V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 1 0 V Ä G B E L Ä G G N I N G A R PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R I SV E R IG E D E N i J A N U A R I 1940 1 940

F Ö R T E C K N I N G Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄG INSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT 1. E rfarenheter från p rovvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. von M atern och S. H allb erg... 1933 2. V ä g b e lä g g n in g a r p å lan d sb ygd en s allm än n a v ä g a r i S verige den 1 jan u ari 1 9 3 4... I 934 3. V ä g b e lä g g n in g a r på lan d sb ygd en s allm än n a v ä g a r i Sverige den 1 jan u a ri 1 9 3 5... 1935 4. H y v e lb la n d n in g p å k u stv ä g en n o rr om K a lm a r år 1935, a v N. v o n M a t e r n... 1936 5. V ä g b e lä g g n in g a r på lan d sb ygd en s allm än n a v ä g a r i S verige den 1 jan u ari 1 9 3 6... 1936 6. V ä g b e lä g g n in g a r p å lan dsb ygd en s allm än n a v ä g a r i S verige den 1 jan u a ri 1 9 3 7... I 9}7 7. V ä g b e lä g g n in g a r på lan d sb ygd en s allm än n a v ä g a r i S verige den 1 jan u a ri 1 9 3 8... 1938 8. V ä g b e lä g g n in g a r på lan dsb ygd en s a llm än n a v ä g a r i S verige den 1 jan u a ri 1 9 3 9... 1939 9. M ask in b lan d n in g a v gru svägban a S ödra Å sb o 1938 1939, a v G. B e s k o w... 1939 10. V ägbeläggn in gar på landsbygdens allm änna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 0... 194

VÄGBE LÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1940 Landets vägingenjörer ha till Statens Väginstitut läm nat uppgifter rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar den 1 januari 1940. U ppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt fram ställda på diagrammet fig. 1. Beläggningarna ha indelats i följande grupper: Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar): T ill denna grupp hänföras gatsten, cementbetong av norm al tjocklek, tunn cementbetong (»vibrobetong») samt högvärdiga asfaltbeläggningar, vad de senare beträffar även d ylika utförda som tunt slitlager. M ed högvärdiga asfaltbeläggningar förstås här beläggningar fram ställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar. Grupp II (huvudsakligen halvpermanenta vägbeläggningar): T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller y t behandling av en makadam - eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade på asfaltm akadam, tjärm akadam och emulsionsmakadam efter det bindemedel, som använts huvudsakligen vid anläggningen. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, förefinnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränkningsoch ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg (»Värmdömetoden»), hyvelblandning och emulsionsbetong. Grupp III: Denna grupp om fattar grus- och m akadam vägar, behandlade med dam m bindande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter, vanligen utan efterföljande pågrusning. Längden i km av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar sedan år 1930 fram går av tabell 2, A v tabellen fram går, att ut-

Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar G r u p p I. Län Sandr asfalt Topeka Grov asfaltbeton g Storgatsten Smågatsten Cementbetong Tunn cementbétong Tjärbetong Essenasfalt KHbeläggning Andra beläggningar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 x 0 1 1 Stockholms..... 5-3 IO.5 22.9 2.8 12.0 15-7 5-7 1.2 I.9 48-3 U ppsala... 16.4 5-9 I I.i 0.9 6.5 Södermanlands... 21.3 18.4 2.7 45.8 0.8 I3.0 1.0 I.i Östergötlands.... 3-4 I I. 4 20.5 7.2 3O.8 IO.1 J ön köpin gs... 6.5 33*1 0.3 K ronobergs... 0.2 18.9 I I. 0 2.0 Kalmar.. 0.4 39-3 0.4 G o tla n d s... 7. 2 7.2 - B le k in g e... 88.5 3.2 4-5 2.1 Kristianstads.... 8.0 21.0 26.0 1.8 0.2 149.6 0.2 25.0 25.! 3-i Malmöhus... 1.0 96.4 85.7 3.0 4-3 99.0 19.I I.o 3.0 3-3 19.0 H a lla n d s... 58.6 52.9 0.6 IO.9 14*3 I4.0 2.3 Göteborgs o. Bohus 9.2 126.1 0.2 1.0 4.6 2.0 Ä lvsborgs... - 12.7 4.0 25-7 I4.0 14.2 1-3 S k ara b o rg s... 3-9 0.4 12-3 0.3 Värmlands..... 8.7 1.5 I.9 3-3 88.7 Ö r e b r o... 0.6 12.5 10.8 IO.0 I.9 15-5 18.3 0.3 Västmanlands... 43-28.4 Kopparbergs.... 0.9 1.6 0.3 3.6 53-i 24.5 2.4 2.6 G ävleb o rgs... 7.6 3.2 21.5 5-2 Västernorrlands.. I I. 4 6.3 4.9 1.9 IO.9 I I.o J ä m tla n d s... 0.6 5. 0.1 1.5 Västerbottens.... 0-3 ~ Norrbottens.... 10.2 0.8 Summa väglängd 28 587 270 23 45 5 76 36 52 229 70 82 i jan. 1939.... 27 488 239 1 1 44 511 36 50 207 69 63 1938.... 27 405 223 8 44 433 37 43 183 6 2 58 1937.... 24 352 201 7 4 i 324 39 43 149 43 62 1936.... 23 293 167 2 39 218 37 3 i 102 36 64 1935.... 24 201 124 28 121 39 10 5 25 67 1934.... 24 V 1 98 26 75 39 1 34 5 6 4 1933.... 25 154 78 24 49 38 1 2 6 74 1932.... 24 143 5 21 24 38 1 24 74 1931.... 19 133 39 14 14 36 1 16 53 1930. 19 i n 21 9 6 36 1 8 2

