandet i realiserandet av de beställningsfullmakter som gäller utrustande av beredskapsförbanden och det därtill hörande industriella samarbetet. Förändringarna i omvärlden och det ökade internationella samarbetet har framhävt betydelsen av att försörjningsberedskapen förbättras. Våra pojkar i soppkön

8 Effektiveringen av den offentliga ekonomin har bidragit till att resultatstyrningen och ministeriernas roll när det gäller att styra det egna förvaltningsområdet alltjämt utvecklas som en del av det pågående centralförvaltningsprojektet. I samband härmed är ambitionen inom hela statsförvaltningen att förbättra praxis i fråga om resultatavtalen samt bokslutsförfarandet och rapporteringen. Den budgeteringsarbetsgrupp som arbetade under finansministeriets ledning år 2001 kommer bl.a. att föreslå att man övergår till kostnads- och intäktsbaserad budgetering inom statsförvaltningen. 1.4. De viktigaste samhällspolitiska projekten Under försvarsministeriets ledning och i enlighet med den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen inleddes under redogörelseåret en reform av det materielpolitiska programmet. En livskraftig och konkurrensduglig inhemsk försvarsindustri är en central del av försvarsmaktens försörjningsberedskap. Också i framtiden behövs kunnande i fråga om inhemsk krut- och ammunitionsproduktion samt olika slag av produktionsmetoder. Sådant kunnande kan upprätthållas t.ex. vid kompetenscentra som upprätthålls av industrin, forskningsinrättningarna och försvarsförvaltningen. I syfte att trygga krut- och ammunitionsproduktionen och som en del av det materielpolitiska programmet har beredningen av den utvecklingsplan på lång sikt som riksdagen förutsatt inletts i samarbete med försvarsmakten och industrin. Försvarsministeriet har för sin del som målsättning att den nationella försörjningsberedskapen skall kunna bibehållas på en hög nivå. Under redogörelseåret har ministeriet deltagit i beredningen av ett fördrag som gäller nordiskt samarbete på försvarsmaterielområdet och som undertecknades av Finland, Sverige, Norge och Danmark 9.6.2001. Fördraget skapar politiska och juridiska ramar för ett fördjupat nordiskt samarbete på området. Det innehåller bestämmelser om tryggande av försörjningsberedskapen, exportövervakningen och det industriella samarbetet (bl.a. motköpen). Försvarsministeriet har dessutom i en av handels- och industriministeriets tillsatt arbetsgrupp deltagit i granskningen av de mål för försörjningsberedskapen som statsrådet fastställde år 1995. Ett betänkande om saken blev färdigt i maj 2001. Försvarsministeriet inledde under redogörelseåret ett projekt för samarbets- och partnerskapsmodeller i vilket möjligheterna att utveckla nya verksamhetsmodeller och arbetsfördelning med olika intressenter utreds. Syftet är att när det gäller viktiga stödåtgärder träffa strategiska partnerskapsavtal i vilka också beredskapen för kristid har beaktats. Under år 2001 gjordes en utredning där partnerskapsprojektets funktionella och ekonomiska totalverkningar bedömdes, och pilotprojekt som hänför sig till detta påbörjades inom försvarsmakten. II BESKRIVNING AV VERKSAMHETENS RESULTAT Det sätt på vilket resultatmålen nåtts granskas i det följande till den del det gäller de mål som angivits i resultatmålsdokumentet (med kursiv). 2.1. Resultaten av förvaltningsområdets verksamhet 2.1.1. Försvarsberedskapen och tryggandet av den territoriella integriteten Militär alliansfrihet och upprätthållande av en trovärdig försvarsförmåga utgör Finlands grundläggande försvarspolitiska lösning. Försvarssystemet baserar sig på den allmänna värnplikten, som möjliggör upprätthållandet av ett försvar som täcker hela landet. Dess centralaste element

9 utgörs av arméns, marinens och flygvapnets beredskapsförband och de krigstida trupper för vars uppställande dessa svarar. Försvarsberedskapen definieras utgående från de försvarspolitiska avgörandena och de hotbilder som utgör grundvalen för dem. Med försvarsberedskapen avses det militära försvarets aktionsberedskap och prestationsförmåga. Försvarsmaktens aktionsberedskap avser förmågan att inleda och genomföra de åtgärder som varje enskild situation förutsätter. Med hjälp av regleringen av försvarsmaktens beredskap verkställs uppställandet, grupperingen och användningen av den militära styrka som situationen och det uppskattade hotet förutsätter. I och med att det stormaktspolitiska motsatsförhållandet i Europa minskat har det varit möjligt att lätta på beredskapsnivån för de trupper och den jourtjänstgöring som hänför sig till aktionsberedskapen utan att denna försvagats. Med övervakningen av den territoriella integriteten avses den verksamhet som övervakningsmyndigheterna i första hand bedriver vid rikets gränser på land och till havs samt i luftrummet och genom vilken kränkningar av den territoriella integriteten förhindras, avslöjas och utreds. I övervakningen ingår att myndigheterna observerar, följer med och identifierar objekten, vidtar de åtgärder som situationen förutsätter samt utreder händelserna. Med hjälp av övervakningsuppgifterna skapas en lägesbild, och på grundval av den är det möjligt för den politiska och militära ledningen