LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SVALÖVS LOKALAVD.

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SVALÖVS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 1 Renkavle SVALÖVS LOKALAVDELNING: Svalövs LRF-avdelning återkommer med motion om Renkavle i Sverige. Vi vidhåller detta är en riksangelägenhet som måste tas på största allvar. Under senare år har det skett en mycket stor förekomst av ogräsfröet renkavle i stora delar av Sverige. Ett gräsogräs som förökar sig i växtföljder med mycket höstsäd och reducerad jordbearbetning. Detta ogräs är mycket konkurrensstarkt, skördesänkande och mycket kostsamt bekämpa. Vi anser renkavle är ett mycket större problem än flyghavreförekomst i vissa delar av vårt land. I England betraktas renkavle som ett av de allvarligaste hoten mot deras veteodling. Omfande resistens problem har uppstått just mot detta ogräs i Sverige och övriga Europa. Vi föreslår: LRF skyndsamt verkar för forskning och bekämpning mot detta ogräs får en snabb och hög prioritet för få fram kunskap och metoder för bekämpa detta svårbekämpande ogräset i Sverige. Regionstyrelsen delar motionärernas uppfning renkavle är ett problemogräs som ökar i Sverige. Renkavle utvecklar resistens mot selektiva gräsherbicider. Framtida strategier mot renkavle måste innehålla andra former av åtgärder än enbart kemiska ogräsmedel. Under senare år har det skett en stor förekomst av ogräsfröet renkavle i stora delar av Sverige. Renkavle förökar sig i växtföljder med mycket höstsäd och reducerad jordbearbetning. Renkavle är mycket konkurrenskraftig, skördesänkande och svårt och kostsamt bekämpa. I höstveteodling utgör renkavle ett speciellt problem, men dyker upp i allt fler grödor. Ytterligare har renkavle visat omfande resistens mot herbicider, både i Sverige och i övriga Europa. Detta föranleder det behövs ytterligare både forskning och utveckling av nya och effektiva växtskyddspreparat. LRF Skåne konstaterar forskning och försök i frågan pågår. Ytterligare resurser kan behöva ställas till förfogande för fler renkavlestudier. Det är viktigt varje odlare genomför åtgärder för minimera risken för resistens uppstår eller en förändring i känsligheten för en aktiv substans sker. Några exempel är Håll ogrästrycket nere, variera växtföljden, växla mellan preparat och kombinera kemisk bekämpning med mekanisk. 2

Motsvarande motioner angående renkavleproblematiken lämnades till stämman 2016 från tre LRF avdelningar. LRF Skånes stämma 2016 beslöt bland annat skicka en skrivelse till LRF Växtodling för åtgärd. Nedan följer ett utdrag ur LRF Växtodlings svar i september 2016 med åtgärdsförslag och exempel på informationsaktiviteter. Genom kombinera olika åtgärder, så kallad integrerad bekämpning (IPM), kan risken för resistens minskas: Håll ogrästrycket nere genom stubbearbetning och plöjning Variera växtföljden Sortval och utsädesmängd för ökad konkurrens Växla mellan ogräsmedel med olika verkningsmekanism På Borgeby och Brunnby fältmässor fick renkavle stort genomslag med seminarier och maskindemonstrationer. LRF har uppmärksammat frågan på Gröna sidorna i Land den 23 juni och sedan på LRF Skånes sida den 2 september. Jordbruksverket har publicerat flera ogräsbrev om renkavle under det senaste året: ATL hade i mars, 2016 ett helt uppslag om renkavle med Per Widén från Jordbruksverket. LRF Växtodling har frågan högt på dagordningen även under 2017 och ser framför allt informationsinsatserna som viktiga, så man uppmärksammar spridningsrisker vid t ex maskinsamverkan. LRF Växtodling gör bedömningen någon flyghavrelag inte är aktuell samt resistensrisken vid användningen av växtskyddsmedel kan hanteras. Vidare marknaden för nya medel är tillräckligt intressant och utvecklingsarbetet hos växtskyddsföretagen fortgår. Artikel i Jordbruksaktuellt den februari, 2017, Per Widen, Jordbruksverket. Delar av budskapet angående renkavle: Gör allt för inte få in renkavle på fälten, kritik riktades mot många inte gör tillräckligt för skydda sina jordar. Ställ krav på de maskinstationer som kör, eller på maskinerna när ni köper begagnat. LRF Skånes regionstyrelse anser Jordbruksverk, Länsstyrelse, återförsäljarled och rådgivningsorganisationer har en viktig uppgift fylla vad gäller information om renkavleproblematiken. Vidare hur renkavle bekämpas på ett optimalt sätt med tillbuds stående produktionshjälpmedel och odlingsteknik LRF Skånes regionstyrelse anser frivilliga åtaganden och ansvarstagande är av största betydelse. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt LRF Skånes regionstyrelse forts utöva påtryckning på LRF Växtodling med uppmaningen forts forskning och försöksverksamhet är av största betydelse i frågan. uppdra åt LRF Skånes regionstyrelse lyfta renkavleproblematiken till relevanta myndigheter, återförsäljare och rådgivning via LRF Växtodling, så dessa intensifierar sin rådgivning och/eller information till jordbrukare. Stämman: 3