i Sverige den 1 januari 1940, längd i km. Tabell i. Grupp II. Grupp III. Grupp IV. Summa väglängd Asfaltmakadam Tjär- Emul- makadamakasionsdam Hyvelblandning Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Oljor Sulfitlut Andra beläggningar Hygroskopiska salter Vanliga grus- och makadamvägar I 2 1 3 I 4 1 5 1 6 1 7 18 1 9 2 0 2 1 2 2 120.o 80.8 26.9 4.2 369.8 6.7 49 I 602 768 3 154 7-4 ' 18.6 2.4 2.0 25.9 2.0 9 1364 6oi 2073 23.2 0.4 0.2 6-3 ~ 1544 839 2 517 44-3 6.4 25*7 I7.i 21 I 869 2 158 4225 I I.4 20.1 I.o 45 247 I 692 2463 4519 2.4 14-3 2.5 I 104 979 149 7 3 631 8.9 37-3 l6.8 324 IOO 2 050 I 203 3 780 2.1 0.7 0.5 3-9 5 9 1 058 35 1444 1.0 9.2 2.1 128 95 800 262 1415 59.8 40.1 15.8 34.2 0.6 208 43 1 912 891 3 465 202.7 148.6 56.3. 2.4 15-5 20 55 1 947 1 190 3 97^ 19.8 4.2 33-3 7.6 0.5 963 1 068 2 250 1-5 34.8 9 i 1 4 9 7 670 2438 4-5 38.7 36 560 2 210 2 131 5 052 9.8 12.7 2.1 IO.3 5-2 40 3 091 728 3 9K5 4.1 3-9 290 1 520 2 283 4232 2.9 8.2 39.6 1 963 587 2 670 31.4 48 1 843 380 2 374 10.8 25*7 2.0 62.3 17 40 2 574 1 630 4451 2.3 7-1 13 44 2 362 632 3 098 3-i 40.0 0.6 13.8 13.2 3 308 1378 4803 0.6 0.7 2.1 3-9 10 300 1 720 ^ 374 4419 1.3 19.9 0.4 1-3 - 4 480 3 038 7 541 3-5 14.7 2.6 4458 2 115 6 605 544 421 35 60 630 48 925 3 026 48 806 31 236 88 044 501 381 346 40 274 44 614 2 203 43 599 37 127 86 873 473 333 343 23 159 5i 432 2043 37418 4 2 973 85 771 440 300 326 15 150 47 463 176 7 28494 50 938 84 225 328 233 295 5 108 32 725 1 276 22 296 56 282 82 592 00 0 r<-> 146 2 67 4 59 8 791 610 16435 61 738 81055 217 90 216 1 43 12 509 720 12 691 64 283 79 319 164 52 [ 54 1 9 13 90 505 8 262 68 448 78167 126 24 i n 10 463 4 307 7 i 531 76 971 97 24 67 10 192 1 982 73 T7 75 867 34 7 28 11 35 35 73 433 74 in

Fig. i. U tvecklingen av vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige åren 1936 39. vecklingen på beläggningsområdet varit kraftig under år 1939. T abell 3 anger skillnaden i väglängd år från år för de olika grupperna. Sam m anlagda längden av de vägar, som hade permanent eller halvperm anent beläggning eller behandlats med dammbindande medel var under år 1939 ca