att fatta föregripande beslut, att utarbeta prognoser och att höja beredskapen. Av försvarsmakten förutsätts också beredskap och förmåga att ge andra myndigheter handräckning. Försvarsministeriet leder och samordnar övervakningsmyndigheternas verksamhet. Militärmyndigheterna skall svara för verkställandet av övervakningen och tryggandet av den territoriella integriteten och för samarbetet med de övriga övervakningsmyndigheterna. Rikets och försvarets högsta ledning har fortgående tillgång till en lägesbild, som möjliggör föregripande beslutsfattning och utarbetande av prognoser. Verksamheten på nyckelresultatområdena genomfördes i huvudsak enligt planerna. Lägesbilden har gjort det möjligt att fatta beslut i rätt tid. Territorialövervakningens täckningsgrad i fråga om tid och rum och dess identifieringsberedskap höjs från nivån år 1999. De nivåer som eftersträvats uppnåddes. Den genomsnittliga övervakningsnivån förblev den samma som år 2000. Variationen i övervakningen när det gäller tjänstetid och övrig tid har utjämnats, vilket förbättrade övervakningens helhetskvalitet. I fråga om sjöövervakningen har nivån på ytövervakningen kunnat upprätthållas och delvis förbättras. Också nivån på undervattensövervakningen har förbättrats. Ibruktagandet av den nya teritorialövervakningslagen och de därtill hörande instruktionerna har lyckats väl. 2.1.2. De krigstida truppernas utbildning och utrustning Utgående från de försvarspolitiska avgörandena fastställs behovet av krigstida trupper och trupproduktionen i enlighet därmed. Med produktionen av trupper avses helheten av de åtgärder genom vilka man under fredstid skapar sådana krigsdugliga trupper som uppfyller de operativa kraven och som utgör försvarsmaktens krigstida trupper. Till de aktiviteter som ingår i trupproduktionen hör att de värnpliktiga förordnas till tjänstgöring, utbildas och placeras i de krigstida sammansättningarna samt utrustas genom att bli anvisade den materiel som skall delas ut till trupperna enligt den krigstida sammansättningen. Utvecklandet och anskaffningen av den materiel som trupperna behöver görs enligt riktlinjerna för försvarsförvaltningens materielpolitik.

10 2.1.2.1. Truppernas utbildning Syftet med beväringsutbildningen är att utbilda och träna de värnpliktiga för olika typer av uppgifter inom det militära försvaret, vilket för sin del skapar förutsättningar för den produktion av olika slag av trupphelheter som görs med tanke på krig. På norra och östra försvarsområdet samt inom marinen och flygvapnet försvårades trupproduktionen av bortfallet under tjänstgöringstiden. I syfte att minska bortfallet under beväringstjänstgöringen har försvarsmakten berett ett program som skall förbereda beväringarna för tjänstgöringen. Beväringsutbildningens kvalitet har kunnat förbättras. Det är inte motiverat att öka antalet terrängdygn från den nuvarande genomsnittliga nivån, dvs. 52 dygn, och en ökning är inte heller motiverad eller möjlig utan en betydande ytterligare satsning på personalen. Av åldersklasserna fullgör minst 80 % av männen och 1-2 % av kvinnorna beväringstjänsten. Målet uppnåddes. Av de män som uppnått 30 års ålder har 82,9 % fullgjort beväringstjänsten. Av kvinnorna fullgjorde på motsvarande sätt 1,2 % den frivilliga militärtjänsten. Beväringarnas utbildningsnivå förbättras och antalet terrängdygn ökas. Antalet reservister som ges utbildning ökas. Beväringsutbildningens nivå har förbättrats genom att utbildarnas yrkeskunnighet utvecklats. Antalet terrängdygn varierade enligt trupptyp men förblev i medeltal på tidigare nivå. Att döma av de förfrågningar som riktades till beväringarna har utbildningens innehåll förbättrats. Antalet repetitionsövningar som anordnades överskred t.o.m. de uppställda målen. År 2001 utbildades 32 857 reservister vid försvarsmakten. I syfte att förnya personalstrukturen och garantera produktionen av en ledarreserv fortsätts reformen av utbildningssystemet för den avlönade militärpersonalen, med målsättningen att den nya formen av utbildning skall kunna tas i bruk senast år 2003. Målet uppnåddes. Den nya formen av utbildning för befälet inleddes i september 2001. Den avlönade personalens storlek och struktur utvecklas enligt den personalstrategi som baserar sig på de riktlinjer som godkändes i redogörelsen. Personalens storlek och struktur har utvecklats på det sätt som personalstrategin förutsätter och som justerades på hösten 2001 i enlighet med vad som angavs i redogörelsen. Antalet visstidsuppgifter ökas i enlighet med rekryterings- och utbildningssituationens krav. Avsikten är att rekrytera ungdomar som avslutat beväringstjänsten till uppgifter som motsvarar deras militärutbildning, för att garantera att vissa prestationsuppgifter kan genomföras på en nivå av 300 årsverken. Målet uppnåddes. Den militära avtalspersonalen motsvarade under redogörelseåret 372 årsverken. Det utbildnings-, materiel- och övriga stöd som ges försvarsmaktens frivilliga försvarsutbildning bibehålls på åtminstone samma nivå som år 1999. Den frivilliga försvarsutbildningen utvecklas från försvarsberedskapens utgångspunkter så, att stödet i första hand riktas till lokalavdelningarnas verksamhet.