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND KVISTOFTA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 2 Förbud mot fröspridande ekologisk fokusareal intill fältgräns mot granne KVISTOFTA LOKALAVDELNING: När man har fröodling är det mycket viktigt hålla fältkanterna fria från fröande ogräs som med vindens och det vildas hjälp kan spridas över fältet. Därför rekommenderar Sveriges Frö- och Oljeväxtodlareförening odlarna i god tid (före Vägverket) slå närbelägna vägkanter samt slå kanterna runt fröfältet med någon meters bredd. Värdet av dessa åtgärder minskar drastiskt om en granne samtidigt i angränsande fältkant har en ekologisk fokusareal på obrukad mark med ogräs som får stå kvar hela året blomma och bilda frön som sprids med vind och djur. Som exempel kan nämnas om skördat klöverfrö efter certifiering innehåller 8-10 frön av skräppa (Rumex) per 50 g frövara reduceras grundpriset med 10 %. Innehåller frövaran mer än 10 frön av skräppa utgår ingen betalning till odlaren för partiet. Som jämförelse kan nämnas 50 g klöverfrö består av 15 000 30 000 st. klöverfrön. Inför fröskörd år 2018 förväntas det ovan omtalade prisavdraget höjas till 40 % av grundpriset. Även för odlare av andra utsädesgrödor liksom för odlare med konventionella odlingar är det en stor nackdel gränsa intill en ekologisk fokusareal med fröspridande växtlighet. Med ledning av ovanstående yrkar vi: LRF till Jordbruksverket framför krav på ekologisk fokusareal som anlägges i gränsen till annan brukares odlingsmark skall hållas fri från fröspridande växtlighet under hela odlingssäsongen. Ekologisk fokusareal som inte kommer kunna hållas fri från fröspridande växtlighet skall inte få anläggas längs ovannämnda fältgräns; motionen skickas vidare till LRF Skånes stämma för vidare befordran till LRF:s riksorganisation. Regionstyrelsen förstår motionärernas synpunkt avseende ekologiska fokusarealer intill en fältgräns mot en granne och vilka frågeställningar som kan uppstå. Samtidigt konstaterar LRF Skåne det är två olika jordbruksföretag som är berörda av frågeställningen utifrån förmodligen olika utgångspunkter. Den ene företagaren har ambitionen odla en utsädesgröda där inslag av främmande växtslag mer eller mindre är otillåtna. Den andre företagaren vill kanske på ett bra sätt för sin del bidra med gynna mångfalden av pollinerare, nyttodjur, fåglar etc. LRF Skåne vill uppmana alla jordbruksföretagare använda god lantmannased och ha en god dialog med sina yrkesgrannar. Genom en konstruktiv och lyhörd dialog kan säkerligen många frågeställningar som eventuellt kan ge upphov till problem rätas ut till något som blir en positiv lösning för båda parter. Behovet och intresset hålla ogräsfloran på en så låg nivå som möjligt torde vara alla parters gemensamma intresse. 4

LRF Skåne anser inte ytterligare regelverk är någon framgångsrik väg vi önskar gå. Istället arbetar LRF utifrån önskemål från medlemmarna för färre regler och mindre krångel med regelverken för de svenska jordbruksföretagen för gynna möjligheter för verksamhetsutveckling och stärka deras konkurrenskraft. Syftet med förgröningsstödet är minska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, ett stort krav inom hela EU. Förgröningsstödet är en obligatorisk del för alla som söker gårdsstöd. Den som söker gårdsstöd söker alltså automatiskt även förgröningsstöd. I förgröningsstödet finns regler om man ska ha minst 5 procent av åkermarken som så kallade ekologiska fokusarealer. Konsekvensen är alltså varje jordbruksföretag ska uppfylla vissa areella målsättningar vad gäller förgröning inklusive ekologiska fokusarealer. Utifrån brukande- och äganderätt så måste varje jordbruksföretagare kunna planera och bestämma hur hen vill uppfylla dessa krav för få en optimal lösning för företaget liksom en optimal ersättning. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses härmed besvarad. Stämman: 5