56.808 km, m otsvarande ca 64,5 % av hela vägnätet. M otsvarande procentsiffra utgjorde år 1930 ca 3,6 %, 1932 12,4 %, 1934 ca 24 %, 1936 ca 39,5 % och 1938 ca 57,3 %. öknin gen faller till största delen på de med dammbindningsmedel behandlade grusvägarna och inom denna grupp fram för allt på de vägar, som behandlats med hygroskopiska salter. Såsom fram går av tabell 2 utgör längden av permanenta och halvperm anenta beläggningar f. n. ca 4.050 km eller ca 4,6 % av hela vägnätet. Beläggningarna med smågatsten ha under 1939 ökat med 99 km (1938 83 km), vanlig cementbetong och tunn cementbetong med 43 km (1938 19 km), topeka med 6 5 km (1938 78 km) och essenasfalt med 22 km (1938 24 km). Den tunna cementbetongen, huvudsakligen s. k. vibrobetong, har en längd av 23 km. Under rubriken»andra beläggningar» ha upptagits bl. a. amiesite ca 54 km. Längden indränkningsbeläggningar (kol. 12, 13 och 14 i tabell 1) har något ökat under 1939. Den väglängd, som utgöres av ytbehandlad grusväg (»Värm dömetoden») har under 1939 ytterligare starkt ökat (356 km). D etta är även fallet med grusvägar, som behandlats med olika dammbindningsmedel; sålunda var ökningen för oljor 311 km, för sulfitlut 823 km (1938 160 km) och för hygroskopiska salter ^.3 fr» km. Väglängderna för grupperna I, II och III angivas i tabell 4 för Malmöhus, Stockholms, Kristianstads, H allands samt Göteborgs & Bohus län, vilk a ha största längden av permanenta och halvperm anenta beläggningar. Väglängd för olika grupper åren 1 9 3 0 1940. Tabell 2, Grupp 1930 1931 1932 1933 1934 1935 193 6 1937 1938 1939 1940 Väglängd i km. Grupp I 1.. (huvudsakligen permanenta beläggningar) Grupp I I.. (huvudsakligen halvpermanenta beläggningar) Grupp I I I.. (dammbundna grusvägar) Grupp I V.. (vanliga grus- o. makadamvägar) 213 325 399 469 537 689 I 012 I 285 I 523 I 745 1998 80 198 271 393 579 792 I OOI I 278 I 382 1585 2053 385 2 1/4 4 770 8857 13 920 17 836 24 297 3 0 7 2 4 39 893 46 416 5 2 7 5 7 73 433 73 170 7 i 531 68 448 64 283 61 738 56 282 50938 42 973 37 127 31 236 Sum m a väglän gd.. 74 in 75 867 76 971 7 8 1 6 7 79 319 81 055 82 592 8 4225 85 7 7 1 86 873 88 044 1 Här ingå även tunna bituminösa slitlager av högklassig typ.

Tabell j. Skillnad i väglängd för olika grupper 1 9 3 0 1940. G r u p p 1930 1931 1931 1932 19 32-1933 1933 1934 1934 1935 1935 I936 1936 1937 1937 1938 1938 1939 1939 1940 Väglängd i km. Grupp I + 112 + 74 + 70 + 68 + 1 5 2 + 323 + 273 + 238 4-222 6~ + 2X3 Grupp I I + 118 + 73 + 1 2 2 + 186 + 2 I 3 + 209 + 277 4-104 4-203 + 4^8 Grupp III + 1 789 + 2 596 + 4 087 + 5 0 6 3 + 3 9 1 6 H- 6 461 + 6 4 2 7 4-9 169 4 6 5 2 3 + 6 341 Grupp I V 263 1 6 39 3 083 4 1 6 5 2 545 5 4 5 6 5 3 4 4 7 9 6 5 5 846-5 891 Sum m a väglängd + 1 756 + 1 104 4-1 196 + 1 152 + 1 7 3 6 + 1 5 3 7 4-1 633 + 1 546 4- I 102 4-1 171 Tabell 4. L ä n V ä g 1 ä n \y d i km G ru p p I G rup p II G ru p p III 14-11 + III M a lm ö h u s... 335 (8.4) 426 ( 10.7) 2 0 2 2 (50.9) 2 783 (7 ). Stockholm s. 126 (4.0) 608 ( 19.3) 1651 (52.3) 2 385 (^ 8 ) Kristianstads.. 260 (7.5) 151 (4-4) 2163 (62.4) 2 574 (74) H a l la n d s... 154 (6.8) 65 (2.9) 963 (42.8) i 182 (53) G öteborgs och Bohus.. 143 (5-9) 36 ( 1.5) 1588 (65.1) 1 767 (72) Siffror inom parentes angiva längden i % av vägnätet inom resp. län. Stockholm 1940, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B. 400394