11 Till de viktigaste av de områden inom den frivilliga försvarsutbildningen som erhåller försvarsmaktens stöd hörde de krigstida truppernas frivilligverksamhet (reservenhetsverksamheten) och lokalförsvarsförbandens utbildning. Försvarsmakten styrde och stödde det frivilliga försvaret genom att tillhandahålla hjälp i form av personal och materiel till sådana utbildningsarrangemang som är viktiga med tanke på försvarsberedskapen. Vid försvarsmakten togs ett nytt styrnings- och stödsystem för den frivilliga försvarsutbildningen i bruk. Försvarsmakten och Försvarsutbildning rf undertecknade ett resultatavtal, där man kom överens om utbildningens mål och resursanvändningen. Reservofficersskolans utbildarkurser utvecklades i enlighet med den frivilliga försvarsutbildningens villkor. I försvarsmaktens frivilliga övningar deltog år 2001 ca 14 000 reservister. Under redogörelseåret färdigställdes huvudstabens utredning gällande utbildningens nuläge och förslagen till utveckling av verksamheten. Ett centralt utvecklingsobjekt ansågs vara den frivilliga försvarsutbildningens integrering i reservens utbildningssystem så att den blir en fastare del av detta. Målsättningen var att under år 2003 ta i bruk ett nytt slag av utbildningssystem för befälet och specialpersonalen i reserven som bättre än för närvarande utnyttjar frivilligheten. 2.1.2.2. Materielpolitiken och utrustningen Samarbetet på materielområdet utvecklas genom nordiska och bilaterala arrangemang både med NATO och Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) så att man förbättrar förutsättningarna för den nationella forskningen och produktutvecklingen samt det internationella forskningssamarbetet, försvarsmaterielproduktionens möjligheter och försörjningsberedskapen. Finland, Sverige, Norge och Danmark undertecknade i juni ett avtal om stödjande av samarbetet på försvarsmaterielindustrins område. Finland har dessutom år 2001 tillsammans med Nederländerna, Belgien, Spanien, Italien, Frankrike och Sverige bedrivit bilateralt samarbete där långsiktiga materielprojekt och aktuella projekt har behandlats. Försvarsförvaltningen har deltagit i verksamheten vid EU-ländernas POLARM arbetsgrupp, där försörjningsberedskapen, unionens interna överföringar av försvarsmateriel samt tullarna behandlats. Försvarsförvaltningens representanter har deltagit i verksamheten vid NATO:s materielarbetsgrupper där systemens förenlighet och standardisering behandlats. Under år 2001 deltog finländarna i över 60 möten. Det har också varit möjligt för Finland att dra nytta av den underhålls- och reservdelsservice som produceras av NATO:s inrättning för underhåll av materiel (NAMSA) samt att delta i samarbetet på underhållsområdet i enlighet med det gällande ramavtalet. Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) arrangerade år 2001 två möten för de nationella försvarsmaterieldirektörerna. I fråga om anskaffningarna beaktas materielens kompatibilitet och möjligheterna till samarbete särskilt mellan de nordiska länderna och EU-länderna. Det upphandlingsavtal gällande transporhelikoptrar som gemensamt beretts av de nordiska länderna undertecknades i oktober 2001. Utvecklingsarbetet gällande granatkastarsystemet AMOS fortsattes tillsammans med Sverige. Avsikten är att trygga den inhemska försvarsmaterielindustrins verksamhetsförutsättningar genom tillräckliga inhemska beställningar och produktutvecklingsprojekt. Andelen anskaffningar som görs från den inhemska industrin ökas enligt planerna så att minst hälften av de anslag som är

12 disponibla för anskaffning av försvarsmateriel inriktas på hemlandet fram till slutet av år 2003, med beaktande av motköpen och materielens livscykelkostnader. Stöd har år 2001 getts den inhemska försvarsmaterielindustrins verksamhetsförutsättningar och sysselsättningen inom branschen. De beviljade anslagen har omdisponerats och möjligheter har skapats för internationellt samarbete som är till nytta för den inhemska industrin. Riksdagen beviljade i 2001 års tredje tilläggsbudget 100 milj. mk till upprätthållandet av den inhemska krutoch ammunitionsproduktionen och till anskaffningar som görs i syfte att trygga verksamhetsförutsättningarna. Dessutom har i verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2003-2006 införts en beställningsfullmakt för utvecklande av Finlands krigsekonomiska beredskap. Syftet är att trygga möjligheterna att upprätthålla den inhemska försvarsmaterielindustrin på kritiska kompetensområden. Försvarsministeriet tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att följa med förverkligandet av det resultatmål som satt för de inhemska försvarsmaterielanskaffningarna. Arbetsgruppen skulle utarbeta en redogörelse för anskaffningarnas fördelning på inhemska och utländska anskaffningar, för att det till denna del i fortsättningen skall finnas klara principer för uppföljning av det sätt på vilket riksdagens uttalanden och försvarsförvaltningens resultatmål förverkligas. Arbetsgruppens rapport blev färdig 31.12.2001. Styrningen av materielprojekten utvecklas och genomförandet av projekten förbättras så att beloppet av de poster som överförs till år 2002 utgör högst 15 % av de materielupphandlingsanslag som är disponibla under budgetåret. Målet uppnåddes inte på grund av förseningar som gällde vissa materielprojekt. Av medlen för materielupphandling överfördes 31 % till år 2002. Andelen anslag vilka överfördes som obundna utgjorde 5,4 %. 