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND TOMMARPSBYGDENS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 3 Plastgräset håller på ersätta äkta vara TOMMARPSBYGDENS LOKALAVDELNING: Det finns miljömål som säger vi ska minska vår användning av fossilt material och vi måste minska utsläppen av mikroplaster i haven. Plastgräs är en bov i båda dessa miljömål men trots detta så ökar antalet plastgräsplaner med ca 100 st. årligen, det är även den näst största miljöboven till förekomst en av mikroplast er i Östersjön. Idag nyanläggs även många andra ytor såsom rondeller, lekplatser, parker osv med plastgräs istället för naturgräs. Enligt rapporter från IVL (Svenska Miljöinstitutet) och SWECO (Naturvårdsverket) rapport 2016-03- 21. Detta tycker vi är oroväckande! Naturgräset är ett mycket miljövänligare alternativ, gräset binder koldioxid från atmosfären vilket är värdefullt för miljön. Naturgräsets fördelar är många fler än fördelarna med plastgräs. Något som direkt påverkar lantbrukskåren är fröodlingen kommer minska i t akt med plast gräsplanerna och övriga områden belagda med plastgräs ökar. 2015 fanns det plastgräsplaner i 239 av 290 kommuner i Sverige till en yta av cirka 740 ha, och då är inga av de övriga ytorna inräknade. Ska vi låta det miljöfarliga plastgräset ersätta den äkta vara, det fina gräset? Vi yrkar Tommarpsbygdens lokalavdelning skickar motionen vidare till Regionstämman Regionstyrelsen arbetar för svensk grönytefröodling, och då främst arterna ängsgröe, rödsvingel och engelsk rajgräs Regionstyrelsen hjälper till i kampen mot läckaget av mikroplaster ska upphöra från ytor som kan ersättas av naturgräs och därmed främja fröodlingen Regionstämman skicka r motionen vidare till Riksstämman. Regionstyrelsen delar motionärens uppfning angående de miljöproblem som konstgräsplaner orsakar och det krävs åtgärder från samhällets sida för komma till rätta med problemen. Det faktiska miljöproblemet är det fossila fyllnadsmaterial som används när man anlägger konstgräsplaner och andra ytor. För det mesta så använder man en gummibaserad produkt som kallas SBR (Styren Butadien Rubber) SBR är återvunnet gummi från bil och maskindäck som mals till ett finkornigt granulat. Detta granulat fylls årligen på med 3 6 ton/år/plan. Granulatet transporteras senare bort från planerna med hjälp av snö, is och ven, till vendrag, sjöar och hav. Läckage från konstgräsplaner har pekats ut som en betydande källa till mikroplast. Naturen kan inte helt bryta ner plast, utan plasten bryts ner i mindre och mindre delar. Ju mindre plastpartiklarna är, desto större risk de tas upp i de marina djurens vävnader. Musslor och andra djur som filtrerar ven för få i sig föda riskerar samtidigt få i 6

sig plastpartiklar. Vidare finns indikationer på mikroplaster kan binda till sig organiska miljögifter utöver de kemikalier som plasten redan innehåller. Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Länsstyrelsen i Skåne anser spridning av fossila fyllnadsmaterial kan vara förknippad med miljörisker. Det byggs ca 100 konstgräsplaner/år i Sverige. Den stora fördelen med konstgräsplaner är man kan bruka dessa planer betydligt fler timmar/år, i jämfört med en plan med naturligt gräs. Det finns stora möjligheter och ett behov av utveckla olika grässorter så de klarar dagens krav på kunna användas under större del av året för spel, lek mm. Därför krävs det ökad forskning och utveckling inom svensk grönytefröodling. Naturvårdsverket har fått i uppdrag identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet och verka för reducera uppkomst och utsläpp av mikroplast från dessa källor. En av källorna som ingår i utredningen är konstgräsplaner. I uppdraget ingår som komplement till åtgärder vid källorna, föreslå åtgärder i spridningsvägarna via vilka utsläppen sker. Uppdraget skall redovisas senast 2017-06- 15. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt LRF Skånes regionstyrelse genom skrivelse till LRF Växtodling påtala behovet av ökad forskning, med avsikt utveckla nya grässorter så de klarar dagens krav och behov. uppdra åt LRF Skånes regionstyrelse i en skrivelse till LRFs enhet Energiföretagande och Miljö uppmana till kontakter med Naturvårdsverket för påtala de miljöproblem som fyllnadsmaterialet till konstgräsplaner orsakar. Stämman: 7