2.1.3. Den fredsbevarande verksamheten och deltagandet i den internationella krishanteringen Verksamhetsförutsättningarna för deltagandet i den internationella fredsbevarande verksamheten skapas och upprätthålls genom beredning av en politik för deltagandet i samarbete med utrikesministeriet, genom anskaffning av de behövliga resurserna samt genom att i enlighet med de politiska besluten förnya de författningar som behövs för deltagandet. Den lagstiftning som gäller den fredsbevarande verksamheten reviderades och de uppgifter som gäller verkställigheten av den fredsbevarande verksamheten samt ledningsansvaret för operationerna överfördes enligt den reviderade lagen till försvarsmakten i början av år 2001. Den finländska fredsbevarande personalens storlek uppgick i slutet av år 2001 till 968 personer. Bruttoutgifterna för verksamheten uppgick till 558 milj. mk. Finlands deltagande genomförs kvalitativt sett minst på nuvarande nivå genom att den nationella administrationen och ledningen omhänderhas. Försvarsmaktens internationella center fick på sommaren 2001 ställningen som NATO/PfF utbildningscentrum. Finland deltog under redogörelseåret i tio fredsbevarande operationer varvid verksamhetens tyngdpunkt var förlagd till Balkan. Finland deltog i den SFORoperation som genomfördes i Bosnien-Hercegovina med en CIMIC-avdelning som bestod av 105 personer och som koncentrerade sig på det civila och militära samarbetet. Finlands verksamhet i KFOR-operationen i Kosovo fortgick. Operationen förstärktes temporärt med 150 personer under tiden för det lokala valet i oktober-november. Den finländska fredsbevarande personalen i Kosovo omfattade i slutet av år 2001 totalt 820 personer. Dessutom deltog 43 finländska militärobservatörer och stabsofficerare i FN-operationer på Balkan samt i Kuwait och Kashmir, på Cypern och i

13 Mellanöstern samt vid Etiopiens och Eritreas gräns. I samband med att UNIFIL operationen inskränktes hemförlovade Finland sin bataljon i södra Libanon som verkat där sedan 1982. Finlands deltagande i den fredsbevarande verksamheten tryggas genom att de fredsbevarande trupperna förses med högklassig och tillräckligt stor personal samt med materiel. Finlands deltagande i den fredsbevarande verksamheten har genomförts i enlighet med resultatmålen. De finländska fredsbevarande truppernas prestationsförmåga och framgång i de operativa uppgifterna stärkte för sin del vårt försvars trovärdighet. Det beredskapssystem som förutsätts på grundval av Finlands internationella ställning och de utfästelser som har gjorts upprätthålls. Det nordiska samarbetet inom den fredsbevarande verksamheten erbjöd en god grund när det gällde att utveckla de multinationella interoperativa krishanteringstrupperna. Erfarenheterna från de fredsbevarande operationerna gav stöd för utvecklingsarbetet. I fråga om utvecklandet av den nordiska krishanteringsstyrkan gjordes framsteg inom ramen för NORDCAPS (Nordic Coordinated Arrangement for Military Peace Support). Vid dess permanenta planeringsorgan i Sverige arbetade officerare från fyra nordiska länder. Finland fungerade år 2001 som dess ordförande. Under år 2001 skapades grunden för det samnordiska truppregistret. Målet var att kunna ställa upp en samnordisk styrka av brigadstorlek för krishanteringsuppgifter inom förloppet av år 2001. Under år 2001 avtalades om ansvarsfördelningen mellan länderna i fråga om utvecklandet av brigaden. Finland tog på sig ledningsansvaret när det gäller att utveckla brigadens ledningssystem. Försvarsmakten tar emot krishanteringens berednings- och verkställighetsuppgifter av försvarsministeriet och deltar i de internationella krishanteringsoperationer som fastställts av statsledningen. De åtgärder som förändringarna gällande ledningen av den fredsbevarande verksamheten och verkställighetsansvaret kräver verkställs och systemet fungerar fullvärdigt i den nya organisationen. Det internationella samarbetets förutsättningar förbättras genom att utbildning för den internationella verksamheten koncentreras till ett särskilt utbildningscenter. Överföringen av krishanteringens berednings- och verkställighetsuppgifter från försvarsministeriet till försvarsmakten 1.1.2001 förlöpte enligt planerna. Försvarsmaktens internationella center som grundades 25.1.2001 genom försvarsministeriets beslut i samband med överföringen av det operativa ansvaret leder administrationen, utbildningen och underhållet av de trupper och militärobservatörer som fungerar i krishanteringsuppgifter. Åtgärderna för att koncentrera den internationella utbildningen till centret, frånsett utbildningen för beredskapstrupp vid Björneborgs Brigad, inleddes år 2001. Försvarsmaktens internationella samverkansförmåga och krishanteringsberedskap upprätthålls och utvecklas: - Genom utrustande och utbildande av de trupper vilka enligt vad som fastställts skall fungera i internationella krishanteringsuppgifter samt genom deltagande i internationella övningar. Inom utvecklingsverksamheten beaktas de partnerskapsmål som PARP (Planning and Review Process) ställt upp för år 2001 samt de beslut som fattats om bildandet av Europeiska unionens krishanteringsstyrkor. - Utvecklandet av den internationella samverkansförmågan beaktas vid utvecklandet av försvarsmaktens lednings- och personalsystem samt vid materielanskaffningarna.

14 I samband med utvecklandet av EU:s krishantering tillsattes en militär representant på generalsnivå vid EU:s militärkommitté samt fem officerare vid EU:s militärstab. Militärkommitténs finländska ordförande understöddes genom att finländsk bistående personal ställdes till hans förfogande. Åtgärderna i syfte att stärka EU-representationen med en biträdande militär representant verkställdes. Utbildningen av den trupp som är avsedd för internationella uppgifter fortsattes enligt planerna vid Björneborgs Brigad och som rotationsutbildning vid Försvarsmaktens internationella center. Beredningen av utbildningsprogrammet för krishanteringstrupperna fortsattes. I fråga om utvecklandet av trupperna nåddes huvuddelen av de mål som ställts upp för år 2001. Beaktandet av de internationella förpliktelserna när det gäller lednings- och personalsystemen håller på att bli ett etablerat förfarande. Truppernas sammansättningsstrukturer samt utarbetandet av personal- och materielenhetstyperna blir sannolikt i huvudsak färdiga inom utsatt tid. Försvarsministeriet i Helsingfors centrum. I samband med arbetet och beredningen av verksamheten vid den europeiska militära krishanteringens lednings- och planeringsorgan (NATO, EU, VEU, NORDCAPS och SHIRBRIG, dvs. The Multinational Standby High Readiness Brigade for UN operations) avtalades att en militär expert skall sändas till NATO-representationen för att förbereda den Cooperative Knowledge övning som äger rum år 2003 och vid vilken krishanteringens nya ledningssystem och dess förenlighet med NATO:s arrangemang testas. Finland deltog också i utvecklandet av de nordiska arrangemangen för fredsbevarande inom ramen för NORDCAPS. Det aktiva samarbetet med VEU avslutades och stabsofficeren förflyttades från VEU till EU. Översiktsplanen för flygvapnets internationella verksamhet åren 2001-2006 innefattar utbildning och utrustning av trupperna samt deltagande internationella övningar så att den angivna

15 beredskapen uppnås stegvis före utgången av år 2006. Inom marinen uppnåddes målen för den internationella verksamheten planenligt. Den omständigheten att personalbehovet avvek från planerna för den internationella verksamheten försvårade planeringen av personal- och ekonomiska resurser. Den internationella verksamhetens nivå kan inte längre höjas utan betydande tilläggsresurser. I och med att Försvarsmaktens internationella center erhöll status som NATO:s PfP Training Center erkände NATO centrets ställning som en internationell utbildningscentral, som utgående från det nationella beslutsfattandet genomför utbildning och övningar som hör till partnerverksamheten. Den utbildning som centret erbjuder skall stöda de mål som ställts upp inom ramen för partnerverksamheten och främja partnerländernas samverkansförmåga. Verksamheten vid centret skall vara öppen för alla partnerländer. I början av året utsågs projektcheferna för de internationella krishanteringstruppernas utvecklingsprogram. Dessutom fattades beslut om den övriga personal och de trupper som skall delta i genomförandet av projektet. 2.1.4. Administration och stödåtgärder Med hjälp av administration och stödåtgärder möjliggörs verksamheten vid ämbetsverken på försvarsministeriets förvaltningsområde och uppnåendet av målen för verksamhetens delområden. Till de viktigaste delområdena hör utvecklandet av organisationen och den övriga förvaltningen samt de uppgifter som hänför sig till informationsförvaltningen, ekonomiförvaltningen, personalförvaltningen och de logistiska stödtjänsterna. Vid huvudstaben togs en ny organisation i bruk 1.1.2001. Vid försvarsministeriet förbereddes genomförandet av den nya organisation som var avsedd att tas i bruk vid ingången av år 2002. Utarbetandet av det år 2000 inledda programmet för det sätt på vilket utnyttjandet av samhällets informationsnät skall fullföljas slutförs. Målet uppnåddes inte. Under redogörelseåret färdigställdes en utredning som gällde den information som kan utbytas mellanförsvarsmakten och det övriga samhället i datanäten. Programmet för genomförande av projektet fortsätts och det blir färdigt under år 2002. Fördröjningen har förorsakats av bristen personalresurser. Projekten gällande den gemensamma användningen av försvarsministeriets och försvarsmaktens