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND VEMMENHÖGSBYGDENS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 4 Slå vakt om Kompetenscentrum för Kemiska Bekämpningsmedel SLU VEMMENHÖGSBYGDENS LOKALAVDELNING: Jenny Kreuger välkänd här i bygden för Vemmenhögsåprojektet där hon tydligt visade rådgivning och praktiska åtgärder har mycket stor betydelse för bekämpningsmedelsläckage. Jenny har tyvärr slutat på Kompetenscentrum för Kemiska Bekämpningsmedel, CKB efter internt strul. Vi anser det är av största vikt Jenny återtar sin roll på CKB som hon framgångsrikt haft i elva år. Hon är en omistlig resurs för det fortsa miljöarbetet i vårt land. Mycket av de regler om bekämpningsmedel som ändras fram och tillbaka bygger på tro och tyckande. Jenny arbetar med vetande och fakta. Vi vill : LRF arbetar för Jenny Kreuger återtar sin roll på CKB LRF arbetar för CKBs viktiga verksamhet får fortsätta oförminskat. Regionstyrelsen delar motionärernas uppfning om betydelsen av Kompetenscentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid SLU för det svenska jordbruket och dess användning av växtskyddsmedel nu och i framtiden. Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) är ett samarbetsforum för forskare vid SLU och intressenter utanför universitetet inom området kemiska bekämpningsmedel. Centrat fokuserar främst mot miljöeffekter av växtskyddsmedel som används inom jordbruket. Verksamheten syftar till ta fram och förmedla kunskap, dels så effekterna på miljön kan beskrivas och predikteras på ett tillförlitligt sätt, och dels så åtgärder kan vidtas för påverkan på miljön av kemiska bekämpningsmedel ska ligga inom acceptabla gränser. CKB arbetar på ett brett, värdefullt och förtjänstgivande sätt inom ett antal ämnen inom bekämpningsmedelsområdet. Några exempel är: Användning av bekämpningsmedel, Växtskyddsmedlens spridningsvägar i miljön, Miljöeffekter av bekämpningsmedel, Provtagning och analyser och Utbildning och forskning. LRF Skåne anser någon försämring av kompetensen och sakkunskapen inte får ske på Center för Kemiska bekämpningsmedel nu eller i framtiden. Däremot anser inte LRF Skånes regionstyrelse LRF ska lägga sig i eller ha synpunkter på andra företags- och organisationers personalpolitik. 8

Regionstyrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt LRF Skånes regionstyrelse genom skrivelse till LRF Växtodling påtala betydelsen av CKB:s arbete samt bibehållen kompetens inom CKB nu och i framtiden. Stämman: 9