informationsförvaltning och informationstekniska system och beredningen av ett informationssystem för den högsta ledningen inleds år 2001. I samarbete mellan försvarsministeriet och huvudstaben bereddes utarbetandet av en gemensam informationsförvaltningsstrategi för förvaltningsområdet. Det konkreta arbetet inleddes i början av år 2002. Strategin skapar en grund för en allt mer omfattande gemensam användning av informationsförvaltningen och de datatekniska systemen. Utvärderingen av hur resultatgivande försvarsmaktens informationssystem är (effekter, produktivitet och lönsamhet) inleds så att uppgifterna om de viktigaste systemen är tillgängliga år 2002. Under redogörelseåret inleddes ett projekt som gällde en utvärdering av hur resultatgivande informationssystemen är (TULA). För användning inom försvarsmakten utvecklades en metod med hjälp av vilken det i fortsättningen är möjligt att bedöma de informationssystem som är i användning eller enligt planerna skall tas i bruk och hur effektiva de är med tanke på resultaten av

16 verksamhetsprocessen. Metoden testades på transportområdets informationssystem (KULTI). Med hjälp av metoden utvärderas under år 2002 informationssystemet för projektstyrning (HOTI), de viktigaste delsystemen i informationssystemet för personalförvaltningen (HEHATI) och vissa andra informationssystem. Rapporteringssystemet för användningen av de ekonomiska resurserna förnyas. Försvarsmakten använder fr.o.m. verksamhetsberättelsen för år 2000 och budgetförslaget för år 2002 i fråga om planeringen av verksamheten och ekonomin, resultatavtalen samt finansieringsramarna och deras uppföljning de totalkostnader för prestationerna som den interna redovisningen anger samt nyckeltalen för resultaten. Förnyandet av rapporteringspraxis för de ekonomiska resurserna har inletts och utvecklandet av rapporteringen fortsätts vid försvarsmakten som en del av utvecklandet av processledningen. Utarbetandet av budgeten samt resultatavtalens innehåll och struktur har under redogörelseåret preciserats och utvecklats. Arbetet på att utveckla den interna redovisningen fortgår alltjämt. Till denna del är den planerade tidtabellen dock försenad på grund av de personskiften som ägt rum inom försvarsmakten. Den affärsekonomiska driftsåterstoden av försvarsmaktens avgiftsbelagda verksamhet är 18 % av intäkterna. Driftsåterstoden för redogörelseåret är 15,5 % av intäkterna. Utredningarna gällande försvarsmaktens stödfunktioner (bl.a. kontrakteringen av viss verksamhet) utarbetas och framställningarna gällande dem görs senast år 2003. Pilotprojekten för stödfunktionerna har inletts. 2.1.5. Fastighetsförvaltningen Försvarsförvaltningens fastighetsbestånd uppgick till 3,7 milj. m2 lägenhetsyta motsvarande en byggnadsvolym av 17,7 milj. m3. Under redogörelseåret blev nybyggen med en sammanlagd volym av 284 10 m3 färdiga. Ombyggnad av det existerande byggnadsbeståndet gjordes på en byggnadsvolym av 69 500 m3. Totalkostnaderna för de ombyggnadsprojekt som blev färdiga uppgick till 47,7 milj. mk. De lokaliteter som var i användning omfattade 3,48 milj. m2 lägenhetsyta och de övnings- och andra områden som användes 309 000 ha. Under redogörelseåret anskaffades tilläggsområden särskilt till beredskapsförbanden samt skjut- och övningsområdena, och nyttjanderätt till upplagsområdenas skyddsområden. Försvarsförvaltningens fastighetsreform genomfördes i enlighet med statens fastighetsstrategi så att försvarsförvaltningens jord- och vattenområden (frånsett bebyggda områden) i enlighet med den avsiktsförklaring som försvarsministeriet, finansministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet förbundit sig till överlämnades till jord- och skogsbruksministeriet 1.1.2002, för vidare överföring till forststyrelsen. Via skogsegendomen överfördes försvarsministeriets hela skogsorganisation jämte personal till forststyrelsen. Huvuddelen av tjänstebostäderna överläts till finansministeriet och vidare till Kruunuasunnot Oy 31.12.2001. Avsikten är att överlåta försvarsförvaltningens bebyggda fastighetsbestånd till finansministeriet och vidare till Senatsfastigheter i början av år 2003. De omsättningstillgångar som försvarsmakten inte behöver överlåts huvudsakligen till Kapiteeli Oy från och med 1.1.2003.

17 Utvecklandet av miljöskyddet fortsattes. Under år 2001 förnyades försvarsmaktens administrativa anvisning gällande miljöskyddet. Inom försvarsmakten var miljöskyddsutbildningens tyngdpunkt förlagd till utbildningen av garnisonernas miljövårdsansvariga. Också utvecklingsprojekten gällande skyddet av grundvattnet, bullerbekämpningen och rengöringen av nedsmutsade områden samt det internationella miljöskyddssamarbetet fortsattes. Arbetet på att omändra de lokaliteter i vilka explosiv materiel tillverkas fortsätts så, att lokaliteterna motsvarar det som anges i ministeriets beslut om explosiva varor senast år 2002. Anvisningar för upplagringen av explosiva varor och planer som förbättrar säkerheten utarbetas år 2001. Ändringsarbetet på de lokaliteter i vilka explosiv materiel tillverkas fortsattes enligt planerna. Avsikten är att de i bestämmelserna föreskrivna ändringarna skall vara färdiga senast år 2002. Utarbetandet av anvisningar och planer som gäller upplagringen av den explosiva materielen samt därtill hörande omfattande utredningar fortsätts. 2.1.6. Försvarsförvaltningens byggverk, dess resultatmål och uppnåendet av dem Prissättningen av byggverkets serviceproduktion görs jämförbar med prisnivån på den allmänna marknaden. Byggverket deltog i en riksomfattande jämförande undersökning av fastighetskostnaderna som utfördes av Institutet för fastighetsekonomi. Byggverkets fastighetskostnader var jämförbara och konkurrensdugliga med hänsyn till det riksomfattande materialet. Jämfört med föregående år har kostnaderna för fastighetsskötseln sjunkit med 3-5 %, frånsett de fastigheter som består av industrihallar. Miljö- och säkerhetsfrågorna görs till en del av byggverkets verksamhetsmodell. Ett centralt insatsområde när det gäller att utveckla byggverkets verksamhetsmodell är att sådana tillvägagångssätt som den hållbara utvecklingen och övriga miljöfrågor samt försvarsmaktens säkerhetsbestämmelser förutsätter integreras i alla verksamhetsprocesser. Arbetet fortgår alltjämt. Nivån på indexet för kundtillfredsställelse höjs från 68 till 75 och nivån för indexet för trivseln i arbetet från 67 till 75. År 2001 gjordes för första gången en undersökning av kundtillfredsställelsen i sin helhet av en utomstående sakkunnig. Tillfredsställelsen med servicens kvalitet bland dem som var kunder hos försvarsförvaltningens byggverk var i medletal högre jämfört med tillfredsställelsen bland den privata sektorns kunder. Personalen fick tack för sin serviceanda, för sin kännedom om kundernas behov och för det smidiga samarbetet. Särskilt nöjda var kunderna med städservicen och i genomsnitt nöjdare med energiservicen. Möjligheterna att hålla de givna tidtabellerna och förhållandet mellan pris och kvalitet var mest i behov av att utvecklas. Byggprojekten genomförs i de omfattningar och enligt de tidtabeller som fastställts i projektplanerna så att kostnadsberäkningarna enligt dispositionsplanen för budgeten inte överskrids. Byggnadsentreprenaderna genomförs på marknadsvillkor genom att låta entreprenörerna konkurrera om projekten.

18 År 2001 utarbetades 33 av försvarsministeriet fastställda projektplaner, för vilka de uppskattade byggnadskostnaderna var sammanlagt 227,3 milj. mk. Största delen av projekten höll den planerade tidtabellen. Planeringen konkurrensutsattes och det totalekonomiskt fördelaktigaste erbjudandet valdes. Planeringstidtabellerna fastställdes med beaktande av objektets omfattning, dess tekniska kravnivå och användarens behov när det gällde att ta objektet i bruk. Planeringen styrdes så att man så bra som möjligt höll sig till de i projektplanerna beräknade volymerna och kostnaderna. I fråga om byggnadsverksamheten har användningen av entreprenörer ökat. Entreprenörerna har fått konkurrera enligt principerna i lagen om offentlig upphandling. Byggnadsentreprenaderna har hållit de överenskomna tidtabellerna. Byggnadsinvesteringarna genomförs så att så få poster som möjligt behöver överföras till följande år. Från år 2001 överfördes 82,7 milj. mk eller 31 % av de disponibla anslagen. På beloppet av överföringsposterna inverkade osäkerheten om avgörandena gällande försvarsförvaltningens fastigheter samt osäkerheten om de finansieringsarrangemang för investeringarna under övergångsperioden som hänför sig till avgörandena. Den ägarservice som beställs av försvarsministeriet tillhandahålls i den omfattning och tidtabell samt till de kostnader som ingår i avtalet. Som ägarservice utarbetades bl.a. de förslag till arbetsprogram och de uppföljningsrapporter gällande sysselsättningsförpliktelserna som statens förfarande för arbetsprogram förutsätter och som skall ges till arbetsministeriet samt arbetskrafts- och näringscentralerna. Dessutom tillställdes försvarsministeriet de i investeringsavtalet överenskomna rapporterna och uppgifterna för uppföljning av de fullmakter som gäller