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND GENARPS LOKALAVD. DALBYORTENS LOKALAVD. SÖDRA SANDBY LOKALAVD. HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 5 Omorganisera LRF - ge kommungrupperna mandat och en egen stadga GENARP, DALBYORTENS, SÖDRA SANDBY OCH HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVDELNINGAR: Det är dags se över hur LRF är organiserad. Idag har lokalavdelningarna en egen stadga och är ett starkare organ, juridiskt sett, än kommungrupperna. Dock har man valt inom LRF skapa en grupp mellan lokalavdelningarna och regionen dvs kommungrupperna. Kommungrupperna skall arbeta med näringslivsfrågor, äganderättsfrågor, kommunala frågor riktade till lantbruksföretag och landsbygd, vara en länk som för vidare och deberar olika frågor och ärenden mellan kommuner och LRF. Trots detta har kommungrupperna inga mandat eller befogenhet kunna agera så som dess position är tänkt idag. Ingen egen stadga, inga juridiska mandat och därmed inga befogenheter. Det ställs krav både från Regionen och Riks kommungrupperna skall agera så mycket som möjligt utåt. Man kan då fråga sig vem skulle gjort kommungruppernas arbete om dessa inte fanns? Genom åren har man flyttat fokus från lokalavdelningarna till kommungrupperna. Idag har/är lokalavdelningarna mera en socialfunktion där man överlåter till kommungruppen agera i de tyngre ärendena eftersom det oftast finns mer engagemang och kompetens hos kommungruppen. Lokalavdelningarna är tilldelade en peng i förhållande till sina arrangemang och som lokalavdelning. Kommungrupperna får endast bidrag i samband ett arrangemang. Om LRF vill våra medlemmar skall visa större och starkare engagemang måste en förändring till. De som engagerar sig i kommungrupperna tar stor del av sin tid till detta och bör därför få något slags arvode som ligger på en nivå som anses som acceptabel för ta tid från sitt eget företagande. Vi ställer oss ofta frågan hur vi skall skaffa oss fler medlemmar och även behålla dem som vi har idag. Ett av svaren är tydliggöra våra kommungrupper. Det är idag kommungrupperna som jobbar med frågor som rör dig som lantbruk eller landsbygdsföretagare, det är ju kommungrupperna som är LRF idag. Många unga vill engagera sig, men då med något som får saker ändra sig och som tydligt visar deras tid som de lägger ner ger resultat. Medlemmar vill ha ett resultat. LRF är ingen miljöorganisation. Detta har inneburit vi inte är sakägare eller har möjlighet ge synpunkter eller kan överklaga i viktiga ärenden som borde vara naturligt för LRF ge sina synpunkter på. LRF kan företräda medlemmar men inte sig själv i miljöfrågor. Här måste en förändring till så kommungrupperna i LRFs regi kan jobba fullt ut. Vi yrkar därför: : LRF tar ett helhetsgrepp och tittar över organisationen gällande kommungruppernas status, mandat och arvodering. : LRF gör en omorganisation så kommungrupperna når rätt status : LRF skriver en stadga för kommungrupperna 10

: : : LRF ger kommungrupperna en budget som gör det möjligt kunna arbeta med aktuella frågor LRF budgeterar för arvoden till kommungruppsdeltagarna/styrelseledamöter som är rimliga arvoden i förhållande till nedlagd tid LRF skall arbeta för ge LRF en behörighet som miljöorganisation. Regionstyrelsen: Det finns alltid skäl till se över hur organisationen fungerar, oavsett nivå, och detta arbete måste ständigt pågå för utveckla LRF som folkrörelse och företagarorganisation. En motion om kommungruppernas status behandlades av regionstämman 2016. Där beslöts frågan om statusen i kommungruppen skulle tas upp till diskussion på kommungruppslyftet. Den frågeställning som ställdes på kommungruppslyftsträffarna var om kommungrupperna skulle vara ett eget organisationsled med bl a stadga och egen budget. Fyra träffar genomfördes våren 2016 där de allra flesta kommungrupperna var närvarande. På dessa träffar var det endast ett fåtal kommungrupper som ansåg kommungrupperna skulle bli ett eget organisationsled med stadga och egen budget. 29 av 33 kommungrupper var närvarande på någon av träffarna så det finns en tydlig majoritet bland kommungrupperna nuvarande ordning skall gälla. Frågan lyftes också vid ordförandekonferensen 2015 och även då svarade en tydlig majoritet av närvarande lokalavdelnings- och kommungruppsordförande nuvarande ordning skall gälla. Regionstyrelsen anser därför det i dagsläget inte finns något skäl ompröva kommungruppernas utses av lokalavdelningarna och fungerar som en nätverksorganisation samt LRF Skåne (LEAB) handhar kommungrupperna ekonomi. Det finns ingen kommungrupp som är egen juridisk enhet. Den enda region där kommungrupperna har en egen stadga är Västra Götaland. Men när kommungrupperna förstod om man är en egen juridisk förening innebär det mycket arbete med ekonomisk redovisning, revision, skedeklaration till skeverket, lönebesked på utbetalda ersättningar mm, avstod man från detta. Enligt stadgan för kommungrupperna i Västra Götaland skall de välja styrelse, välja fullmäktige samt lägga motioner till regionstämman. I övrigt sköts verksamhet och ekonomi enligt samma modell som LRF Skånes har. Enligt motionärerna har kommungrupperna i Skåne inga mandat eller befogenhet kunna agera så som dess position är tänkt idag. Regionstyrelsen delar inte den uppfningen utan anser kommungrupperna har fullt mandat och fulla befogenheter från LRF Skåne, så länge man följer LRFs stadgar och värdegrund. LRF Skåne har varit tydliga med det är kommungrupperna som äger de frågor som man arbetar med inom respektive kommun. Det undantag som finns är när det gäller frågor där det krävs ett eget organisationsnummer. Om så skulle uppstå lämnar LRF Skåne fullmakt använda LRFs organisationsnummer. 2016 påbörjade LRF kommungruppslyftet med målsättning stärka de förtroendevalda i sin roll. Ett antal kompetenshöjande utbildningar har genomförts och ytterligare utbildningar kommer genomföras under hela kommungruppslyftet som varar t o m 2018. LRF Skåne har en total budget för kommungrupperna på över 1 000 000 kr. Av detta används ca 300 000 kr för gemensamma aktiviteter och till de fyra hörnen. Resterande medel är avsedda användas för kommungrupperna. Fördelen med inte vara låst av en egen budget, är ekonomiska medel kan fördelas till de kommungrupper som för tillfället behöver mest resurser. Kommungruppernas ledamöter arvoderas med timarvode. Vid interna sammankomster 11