statsbudgeten. Fastighetsskötselservicen ges i den omfattning, enligt de tidtabeller och till de kostnader som anges i hyreskontrakten och servicebilagan. Fastighetsskötselservicen genomfördes enligt de uppställda resultatmålen. Fastighetsskötselns servicenivå, som anges i den servicebilaga gällande underhållet som ingår i hyresavtalet, förblev den samma som tidigare. Den användarservice som debiteras särskilt upptogs i kostnadsuppföljningen som en egen uppgift inom produktifieringen av tjänsterna. En del av servicen ingick i hyran. Fastighetsskötselns energieffektivitet förbättras enligt målen för samarbetsprogrammet för statens fastighetsenheter genom att man låter förrätta syn av energin och vidta sådana energibesparingsåtgärder som följer av syneförrättningarna. Syn som gäller energin har förrättats med de medel som försvarsministeriet anvisat för ägarserviceuppgifter. Vid utgången av år 2001 hade syn förrättats i 41 % av de energiekonomiskt betydande byggnaderna. Av de energibesparingsåtgärder som synen förutsatt har i huvudsak genomförts sådana som inte krävt stora investeringar, varvid de har kunnat vidtas med byggverkets hyresintäkter. Vad den specifika värmeförbrukningen beträffar håller sig byggverket inom den tidtabell som besparingsavtalet anger som mål. Också den specifika vattenförbrukningen har fortgående gått ner i jämn takt, 5,6 % jämfört med föregående år. Den specifika elförbrukningen förblev den samma trots det utökade beståndet av anordningar och maskiner.

19 Underhållsreparationerna görs enligt reparationsprogrammet med beaktande av ägarnas målsättning på byggnader, friluftsområden och konstruktioner. Reparationsprogrammet utarbetas på grundval av de kända reparationsbehoven samt bedömningarna av objektens skick och energisyneförrättningarna. Sådana av användaren särskilt beställda funktionsmässiga ändringsarbeten som är förenliga med underhållsprogrammet samt ägarserviceuppgifterna görs i den omfattning, enligt den tidtabell och till de kostnader som avtalats. De reparations- och underhållsarbeten som finansierats med underhållsandelen i hyresavtalen prioriterades när det gällde programmen för årsreparationer, vilka baserade sig på de disponibla medlen, de framkomna reparationsbehoven samt de bedömningar av objektens skick och de syneförrättningar som gjorts. Tidtabellerna för planering och utförande var synnerligen strama när det gällde de särskilt beställda arbetena. De kunde dock utföras i den omfattning samt enligt den tidtabell och till de kostnader som avtalats. Under redogörelseåret uppmärksammades speciellt avtals- och debiteringsförfarandet för de särskilda beställningarna, och underhållsbegreppet utvidgades till att omfatta också reparationer. Energiförsörjningens och särskilt energianskaffningens lönsamhet förbättras alltjämt. Den andel som anskaffningspriset för energin utgör av totalpriset för energiförsörjningen uppgår vad värmen och elektriciteten beträffar till 75-80 % och vad vattenförsörjningen beträffar till ca 60 %. Upphandlingen av elektricitet för år 2001 konkurrensutsattes på hösten föregående år, och som resultat av konkurrensutsättningen var priset på den elektricitet som byggverket köpte under redogörelseåret endast 3 % högre än under föregående år, trots att marknadens tryck på förhöjning var betydligt större. Köpeavtalen gällande värme har justerats. I fråga om vattenförsörjningen finns i praktiken inte några möjligheter till konkurrensutsättning, eftersom det vanligtvis finns endast en vattenproducent på orten. Verksamhetsberättelsen och personalbokslutet utvecklas med tanke på informationsbehovet hos verkets ledning, personalen samt intressentgrupperna. Den interna strukturen i verksamhetsberättelsen och personalbokslutet har befästs. Berättelsens innehåll jämte nyckeltal ger tillräcklig grund för ledning av verket. Den affärsekonomiska lönsamheten i fråga om tjänster som produceras för utomstående säkras genom att priset på tjänsterna innefattar tillräcklig täckning. I syfte att säkra lönsamheten när det gäller tjänster som produceras för utomstående har vid prissättningen av tjänsterna beaktats försvarsministeriets beslut om avgiftsbelagda prestationer inom försvarsministeriets förvaltningsområde. Den energi som säljs till Kruunuasunnot Oy prissätts med avvikelse från de affärsekonomiska lönsamhetsprinciperna enligt försvarsministeriets beslut 17.10.2000. 2.1.7. Försvarsministeriets resultatmål och uppnåendet av dem Planeringen och beredningen av försvarspolitiken samt styrningen av försvarssystemet genomförs enligt de i statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse angivna riktlinjerna. De åtgärder som hänför sig till översynen av redogörelsen vidtas. Den verksamhet som gäller den nationella försvarspolitiken och styrningen av försvarsmakten fastställdes i enlighet med statsrådets redogörelse av år 1997. Som prioriterade områden angavs