utgår två timarvoden för ordföranden och sekreterare samt ett timarvode för övriga ledamöter. För alla externa sammankomster utgår arvode för varje timme. Om ledamöter i kommungruppen, t ex ordföranden och sekreteraren, ges ett årsarvode kommer det ge mindre resurser till övrig verksamhet och arvoden till övriga ledamöter i kommungruppen. Kommungrupperna kan alltid konsultera regionen om extra ekonomiska resurser behövs i enskilda ärenden. Regionstyrelsen anser nuvarande system för ersättningar fungerar bra och i de fall extra ekonomiska resurser har behövts har dessa accepterats. När det gäller frågan om LRF skall ges behörighet som miljöorganisation och kunna överklaga myndighetsbeslut är frågan mer komplicerad. Om LRF som organisation ges denna rättighet kan fler organisationer komma kräva samma rättigheter. Vilket inte alltid är positivt för LRF och våra medlemmar. LRF arbetar för talerätten för miljöorganisationer skall begränsas i frågor som berör äganderätten snarare än den skall utökas till fler. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad regionstyrelsen anfört ovan. Stämman: 12

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND KVISTOFTA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 6 Krav på statlig kompensation till lantbrukaren för utgifter orsakade av extraordinära brottsförebyggande åtgärder KVISTOFTA LOKALAVDELNING: Brottsligheten i Sverige har under senare år vuxit okontrollerat med svåra konsekvenser för medborgarna. De flesta lokala bankkontor har måst läggas ner och bankernas kontanthantering upphöra på grund av rånrisken. Entreprenörer och lantbrukare har drabbats hårt genom stölder av dieselolja, maskiner såsom traktorer, grävmaskiner m. m och nu senast av växtskyddsmedel. Stölderna av växtskyddsmedel som bara i Skåne har uppgått till ett värde över 8 miljoner kronor under år 2016 har föranlett Länsförsäkringsbolagen utfärda en rigorös bestämmelse för hur växtskyddsmedel skall förvaras för ersättning vid stöld skall utgå. Generellt gäller växtskyddsförrådet skall vara försett med av SSF godkänd låsenhet klass 3 samt ha väggar, tak, golv och dörrar som är svåra forcera. Om värdet på de lagrade växtskyddsmedlen överstiger 90 000 kr gäller dessutom följande: 1. Väggar, tak och golv skall vara av sten, betong, lättbetong, trä- eller flerskiktskonstruktioner av blandade material med motsvarande styrka. 2. Dörrar och portar skall vara certifierade i motståndsklass 2 eller 3. 3. Fönster skall antingen sättas igen enligt punkt 1 eller förses med av Länsförsäkringar godkänt invändigt inkrypningsskydd. Minimikravet för detta är plstål 5 50 mm med ett maximalt avstånd på 250 mm. 4. Lokalen skall skyddas av ett godkänt inbrottslarm i lägst larmklass R installerat av godkänd larminstallatör och vidarekopplat till godkänd larmcentral. Larmet skall ha minst en rörelsedetektor och magnetkontakter på dörrar och portar. Utvändig siren och blixtljus rekommenderas. 5. Låsenheten skall bestå av certifierat instickslås och slutbleck som uppfyller SSF 3522 lägst klass 3. Ovan angivna krav kommer drabba jordbruket med en i dagens hårt pressade ekonomiska läge orimligt hög kostnad. Det är Statens skyldighet upprätthålla sådana förhållanden i landet som gör det möjligt för befolkningen utföra sitt värv utan hindras av brottslighet. Då nu Staten underlåtit upprätthålla tillräcklig brottsförebyggande verksamhet anser jag det är Statens skyldighet stå för de extraordinära utgifter för de brottsförebyggande åtgärder som krävs inom jordbruket, speciellt vad det gäller förvaring av växtskyddsmedel, och inom annan företagsverksamhet. 13

Med ledning av ovanstående yrkar vi: LRF till Statens företrädare framställer krav på lantbrukarna i Sverige skall ekonomiskt gottgöras för kostnader förorsakade av extraordinära brottsförebyggande åtgärder som krävs av försäkringsbolagen speciellt just nu vad det gäller inbrottsskydd i växtskyddsmedelsförråd motionen skickas vidare till LRF Skåne stämma för vidare befordran till LRF:s riksorganisation. Regionstyrelsen delar motionärens syn på de problem som finns vad gäller stölder på landsbygden. Bankernas kontanthantering medför de landsbygdsföretagare som hanterar kontanter har fått ökade risker och problem hantera dagskassor när banksektorn tillåtits dra sig tillbaka från landsbygden. Det är många lantbrukare som drabbas av stölder och LRF beräknar ca 30% av lantbrukarna i Sverige har drabbats någon gång under sitt yrkesutövande. I många fall gäller det bluffakturor men stölder av maskiner, verktyg, bränsle, växtskyddsmedel och drivmedel ökar också. Samtidigt som polisens närvaro på landsbygden blir allt sparsammare. När brottsanmälningar görs sker i många fall ingen brottsplatsundersökning och ärendet avskrivs kort tid efter anmälan. LRFs lokalavdelningar i Staffanstorps kommun arbetar aktivt för man tillsammans med polisen skall minska på stölderna. Bl. a använder man sig av ett App där man kan förvarna om ökad risk för stölder inom området. LRF Samköp erbjuder bl.a. Smart DNA för lantbrukare skall kunna märka det som är stöldbegärligt på gården, likaså finns det raberade övervakningskameror, lås och belysning anpassade för gårdarnas särskilda miljö i utbudet. Men detta räcker inte om polisen och tullen inte har de resurser som behövs för upptäcka och lagföra bovarna. När polisen gör gripanden har de svårt veta var stöldgodset kommer ifrån eftersom det i få fall är t ex Smart DNA märkta och i brist på bilder eller vittnen är det knepigt bevisa vem som begått brotten. De krav som en del försäkringbolag ställer för åtgärder mot stölder, för de som har ett lager av växtskyddsmedel överstigande 90 000 kr, kostar i genomsnitt mellan 15 000-20 000 kronor, och i vissa fall betydligt mer. Om man inte har uppfyllt kraven så blir det en nedsättning av skadeersättningen på minst ett halvt basbelopp eller 20% av värdet samt självrisken som man själv avgör i avtalet med sitt försäkringsbolag. Så det är klart det är en betydande kostnad för företaget. Det är därför nödvändigt staten gör kraftfulla åtgärder för minska stölderna. Att staten skulle kompensera för försäkringsbolag ställer högre krav för skyddsåtgärder mot stölder ser vi som orealistiskt. Det man däremot som försäkringstagare kan göra är förhandla om en lägre försäkringspremie när man uppfyller försäkringsbolagets villkor. Frågan om stölder behandlades i en motion till regionstämman 2016 där motionärer bl. a ville LRF skulle verkar för akuta och snabbare insatser på alla kanter och fronter för få stopp på tjuveriet! En riksstämmomotion, tjuvar och banditer, skickades till riksförbundsstämman som beslutade med bifall till motionens intentioner uppdra åt riksförbundsstyrelsen fortsätta med bekämpa de brott som uppkommer på landsbygden. LRF har ett gott samarbete med polisen och ingår på riksnivå i två arbetsgrupper för finna åtgärder för minska stölderna. LRF träffar rikspolischefen regelbundet för diskutera åtgärder för minska stölderna på landsbygden. 14

Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad styrelsen anfört ovan. Stämman: 15